Inrikes

Efterlysning: Tusentals blodgivare inför jul

Tusentals blodgivare behövs inför julen. Arkivbild.
Foto: Markus Dahlberg / TT
Inrikes
Skåne 24 000 blodgivare – så många behövs nu för att säkra regionernas blodlager inför kommande helger.
– Kom och ge blod, det behövs. Våra patienter tar inte julledigt från blodbehovet, säger Ingrid Johansson som är Skånes blodgivarsamordnare samt ordförande för Ge Blod Kommunikation.
PREMIUM

I genomsnitt förbrukar svensk sjukvård en blodpåse per minut, dygnet runt. Då blod bara kan lagras i sex veckor behövs nu påfyllning för att fylla behoven vid operationer och enskilda allvarliga olyckor – det sistnämnda något som snabbt kan minska blodlagret när en allvarligt skadad patient kommer in.

_ Det kan behövas alltifrån en påse till kanske 25 påsar. Det beror på hur allvarlig skadan är, konstaterar Ingrid Johansson.

"Vi hjälper varandra"

Enligt Ge Blod, som är ett samarbete mellan Sveriges regioner och landsting, är behoven av blodgivare särskilt stora i regionerna med universitetssjukhus. Inför jul beräknar man att det behövs 7 000 blodpåsar i Stockholm, 6 000 i Västra Götaland samt 5 000 i Skåne, uppger organisationen i ett pressutskick.

Om brist uppstår inför helgerna kan regionerna låna av varandra, medger Ingrid Johansson.

– Så är det, vi hjälper varandra i Sverige om det behövs. Ingen patient blir utan blod – men vi vill inte hamna i den situationen utan vi vill att man ska kunna få blod direkt.

Under pandemin har en del blodgivare stannat hemma – nu gäller det att påminna dem om att lämna blod inför helgerna igen. Många av de gamla blodgivarna kommer, men det gäller även att locka till sig nya givare.

Alla blodgrupper behövs

Inte så lätt under pandemin. Nya har tillkommit, men inte så många som man annars brukar få, säger Ingrid Johansson.

– Vi har seglat i motvind under pandemin, och vi har inte kunna vara ute och genomföra våra rekryteringsinsatser som tidigare.

Alla blodgrupper behövs och efterfrågas inför jul. A och 0 är de stora blodgrupperna hos både givare och patienter, medan blodgrupp noll minus är svår att komma åt.

– Noll minus är den blodgrupp som är universell som man kan ge till alla, men det är inte så många som har den blodgruppen i Sverige, förklarar Ingrid Johansson.

– Det är också den blodgrupp som står i reserv på kvinnokliniken, operation och akuten.

Anna Karolina Eriksson/TT

Inrikes

SD vill chocksänka reduktionsplikten

Martin Kinnunen, klimatpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Reduktionsplikten för diesel bör sänkas från 30 till 5 procent för att få ned priset, föreslår Sverigedemokraterna. Prisnivåerna slår enligt partiet extremt hårt mot landsbygden.

Den så kallade reduktionsplikten för bensin och diesel innebär att en viss mängd biodrivmedel måste blandas ned i tanken för att minska växthusgasutsläppen.

Sedan årsskiftet är nivåerna 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Årliga stegvisa höjningar är planerade till 2030, då reduktionsplikten för bensin ska vara 28 procent och för diesel 66 procent.

– Vi har en extrem situation för flera branscher i dag med kraftiga kostnadsökningar på råvaror. Den råvara som står ut i Sverige jämfört med grannländer och Europa är diesel, säger Martin Kinnunen, klimatpolitisk talesperson för SD.

Tre kronors sänkning

Sverigedemokraterna lägger i dag ett förslag i riksdagens miljö- och jordbruksutskott om att minska reduktionsplikten till 5 procent. Partiet beräknar att minskningen skulle sänka priset med mer än tre kronor vid pump. Dieseln kostar i dag uppemot 21 kronor litern.

– Vi vill till att börja med se en temporär kraftig sänkning av reduktionsplikten fram till kontrollstation 2022, då det ska göras en analys av priseffekten, säger Kinnunen.

Än så länge har ingen beräkning över hur reduktionsplikten påverkar kostnaden gjorts men sedan systemet infördes har priset på diesel ökat, framhåller Kinnunen, som jämför med Danmark där priset på diesel är lägre trots att skatten är högre än i Sverige.

– Vi har inget emot reduktionspliktsystemet som princip, reduktionen har sin fördel, men nivån måste sättas i förhållande till tillgång på bränsle på den svenska marknaden, säger Martin Kinnunen.

Flera vill sänka

Flera partier har kommit med förslag för att underlätta för boende och näringar på landsbygden. Centern vill skjuta till en miljard i ett stödpaket till bönderna, likt det stöd som infördes under torkan 2018.

Kristdemokraterna vill också sänka reduktionsplikten på diesel, men till 14 procent. Partiet lägger också förslaget i miljö- och jordbruksutskottet i dag. De kommer att fortsätta behandlas under kommande veckor.

– Vi är bredda att lyssna in andra förslag, om någon vill minska reduktionsplikten mindre än vi vill göra så är det också intressant, säger Kinnunen.

Niklas Svahn/TT

Inrikes

Uppgifter: Fler IS-kvinnor till Sverige

Inrikes
Inrikes Flera medier uppger att ytterligare en grupp kvinnor utvisats av det kurdiska självstyret från nordöstra Syrien och är på väg till Sverige.

En delegation bestående av bland annat polis, socialtjänst och läkare kommer att möta upp kvinnorna och deras barn på Arlanda under torsdagen, enligt SVT Nyheter.

Enligt Göteborgs-Posten handlar det om två kvinnor. En av dem ska vara hemmahörande i Skåne och en i Västsverige.

UD avböjer att uttala sig om detaljer kring de enskilda fallen.

"Men generellt sett, gällande utvisningar från lägren i nordöstra Syrien, menar Säkerhetspolisen att den typ av kontrollerade utvisningar som skett tidigare är att föredra ur ett säkerhetsperspektiv snarare än att kvinnorna kommer hit under okontrollerade former. Därför arbetar vi för att utvisningar kan äga rum på ett säkert och kontrollerat sätt och i enlighet med gängse internationell praxis. Detta är även viktigt med tanke på barnens utsatta situation. När kvinnorna utvisas har vi, liksom andra berörda länder, en skyldighet att ta emot våra egna medborgare. De är då betalningsskyldiga för sina biljetter", skriver UD i en kommentar till TT.

I början av september utvisades tre kvinnor som togs emot på Arlanda av svenska myndigheter efter att UD bistått med resan.

Utrikesminister Ann Linde (S) sade då att svenska myndigheter hade beredskap för att ta emot fler återvändare under hösten. UD ska bistå dessa IS-kvinnor på samma sätt som de första återvändarna, sade Linde.

Den 21 oktober togs ytterligare tre kvinnor och åtta barn hemmahörande i Sverige emot av svenska myndigheter på Arlanda sedan de utvisats. Två av barnen var föräldralösa, enligt utrikesminister Ann Linde (S).

FAKTA

Fakta: Svenskarna i IS

2012 började män och kvinnor resa från Sverige för att delta i kriget i Syrien.

Totalt reste omkring 300 personer till regionen för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper, främst terrororganisationen IS.

Det gör Sverige till ett av de länder i Europa där flest per capita valt att åka till området.

Cirka hälften av IS-anhängarna har återvänt.

En del har dödats i strider, andra har tagits till fånga och sitter i läger eller fängelser i norra Syrien. Det kan också finnas ett antal IS-svenskar som fortfarande är på fri fot i regionen.

Omkring en tredjedel av dem som reste från Sverige var kvinnor.

Inrikes

Planerade operationer ställs in i Kronoberg

Under vecka fem ställs planerade, ickeakuta operationer in på sjukhusen i Växjö och Ljungby. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes

Alla planerade operationer som inte är akuta ställs in nästa vecka på de två sjukhusen i Kronobergs län. Orsaken är hög sjukfrånvaro bland personalen i kombination med ett ansträngt läge på sjukhusen, som till stor del beror på covid-19, skriver regionen i ett pressmeddelande.

Det kan till exempel handla om kirurgiska ingrepp på överviktiga patienter eller ortopediska operationer som inte är akuta. De patienter som drabbas kommer att kontaktas och bokas in senare.

Inrikes

Unikt beslut: Förbud mot att mata vildsvin

Nu är det slut på sockerbetor till middag för vildsvinen i Jönköpings län. Arkivbild.
Foto: Michael Probst/TT
Inrikes
Inrikes

En lokal dispyt kring två jägare som utfodrat vildsvin med sockerbetor utanför Jönköping har fått nationell betydelse.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har nu tagit ett beslut om att förbjuda utfodring av vildsvinen, rapporterar P4 Jönköping. Beslutet är det första i Sverige sedan jaktlagen ändrades i höstas.

Sockerbetorna göder vildsvin och dovhjortar som i sin tur äter upp böndernas grödor och dessutom har trafikolyckorna ökat, enligt länsstyrelsen. Jägarna menar att de kommer åt att skjuta fler vildsvin med hjälp av sockerbetorna och de planerar att överklaga beslutet, enligt P4.

Inrikes

Bättre pandemiluft kan ha räddat 800 liv

Ödsligt på gatan framför Colosseum i ett nedstängt Rom i mars 2020.
Foto: Cecilia Fabiano/AP/TT
Inrikes
Inrikes Över 800 dödsfall kan ha undvikits tack vare förbättrad luftkvalitet i Europa under pandemins första fas. Färre bilresor till stängda arbetsplatser och skolor tros ha bidragit, enligt en studie som omfattar 47 europeiska städer.

När coronaviruset på allvar kopplade greppet om Europa valde många länder att införa lockdown. Elever kallades hem från skolor, arbetsplatser stängde till förmån för distansjobb och människor ombads att i största möjliga mån hålla sig hemma.

Tidigare studier har visat att luftföroreningarna minskade när länder stängde ner under den första virusvågen. Nu har forskare från London School of Hygiene and Tropical Medicine (LSHTM) borrat djupare i frågan genom att undersöka sambandet mellan politiska åtgärder och förändringen i koncentrationen av kvävedioxid, ozon samt partiklarna PM2,5 och PM10 i luften i 47 europeiska städer under februari-juli 2020.

De har också uppskattat hur många dödsfall som kan ha undvikits till följd av bättre luft under perioden.

Olika effekt

Forskarna har använt modeller från Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) för att dra slutsatser om skillnaderna i luftkvalitet med och utan lockdownåtgärder. Resultatet av studien, som har publicerats i tidskriften Scientific Reports, pekar på att effekten som restriktionerna hade på luften varierade avsevärt mellan de olika åtgärder som vidtogs. En begränsning är att forskarna har utgått från varje lands övergripande coronahantering snarare än de åtgärder som varit specifika för varje stad.

Störst effekt på halterna av kvävedioxid (NO2) hade de restriktioner som begränsade människors vardagsliv, som stängda skolor och arbetsplatser och inställda evenemang. Det kopplar forskarna ihop med att färre fordon rörde sig på vägarna – trafik är den huvudsakliga källan till kvävedioxid i städer. 2019 ledde exponering för kvävedioxid till 40 000 förtida dödsfall inom EU, enligt miljöbyrån EEA.

Den största minskningen av kvävedioxid, mellan 50 och 60 procent, noterades i spanska, franska och italienska städer. Minskningarna i koncentrationen av de andra undersökta luftföroreningarna var dock mindre markanta under perioden.

Restriktioner som omgärdat nationella och internationella resor tycks ha haft en lägre påverkan på de lokala föroreningsnivåerna, enligt studien.

Liten effekt i Stockholm

Stockholm finns med bland de städer som har undersökts – men där var effekten på luftföroreningsnivåerna liten. Det beror enligt forskarna främst på att de svenska restriktionerna var mildare än på många andra håll i Europa.

Genom att lägga samman förändringarna i de dagliga koncentrationerna av de undersökta luftföroreningarna och bedömningar av människors exponering för dem uppskattar forskarna att över 800 dödsfall kan ha undvikits tack vare förbättrad luftkvalitet.

Paris, London, Barcelona och Milano finns bland de städer där flest dödsfall kan ha undvikits.

"Naturligt experiment"

De nedstängda städerna har erbjudit en unik möjlighet att studera effekter av tuffa politiska åtgärder på föroreningsnivåer, konstaterar studiens seniorförfattare Antonio Gasparrini, professor i biostatistik och epidemiologi vid LSHTM.

"Detta 'naturliga experiment' har gett oss en glimt av hur luftkvaliteten kan förbättras genom drastiska folkhälsoåtgärder som skulle vara svåra att genomföra under normala tider", skriver han i en kommentar och fortsätter:

"Informationen kan vara viktig för att utforma effektiva policyer för att ta itu med problemet med föroreningar i våra städer."

Leonard Stockfelt, forskare vid Göteborgs universitet inriktad på bland annat på hälsoeffekter av luftföroreningar, har tagit del av studien.

"Den här sortens beräkningar visar inte vad man ska göra, eftersom vi inte vill stänga ner samhällen, men de visar att de potentiella hälsovinsterna av mer rimliga åtgärder för att minska luftföroreningar kan vara stora", skriver han i en kommentar till TT.

Sofia Eriksson/TT

Coronarestriktionernas positiva inverkan på halterna av kvävedioxid i luften i några europeiska städer under februari–juli 2020.
Coronarestriktionernas positiva inverkan på halterna av kvävedioxid i luften i några europeiska städer under februari–juli 2020.
Foto: Johan Hallnäs/TT

FAKTA

Fakta: Luftföroreningar

Luftföroreningar uppstår på grund av en mängd olika aktiviteter i samhället. De innehåller ett stort antal föroreningar som kan förekomma som gaser eller partiklar i luften.

Luftföroreningar bildas bland annat vid förbränning, uppkommer i processutsläpp vid industrier eller vid bergshantering. Trafik orsakar utsläpp av gaser och partiklar från förbränning i motorn samt partiklar från förslitning av bromsar, hjul och vägbana.

De vanligaste luftföroreningarna består av kväve- och svaveloxider, marknära ozon samt svävande partiklar av olika storlek, ålder och sammansättning. Andra exempel är kolväten, som bensen och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt kolmonoxid och tungmetaller.

Luftföroreningar påverkar både hälsa och miljö. De kan göra människor sjuka och förkorta den förväntade livslängden. De bidrar även till växtskador, korrosion, nedsmutsning, övergödning, försurning och klimatförändringar.

Globalt orsakar luftföroreningar enligt FN över sju miljoner förtida dödsfall varje år och bara i Europa omkring 400 000.

Källa: Naturvårdsverket med flera

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

När öppnar Casino Cosmopol igen?

Game Lounge Den 28 mars kom det tunga men kanske inte alltför överraskande beskedet att Casino Cosmopol tvingas stänga ned sina lokaler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall på obestämd tid. Sedan dess har svenska spelentusiaster inte haft möjlighet att besöka någon av landets fyra landbaserade casinon. Frågan som många ställer sig nu är när dörrarna till “Sveriges enda riktiga casino” öppnar igen?

Därför stängdes Casino Cosmopol

Anledningen till varför Casino Cosmopol tillfälligt tvingades stänga sina verksamheter stavas såklart Covid-19. Casino Cosmopol höll fortsatt öppet under de första veckorna efter virusets intåg i Sverige, men i takt med att situationen förvärrades och antalet smittfall ökade för varje dag som gick fanns till slut inget annat val än att lägga in handbromsen.

Efter regeringens beslut om att införa ett förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer meddelade Casino Cosmopol omedelbart att man valt att stänga ned sina lokaler tills vidare.

”På grund av myndigheternas beslut med anledning av Covid-19 är Casino Cosmopol tills vidare stängt från och med söndag. Vi hoppas på att kunna välkomna dig som gäst snart igen”, skrev bolaget på sin hemsida.

Faktum är att redan innan Casino Cosmopol beslutade att stänga sina lokaler hade antalet besökare hos det statligt ägda casinot märkt av en kraftig minskning av antalet besökare till följd av coronavirusets snabba och okontrollerade spridning i samhället. Exempelvis uppgav Casino Cosmopol informationschef Nina Ehnhage till Di i mitten på mars att antalet besökare i Stockholm minskat från 900 till 300 personer i snitt per dygn den senaste tiden.

Oviss framtid för Casino Cosmopol

Trots att det nu har gått flera månader sedan portarna stängdes finns i dagsläget ingen given prognos för när Casino Cosmopol kan komma att öppna igen. En absolut förutsättning för att casinot ska kunna öppna är i alla fall att myndigheterna upphäver sitt förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare. Så länge detta förbud gäller kommer Casino Cosmopols lokaler garanterat fortsätta hållas nedstängda.

En annan aspekt som måste lösas är antagligen personalfrågan. Dagen efter att Casino Cosmopols casinon stängdes ned varslades nämligen drygt 800 av totalt 900 medarbetare. Exakt hur många av de varslade som sedan har möjlighet att återvända i full tjänst när coronakrisen dragit förbi är högst oklart. I början av juni cirkulerade dessutom en del medieuppgifter om att verksamheten i Sundsvall hotas av nedläggning, men än i dag är inga definitiva beslut fattade kring Sveriges första internationella casino. Fram till dess att viruset har utrotats får således svenska spelentusiaster sannolikt finna sig i att enbart njuta av underhållningen från slots och bordsspel online istället. På SveaCasino.se kan man smidigt jämföra casinon på nätet.

Inrikes

Besked om slutförvar i eftermiddag

Forsmarks kärnkraftsverk. Arkivbild.
Foto: Robert Gabrielsson
Inrikes
Inrikes Regeringen fattar i dag det historiska beslutet om slutförvar av använt kärnbränsle.
Beslutet presenteras på en presskonferens i eftermiddag.

Beslutet ska tas på ett regeringssammanträde under dagen. Miljöminister Annika Strandhäll (S) har utlyst en digital presskonferens klockan 16:30.

Beslutet berör ansökningar från Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, om ett system för slutförvar av använt kärnbränsle.

Ansökningarna omfattar två anläggningar, en inkapslingsanläggning i Oskarshamn, och en slutförvarsanläggning i Forsmark. Totalt ska 12 000 ton kärnavfall deponeras i 6 000 kopparkapslar på cirka 500 meters djup i urberget.

Förväntningarna från kärnkraftsindustrin, som äger SKB, är att regeringen säger ja till ansökningarna, men med vissa villkor.

Gav grönt ljus

SKB lämnade in sina ansökningar 2011 till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) respektive mark- och miljödomstolen. SSM gav i januari 2018 grönt ljus utifrån kärntekniklagen, däremot hade domstolen invändningar utifrån miljöbalken.

Domstolen ansåg det oklart hur mycket korrosion, frätning, kopparkapslarna tål och pekade på att mer underlag behövs. Tanken är att kapslarna ska hålla i minst 100 000 år.

Efter domstolens och SSM:s yttrande hamnade ärendet på regeringens bord. Regeringen gav därefter SKB möjlighet att komplettera sina ansökningar. Kompletteringarna skickades senare ut på remiss.

Regeringen har att pröva ansökningarna dels utifrån miljöbalken, dels utifrån kärntekniklagen.

Fler prövningar

Ett ja från regeringen skulle innebära att SKB kan gå vidare med sina planer, men prövningsprocessen är inte över. Efter regeringens beslut går ärendena tillbaka till mark- och miljödomstolen som ska fastställa tillståndet så att det är i enlighet med miljöbalkens krav.

Det kommer också att krävas tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) för att bygga anläggningen, till exempel vid byggstart, inför provdrift och inför rutinmässig drift. Den stegvisa prövningen kommer att kräva uppdaterade säkerhetsanalyser från SKB.

Frågan är vilka eventuella ytterligare villkor regeringen kan komma att ställa upp för att ge tillstånd till slutförvaring.

Tar tio år

Miljöpartiet, som lämnade regeringen i höstas, anser att den socialdemokratiska regeringen borde vänta med att fatta beslut. Förre miljöministern Per Bolund (MP) anser att det behövs ytterligare studier och forskning för att beslutsunderlaget ska bli bättre.

– Jag tycker att det är fullständigt oansvarigt att fatta ett beslut när det finns ledande forskare som pekar på att de här kapslarna kanske inte håller i hundra år ens, sade Bolund till TT tidigare i veckan..

Men Liberalerna och Kristdemokraterna hotade i höstas med att försöka få till stånd en misstroendeomröstning i riksdagen mot miljöminister Annika Strandhäll (S) om inte regeringen kommer med besked om slutförvaret.

Om regeringen ger tillstånd så räknar SKB med byggstart någon gång under 2020-talet. Slutförvarsanläggningen beräknas ta tio år att bygga. Använt kärnbränsle ska börja deponeras där under 2030-talet. Om 70 år beräknas slutförvaret ha fyllts och kan därmed förseglas.

Inrikes

Fler ska lockas till gymnasiets yrkeslinjer

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) vill att alla yrkeslinjer på gymnasiet ska ge behörighet till högskolan. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen vill locka fler till gymnasiets yrkesprogram. Lockbetet är att alla linjer ska ge högskolebehörighet.
– Det behövs fler personer med yrkeskunnande, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S).

På torsdagens regeringssammanträde klubbar regeringen ett lagförslag som innebär att alla yrkeslinjer ska ge grundläggande behörighet för att studera vidare på högskola och universitet.

– Det ska göra detsamma om du läser ett teoretiskt program eller ett yrkesprogram. Du ska ha grundläggande behörighet, säger skolministern till TT.

I dag lockar yrkesprogrammen inte tillräckligt många elever för att möta behoven av arbetskraft. Bristen är stor på till exempel kockar, elektriker och undersköterskor. Ministern tror att en orsak är att många unga väljer teoretiska linjer för att kunna ha dörren öppen till eventuella studier längre fram.

– Det är inte så lätt att välja när man är 16. Men det här blir en möjlighet att senare i livet kunna skaffa sig en akademisk utbildning, säger hon om det nya förslaget.

Knixiga scheman

Alla elever på yrkesprogrammen har i dag rätt att läsa in de kurser i svenska och engelska som ger högskolebehörighet. Men de måste själva välja till ämnena, vilket kan skapa praktiska problem.

Nu föreslår regeringen i stället att ämnena ska ingå från start, och så får den som inte är intresserad av högskolebehörighet aktivt välja bort dem.

– Det är inte så lätt för de som vill välja till ämnen i dag. Man kanske är den enda i klassen som gör det, man känner sig utanför och det blir knixigt med scheman, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Skolministern ser ett samband mellan lågt intresse för yrkesutbildningar och gymnasiereformen 2011, då högskolebehörigheten avskaffades på yrkesprogrammen. Ungefär var tredje elev i gymnasieskolans årskurs 1 går i dag ett yrkesprogram.

Nytt försök

Redan 2018 presenterade den då rödgröna regeringen i stort sett samma förslag som nu läggs på riksdagens bord. Men oppositionen var emot och förändringen genomfördes aldrig. De borgerliga partierna ansåg att en bättre åtgärd vore att korta yrkesutbildningarna till två år.

Därefter låg förslaget i frysboxen under tiden som januariavtalet mellan S, MP, C och L gällde.

Men nu finns inget januariavtal längre, och S-regeringen gör ett nytt försök att få förslaget genom riksdagen.

– Jag hoppas att den här gången kommer det att gå som vi önskar. Vi har inte tid att jiddra med den här frågan. Det är viktigt för Sverige just nu, säger Axelsson Kihlblom.

Hon hänvisar till att både Svenskt Näringsliv, olika fackförbund och elevorganisationer vill ha förändringen som nu föreslås för yrkesprogrammen.

Svenskt Näringsliv bedömer att Sverige riskerar att sakna 290 000 yrkesutbildade år 2035, om ingen förändring görs.

"Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är viktigt för att få fler elever att välja ett yrkesprogram. Det är avgörande för att företag ska kunna hitta rätt kompetens. Vi vill att riksdagen nu ger förutsättningar för svenska företag att växa och skapa jobbtillfällen", säger Magnus Wallerå, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, i en kommentar.

Maria Davidsson/TT

FAKTA

Fakta: Så ska yrkesprogrammen ändras

I propositionen föreslås att alla nationella yrkesprogram i gymnasieskolan från start ska innehålla de ämnen, och i den omfattning, som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskolan.

För att det ska vara möjligt utan att minska yrkesinnehållet ska också programmens omfattning utökas, både vad gäller gymnasiepoäng och garanterad undervisningstid. De utökas därför från 2 500 gymnasiepoäng till 2 700 eller 2 800 poäng.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2023.

Källa: Regeringen

Inrikes

Skadad man vid explosion också misstänkt

Polis utreder vad det ska ha varit som detonerat.
Foto: Per Groth/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 40-årsåldern har skadats i samband med en explosion i en lägenhet i Västerås. Larmet om explosionen kom vid halv tretiden under natten mot torsdagen.

Enligt kammaråklagare Carl-Johan Norström, som leder förundersökningen, misstänks den skadade mannen också ha orsakat detonationen. Han är anhållen och är skäligen misstänkt för allmänfarlig ödeläggelse.

Mannen hittades skadad utanför lägenheten och greps av polisen i trapphuset.

– Han är mycket svårt skadad och nedsövd och har inte kunnat höras av polisen, säger Carl-Johan Norström.

Polisen är fortfarande på platsen för att utreda vad som står bakom detonationen.

– Vi håller på att utreda det nu. Delar av lägenheten är förstörd och bombgruppen är där just nu, Carl-Johan Norström.

Räddningstjänsten uppger för VLT att det inte uppstått någon brand till följd av explosionen.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL