Utrikes

Castro segrar i Honduras

Xiomara Castro har kopplat greppet i rösträkningen i Honduras.
Foto: Moises Castillo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nasry Asfura, en av två huvudkandidater i presidentvalet i Honduras, erkänner sig besegrad. Han gratulerar vänsterkandidaten Xiomara Castro, som blir landets första kvinnliga president.
PREMIUM

Nasry Asfura, borgmästare i Tegucigalpa och kandidat för det styrande partiet, säger i ett uttalande att han personligen har gratulerat vänsterkandidaten Xiomara Castro till segern.

Med 52 procent av rösterna räknade i söndagens val har 53 procent gått till Castro, medan Asfura har stöd av 34 procent av väljarna. Även om valmyndigheten har 30 dagar på sig från valet att utse en vinnare, ses det i och med Asfuras besked som formalia.

USA gratulerar

USA:s utrikesminister Antony Blinken gratulerar Castro:

"USA gratulerar Honduras folk i deras val och Xiomara Castro till hennes historiska seger som Honduras första kvinnliga president", säger han i ett uttalande, och tillägger att han ser fram emot att arbeta med landets nya regering.

Castro förklarade sig redan på valnatten som segrare. Hon är gift med Manuel Zelaya som avsattes i en kupp 2009. Hon har således tidigare varit Honduras första dam.

Stämningen i Tegucigalpa rapporteras på valnatten väsensskild jämfört med för fyra år sedan, då Juan Orlando Hernández valdes om för en andra mandatperiod. Då luftades anklagelser om valfusk och över 30 människor dödades i våldsamma protester som utbröt.

Flera utmaningar

Det fanns inför helgens val en oro för att liknande scener skulle utspelas. Många affärer hade täckt sina skyltfönster.

Castro saknar inte utmaningar att ta tag i. Honduras har en arbetslöshet på över 10 procent, problem med våldsamma gatugäng, korruption och knarkhandel. Våld och fattigdom har gjort att många lämnar landet i hopp om att ta sig till USA.

Utrikes

Biden hånade Fox News-journalist

USA:s president Joe Biden förolämpade en journalist från den konservativa nyhetskanalen Fox News efter en presskonferens.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes

USA:s president Joe Biden kallade en journalist från nyhetskanalen Fox News för "idiot" när en mikrofon fortfarande var påslagen efter ett pressmöte i Vita huset.

Det var när mötet höll på att avslutas som journalisten frågade Biden om inflationen var en politisk belastning för honom.

Presidenten, som troligen var omedveten om att mikrofonen var på, svarade sarkastiskt: "Den är en stor tillgång. Mer inflation", och muttrade "Vilken jävla idiot".

Utrikes

8 500 amerikanska soldater i förhöjd beredskap

Amerikanska soldater anländer till Berlin 2019 i ett test för att förstärka Natos insatsstyrka vid rysk aggression. Arkivbild
Foto: Dorothee Thiesing/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA har satt 8 500 soldater i förhöjd beredskap med anledning av oroligheterna i Ukraina. De är tänkta att användas för att förstärka Natos snabbinsatsstyrka om den skulle aktiveras.

– Vad det handlar om är att på nytt ge våra Natoallierade tillförsikt. Det skickar en tydlig signal till (Rysslands president) Putin att vi tar våra åtaganden gentemot Nato på allvar, sade John Kirby, talesperson för USA:s försvarshögkvarter Pentagon.

Kirby kunde inte utesluta att amerikanska trupper som redan är baserade i Europa kan förflyttas österut som ytterligare förstärkning, men betonade att det inte handlade om att skicka soldater till Ukraina, som inte är medlem i Nato.

Även Nato förstärker

Samtidigt har Nato förstärkt den egna närvaron i sina östliga medlemsländer. Danmark skickar en fregatt till Östersjön och fyra jaktplan till Litauen. Nederländerna har utlovat två jaktplan till Bulgarien i vår samt ytterligare fartyg och trupp till Natos snabbinsatsstyrka. Även Spanien och Frankrike har aviserat förstärkningar.

USA:s president Joe Biden hade på måndagen ett videomöte med flera europeiska ledare om den ryska mobiliseringen av trupper vid gränsen till Ukraina och risken för en invasion av landet.

– Jag hade ett väldigt, väldigt bra möte – total samstämmighet med de europeiska ledarna, sade han vid en presskonferens i Vita huset.

Diskuterade åtgärder

Vita huset säger att ledarna under mötet betonade deras strävan efter en diplomatisk lösning på krisen, men att man även diskuterade åtgärder för att avskräcka Ryssland från ytterligare provokationer.

Vid mötet deltog Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Även ledare från Frankrike, Italien, Polen och EU deltog i mötet liksom Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Utrikes

Svart rök i första presidentrundan i Italien

Italienska parlamentariker lade sina presidentröster i utsmyckade urnor under måndagen.
Foto: Yara Nardi/poolfoto via AP/TT
Utrikes
Utrikes Det råder fortsatt total oklarhet kring vem som ska bli Italiens nästa president.
I parlamentets första votering röstade majoriteten blankt, men de större partierna har åtminstone börjat samtala.

Eftersom partierna inte har enats om en person som kan få stöd över ett brett politiskt spektrum var måndagens första omröstning något utav en formalitet, medan det verkliga spelet pågick i kulisserna.

672 av de nästan 1 000 röstande – parlamentariker, senatorer och regionala politiker – lade blanka lappar i de utsmyckade urnor som hade ställts fram i deputeradekammaren i Montecitorio-palatset i Rom.

Flest röster fick den 85-årige och relativt okände domaren Paolo Maddalena, med 36 stycken. Den avgående presidenten Sergio Mattarella fick 16. Någon röstade på den korruptionsanstrukne ex-premiärministern Bettino Craxi, som är död sedan 22 år tillbaka, och några andra på den gamla Lega-bossen Umberto Bossi.

Svart rök, utropades i italienska nyhetsrubriker, vilket anspelar på den signal som ges när katolska kardinaler inte kan enas i valet av en ny påve.

Kallas Draghi in?

Ett namn har hela tiden hållits fram som en favorit, med bevisat stöd från de flesta håll. Problemet är att det är den sittande premiärministern Mario Draghi, som leder den breda samlingsregering som tog över när landet hade gått igenom såväl den första stora pandemivågen som en rad regeringskriser.

Risken om Draghi väljs till president är därför att den kompromissgrundade regeringen i stället faller samman. Det är dock inte ens säkert att han vill ha posten.

Vissa alternativ har fallit bort på vägen. Den ständigt skandalomsusade tidigare premiärministern Silvio Berlusconi meddelade i lördags att han ställde in sin kandidatur. 85-åringen lyfte fram det som att han agerade för Italiens bästa, men i själva verket hade han svårt att övertyga fler än partierna längre ut till höger – Lega och Italiens bröder – om att han var lämplig.

Lega särskilt aktivt

Just ytterhögerpartiernas röster väger tungt, då de har vuxit väldigt mycket sedan det senaste valet och i teorin skulle kunna driva fram ett nyval för att kapitalisera på opinionssiffrorna. Det är också de som helst ser att Mario Draghi byter post och blir president, vilket med stor sannolikhet också skulle leda till just ett nytt val.

Lega-ledaren Matteo Salvini har i kulisserna inlett samtal med Femstjärnerörelsens ledare, den tidigare premiärministern Giuseppe Conte, och Demokratiska partiets ledare Enrico Letta, även han en tidigare premiärminister. De tre partierna skulle kunna ta processen en lång bit på vägen genom att komma från varsitt håll och enas om en lämplig presidentkandidat.

I de tre första voteringar som hålls behöver en kandidat få två tredjedelar av rösterna, men i den fjärde räcker det med en enkel majoritet, det vill säga åtminstone hälften.

Votering nummer två kommer att hållas under tisdagen.

Martin Mederyd Hårdh/TT

Utrikes

Expert: Ilska över jihadistiskt våld bakom kupp

Människor i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou firade på måndagen beskedet att en militärjunta tagit kontroll över landet.
Foto: Sophie Garcia
Utrikes
Utrikes Burkina Fasos president har försökt blidka sina kritiker genom att byta ut flera personer på ledande positioner inom militären.
Men draget tycks ha fått motsatt effekt, säger Västafrikaexperten Jesper Bjarnesen om militärkuppen i landet.
PREMIUM

En militärjunta har tagit makten i Burkina Faso. I ett framträdande i burkinsk tv på måndagen sade de sig ha tagit president Roch Marc Christian Kaboré i förvar, upplöst parlamentet och stängt landets gränser.

Kuppen följer på en längre tids turbulens kopplad till den blodiga kampen mot jihadistiska grupper i landets norra delar som pågått i flera år. Så sent som i november dödades 49 militärpoliser i en attack.

Kritiken har varit hård mot president Kaboré, som inte anses ha gjort tillräckligt för att förhindra dödandet.

– Det har länge funnits en frustration, både hos befolkningen och inom de olika delarna av landets säkerhetsstyrkor. Militärjuntan vill göra det de anser att presidenten inte klarat av — ta kontrollen över de norra delarna av landet, säger Jesper Bjarnesen, forskare med fokus på Västafrika på Nordiska Afrikainstitutet.

Motsatt effekt

Kaboré har den senaste tiden försökt blidka sina kritiker genom att byta ut flera personer på ledande positioner inom säkerhetsstyrkorna. Draget tycks dock ha fått motsatt effekt, och nyligen greps en liten grupp militärer misstänkta för att ha planerat en kupp.

– Börjar man flytta runt på militäreliten så är det klart att risken finns att de som marginaliseras vill ta tillbaka makten. Jag har sett tecken på att det här skulle kunna hända, egentligen ända sedan november.

– Civilbefolkningen har önskat en förändring under en längre tid. Jag tror därför att de flesta vill avvakta litegrann och se om det här kan leda till en positiv förändring i kampen mot den gemensamma fienden som är islamisterna. Det är dock viktigt att understryka att det inte är folket som har önskat ett militärt ingripande.

Ovisst läge

Burkina Faso har en lång historia av militärkupper och ledare med nära kopplingar till militären. Men efter en folklig resning som 2014 tvingade bort den dåvarande presidenten Blaise Compaoré efter 27 år vid makten har landet tagit tydliga steg i demokratisk riktning, säger Jesper Bjarnesen.

– Många känner en stolthet över att man genom fredliga demonstrationer och ett brett samarbete mellan politik och civilsamhälle lyckades tvinga bort regimen, förvalta en övergångsregering och organisera demokratiska val ett år senare. De flesta burkiners självbild är nog att man sedan dess gått in i en ny era där man jobbar för att förankra demokratiska institutioner i landet.

– Det här kan gå åt flera håll. Jag tror fortfarande att man just i ljuset av de senaste årens erfarenheter kommer se att de politiska aktörerna och civilsamhället väldigt aktivt kommer att sätta press på juntan och kräva att de jobbar mot en civil övergångsregering. Jag tror inte att man kommer att acceptera flera års militärstyre.

Simon Uggla/TT

Utrikes

Mali kräver att Danmark tar hem militärer

Malis militärjunta vill att Danmark tar hem militärer från landet. Här patrullerar franska soldater i samma insats i staden Timbuktu. Arkivbild.
Foto: Moulaye Sayah/AP/TT
Utrikes
Utrikes Malis militärjunta kräver att Danmark tar hem militärer som deltar i den franskledda insatsen Barkhane i landet.
PREMIUM

Det maliska styret meddelar att Danmark inte har fått det tillstånd som krävs för att få skicka dit soldater.

Det framgår inte tydligt om det är ett visst antal danska soldater som åsyftas eller om det är samtliga som deltar inom Barkhane-insatsen.

Förra veckan skickade Danmark ytterligare soldater och ett läkarteam till Task Force Takuba, som är en multinationell specialförbandsstyrka som för närvarande lyder under svenskt befäl och som är en del av Barkhane.

Sverige bidrar med omkring 220 soldater och officerare till FN-insatsen Minusma, 150 till Task Force Takuba, samt med åtta officerare till EU:s tränings- och utbildningsinsats EUTM Mali.

Dessa internationella insatser syftar till att bekämpa jihadistiska rebeller i Sahelregionen. Detta skedde länge i samarbete med den maliska armén, men sedan militären kuppade till sig makten i Mali och sköt demokratiska val på framtiden har relationen med de inblandade länderna skurit sig. En annan försvårande faktor är att ryska legosoldater har kommit till Mali för att strida på arméns sida.

Det är oklart om Sverige har fått någon liknande uppmaning som Danmark, eller om denna uppmaning påverkar de svenska militärerna i Mali. TT har sökt Sveriges försvars- och utrikesministrar för kommentarer.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nordicbet

Skånska fotbollslag – framgång i Superettan

Nordicbet Skåne är en mäktig fotbollsregion. I Allsvenskan finner vi storheterna Malmö FF och Helsingborgs IF, men i superettan är det för närvarande bara Trelleborgs FF som håller de skånska ställningarna. Endast tre klubbar i de två högsta divisionerna. Är det i enlighet med den storslagna skånska fotbollshistorien?

Skånes senaste storhetstid

För femton år sedan spelade fyra skånska klubbar i allsvenskan och för nio år sedan – så sent som 2010 – utkämpade Malmö FF och Helsingborgs IF en duell om SM-guldet. Trelleborg slutade femma i allsvenskan medan Landskrona BOIS tog samma position i superettan där Ängelholms FF blev tolva. Året därpå vann Helsingborg allsvenskan medan Ängelholm kvalspelade för att ta steget upp i Sveriges högsta serie.

Kärvare tider

Skåne var att räkna med. Inte minst som intressanta spel i de absolut viktigaste matcherna. Idag präglas Superettan fotbollsodds knappast alls av Skåne. Kvar finns endast Trelleborgs FF. Helsingborg dras med ekonomiska problem och kämpar om att hålla sig kvar i allsvenskan. Landskrona befinner sig i division 1 medan Ängelholm kämpar på i division 2, där man möter andra klassiska skånestorheter som IFK Malmö, som en gång i tiden var Malmös förstalag och deltagit i spel i Europa, men har även många säsonger i allsvenskan och föregångsserier till superettan.

Malmö FF håller stilen och Trelleborg kämpar

Idag är det endast MFF som håller gammal god stil i allsvenskan, men för oss som älskar att följa superettan finns endast Trelleborgs FF och det går väl lite sisådär, där man får vara nöjd med en mittenplacering samtidigt som risken för att dras ned i kampen om kvalplatserna är överhängande.

Fortet Vångavallen

En gång i tiden var dock Vångavallen en plats som beredde många storlag svår ångest. Det var svårspelat och så sent som 2018 var TFF i allsvenskan, efter att ha varit ned och vänt i division 1 så sent som 2015. En serieseger som för övrigt säkrades mot Helsingborgslaget Eskilsminne IF och sedan följde två säsonger i superettan som kulminerade i kval mot Jönköping Södra, vilket gav en allsvensk plats 2018. Klubben var dock sedan länge ett rutinerat superettanlag och hade flera sejourer i allsvenskan bakom sig, där den första kom 1985 och den absolut bästa perioden i klubbens historia var under 1990-talet då man lyckades med konststycket att ta sig till UEFA-cupen.

Skrälleborg

Säsongen 1994/95 hackade sig Trelleborg förbi färöiska Götu i två inte alltför imponerande insatser och få trodde väl att äventyret skulle gå särskilt mycket längre när engelska Blackburn Rovers stod som motståndare i nästa omgång. Då med ett stjärnspäckat lag som kryllade av landslagsmän och internationella storspelare, såsom den engelske skyttekungen Alan Shearer. Rovers skulle samma säsong vinna hela Premier League, men att åka till Vångavallen visade sig betydligt tuffare än Old Trafford. Trelleborg – däremot – njöt för fulla muggar på Ewood Park, då man vann den första matchen med 1–0 efter mål av Fredrik Sandell. En seger som skapade stora rubriker i hela Europa och efter 2–2 hemma, så var avancemanget ett faktum. Skrälleborg var numera ett begrepp och man pressade dessutom italienska Lazio i följande omgång, där endast ett mål på övertid avgjorde dubbelmötet till Rom-klubbens fördel.

Bygga nytt och stanna kvar

Idag handlar det om att bygga på nytt efter uttåget från allsvenskan och att framförallt att inte falla igenom superettan till mörkret i division 1. En hel del talar för att den anrika föreningen kommer att klara uppgiften, men inget står skrivet i sten. Kampen kommer att bli hård säsongen ut. Men visst vore det märkligt med en superetta utan en skånsk klubb.

Inte mycket underifrån

Ja, om nu inte Helsingborg trillar ur allsvenskan igen. Även här kommer det handla om en fight ända in på målsnöret. Underifrån är det väl Torns IF - från lilla Stångby norr om Lund - som ligger bäst till tillsammans med klassiska Landskrona BOIS, men att avancera från division 1 till superettan är ett riktigt nålsöga och båda klubbarna befinner sig i mittenskiktet med hopp om att stabilisera sig på den övre halvan. Klubbar som Ljungskile SK, Skövde AIK, FC Trollhättan såväl som den lilla göteborgsklubben Utsiktens BK är nog alla starkare än Skåneklubbarna, åtminstone i dagsläget.

Skånederbyn

Skåne är kanske inte vad det en gång var i superettan, men Trelleborgs FF lär klara sig kvar och kanske få sällskap av Helsingborg nästa säsong, så visst finns det utsikter för Skånederbyn, även om Helsingborgsfansen knappast ser fram emot ett sådant scenario.

Utrikes

Danmark räknar med flockimmunitet

Invånare i Ålborg köar för att testa sig för covid-19. Arkivbild.
Foto: Henning Bagger/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Danska smittskyddsmyndigheten Statens Serum Institut (SSI) räknar med att landet uppnår så kallad befolkningsimmunitet mot coronaviruset inom de närmaste veckorna, säger Tyra Grove på SSI i en skriftlig kommentar till TV 2.

Förklaringen är att det i dagsläget finns en utbredd coronasmitta i samhället, men också en omfattande vaccintäckning, enligt Grove. Det kommer i sin tur leda till att smittotalen sjunker eftersom det blir svårare för coronaviruset att hitta personer att infektera.

Samtidigt sprids en undervariant av omikronvarianten i Danmark. Undervarianten som håller på att bli dominerande går under namnet BA.2 (den ursprungliga går under namnet BA.1) och står för fler än hälften av de registrerade fallen i landet.

I söndags rapporterades drygt 42 000 nya coronafall i Danmark under det gångna dygnet – den näst högsta dygnssiffran under pandemin.

Utrikes

EU fördömer Ryssland: Trappa ned!

Utrikesminister Ann Linde (S) på väg in till måndagens EU-möte i Bryssel. Senare träffade hon och finländske kollegan Pekka Haavisto (till höger) Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Vi vill inte ha konflikt, upprepar både EU och Nato efter nya möten om krisen kring Ukraina. Men båda fördömer Rysslands aggressivitet och varnar återigen för massiva sanktioner. Och Nato förstärker sina styrkor i öst.
PREMIUM

I ett gemensamt uttalande från EU-ländernas utrikesministermöte i Bryssel är kritiken hård.

"Rådet fördömer Rysslands fortsatta aggressiva agerande och hot mot Ukraina. Talet om 'intressesfärer' har ingen plats på 2000-talet", heter det bland annat.

EU-länderna betonar vikten av att alla fritt får välja sin egen säkerhetslösning, inklusive vilka organisationer man vill söka sig till.

– De krav som handlar om det här i de ryska förslagen (som framförts till USA och Nato) är helt oacceptabla, betonar utrikesminister Ann Linde (S) på väg ut från mötet.

"Vill ha diplomati"

I uttalandet uppmanas Ryssland att trappa ned, följa internationell rätt och engagera sig i en "konstruktiv dialog".

– Vi är väldigt, väldigt tydliga. Vi vill inte ha en militär konflikt. Vi vill ha diplomati, säger Linde.

Men det betonas också att de sanktioner som västvärlden förberett vid en eventuell ny rysk aggression mot Ukraina kommer att bli tuffa. Det var något som EU-ländernas utrikesministrar också tog upp när deras USA-kollega Antony Blinken kopplade upp sig under måndagsmötet.

– Vi diskuterade gemensamma sanktioner som kommer att komma och klargjorde också att det inte bara är om det är en stor invasion, utan också vid militära eller andra angrepp, säger Linde.

På onsdag möts företrädare för Ukraina och Ryssland i Paris för samtal tillsammans med företrädare för Tyskland och Frankrike i ett försök att minska spänningarna, enligt en källa som arbetar nära Frankrikes president Emmanuel Macron.

– Presidenten tror att det finns utrymme för diplomati, en väg till nedtrappning, säger källan till AFP.

Enigt med USA

De ryska "säkerhetsförslagen" är i praktiken är en lista med krav på Nato för att militäralliansens räckvidd och medlemskap ska begränsas. Denna har avvisats helt av Natoländerna, men under ett möte mellan Blinken och hans ryske motpart Sergej Lavrov i fredags kom utrikesministrarna överens om att USA ska ge Ryssland något slags skriftligt svar denna vecka. Det är oklart hur konkret USA:s svar kommer att bli.

Blinken sade i fredags att man kommer att lägga fram egna betänkligheter snarare än att direkt bemöta Rysslands krav. Han vidhöll att USA och dess allierade är beredda att agera om och när diplomatin går i stöpet och Ryssland genomför en regelrätt invasion av östra Ukraina.

Blinkens digitala möte med EU-länderna på måndagen får gott betyg av Ann Linde.

– Det var en stor transatlantisk enighet, väldigt bra faktiskt. Han är väldigt öppen, säger Linde efteråt.

Flyg och fartyg

Samtidigt förstärker Nato den egna närvaron i sina östliga medlemsländer. Danmark skickar en fregatt till Östersjön och fyra jaktplan till Litauen. Nederländerna har utlovat två jaktplan till Bulgarien i vår samt ytterligare fartyg och trupp till Natos snabbinsatsstyrka. Även Spanien, Frankrike och USA aviserar förstärkningar.

– Den här utplaceringen är proportionerlig och i enlighet med våra internationella åtaganden. Det förstärker den europeiska säkerheten för oss alla, säger generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens efter att ha hållit ett enskilt möte med Linde och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto på måndagseftermiddagen.

Trots den militära muskelspänningen trycker också han på vikten av fortsatta samtal.

– Det här är defensiva åtgärder. Nato utgör inget hot mot Ryssland. Vi är redo att engagera oss i god tro, säger generalsekreteraren.

Vapenexport?

Inom Nato pågår samtidigt diskussioner om vilken typ av hjälp som icke-medlemmen Ukraina kan få. Tyskland har tills vidare stoppat Nato-kollegan Estland från att skicka tyskbyggda vapen till Ukraina, vilket väckt irritation i Kiev.

Från svensk sida finns dock inga planer på att leverera vapen.

– Vi har ju väldigt starka regler om vapenexport så det är inte aktuellt för vår del. Men vi stödjer ju Ukraina på många sätt, framför allt genom ett mycket högt bistånd för reformer i Ukraina som vi tror att är något av det viktigaste, säger Ann Linde i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Öppen konflikt sedan 2014

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.

Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta att Ukraina eller andra länder ansluter sig till Nato.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Utrikes

Tre döda i protester mot juntan i Sudan

Demonstranter i Sudans huvudstad Khartum på måndagen.
Foto: Marwan Ali/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Tusentals sudaneser gick enligt demonstranter ut på gatorna i huvudstaden Khartum och andra städer på måndagen för att protester mot militärjuntan som tog makten i en kupp för tre månader sedan.

Säkerhetsstyrkor sköt tårgas för att skingra demonstranter på flera platser i huvudstaden, inklusive området runt det befästa presidentpalatset. Filmer som publicerats på nätet visar hur säkerhetsstyrkor försöker skingra demonstranterna med tårgas, samt demonstranter som tar skydd och kastar sten mot säkerhetsstyrkorna.

Tre demonstranter dödades när säkerhetsstyrkorna öppnade eld, enligt sjukvårdare.

Det militära maktövertagandet har satt käppar i hjulet för Sudans övergång till demokratiskt styre efter tre årtionden med den auktoritära presidenten Omar al-Bashir, som tvingades från makten i april 2019 efter ett folkligt uppror.

Sammanlagt 76 människor har dödats och hundratals skadats i protester sedan kuppen den 25 oktober, enligt en lokal läkargrupp.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL