Kultur och nöje

Baldwin: Jag avfyrade aldrig vapnet

Alec Baldwin har för första gången svarat på frågor om vad som hände på en filminspelning i New Mexico i oktober. Arkivbild.
Foto: Jae C Hong/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje Skådespelaren Alec Baldwin uppger att han aldrig avfyrade vapnet som dödade filmfotografen Halyna Hutchins under en inspelning i oktober.
PREMIUM

I en intervju med amerikanska tv-kanalen ABC, som sänds på torsdagen, talar Baldwin för första gången ut om "Rust"-tragedin. I ett två minuter långt klipp som släppts i förväg och som TMZ tagit del av, svarar en känslosam Baldwin på frågor från nyhetsankaret George Stephanopoulos.

En fråga kretsar kring det faktum att pistolen avfyrades under repetitionen, trots att det enligt uppgift inte krävdes enligt manuset. Baldwin svarar då den något förvånade reportern:

– Jag tryckte inte av, säger han och insisterar på att han aldrig skulle rikta en pistol mot någon och skjuta.

På frågan om vad som han tror hände, hur en riktig kula kunde hamna i loppet, svarar Baldwin:

– Jag har ingen aning, någon stoppade dit en riktig kula, en kula som inte ens skulle finnas på området, säger han.

Baldwin får vidare frågan om han känner skuld för vad som hänt och svarar att han inte är ett offer i den här historien, men att det är "det värsta som någonsin hänt honom".

– Jag tänker hela tiden tillbaka på vad jag kunde ha gjort annorlunda, säger han.

Kultur och nöje

En måstebok för kulturnörden

Exteriörbild på Thielska galleriet från 2019.
Foto: Naina Helén Jåma/TT
Kultur och nöje
Litteratur/recension Britte Montigny har läst en bok om Thielska galleriet.

I en muromgärdad natur- och skulpturpark nästan allra längst ut på Blockhusudden kröner Ferdinand Bobergs mästerverk – Thielska Galleriet – Eols kulle och bjuder på en svindlande vacker utsikt över segelleden in mot Stockholm. Eols kulle, Vindarnas kulle, kräset vald av bankiren Ernest Thiel (1859-1946) som grund för en byggnad skulle tjäna som både privatbostad och galleri för hans snabbt växande samling av främst svensk och nordisk konst från perioden ca 1890-1920.

Under första världskriget förlorade Ernest Thiel merparten av sin tidigare enorma förmögenhet. För att undgå att hus och samling skulle splittras sålde han 1924 hela anläggningen, nu ombildad till Stiftelsen Thielska Galleriet, till Staten. Ett köp som finansierades av Statslotteriet. Under åren har det under perioder stormat rejält kring hela projektet, men hösten 2021 göts äntligen olja på vågorna. Då (åter)bildades Stiftelsen Thielska Galleriet vars framtid av allt att döma nu är tryggad. Som en slags bekräftelse på att den turbulenta tiden är över, utkom bokförlaget Langenskiöld i höstas med en gedigen, välskriven, rikt illustrerad och höggradigt intressant sammanfattning av de många turerna i Thielska Galleriets komplicerade historia. De första planerna på en kombination av bostad och ateljé föddes i det ögonblick då Ernests och nyblivna hustrun Signe Marias våning på Strandvägen blev för liten för den snabbt växande konstsamlingen (tjocka sammetsgardiner för fönstren fick fungera som väggar att hänga konst på). Berättelsen om Thielska Galleriet slutar där Staten tar över driften men läsaren får ändå om än ytligt följa Ernest Thiels fortsatta liv fram till hans död i hemmet i Djursholm i januari 1947.

Patrik Steorn som är redaktör för boken var också chef på Thielska galleriet tidigare.
Foto: Stina Stjernkvist/TT

Boken om Thielska Galleriet är indelat i sju kapitel. Patrik Steorn, chef för Göteborgs konstmuseum och 2014-20 chef för Thielska Galleriet, svarar för en initierad presentation av Ernest Thiel medan hustrun Signe Maria också i denna bok (jämför Gunilla Grahn-Hinnfors Signe Thiel-biografi Sträckande sig uppåt mot ljuset, som utkom i höstas) förblir något av en skugga. Martin Rörby, arkitekturhistoriker, gör i kapitlet En klanglåda för den moderna konsten, en utomordentligt intressant analys av galleriets arkitektur och det nära släktskapet med förra sekelskiftets vita och slutna Wienerarkitektur med Joseph Maria Olbricht, Otto Wagner och Josepf Hoffmann som främsta företrädare. Som en naturlig förlängning följer Catharina Nolins, trädgårdsorienterad konstvetare, genomgång av den varsamt tillrättalagda naturtomten med Rodin-skulpturer och Thiels egen grav.

Av speciellt intresse är naturligtvis idéhistorikern Per Widéns respektive konstvetaren Charlotta Nordström genomgångar av konstsamlingens framväxt och omfattning. I fokus står företrädare för Konstnärsförbundet med intressanta utblickar till Danmark och Norge där vitalister som J.F Willumsen och framför allt Edvard Munch – den sistnämnde en av Thiels absoluta favoriter – gav en extra krydda åt konsten åren efter sekelskiftet.

Någon som också som i hög grad upptog Thiels tankar var den tyske filosofen Friedrich Nietzsche (1844-1900), vars postuma porträtt Thiel 1906 gav Munch i uppdrag att utföra. I ett fängslande kapitel redogör filosofen Hans Ruin för Thiels alltmer fördjupade intresse för Nietzsches filosofiska skrifter. Han svarade själv för några översättningar, blev nära vän med Nietzsches syster Elisabeth Förster-Nietzsche, fick av henne filosofens dödsmask och donerade en stor summa pengar till Nietzsche-arkivet i Weimar.

Boken om Ernest Thiel och hans livsverk avslutas med att Sophie Allgårdh, konstrecensent och intendent på Thielska Galleriet, i kapitlet Privatpalatset blir museum – en presshistoria återuppväcker minnet av den uppståndelse som förvandlingen väckte och som skapade såväl stora rubriker som hemma hos-reportage.

Mellan raderna och som en extra bonus ger boken om Thielska Galleriet en levande bild av kulturlivet i Stockholm under 1900-talets första decennier. Med andra ord, ett litet ”måste” för kulturhistorienörden!

FAKTA

Bokrecension

Bok

Thielska galleriet: Konsten - tiden - huset

Redaktör: Patrik Steorn

Förlag: Bokförlaget Langenskiöld

Kultur och nöje

När det dödliga våldet kraschar tonårsbubblan

Sara Khaledi gör regidebut med pjäsen 'Med livet som insats', som sätts upp av Unga Malmö stadsteater i samarbete med Fryshuset och Inkonst.
Foto: Johan Nilsson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Vad händer i tonårsbubblan när skott avlossas och en nära kompis dör? I nyskrivna pjäsen "Med livet som insats" får tre 15-åriga Malmötjejer ordet.
– Jag tror verkligen att vi har lyckats fånga en röst som inte får höras så ofta, säger regissören Sara Khaledi.

Hon kallar dem en förstahandskälla i samhällsdebatten, alla de tonårstjejer som är systrar, kompisar eller skolkamrater till offren för det dödliga våldet. Men det är en förstahandskälla som inte hörs, konstaterar hon.

– De sitter på en kunskap och en inblick i en värld som vi som vuxna inte får tillgång till.

Tillsammans med Arina Katchinskaia, som spelar en av de tre tjejerna i pjäsen, intervjuade hon unga Malmötjejer om deras livshistorier och drömmar med sikte på ett pjäsmanus. Vad skulle de vilja säga om de fick stå på Möllan med en megafon och prata med hela Malmö?

– Det växte fram under några träffar. Det var ganska snabbt som vi insåg att just de här tjejerna berörs av den här problematiken som är väldigt samhällsaktuell, säger Sara Khaledi.

Pjäsen sätts upp i samarbete med Fryshuset, som har ett brett kontaktnät bland Malmös unga. Det är viktigt att deras berättelser lyfts fram, anser Rebecka Eriksson, Fryshusets verksamhetsstrateg.

– Vi som jobbar nära ungdomarna står där med en massa fantastiska, sorgliga, tragiska berättelser som de delar med sig av till oss, som vi inte vet vad vi ska göra med. Alla borde få höra det här, men vi har inte alltid tiden eller resurserna för att sprida det.

Misstror vuxna

Misstron mot vuxenvärlden och de hemligheter som unga bär på gjorde intryck under intervjuerna med Malmötjejerna – men också deras drömmar.

I centrum står de tätt sammansvetsade kompisarna Nora, Samina och Aida och vad som händer med dem när vännen Younes blir mördad i Malmö. De blir direkt drabbade av våldet.

– Vi får följa dem när de försöker plocka upp sig själva, plocka upp livet igen efter den tragedin och sorgen, säger Sara Khaledi.

Ämnet är svart och blytungt. Pjäsen är skriven för en ung publik, men det finns ingen anledning att hålla tillbaka, tycker Yasmine Seifi, som spelar Nora.

– Jag väjer inte undan för de jobbiga känslor som kan komma upp, för jag vet att det ändå inte är en bråkdel av vad som känns i verkligheten.

Kärlek och komik

Trots allt är det långt ifrån en mörk och tung pjäs, understryker hon.

– Det som gör att det blir fint är att det är mycket kärlek och mycket komik i dessa scener. Så det är absolut inte en tung, dyster föreställning, för det vi vill göra är ju att spegla att det finns en innerlig, idealistisk, drömlik känsla hos dessa ungdomar.

Pjäsen skildrar också hur tjejerna stöttar och finns där för varandra, berättar Pierina Rizzo, som spelar Aida.

– Den tar upp jobbiga saker, men det finns ju ändå ett hopp. Temat är också deras drömmar. De är så unga att deras drömmar verkligen har en chans att bli sanna fortfarande.

Risk för avhumanisering

För Sara Khaledi, som gick ut Teaterhögskolan 2020, blir det regidebut.

– Jag vill att teatern ska kunna fånga alla olika röster och därför kändes det här projektet så kul och viktigt.

Samhällsdebatten om skjutningar avgränsas ofta till att bara handla om vissa snäva grupper, tycker hon. Risken med det är ett slags avhumanisering av dem som berörs.

– Genom att bredda och ta in alla andra som också berörs så hoppas jag att vi någonstans kan se att problemet inte bara gäller en viss grupp, utan faktiskt ta ett kollektivt ansvar för problemet och se att det är barn vi pratar om. Det är barn som vittnar om våld och där måste vi som samhälle någonstans vakna till liv, säger Sara Khaledi.

Pjäsen sätts upp av Unga Malmö Stadsteater på Inkonst i Malmö och har premiär den 3 mars.

Cecilia Klintö/TT

Manus har skrivits av Arina Katchinskaia (t v), som också spelar en av de tre Malmötjejerna i pjäsen, och regissören Sara Khaledi (t h).
Manus har skrivits av Arina Katchinskaia (t v), som också spelar en av de tre Malmötjejerna i pjäsen, och regissören Sara Khaledi (t h).
Foto: Johan Nilsson/TT
Yasmine Seifi och Pierina Rizzo spelar 15-åringarna Nora och Aida.
Yasmine Seifi och Pierina Rizzo spelar 15-åringarna Nora och Aida.
Foto: Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: "Med livet som insats"

"Med livet som insats" är en nyskriven pjäs som baseras på unga Malmötjejers berättelser.

Manus har skrivits av Arina Katchinskaia och Sara Khaledi. För regin svarar Sara Khaledi.

I rollerna: Arina Katchinskaia, Pierina Rizzo och Yasmine Seifi.

Projektet är ett samarbete mellan Malmö stadsteater, Fryshuset och Inkonst.

Pjäsen spelas främst för årskurs sex till åtta, men det blir också fem offentliga föreställningar med efterföljande samtal.

Premiär: 3 mars

Kultur och nöje

Ännu en gala i pandemins skugga

Det är dags att dela ut Guldbaggar igen. Arkivbild..
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Restriktionerna är tillbaka och filmbranschen krisar. Samtidigt lägger vi ännu ett svenskt filmår bakom oss och många priser ska delas ut. Det är dags för årets Guldbaggegala.

Efter förra årets pandemianpassade utdelning rullade man ut röda mattan för lite efterlängtat mingel och glam igen. Men sedan gjorde restriktionerna comeback och den planerade filmfesten på Cirkus i Stockholm får äga rum inför en kraftigt begränsad publik.

Men huvudsaken är ändå priserna, och vilka filmer ligger bäst till den här gången?

Med nio nomineringar har den svensk-costaricanska regissören Nathalie Álvarez Meséns långfilmsdebut "Clara Sola" flest vinstchanser. Filmen blev också Costa Ricas bidrag till Oscarsgalan.

Det uppmärksammade porrdramat "Pleasure" av Ninja Thyberg ligger också bra till. Filmen har nominerats till sju priser, bland annat i de tunga kategorierna bästa film och bästa regi. Sveriges Oscarsbidrag, Ronnie Sandahls "Tigrar" är nominerad till fem baggar.

Årets gala leds av Gina Dirawi som här gör comeback i tv-rutan efter några års paus. Bland de artister som uppträder märks Laleh, Mapei och Kristin Amparo. Prisutdelare är bland andra Alexander Abdallah, Evin Ahmad och Molly Sandén.

Guldbaggegalan direktsänds i SVT klockan 20.

FAKTA

Fakta: De är nominerade

Bästa film:

"Clara Sola" – i regi av Nathalie Álvarez Mesén

"Pleasure" – i regi av Ninja Thyberg

"Tigrar" – i regi av Ronnie Sandahl

"Utvandrarna" – i regi av Erik Poppe

"Världens vackraste pojke" – i regi av Kristina Lindström och Kristian Petri

Bästa regi:

Nathalie Álvarez Mesén – för "Clara Sola"

Gorki Glaser-Müller för "Children of the enemy"

Ronnie Sandahl – för "Tigrar"

Ninja Thyberg – "Pleasure"

Bästa kvinnliga huvudroll:

Lisa Carlehed – för rollen som Kristina i "Utvandrarna"

Wendy Chinchilla Araya – för rollen som Clara i "Clara Sola"

Sofia Kappel för rollen som Bella i "Pleasure"

Cecilia Milocco – för rollen som Molly i "Knackningar"

Bästa manliga huvudroll:

Mustapha Aarab – för rollen som John-John i "Vinterviken"

Erik Enge – för rollen som Martin Bengtsson i "Tigrar"

Jonas Karlsson – för rollen som Tyko Johnsson i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

Gustaf Skarsgård – för rollen som Karl-Oscar i "Utvandrarna"

Bästa kvinnliga biroll:

Sofia Helin – för rollen som Judit i "Utvandrarna"

Liv Mjönes – för rollen som Karin i "Tigrar"

Carla Sehn – för rollen som Beata i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Jennie Silfverhjelm – för rollen som Marianne Jonsson i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Bästa manliga biroll:

Filip Berg – för rollen som Ruben i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Daniel Castañeda Rincón – för rollen som Santiago i "Clara Sola"

Magnus Krepper – för rollen som Frank i "Vinterviken"

Jonay Pineda Skallak – för rollen som Sluggo i "Vinterviken"

Bästa manus:

Nathalie Álvarez Mesén och Maria Camila Arias – för "Clara Sola"

Manuel Concha – för "Suedi"

Hogir Hirori – för "Sabaya"

Jan Vierth för "Apstjärnan"

Bästa klippning:

Marie-Hélène Dozo – för "Clara Sola"

Amalie Westerlin Tjellesen och Olivia Neergaard-Holm – för "Pleasure"

Hanna Lejonqvist och Dino Jonsäter – för "Världens vackraste pojke"

Bästa foto:

Ellinor Hallin – för "Kören – en film om Tensta Gospel Choir"

Marek Septimus Wieser – för "Tigrar"

Sophie Winqvist Loggins – för "Clara Sola"

Bästa ljuddesign:

Bryan Dyrby och Kristoffer Salting – för "Världens vackraste pojke"

Thomas Jæger – för "Knackningar"

Erick Vargas Williams, Valène Leroy, Charles De Ville och Aline Gavroy – för "Clara Sola"

Bästa originalmusik:

Anna von Hausswolff och Filip Leyman – för "Världens vackraste pojke"

Lisa Nordström – för "Children of the enemy"

Johan Söderqvist – för "Utvandrarna"

Bästa visuella effekter:

Alex Hansson och Torbjörn Olsson – för "Utvandrarna"

Martin Malmqvist – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Ronald Grauer – för "Clara Sola"

Bästa kostymdesign:

Louize Nissen – för "Utvandrarna"

Ingrid Sjögren – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Amanda Wing Yee – för "Pleasure"

Bästa produktionsdesign:

Elle Furudahl – för "Knackningar"

Michael Higgins – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Paula Loos – för "Pleasure"

Bästa maskdesign:

Eros Codinas och Love Larson – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Therese Sandersson – för "Red dot"

Erica Spetzig – för "Pleasure"

Bästa kortfilm:

"Bad lesbian" – i regi av Simone Norberg

"Du är alltid 20" – i regi av Christer Wahlberg

"Man med duvor" – i regi av Lina Maria Mannheimer

Bästa dokumentärfilm:

"Children of the enemy" – i regi av Gorki Glaser-Müller

"Lena" – i regi av Isabel Anderson

"Sabaya" – i regi av Hogir Hirori

"Världens vackraste pojke" – i regi av Kristina Lindström och Kristian Petri

Bästa internationella film:

"The father" – i regi av Florian Zeller

"Flykt" – i regi av Jonas Poher Rasmussen

"Nomadland" – i regi av Chloé Zhao

Kultur och nöje

Modeskaparen Thierry Mugler är död

Modeller visar upp en av Thierry Muglers kollektioner för hösten och vintern 2013-2014 i Paris. Arkivbild.
Foto: Jacques Brinon/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Den franske modedesignern Thierry Mugler har avlidit 73 år gammal, meddelar hans agent, enligt AFP.

Hans kläder har burits av en rad superstjärnor, däribland David Bowie, George Michael och Cindy Crawford.

Mugler var en av 80- och 90-talets mest inflytelserika modeskapare och kom med sina banbrytande designer att definiera 80-talets "power dressing".

Han har bland annat gjort sig känd för sina sofistikerade silhuetter där han framhävde och hyllade kvinnliga former, med axlar förstärkta av axelvaddar, djupa urringningar, sammandragna midjor och rundade höfter. Inspirationen hämtade han bland annat från Hollywoodglamour, serietidningar och Science fiction.

Mugler föddes i Strasbourg 1948. Som 20-åring kom han till Paris och skapade sin första kollektion "Café de Paris" 1973, ett år innan han grundade modehuset Thierry Mugler.

2002 lämnade han sitt eget modehus, men fortsatte ändå att göra djupa avtryck i modevärlden. På senare år har han bland annat designat kläder till kändisar som Beyonce, Lady Gaga och Kim Kardashian.

Mugler har utöver sina spektakulära modevisningar även gjort sig känd för sina parfymer, som fortfarande säljs.

Kultur och nöje

Don Wilson från The Ventures är död

Bob Spalding till vänster och Don Wilson till höger från när The Ventures valdes in i Rock and Roll Hall of Fame 2008. Arkivbild.
Foto: Jason DeCrow/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Don Wilson, originalmedlem i instrumentalgruppen The Ventures, har avlidit, rapporterar Deadline.

"Don var en inspiratör och en mentor. Han hade en unik talang och inspirerade otaliga musiker som vi. Vi har förlorat en god vän, en musikerkollega, artist i världsklass och älskad bandmedlem, skriver The Ventures på sin Facebooksida.

Don Wilson och Bob Bogle bildade gruppen tillsammans 1958, efter att de hade köpt varsin gitarr på en pantbank. Fler medlemmar anslöt och deras första hit blev en cover på Chet Atkins "Walk, don't run" som sålde i en miljon exemplar.

Bandet hade sina största framgångar under 1960-talet och gjorde bland annat covers på ledmotiv till populära tv-serier som "Batman" och "Hawaii five-o", vilka de senare blev förknippade med.

Don Wilson fortsatte att spela med bandet, men slutade turnera 2015. Han blev 89 år.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Därför föredrar svenska spelare casino utan registrering

www.nya-casinon.online

Svenska casinospelare har sedan en tid tillbaka haft tillgång till vad som numera kallas för casino utan registrering. Detta är tack vare tjänster som e-legitimation och diverse betalningsmetoder.

Spelbolagen har med detta kunnat slopa den traditionella registreringsprocessen. Istället behöver spelaren endast verifiera sin identitet med svensk e-legitimation för att kunna spela. Detta har i sin tur ökat säkerheten och tryggheten i att spela på nätet. Tittar man tillbaka bara några år så såg casinobranschen markant annorlunda ut - särskilt i Sverige.

Det har i samband med spellagarna som introducerades för ett par år sedan skett många förändringar på den svenska spelmarknaden. När BankID blev ett krav på svensklicensierade casinon började samtidigt trenden med spel utan konto, något de flesta föredrar i dagsläget.

Snabb och säker inloggning

Första gången man besöker ett nytt nätcasino går det att spela praktiskt taget utan att registrera sig. Processen sker automatiskt när man verifierar sig med e-legitimation. Det enda man som spelare behöver göra är att välja belopp, bank, betalmetod och verifiera sig.

För bara några år sedan kunde spelbolagen kräva en massa dokument, ID och foton. Numera räcker det alltså med elektronisk legitimation, vilket både underlättat och gjort spelandet betydligt tryggare.

Processen kändes ofta både lång och utdragen. Nu kan man komma igång på några minuter.

På grund av att det blivit så enkelt och lättillgängligt att spela på onlinecasinon så har Spelinspektionen även sett till att implementera flera konsumentskydd.

Bland dessa är självavstängingsregistret Spelpaus, som i skrivande stund över 60 000 svenskar använt sig av för att pausa sitt nätspelande. Detta har lett till en säkrare och tryggare spelmiljö.

Insättning på direkten

En av anledningarna till varför spelare i Sverige föredrar casino utan registrering är hastigheten på insättningar. Med hjälp av moderna betalningslösningar i kombination med identifiering via e-legitimation går det att göra insättningar direkt. Dessutom förekommer det sällan några extra avgifter. Just dolda avgifter var vanligt förr när tekniken inte riktigt fanns där för casinon online. Men eftersom betalningsmetoder har förbättrats med tiden är transaktioner både snabba och avgiftsfria.

Förutom att casinon där inget konto behövs möjliggör direkta insättningar är det också på många sätt säkrare än traditionella nätcasinon. Det beror på att det numera inte längre är nödvändigt att lämna ifrån sig bankkortsnummer eller annan känslig information för att kunna spela. Istället räcker det att fylla i den summa man önskar spela för och sedan verifiera insättningen med elektronisk legitimation.

Sammantaget är hela processen med att föra över pengar till sitt spelkonto väldigt smidig, som ju är själva poängen med det här sättet att spela.

Säker utbetalning på några minuter

Historiskt sett har utbetalningar varit ett stort krux med att spela casino på nätet. Förr var spelare nämligen tvungna att tålmodigt vänta en längre tid för att få tag på sina vinster. Ibland kunde det ta upp till ett par veckor för pengarna att nå bankkontot. Därutöver var det också ett komplicerat förlopp innan ett uttag ens kunde begäras. Anledningen till detta var att e-legitimationen inte existerade (eller kunde användas på nätet) på den tiden och istället identifierade man sig genom att skicka in kopior på fysiska id-handlingar.

Idag är situationen något helt annat. Tekniska framsteg med smarta och innovativa lösningar har förändrat spelmarknaden i grunden. Den positiva utvecklingen senaste åren har lett till en standardisering av snabba uttag hos casinon utan registrering.

Exakt hur lång tid ett uttag tar beror på vilken betalningsmetod man använder sig av, samt hur snabb speloperatören är. Med de allra snabbaste metoderna är det möjligt att ta ut vinster inom bara några enstaka minuter.

Smidigare spelupplevelse

Enkelt uttryckt kan man säga att casino utan konto bidrar till en smidigare spelupplevelse än vad man tidigare varit van vid. Redan från start märks en tydlig skillnad då inloggningen sker utan krav på att fylla i en massa information för att börja spela. Istället är man igång med några få steg som bara tar ett fåtal sekunder och man skulle vinna kan man få tag på pengarna utan någon längre väntetid.

Allt detta har vi tekniska framsteg att tacka för och eftersom spelmarknaden är i ständig utveckling kan vi säkerligen vänta oss ytterligare förbättringar i framtiden.

Kultur och nöje

"Spider-man" tar täten igen på amerikansk bio

'Spider-man: No way home' klättrar upp i topp igen. Arkivbild.
Foto: Sony Pictures/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Nya "Spider-man"-filmen går återigen upp i topp på nordamerikanska biolistan, rapporterar The Wrap. Det blir femte helgen sedan filmen hade premiär som den lockar flest till biograferna.

Förra veckan intog nya "Scream" förstaplatsen, men nu har skräckfilmen halkat ned till en andraplats.

"Spider-man: No way home" är nu sexa på listan över de mest inkomstbringande någonsin, då den gått förbi "Jurassic world" och "Lejonkungen". Två "Avengers"-filmer, "Star wars VII: The force awakens", "Titanic" och "Avatar" finns på topp fem-listan.

Totalt har "Spider-man: No way home" spelat in 1,69 miljarder dollar, vilket motsvarar ungefär 15,5 miljarder kronor. "Scream" har under sin första vecka på bio spelat in 33 miljoner dollar, motsvarande 303 miljarder kronor.

Kultur och nöje

Konstnären Truls Melin är död

Utställning med Truls Melin på Galleri Lars Bohman 1997. Arkivbild.
Foto: Tom Bonnalt/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Skulptören Truls Melin har avlidit, skriver Sydsvenskan.

Han var son till formgivaren Signe Persson-Melin och gick konstskolan Forum i Malmö 1978–1979 innan han fortsatte sin utbildning på Danska konstakademien i Köpenhamn, där han sedan bosatte sig och hade sin ateljé.

1993 valdes han till svensk representant i Nordiska paviljongen vid Venedigs konstbiennal. Han ställde ut en installation med tre skulpturer i grönt och blått.

Enligt Sydsvenskan var Truls Melin den som tog postmodernismen till Malmö. Hans monokroma skulpturer har beskrivits som barnsligt lekfulla, med en poetisk ton.

Truls Melin blev 64 år.

Kultur och nöje

Regissören om nya Batman: Nästan skräck

Skådespelaren Robert Pattinson i 'The Batman'. Arkivbild.
Foto: Warner Bros/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Den kommande Batmanfilmen "The Batman" är en både mörk och läskig historia. Det hävdar i alla fall filmens regissör Matt Reeves i en intervju med sajten Moviemaker.

Där jämför han sin superhjältefilm med såväl rysare som med klassisk film noir.

– I sin kärna är den här berättelsen förutom att vara nästan en skräckfilm, thriller och actionfilm, väldigt mycket en detektivhistoria. Den är väldigt berättande, säger han.

Filmen med skådespelaren Robert Pattinson i huvudrollen blir också den längsta Batmanfilmen hittills. Filmen klockar in på två timmar och 55 minuter.

"The Batman" har svensk biopremiär 2 mars.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL