Utrikes

Aborträtten utmanas i USA:s högsta domstol

Demonstrationer mot abort utanför en klinik i staden Jackson, Mississippi, i september.
Foto: Rogelio V Solis/AP/TT
Utrikes
Utrikes Aborträtten i hela USA ligger i vågskålen när Högsta domstolen tar upp en delstatslag från 2018 om aborter i Mississippi.
Abortmotståndare vågar hoppas på förändring, eftersom domstolen numera har konservativ majoritet med sex av nio domare.
PREMIUM

Den omstridda abortlagen i delstaten Mississippi förbjuder abort efter 15 veckor, med mycket få undantag. Om domstolen beslutar att lagen ska fortsätta gälla innebär det att den prejudicerande domen "Roe mot Wade" som i närmare 50 år har inneburit en rikstäckande rätt till abort i USA, åtminstone åsidosätts.

"Inget i konstitutionell text, struktur, historia eller tradition stödjer rätten till abort", hävdar delstaten i en skrivelse till domstolen.

Domstolen kan formulera sig på en rad olika sätt, vilket också påverkar Roe mot Wade i olika hög grad – men om prejudikatet omkullkastas är det troligt att minst 20 republikanskt styrda stater skärper sina abortlagar.

"Skapa historia"

Under onsdagen ska de nio domarna börja med att lyssna till muntliga framställningar, där abortmotståndarna hoppas sätta stopp för Roe mot Wade. Målet avgjort 1973 har gett kvinnor i USA rätt till abort fram till den tidpunkt då ett foster bedöms som livsdugligt.

– Vi ber domstolen att skapa historia. Vi ber USA:s högsta domstol att omkullkasta Roe mot Wade och återskapa livets okränkbarhet i fokus för landets lag, sade den tidigare republikanske vicepresidenten Mike Pence under tisdagen.

Att domstolen har gått med på att pröva Mississippi-fallet ses av många som ett tecken på att den är redo att se över tidigare beslut, eller åtminstone frågan om när ett foster anses vara livsdugligt, vilket hittills har bedömts vara vid cirka 22–24 veckor.

– Det här är första gången de har haft en tydlig majoritet av abortkritiska domare, säger Carol Sanger, vid Columbia Law School.

– Så de har rösterna om de väljer att använda dem.

"Höjdpunkt"

Heather Weininger vid den ideella organisationen Right to Life, som arbetar mot abort, är hoppfull.

– Jag tror att det här är ögonblicket vi alla har väntat på, säger hon.

– Detta är verkligen höjdpunkten då vi kan gå tillbaka till den tid då vi skyddar livet från befruktningsögonblicket.

Om aborträtten omkullkastas eller inskränks kraftigt har abortmotståndarna till stor del den tidigare presidenten Donald Trump att tacka för det. Han lovade i valrörelsen 2016 att nominera domare som skulle inskränka aborträtten, och nominerade under sin tid som president tre konservativa domare – Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett – vilket har gjort det enklare att utmana aborträtten.

Domstolens beslut väntas komma i slutet av juni 2022.

Högsta domstolen har även att ta ställning till invändningar mot den omstridda lagen i delstaten Texas, som förbjuder aborter efter sex veckor, vilket är tidigare än många ens vet att de är gravida. Argument för och emot den lagen presenterades för en månad sedan, men domstolen har ännu inte fattat sitt beslut.

Domstolen ska i det fallet ta ställning till rena rättsliga procedurfrågor kring den ovanligt utformade lagen.

FAKTA

Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen). I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 och ratificerades 1788 samt dess 27 tillägg. Bland tilläggen finns den så kallade Bill of Rights (de tio första tilläggen) som ratificerades 1791.

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses av presidenten på livstid. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar stor chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Den republikanske presidenten Donald Trump nominerade under sina fyra år, och fick igenom, tre konservativa domare: Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett vilket innebär att sex av de nio sittande domarna anses vara konservativa. Den sittande demokratiske presidenten Joe Biden har ännu inte haft möjlighet att nominera någon HD-domare.

Utrikes

Polen börjar bygga gränsskydd mot Belarus

Ett övergivet migrantläger vid gränsen mellan Polen och Belarus i november i fjol. Arkivbild.
Foto: Leonid Shcheglov/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Polen har börjat bygga ett högt gränsskydd vid landets östra gräns mot Belarus. Bygget som beräknas kosta motsvarande nästan 3,7 miljarder svenska kronor, ska hindra migranter att ta sig över gränsen.

Skyddsstängslet byggs i metall och blir 5,5 meter hög. Den ska sträcka sig 180 kilometer längs med gränsen som delvis också består av floden Västra Bug.

Tusentals migranter från Mellanöstern och Afrika försökte i fjol ta sig in över gränsen, vilket lett till sammandrabbningar med polska gränsvakter.

EU beskyller Belarus för att använda migranterna till att destabilisera Europa, sedan väst infört sanktioner mot landet som misstänks för att ha riggat det förra valet.

Utrikes

Kreml: Ryska ståndpunkter har inte beaktats

Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Arkivbild.
Foto: Shamil Zhumatov/AP/TT
Utrikes
Utrikes De ryska ståndpunkterna beaktas inte i USA:s svar på de ryska "säkerhetsförslagen", enligt Kremls talesperson Dmitrij Peskov.
Peskov säger dock att man inte kommer att dra några snabba slutsatser.

– Det går inte att säga att våra synpunkter beaktats, eller att man visat sig vara redo att ha våra åsikter i åtanke, sade Peskov till journalister.

Det svar som USA lämnat tillsammans med de allierade i Nato är nu i händerna på president Vladimir Putin, enligt Peskov.

– Låt oss inte dra hastiga slutsatser, det tar tid att analysera, tillade han.

Ryssland har enligt Peskov begärt att svarsdokumenten hålls hemliga, men han anser att så mycket ur innehållet läckts ut av väst att det "knappast inte är värt det".

Lavrov: Viktigaste saknas

Det enda som hittills kommit fram är det USA:s utrikesminister Antony Blinken sade under onsdagen, att man i sitt skriftliga svar till Ryssland hävdar Ukrainas självständighet och rätt att själv välja sina allianser, samtidigt som man lagt ut en "möjlig diplomatisk väg".

Utrikesminister Sergej Lavrov säger att Rysslands huvudbekymmer – att Ukraina möjligen kan gå med i Nato – inte har beaktats, men att det är möjligt att gå vidare vad gäller andra frågor.

"Det fanns inget positivt gensvar vad gäller huvudpunkten ... men det finns respons som ger hopp om början på en seriös diskussion i sekundära frågor", lyder ett uttalande från Lavrov.

Kina i samtal med USA

Kinas utrikesminister Wang Yi har i ett telefonsamtal med USA:s utrikesminister Antony Blinken sagt att Rysslands "rimliga säkerhetsfarhågor bör tas på allvar och lösas", uppger det kinesiska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Samtalet handlade främst om krisen kring Ukraina, och Wang Yi ska även ha sagt att "regional säkerhet inte kan garanteras genom att stärka eller till och med utöka militära block".

USA:s utrikesminister Antony Blinken sade till Wang Yi att rysk aggression mot Ukraina hotar den globala säkerheten och den globala ekonomin, meddelar Washington.

– Minister Blinken poängterade de globala säkerhetsrisker och ekonomiska risker som ytterligare rysk aggression mot Ukraina innebär, och förmedlade att nedtrappning och diplomati är den ansvarsfulla vägen framåt, säger utrikesdepartementets talesperson Ned Price efter samtalet.

Utrikes

Cancersjuka stämmer företag efter Fukushima

Många samlades utanför domstolen i Tokyo på torsdagen för att stötta de målsägande.
Foto: Mari Yamaguchi/AP/TT
Utrikes
Utrikes Sex personer i Japan stämmer bolaget Tepco som äger kärnkraftverket Fukushima. De hävdar att deras cancersjukdomar utlösts av den radioaktiva strålning som kom från den svåra kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011.

De målsägande var barn när olyckan inträffade och är i dag mellan 17 och 27 år gamla. De kräver sammanlagt 616 miljoner yen, cirka 50 miljoner kronor, i ersättning. Enligt deras advokater har samtliga fått diagnosen sköldkörtelcancer mellan 2012 och 2018.

En av de målsägande säger att hon har varit tvungen att prioritera sin hälsa framför en karriär.

– Men jag har beslutat att komma ut och berätta sanningen i hopp om att förbättra situationen för närmare 300 andra som också lider som vi, säger hon.

Enligt gruppens advokater är de de första gruppstämningen i Japan som har lämnats in av Fukushimainvånare med anledning av hälsoföljder med koppling till katastrofen.

Fukushima Dai-ichi var med sina sex reaktorer ett av världens största atomkraftverk. Tsunamin den 11 mars 2011 utlöste härdsmältor i tre av dem.

Utrikes

Utmaning när landet öppnar: Låta folk ta ansvar

David Heymann. Arkivbild.
Foto: Salvatore Di Nolfi/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien öppnar för nattklubbar, tar bort krav på covidpass och lättar snart på reserestriktioner. Britterna ska nu behandla covid-19 samma sätt som en influensa.
– Nu är utmaningen att låta folket ta över ansvaret, säger professor David Heymann.

I det tidigare hårt coviddrabbade Storbritannien lättar man nu löpande på restriktionerna. I England behöver man från och med torsdag inte visa upp något covidpass på evenemang och kravet på munskydd har tagits bort, men rekommenderas där det är trångt.

I Nordirland öppnade nattklubbarna i onsdags för den som har vaccinerat sig och i Skottland behöver man inte längre hålla avstånd eller sitta ner på barer eller pubar. Även i Wales öppnar nattklubbarna på fredag och restriktioner på pubar, restauranger och biografer tas bort.

97 procent av Storbritanniens befolkning bedöms ha något slags immunitet mot viruset i Storbritannien – antingen genom vaccinering, att man varit sjuk eller både och, säger David Heymann, professor i infektionsepidemiologi vid London School of Hygiene and Tropical Medicine, till TT.

– Det gör att sjukdomen blir mindre allvarlig, även med omikronvarianten. Vi ser att immuniteten hos befolkningen, än så länge, fungerar väldigt väl för att hålla sjukdomen på en mindre allvarlig nivå.

Lättar reseregler

Den 4 februari lättas dessutom reserestriktionerna – de med giltiga vaccinpass behöver då inte längre covidtesta sig vid in- eller utresa från Storbritannien. Även karantänsregler för ovaccinerade lättas.

Bedömningen att coronaviruset kommer att finnas kvar under lång tid framöver har lett till utvecklingen av en kontrollapparat som ska fortsätta följa virusets utveckling, dess mutationer, eventuella nya klusterutbrott och behovet av att införa nya lokala restriktioner, säger Heymann.

– Så de behandlar det här nu på samma sätt som influensa eller andra sjukdomar, som en endemisk infektion, bedömer Heymann.

Frågan är inte huruvida pandemin har övergått i en endemi eller inte, utan hur landet hanterar covid-19, enligt honom.

– Det finns ingen magisk formel för när det kan kallas en endemi, men säkert är att det har gått genom hela befolkningen och de flesta ser det som en endemi.

Danmark gör en liknande bedömning. Från och med februari klassas inte längre covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom och då lyfts också samtliga restriktioner i landet.

– Regeringen klev, initialt, in brutalt i många länder och nu är utmaningen att låta folk ta över ansvaret, säger Heymann.

Hårt drabbade

Storbritannien är ett av de länder som drabbats värst av covid-19 i Europa. Över 150 000 människor har dött med sjukdomen under pandemin. Men trots att smittan ökat drastiskt under omikronvågen har inte antalet sjukhusinläggningar eller dödsfall varit i närheten av nivåerna under första och andra vågen. De steg visserligen kraftigt runt årsskiftet men har nu stabiliserats och börjat gå ned.

Enligt Heymann måste man sluta titta på antalet positiva testresultat, eftersom de i de allra flesta fall inte längre innebär allvarlig sjukdom, och i stället följa situationen inom vården och antalet dödsfall noga.

– Så länge det går att kontrollera och regeringen håller koll på det, så får vi lära oss att leva med det här viruset.

Anna Hansson/TT

Antal inrapporterade dödsfall med covid-19 per dag i Storbritannien.
Antal inrapporterade dödsfall med covid-19 per dag i Storbritannien.
Foto: Johan Hallnäs

FAKTA

Covid-19 i Storbritannien

Antalet inrapporterade dödsfall med covid-19 i Storbritannien låg mellan 900 och drygt 1 000 under en vecka i början av april 2020.

Dödsfallen minskade under sommaren men tog fart igen under hösten. Under flera veckor i januari 2021 pendlade dödssiffran mellan 900 och över 1 300 dagligen. Som mest rapporterades 1 359 personer avlidna på en dag.

I december 2020 började Storbritannien vaccinera sin befolkning mot covid-19.

I februari 2021 sjönk dödssiffrorna. När omikronvarianten fått fäste slog smittspridningen rekord globalt – och i Storbritannien.

Dödsfallen i Storbritannien ökade igen under hösten, men ligger på jämförelsevis låga nivåer. Under vintern 2021–2022 är den högsta inrapporterade dödssiffran på en dag hittills 268 personer. Sett från en sjudagarsperiod har antalet dödsfall nu börjat minska.

Sammanlagt har drygt 154 000 människor med covid-19 dött i Storbritannien. Runt 84 procent har fått minst två vaccindoser.

Utrikes

Ryss anklagas för spioneri i Tyskland

En Arianeraket sändes upp med rymdteleskopet James Webb på juldagen. Arkivbild.
Foto: JM GUILLON/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En rysk forskarassistent vid ett tyskt universitet spionerade för Ryssland och delade information om arbetet med europeiska Ariane-raketer, enligt tyska åklagare.

Mannen, som kallas Ilnur N, greps i juni i fjol och anklagades formellt under torsdagen.

Han arbetade vid ett bayerskt universitet när han enligt åklagarna kontaktades av det ryska underrättelseorganet SVR i november 2019. Han ska sedan ha "förmedlat information om forskningsprojekt inom flygteknikområdet, framför allt de olika utvecklingsstegen av den europeiska bärraketen Ariane".

Regelbundna möten ska ha ägt rum mellan mannen och hans kontaktperson i Tyskland. Han har enligt åklagarna fått sammanlagt 2 500 euro, motsvarande drygt 26 000 kronor, kontant, för sin insats.

Europeiska rymdorganisationen ESA:s Ariane-program omfattar en rad raketer som utformats för att transportera tunga laster, bland annat satelliter, ut i rymden.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

M3.se

Populära myter om 5G avslöjade: Låt oss prata om fakta

M3.se Nuförtiden är 5G ett hett ämne på allas läppar. Alla har tankar och åsikter, spekulationer och konspirationsteorier om vad detta faktiskt är för något, samt hur det kommer att påverka våra liv. Mycket av dessa är dock endast tankar och spekulationer, samt rena och rama myter. I den här artikeln kommer vi gå igenom några av de mest populära myterna angående 5G, samt vilka av dem som faktiskt är sanna.

Populära myter om 5G

Det finns nästan inga begränsningar för hur många myter det finns om 5G, eller hur vilseledande eller galna de kan vara. Nedan går vi igenom 5 av de populäraste myterna just nu.

Kommer 4G bli värdelöst nu?

Även om 5G förväntas ta över större delen av 4Gs användningsområden på lång sikt, kommer 4G inte att bli värdelöst inom den närmaste framtiden. Det kommer därmed inte bli på samma sätt som när 4G lanserades och därmed relativt snabbt gjorde 3G till något väldigt mycket mindre önskvärt. Det kommer att krävas en helt ny infrastruktur för att ersätta 4G helt och hållet, vilket självklart tar rejält med tid.

Kommer privatlivet och integriteten att försvinna i och med 5G?

Frågan är, hur kommer 5G att påverka privatlivet och integriteten? Det är svårt att säga, men de som tror att vår integritet kommer att försvinna helt och hållet i och med 5G oroar sig förmodligen alldeles för mycket. Vår integritet kan dock komma att påverkas negativt.

Vissa är oroade för att Kina kommer att kunna övervaka all kommunikation med tanke på att Kina är den ledande faktorn inom 5G. Detta är dock endast spekulationer och det finns inga bevis för i nuläget.

Våra smarta enheter kommer även att kunna kommunicera med varandra ännu snabbare än vad de kan idag, vilket kan leda till att vår privata information blir tillgänglig eller utnyttjas på fel sätt.

Om du vill skydda dig kan du använda en VPN-tjänst för att kryptera all trafik mellan dig och omvärlden. Detta bidrar med ett extra lager av anonymitet och skydd mot intrång. Som en extra bonus får du även möjlighet att få tillgång till geografiskt begränsat material, exempelvis från streamingtjänster.

Är 5G ansvarigt för COVID-19?

Många konspirationsteoretiker undrar om det möjligtvis inte är 5G som ligger bakom COVID-19. Detta är dock endast teorier och rena myter, samt har ingen vetenskaplig substans eller fakta överhuvudtaget. Världens forskare, hälsoexperter och myndigheter är eniga om att COVID-19 är ett virus som sprids mellan oss människor, inte något som sprids via 5G.

5G lanseras bara för att göra mobiler snabbare

En annan väldigt vanlig myt är att 5G endast lanseras för att göra våra mobiltelefoner snabbare, men så är självklart inte fallet. Visst, våra mobiltelefoner kommer onekligen att bli oerhört mycket snabbare med hjälp av 5G, men det finns många andra sektorer som påverkas. Det kommer exempelvis att påverka många olika typer av tekniska uppfinningar, exempelvis robotar, självkörande bilar och mycket mer.

Kommer 5G snart att finnas överallt?

För större städer kommer 5G inom kort att finnas tillgängligt, men det kommer att ta rejält med tid innan 5G ersätter 4G i de mindre städerna och på landsbygden. Du kan därmed känna dig trygg att ditt 4G kommer att fungera ett bra tag framöver, speciellt om du inte bor i någon av de allra största städerna.

Vad som egentligen stämmer med 5G

När man bortser från alla dessa myter får vi fram en bild som ligger närmare sanningen. 5G introduceras i stora delar av våra samhällen, men det kommer ta väldigt länge innan vi ser 5G ersätta 4G helt och hållet - 4G förväntas till och med växa under de kommande åren!

Hur mycket 5G faktiskt påverkar vår hälsa och liv generellt sett är svårt att avgöra med tanke på hur få studier som ännu har utförts, det kommer förmodligen ta flera år innan vi har tillräckligt med material för att kunna genomföra trovärdiga studier som ger oss en rättvisande bild av hur 5G faktiskt kommer att påverka våra liv.

Slutord

5G är ett hett samtalsämne, samt kommer med största sannolikhet att vara det ett bra tag framöver. I takt med att 5G lanseras ute i vårt samhälle kommer fler och fler aspekter att uppdagas, både på gott och ont, men något som är säkert är att teknologin kommer att dra nytta av denna nya infrastruktur.

Nu vet du på ett ungefär vad som bara är rykten och myter, samt vad som faktiskt är sant. Nu väntar vi med spänning på att få se vad 5G faktiskt kommer att leverera i framtiden!

Utrikes

"Värmecheck" på gång till danska hushåll

Partierna i det danska folketinget förhandlar om utformningen av en skattefri check till hushåll som drabbats hårt av höjda uppvärmningskostnader. Arkivbild.
Foto: Erik Johansen/NTB Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes

Danmarks energiminister utlovar ekonomiskt stöd till hushåll som drabbats av höjda uppvärmningskostnader. Förslaget är en skattefri check till gaskunder, en så kallad "värmecheck". Under torsdagen pågår förhandlingar mellan partierna i folketinget om utformningen.

– Vi har nu föreslagit att danskar som har drabbats särskilt hårt i dessa tider av stigande uppvärmningskostnader, det vill säga primärt gaskunder som har egen gaspanna eller de som har fjärrvärme med gas som huvudsaklig källa, ska få ekonomiskt stöd, säger klimat- och energiminister Dan Jørgensen (S).

Stödet kommer att utformas så att de med mycket höga inkomster inte omfattas, enligt ministern. Exakt var inkomstgränsen ska gå ska diskuteras i partiförhandlingarna.

Enligt nyhetsbyrån Ritzau berörs cirka 400 000 danskar med egen gaspanna och cirka 40 000 med fjärrvärme som kommer från gas.

Utrikes

Jerusalem under sällsynt snötäcke

En palestinsk man bygger en snöskulptur i form av en raket vid al-Aqsamoskén.
Foto: Mahmoud Illean/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Ett snöväder har slagit till mot delar av Israel och Västbanken, och Jerusalem har täckts av ett sällsynt snötäcke.

Flera större infartsvägar till staden har stängts i väntan på att snöröjningen ska göra rent vägarna, och även företag och skolor har stängt. På grund av det dåliga väglaget har israelisk polis också stängt större vägar i bergen i Västbanken.

Snöfall i trakterna är ovanligt, men en kraftig vinterstorm har härjat i östra Medelhavsområdet i veckan och vräkt ner snö över både Aten i Grekland och Istanbul i Turkiet.

Utrikes

Jordansk militär sköt 27 misstänkta smugglare

Jordanska gränsvakter bevakar gränsen mot Syrien. Arkivbild.
Foto: Omar Akour/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Jordansk militär uppger att soldater skjutit ihjäl 27 misstänkta narkotikasmugglare som försökt ta sig över gränsen från Syrien.

Flera misstänkta smugglingsförsök av droger från Syrien till Jordanien har stoppats på sistone, och stora mängder narkotika har beslagtagits vid andra tillslag, skriver armén på sin hemsida. Man lovar också slå till "med järnhand" mot alla smugglingsförsök för att skydda gränsen.

Tidigare i januari dödades en officer i en eldstrid med smugglare, enligt armén.

Problemen vid gränsen har pågått en längre tid. Narkotikaindustrin blomstrar i inbördeskrigets Syrien, där bland annat tillverkning och försäljning av det amfetaminliknande preparatet fenetyllin ökat stort.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL