Utrikes

Officellt: Zemmour vill bli fransk president

Éric Zemmour väntas ställa upp i presidentvalet i Frankrike, vars första omgång hålls den 10 april. Arkivbild.
Foto: Daniel Cole/AP/TT
Utrikes
Utrikes Högerkanten blir trång i nästa års franska presidentval.
Eldfängde debattören Éric Zemmour ger sig nu officiellt in i kampen mot sittande Emmanuel Macron.
PREMIUM

I ett mejl till sina anhängare och via en film på Youtube meddelar 63-årige Zemmour att han nu gör det som alla i flera månader räknat med att han ska göra.

– Jag har beslutat att ta vårt öde i mina egna händer. Det handlar inte längre om att reformera Frankrike, utan om att rädda det. Jag har beslutat att ställa upp i presidentvalet, säger Zemmour bland annat.

Zemmour är journalist, författare, debattör och kanske framför allt provokatör. I flera år har han synts flitigt i tv, bland annat i ett eget debattprogram på tv-kanalen Paris Première, inte minst för att diskutera invandring, rasism, feminism och franskhet.

Dömd och anmäld

Zemmour dömdes till böter 2011 för ett debattuttalande om invandrare och har flera gånger anmälts för andra utspel.

Hans agerande har lett till jämförelser med USA:s förre president Donald Trump. Tidigt i höstas klättrade han också hastigt i opinionsmätningarna inför presidentvalet – även om han på sistone tappat igen, efter ett antal hårt kritiserade framträdanden.

Uttalanden som att andra världskrigets tyskvänlige franske ledare Philippe Petain egentligen skyddade judar har väckt undran, särskilt med tanke på Zemmours beundran av krigshjälten och expresidenten Charles de Gaulle.

"Han imiterar de Gaulle men försvarar Petains idéer", fnyser vänsterpolitikern Antoine Léaument på Twitter.

Trångt till höger

Zemmours politiska engagemang under hösten har ändå skakat om rejält inför presidentvalet. I flera år har analytikerna sett det som givet att en avgörande andra valomgång i april 2022 kommer att stå mellan sittande liberalen Emmanuel Macron och ytterhögerns Marine Le Pen.

Nu är inte det alls så säkert längre då Le Pen och Zemmour i mångt och mycket tävlar om samma väljare. Det har i sin tur minskat opinionsavståndet till det traditionella högerpartiet Republikanerna (LR).

Det sistnämnda ska i en medlemsomröstning fram till på lördag avgöra vem som får bli kandidat i valet. Den kampen står främst mellan förre EU-kommissionären Michel Barnier och de regionala ledarna Xavier Bernard och Valérie Pécresse – med parlamentsledamoten Éric Ciotti som outsider.

Marine Le Pen och Emmanuel Macron i tv-debatt inför den avgörande omgången i franska presidentvalet 2017. Mycket tyder på att duon möter varandra på nytt i nästa års val. Arkivfoto.
Marine Le Pen och Emmanuel Macron i tv-debatt inför den avgörande omgången i franska presidentvalet 2017. Mycket tyder på att duon möter varandra på nytt i nästa års val. Arkivfoto.
Foto: Bob Edme/AP/TT

FAKTA

Fakta: Presidentvalet i Frankrike

Frankrike håller nästa presidentval i april 2022, med en första valomgång den 10 april. Om ingen kandidat direkt får mer än 50 procent av rösterna går de två främsta till en avgörande andra omgång den 24 april.

I en mätning från opinionsinstitutet Harris Interactive som publicerades på tisdagen får sittande liberale presidenten Emmanuel Macron störst stöd, med 23-24 procent av rösterna, mot 19-20 procent för Marine Le Pen från ytterhögerpartiet Nationell samling.

Där bakom följer oberoende ytterhögerkandidaten Éric Zemmour på 13 procent, vänsterns Jean-Luc Mélènchon på 10 procent, miljöpartisten Yannick Jadot på 7-8 procent och socialdemokraten Anne Hidalgo på 5 procent.

Högerpartiet Republikanerna (LR) har ännu inte valt sin kandidat, men får i mätningen 14 procent om det blir Xavier Bertrand, 11 procent om det blir Valérie Pécresse och 10 procent om det blir Michel Barnier.

Utrikes

Danmark drar tillbaka Mali-soldater

Danmark tar hem militärer från Mali. Här patrullerar franska soldater i samma insats i staden Timbuktu. Arkivbild.
Foto: Moulaye Sayah/AP/TT
Utrikes
Utrikes Danmark drar tillbaka sina soldater från Mali, enligt utrikesminister Jeppe Kofod (S).
Beskedet kommer efter den eskalerade konflikten mellan Danmark och militärjuntan.

– Kuppgeneralerna skickade ut ett offentligt meddelande där de upprepade att Danmark inte är välkommet i Mali, säger Kofod.

– Det kan vi inte tolerera. Därför har vi beslutat att vi skickar hem våra soldater och fortsätter det täta och goda samarbetet med våra europeiska allierade.

Beslutet stöds enligt utrikesministern av en bred majoritet i folketinget.

Tillbakadragandet väntas ta ett antal veckor att genomföra.

Den danska styrkan på 90 soldater anlände i måndags för att delta i den multinationella insatsen Task Force Takuba.

Samma kväll meddelade Malis styre – militärjuntan som har kuppat till sig makten – att de inte var välkomna. Danmark har inte fått ett formellt medgivande till att skicka dit soldater, enligt juntan.

Jeppe Kofod sade tidigare i veckan att Danmark är på plats mot bakgrund av en tydlig inbjudan och ett tydligt underlag och framhöll att Danmark har bjudits in av både tidigare och nuvarande regering i Mali.

Task Force Takuba inleddes sommaren 2020, som en del av den franskledda insatsen Barkhane. Bara ett par veckor senare tvingade den maliska militären bort den civila regeringen i den första av två kupper.

Efter den andra kuppen, som genomfördes i somras, styr militären Mali på egen hand och den skjuter planer på ett demokratiskt val långt framför sig.

I Task Force Takuba ingår även Sverige.

Utrikes

Över 5 000 har dött under blockad av Tigray

Förstörelsen är stor i den etiopiska regionen Tigrays huvudstad Mekele, bland annat efter etiopiska bombräder. Men blockaden av Tigray har krävt flera tusen dödsoffer. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Blockaden av regionen Tigray i krigets Etiopien har krävt tusentals dödsoffer, uppger den regionala hälsomyndigheten.
Röda Korset meddelar att den första transporten sedan september har nått regionens huvudstad.

Sammanlagt tror den regionala myndigheten – som står i konflikt med centralregeringen i Addis Abeba – att över 5 000 personer har dött under blockaden.

Närmare 1 500 människor har avlidit på grund av undernäring när regionen Tigray har varit isolerad under den pågående konflikten med Etiopiens centralregering. Uppgifterna om dödstal har inte bekräftats av oberoende källor.

Dödsfallen är noterade från juli till oktober i fjol.

Ökande antal dödsoffer

Men uppgifterna kan ändå ge en antydan om de humanitära kostnaderna som striderna i Etiopien orsakat.

– Antalet dödsfall ökar med en alarmerande hastighet, säger chefen för Tigrays hälsomyndighet till den amerikanska nyhetsbyrån AP. Bland dödsorsakerna finns även dödsfall på grund av undermåliga eller gamla läkemedel, eller rabiessmitta.

Beräkningen är den första som gjorts sedan striderna inleddes i november 2020.

Fler än 350 av de som avlidit var unga barn, enligt den regionala myndigheten.

Röda Korset levererar

Regeringen i Addis Abeba har som en del av krigföringen effektivt isolerat stora delar av Tigray. Internationella rödakorskommittén (ICRC) säger att man nu har kunnat leverera en första transport till Tigrays regionala huvudstad Mekele sedan september.

Lasten, som flögs in tidigare i veckan, innehöll främst medicinsk utrustning och nödvändig medicin och ska nu distribueras i Tigray, enligt ICRC.

Utrikes

EMA godkänner Pfizers covidpiller

Pfizers tablett Paxlovid har godkänts av EMA. Arkivbild.
Foto: Pfizer via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har godkänt Pfizers covidpiller Paxlovid.

I ett uttalande skriver EMA att myndigheten "rekommenderar godkännande av Paxlovid för behandling av covid-19 för vuxna med förhöjd risk för allvarliga symptom".

Tabletterna betraktas som en stor möjlighet till nya strategier i hanteringen av pandemin, då de möjliggör tidig behandling mot covid-19 utan läkarbesök.

Utrikes

Många döda i lassafeber i Nigeria

26 personer har avlidit i lassafeber i Nigeria den senaste månaden. Arkivbild från landets största stad, Lagos.
Foto: Sunday Alamba/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst 26 personer har avlidit i lassafeber under januari, meddelar Nigerias folkhälsomyndighet NCDC.

115 fall i elva delstater har bekräftats och NCDC har aktiverat en nationell instans för nödinsatser för att samordna hanteringen av sjukdomen.

Lassafeber är närbesläktad med blödarfebersjukdomarna ebola och marburg, men är inte lika dödlig. Antalet fall brukar öka i januari på grund av väderförhållandena under torrperioden.

Virussjukdomen har fått sitt namn från byn Lassa, där den diagnosticerades första gången 1969.

Utrikes

Katalonien slopar covidbevis

Inget covidbevis behövs från och med fredag för att gå på restaurang, bar eller gym i Katalonien. Arkivbild.
Foto: Emilio Morenatti/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Spanska Katalonien slopar kravet på covidbevis för att få besöka restauranger, barer och gym, meddelar regionregeringen. Experter bedömer att covidbevis är ineffektivt när det gäller att hejda smittspridningen av omikron.

En stor del av befolkningen riskerar att smittas av virusvarianten oavsett om de är vaccinerade eller redan haft covid-19, enligt en expertkommitté.

Kravet på covidbevis, som infördes i november, slopas från och med fredag.

Katalonien har slopat coronarestriktionerna successivt. Den restriktion som återstår nu gäller nattlivet, som är fortsatt nerstängt.

Över 90 procent av Spaniens befolkning över 12 år är fullvaccinerad mot covid-19.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Utrikes

Fängelse för tjuvjägare som dödade elefanter

En elefantkalv som förlorat halva snabeln efter att ha fastnat i en fälla i Aceh i Indonesien. Kalven dog senare av sina skador. Arkivbild.
Foto: Munandar/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Elva tjuvjägare har av en indonesisk domstol dömts till fängelsestraff på mellan tio månader och tre och ett halvt år. Männen dödade 2020 fem utrotningshotade sumatraelefanter.

Myndigheterna hittade djuren, som dödats med elström, vid en palmplantage i en avlägsen by i provinsen Aceh. Elefanternas betar hade avlägsnats.

Utredningen har pågått sedan dess. Männen greps i augusti och september i fjol.

På senare år har flera sumatraelefanter dödats med gift, elektricitet eller halshuggning av tjuvjägare för betarnas skull. I november dog en elefantkalv efter att ha förlorat halva snabeln sedan den fastnat i en fälla, och i juli hittades en elefant som förgiftats och vars huvud huggits av.

Endast cirka 500 sumatraelefanter uppskattas finnas kvar i regionen. Arten uppgraderades 2012 från "hotad" till "akut hotad".

Utrikes

Stor oljeläcka upptäckt i Thailand

Den stora oljeläckan har inträffat utanför provinsen Rayong i östra Thailand.
Foto: Royal Thai Navy/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Mellan 20 och 50 ton råolja har hamnat i havet sedan en pipeline börjat läcka cirka två mil från bland annat populära stränder i Thailand.

Hittills har oljan hållits borta från kustområdena tack vare svaga strömmar, och det har inte rapporterats några effekter på livet i havet. Dock befaras vindar som kan blåsa oljan till stora stränder i Rayongprovinsen eller ön Koh Samet framåt fredagskvällen om den inte städats bort före det. Om oljan når kusten kan den skada bland annat koraller och sjögräs.

Flera flygplan, fartyg och en helikopter från den Thailändska flottan arbetar för att hantera oljan, som spridit sig på en mer än 11 kvadratkilometer stor yta.

Enligt Star Petroleum som driver pipelinen handlar det om mellan 20 och 50 ton råolja, cirka 22 000 till 60 000 liter. Dykare har enligt företaget hittat ett fel i en slang som utgör en del av utrustningen.

Utrikes

Polen börjar bygga gränsskydd mot Belarus

Ett övergivet migrantläger vid gränsen mellan Polen och Belarus i november i fjol. Arkivbild.
Foto: Leonid Shcheglov/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Polen har börjat bygga ett högt gränsskydd vid landets östra gräns mot Belarus. Bygget som beräknas kosta motsvarande nästan 3,7 miljarder svenska kronor, ska hindra migranter att ta sig över gränsen.

Skyddsstängslet byggs i metall och blir 5,5 meter hög. Den ska sträcka sig 180 kilometer längs med gränsen som delvis också består av floden Västra Bug.

Tusentals migranter från Mellanöstern och Afrika försökte i fjol ta sig in över gränsen, vilket lett till sammandrabbningar med polska gränsvakter.

EU beskyller Belarus för att använda migranterna till att destabilisera Europa, sedan väst infört sanktioner mot landet som misstänks för att ha riggat det förra valet.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL