Inrikes

SMHI mildrar varningar inför onsdagen

Det blev flera stopp i trafiken på grund av halka och snö längs med E20 i höjd med Lerum.
Foto: Adam Ihse/TT
Inrikes
Inrikes Ett område med snöfall orsakade trafikstörningar och oreda i Väst- och Sydsverige under tisdagsmorgonen. Vid lunchtid hade ovädret dragit vidare och hade sitt centrum över Blekinge.
Samtidigt mildrade SMHI sin varningen inför morgondagen.
PREMIUM

Det som tidigare varit en röd varning hade vid lunchtid på tisdagen ändrats till en orange.

– Det är en liten förskjutning i lågtryckets bana som gör att det hamnar lite längre söderut. Det gör att en del av nederbörden hamnar till havs men också att vi får inslag av regn, säger Charlotta Eriksson meteorolog på SMHI.

Men även om varningen mildrats kan det bli besvärligt i trafiken eftersom varningen inför onsdagen handlar om stark vind i samband med snöfall. Det kan leda till problem med snödrev och snörök.

Förberedelser har vidtagits

Förberedelser för att kunna hantera konsekvenserna av den besvärlig väderleken påbörjades på flera håll under tisdagen.

Räddningstjänsten i väst gick upp i stabsläge, bland annat för att kunna aktivera mer personal.

– Detta är bara uppvärmningen för det som kommer i morgon. Vi förbereder oss för att kunna möta om det blir jobbigare, säger Peter Stened, inre befäl på Räddningstjänsten väst till Dagens Nyheter under tisdagen.

Räddningstjänsten i Jönköpings län kallades till ett kris- och beredskapsmöte med anledning av det förväntade snöovädret under onsdag och torsdag.

– Det görs för att kommunerna ska kunna plocka fram sina risk- och sårbarhetsanalyser, säger räddningschef Anders Björk till P4 Jönköping.

Värends räddningstjänst i Kronoberg har höjd beredskap och har bland annat bandvagnar och motorsågar framme.

Snöyra och halka

I samband med att snöfallet drog in över Västkusten, Halland och Skåne på tisdagsmorgonen inträffade flera trafikolyckor. Bland annat körde en djurtransport med 220 grisar av vägen utanför Tomelilla på Österlen och alla grisar fick avlivas. Köer uppstod kring Hallandsåsen då lastbilar hade det svårt i backarna. Några allvarligare personskador har dock inte inrapporterats.

Det har också varit störningar i kollektivtrafiken på många platser. Till exempel har några Pågatåg mellan Helsingborg och Halmstad och ett par Västtåg mellan Varberg och Göteborg ställts in.

Plogbilar var ute på vägarna för att röja undan snön men några av plogbilarna fick problem. En hamnade i diket och en kunde inte ta sig fram då vägen blockerats av andra fordon.

Fortsatt kallt

Längre norrut blev det under tisdagen relativt lugna väderförhållanden och normalt vinterläge. Men väglaget kan vara besvärligt, och de kalla temperaturerna håller i sig.

– Det blir fortsatt kallt, kylan håller åtminstone i sig över veckoslutet, säger Petter Lind, meteorolog på SMHI.

SMHI har även utfärdat gul varning till havs, i bland annat Bottenviken, Norra Kvarken och norra Östersjön för kuling under tisdagen.

Jonas Dagson/TT

Martin Yngve/TT

Jan Samuelsson/TT

Stora delar av Skåne län, Blekinge län, Kronobergs län och Kalmar län, samt södra delen av Hallands län kan få en besvärlig trafiksituation under onsdagen. Det blir som blåsigast under onsdag eftermiddag och kväll, nordostlig vind 6-9 m/s. Snöfallet väntas bli kraftigt i delar av södra Götaland med 20-25 cm snö.
Stora delar av Skåne län, Blekinge län, Kronobergs län och Kalmar län, samt södra delen av Hallands län kan få en besvärlig trafiksituation under onsdagen. Det blir som blåsigast under onsdag eftermiddag och kväll, nordostlig vind 6-9 m/s. Snöfallet väntas bli kraftigt i delar av södra Götaland med 20-25 cm snö.
Foto: Johan Hallnäs
I snöyran och halkan längs Västkusten har flera olyckor rapporterats. Dock inga med allvarliga personskador.
I snöyran och halkan längs Västkusten har flera olyckor rapporterats. Dock inga med allvarliga personskador.
Foto: Adam Ihse/TT

Inrikes

6 000 utan el i flera timmar– centrum släcktes

Flemingsbergs centrum släcktes ned vid strömavbrottet.
Foto: Robin Ek /TT
Inrikes
Inrikes

Drygt 6 000 av Vattenfalls kunder påverkades av ett strömavbrott i Flemingsberg söder om Stockholm på söndagseftermiddagen. Elen försvann vid 15-tiden och först runt klockan 20 var problemet löst.

– Troligen berodde på ett kabelfel i en mindre transformatorstation, säger Markus Fischer, pressekreterare på Vattenfall.

Delar av Flemingsbergs centrum släcktes ner till följd av strömavbrottet och affärer tvingades utrymma lokalerna.

Inrikes

Studie: Lägre syrgasbehov hos covidpatienter

Brist på syrgas har varit ett bekymmer i många länder under pandemin. Arkivbild.
Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Allvarligt sjuka covidpatienter kan behöva mindre syrgas än vad man tidigare trott, enligt en svensk studie. Kunskapen kan bidra till att minska risken för syrgasbrist på sjukhusen.

Brist på syrgas har varit ett gissel i många länder under pandemin och har orsakat många dödsfall.

En svårighet har varit att planera hur syrgasen ska fördelas mellan olika sjukhus och avdelningar, då det saknats studier om hur mycket syrgas en genomsnittlig covidpatient egentligen behöver.

Detta har nu forskare knutna till Uppsala universitet undersökt i en ny studie. Den omfattar alla patienter i Sörmland som hade en syresättning som gjorde att de behövde syrgas, men inte respiratorvård, under pandemins första våg – totalt 126 patienter.

Vårdpersonalen undersökte deras syresättning och optimerade syreflödet kontinuerligt, och alla justeringar dokumenterades noga.

Resultatet, som presenteras i tidskriften Plos One, visar att patienterna behövde betydligt mindre syrgas än det mått som WHO använder för patientgruppen.

"Resultaten är överraskande men bör tolkas med försiktighet eftersom studien är liten. För de större studier som nu behövs, kan den enkla metod som nu utvecklats i Sverige användas", säger Anna Hvarfner, läkare vid Centrum för klinisk forskning i Västmanland som hör till Uppsala universitet.

Syrgas ses som den viktigaste behandlingen vid svår covid då lungorna inte kan utvinna syre ur luften.

Hanna Odelfors/TT

Inrikes

Nya covidreglerna du behöver ha koll på

Ett positivt antigentest räcker nu för att bekräfta att du har covid-19. Tidigare behövde antigentestet stärkas med ett PCR-test.
Foto: Petra Lindell/TT
Inrikes
Inrikes Gå till jobbet eller stanna hemma om dottern testar positivt men verkar helt frisk? Det här gäller nu.

På grund av den skenande smittspridningen, som riskerar att lamslå samhället genom stor sjukfrånvaro, ändrade Folkhälsomyndigheten i torsdags reglerna för hemkarantän och testning. Det här gäller nu för dig som bor med en smittad person eller om du själv blir sjuk:

Förkortad familjekarantän med undantag för vissa

Om någon i hushållet testar positivt ska du själv isolera dig i fem dagar från den dagen personen fick symptom.

Du får gå till arbete eller skola om du du är symptomfri och:

Men undantaget gäller just bara arbete och skola – inte fritids- och nöjesaktiviteter. Du får alltså inte gå på krogen, träffa vänner eller gå till gymmet under tiden du är i familjekarantän.

Reglerna gäller alla, även förskole- och skolbarn.

Om du blir sjuk

Om du själv blir sjuk och testar positivt för covid-19 bör du stanna hemma minst fem dagar, räknat från dagen då du fick symtom. Du ska känna dig frisk och ha varit feberfri i 48 timmar innan du bryter isoleringen.

Nya regler kring testning

Provsvar från antigentester – så kallade snabbtester som kan köpas på apotek – räcker för att bevisa att du är smittad. Då ska du stanna hemma minst fem dagar och tills du varit feberfri i minst två dagar. Ett negativt självtest utesluter dock inte covid-19.

Tidigare krävdes att man gjorde ett PCR-test, som beställs genom vården och skickas iväg för analys. Men de testen prioriteras nu bland annat för vården, eftersom testkapaciteten inte räcker.

Tomas Lauffs/TT

Inrikes

Norrskensboomen i söder var bara början

Norrskenet förra helgen var ovanligt intensivt och syntes ovanligt långt söderut. Här dock från Kolari i finska Lappland.
Foto: Irene Stachon/AP/TT
Inrikes
Inrikes Förra helgens kraftiga norrsken över så gott som hela landet var ingen engångshändelse. Det är mer att vänta de närmaste åren, enligt experterna.
– Det beror på solcykeln, bland annat, säger rymdforskaren Urban Brändström.
PREMIUM

Många i Sverige, även i de södra delarna, förbluffades av ett ovanligt starkt och färgrikt norrsken förra veckan.

Aktiviteten spred sig som en löpeld, från den upplysta himlen till Facebook och Instagram, där bilder och inlägg från spektaklet strömmade ut i tusental.

– Bara under norrskenet förra veckan drog vi in över 13 000 gillamarkeringar, säger Calle Bergstrand, en Visbybaserad norrskensjägare som driver Facebookgruppen Norrsken Sverige.

Större sannolikhet

Med detta har gruppen på några år skaffat sig nästan 108 000 följare.

Till glädje för såväl nyvaknade som mer luttrade norrskensjägare ser prognosen gynnsam ut för nya stora norrsken de närmaste åren.

Den ökade sannolikheten för norrsken hänger samman med att den så kallade solcykeln är på väg in i en allt mer intensiv fas. Och den väntas inte kulminera förrän någon gång kring 2025, enligt Bergstrand.

Urban Brändström, observatorieansvarig vid Institutet för rymdfysik i Kiruna, bekräftar:

– Det är som störst sannolikhet att se norrsken när man är vid ett maximum eller på väg ned från ett maximum i solcykeln, säger Brändström.

Brändström är uppvuxen i Kiruna och ser sedan barnsben norrsken som en självklar del av vinterhalvårets långa kvällar och nätter.

– Det är lika naturligt som solsken eller månsken för mig, men alltid lika otroligt vackert, säger han.

– I grova drag har vi ju norrsken varje natt i Kiruna. Kommer man ned till Stockholm eller Göteborg kan det vara någon gång i månaden. Men det ska ju också vara klart väder och tillräckligt mörkt för att det ska gå att se, tillägger han.

Ovanligt stark solvind

Det ovanligt stora norrskenet som kunde ses i södra Sverige fredagen den 14 januari skapades enligt Brändström av en ovanligt stark solvind och att vad som kallas det interplanetära magnetfältet hade en sydlig riktning.

Storleken och färgsättningen på norrskenet, som normalt äger rum från cirka 80 kilometers höjd och uppåt, avgörs av vilka partiklar som är inblandade, vad de kolliderar med.

– Norrskenets spektra är som ett fingeravtryck på norrskenet, säger Brändström.

Grönt, lila och rött är tre vanliga färger man kan se med blotta ögat.

– Det är ett rikt spektra, där det gröna är det starkaste. Det röda är lite mer lugnt, medan det lila fladdrar längst ned. Och det blåvioletta kräver att man har bra mörkerseende och inte bländas av något.

– Men det finns en massa andra färger också, i det infraröda och ultravioletta området.

Träffsäker app slutmålet

Calle Bergstrand på Norrsken Sverige förser sin Facebookgrupp med norrskensprognoser och observationstrådar gratis.

– Det har alltid varit ideellt, säger han.

Men den våg av intresse han ser för norrsken i sociala medier har fått honom att fundera på att utveckla sin tjänst med en app för säkrare norrskensprognoser, med artificiell intelligens där rymdväderdata kopplas ihop med observationer.

– Jag tror att du kan få en app som är riktigt träffsäker. Det är slutmålet, säger han.

Joakim Goksör/TT

Ett ovanligt stort norrsken bland annat över Stockholm den 14 januari.
Ett ovanligt stort norrsken bland annat över Stockholm den 14 januari.
Foto: Lisa Abrahamsson/TT
Norrsken fotograferat vid brofästet mot Sommarøy, Troms, i norra Norge. Arkivbild
Norrsken fotograferat vid brofästet mot Sommarøy, Troms, i norra Norge. Arkivbild
Foto: Joakim Goksör/TT

FAKTA

Fakta: Fler solfläckar ger mer norrsken

Solcykeln är något man har observerat sedan 1600-talet. Det handlar om att antalet solfläckar på solen varierar i cykler, med en topp omkring vart elfte år.

Solfläckarna avgör i sin tur hur stora mängder laddade partiklar – plasmamoln av mestadels protoner och elektroner – som solen släpper ifrån sig. Partikelströmmarna från solen, som även kallas solvinden, utgör det stoff som skapar norrsken när det träffar magnetfältet runt jorden.

De olika färger man ser i norrskenet uppstår på olika höjd från jordens yta. Det röda ljuset i norrsken ligger ofta längst upp i det draperi eller den båge som skenet bildar. Det rör sig också långsammare än de andra färgerna och är resultat av kollisioner med syreatomer på hög höjd. Mätningar visar att det tar ungefär två minuter för det röda ljuset att bildas efter en partikelkollision.

På lägre höjd sprids ljuset betydligt snabbare, omkring 0,7 sekunder efter kollisionen, och då blir ljuset grönt. Längst ned i norrskensbågarna kan man ibland även se eller skymta ett blåaktigt ljus, vilket är ett ljus som uppstår efter kollisionen mellan elektroner och kvävemolekyler.

Norrskenet – och sydskenet runt Sydpolen – rör sig i en oval ring runt jordens magnetiska poler. När solvinden för med sig partiklar in mot jorden expanderar ovalen vilket gör att norrskenet trycks söderut mot ekvatorn. En faktor som bidrar till att skapa stora norrsken är om det som kallas det interplanetära magnetfältet är riktat söderut.

Källa: Institutet för rymdfysik/Nasa/TT

FAKTA

Fakta: Svårt men viktigt med prognoser

Det är svårt att göra norrskensprognoser. Men rymdforskarna försöker med rader av olika parametrar följa utvecklingen.

Det handlar i grunden om att man vill kunna varna för riktigt starka solstormar, som kan slå ut kritisk utrustning på jorden som radiokommunikation och olika navigations- och styrsystem.

Ett mycket kraftigt norrsken på senare tid var 2003. Då gick det att se norrsken med blotta ögat i Tyskland och bland annat Malmö drabbades av omfattande strömavbrott. Ett liknande utbrott 1989 slog ut en transformator i ett kärnkraftverk i Kanada, vilket innebar ett långvarigt strömavbrott för miljontals hushåll.

Aktiviteten på insidan av solen är fortfarande ett mysterium. Men när solen släpper ifrån sig partiklar från sina solfläckar ser man det i bästa fall 2–3 dygn innan partiklarna når jordens magnetfält och då bildar norrsken.

Dessutom är det bara några enstaka av de plasmamoln som solen släpper ifrån sig som träffar jorden. Resten fortsätter ut i solsystemet, där de kan träffa planeter som Jupiter och Saturnus, som också har norrsken ibland.

Hur stor effekten av solvinden blir på jorden avgörs dessutom av riktningen på det så kallade interplanetära magnetfältet, som i sin tur hänger samman med solens position i förhållande till planeterna i solsystemet.

En avgörande faktor för att kunna se norrsken är också vädret. Ett tjockt molntäcke lägger sig nämligen på en höjd mellan jordens yta och norrskenet.

Källa: Institutet för rymdfysik/Nasa/TT

Inrikes

Herpesvirus bakom kunglig elefantunges död

Ett herpesvirus orsakade elefantungens Prince död. Arkivbild.
Foto: Kolmårdens djurpark/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

I december dog elefantungen Prince på Kolmårdens djurpark. Nu är det utrett vad som orsakade hans död.

Prince, som blev ett år och nio månader, dog bara några dagar efter att han blivit sjuk.

– Vi misstänkte att det kunde röra sig om ett herpesvirus som heter EEHV. Det är ett virus som det inte finns något botemedel för och det finns latent hos elefanter, säger Annika Troselius, informationschef för Park and Resorts, till Norrköpings Tidningar.

Kroppen skickades till Statens veterinärmedicinska anstalt för att undersökas. Nu visar det sig att det var EEHV som Prince dog av.

Prince mamma var Bua, som Carl XVI Gustaf fick i gåva från Thailands kung 2004. Pappan heter Tonsak, också det en gåva från Thailand men till Danmarks drottning Margrethe.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Online casino

Tips för att bli kvitt med ditt spelmissbruk

Online casino Under de senaste åren har det skett en ökning bland personer som hamnar i ett spelmissbruk. Denna ökning står i tät korrelation med ökningen av online casinon och dess tillgänglighet. Online casinon ger spelare en unik möjlighet att på kort tid kunna göra stora insatser på flera olika spel vilket ökar risken för ett osunt spelande.

Sverige har på många sätt varit ett föredöme när det gäller att bemöta spelmissbruk i olika former. Folkhälsomyndigheten har gjort undersökningar som visar på att ungefär 2% av Sveriges befolkning lider av någon typ av spelmissbruk. Denna siffran ser dock ut att stiga till följd av online casinons framåt marsch.

”Folkhälsomyndigheten anser att spel om pengar nu är en folkhälsofråga i Sverige. Kriterierna för att något ska klassas som en folksjukdom är att det ska drabba många och kan ha allvarliga konsekvenser. Man har därför numera ett antal stödlinjer samt information och hjälp att tillgå den som utvecklar ett problem med spel om pengar.”

Spelmissbruk är precis som med andra missbruk en sjukdom som inte bara drabbar personen som har missbruket utan även anhöriga. På stodlinjen.se kan man få professionell hjälp både som person som lider av ett missbruk och anhörig till personen. Det är viktigt att komma ihåg att spelmissbruk även kan bero på någon annan psykisk sjukdom. Spelmissbruk kan även bidra till att man utvecklar psykisk ohälsa. Det är vanligt att personer som utvecklar ett spelmissbruk parapellet hamnar i en depression eller drabbas av stark ångest.

Hur definieras ett spelberoende

I Sverige definieras ett spelberoende som ett sjukdomstillstånd. Man kan enkelt definiera spelberoende som när en person inte klarar av att hantera sitt spelande om pengar. Man kan helt enkelt inte sluta spela fast än att man borde och fast än att pengarna tar slut.

Personer som utvecklar ett spelberoende är oftast själva inte medvetna om sitt beroende förs än spelandet redan har gått över styr. Det brukar innebära att personer som har ett spelberoende ofta har levt med problematiken under en längre period innan de får ordentlig hjälp och behandling. Det kan ske i faser och spelmissbruk är oftast något som smyger sig på utan förvarning.

Symptom

Det finns några olika symptom man bör vara vaksam på när det gäller ens casinospelande. Symptomen kommer troligtvis inte över en natt utan utvecklas långsamt under en längre period.

- Man ökar ständigt sin omsättning för att öka spänningen i sitt spelande.

- Man ljuger om sitt spelande. Man ljuger då ofta om hur mycket man spelar för och om hur mycket tid man spenderar på sitt spelande.

- Man blir på dåligt humör och stressad om man inte kan spela den mängd man vill.

- När man förlorar pengar försöker man direkt vinna tillbaka dem.

I flera fall är det personens närstående som uppmärksammar om den ohållbara situationen och ber personen skaffa hjälp. Detta kan verkligen fungera som en väckarklocka och vara vändpunkten till ett mer sunt liv.

Lyckas undvika spelmissbruk

Har du redan ett fullt utvecklat spelmissbruk så är dessa tips inte något du bör ta till. Om du har ett spelmissbruk är det viktigt att ordentlig hjälp av utbildade och professionella personer.

Spelpaus.se

Spelpaus.se är ett verktyg som ägs av Svenska Spelinspektionen som ska hjälpa personer att kunna kontrollera sitt spelande. Spelpaus innebär att du stänger av dig från alla online casinon med svensk spellicens. Man väljer om man vill stänga av sig 1, 3, 6 månader eller tillsvidare. Under denna period kan man inte avbryta sin avstängning utan måste vänta ut hela perioden.

Spelgräns

Svenska Spelinspektionen och regeringen har nu bestämt att alla online casinon med svensk spellicens måste se till att alla spelare sätter en spelgräns för sitt spelande. Här bör du som spelare tänka efter och sätta en lägre gräns än vad du först tänkt sätta.

Skifta fokus

Detta kanske är det svåraste med det kan vara en bra idé att verkligen försöka skifta fokus. Kan du lägga all den tid och energi du lägger på online casinon på något annat? Försök hitta ett sunt substitut för spelandet. Kanske finns det en träningsform du aldrig testat men kan pröva nu? Matlagning eller bakning? Det finns massor av härliga alternativ.

Ekonomiska påföljder

Utöver psykiska efterföljder av ett spelmissbruk leder det även ofta till ekonomiska svårigheter. Det är vanligt att spelare tar flera olika lån från olika långivare för att kunna finansiera sitt spelande. Mobillån med hög ränta är lätt att få men desto svårare att betala tillbaka.

Om man som spelare samlat på sig höga och dyra skulder är det viktigt att vara ärlig mot sin omgivning för att kunna få ordentlig hjälp. Kontakta din bank och förklara ditt läge. Det är väldigt ofta en bra idé att samla alla lån till ett stort lån för att slippa höga räntor och dåliga avtal.

Inrikes

Stupad soldat på Malibas med svenskar

Franska soldater på basen i Gao i Mali som drabbats av en dödlig granatattack. Arkivbild.
Foto: Jerome Delay/AP/TT
Inrikes
Inrikes En 24-årig fransk soldat dödades i lördagens granatattack mot en militärbas i Gao-regionen i Mali. På plats finns svensk personal i FN-insatsen Minusma och den multinationella specialförbandsoperationen Task Force Takuba.
PREMIUM

Ingen svensk kom till skada i attacken, enligt Försvarsmakten.

– Vi är i det här området och det är klart att om det skjuts granater i närheten så vidtas åtgärder, säger Jonas Olsson, pressekreterare vid Försvarsmakten, till TT.

– Det här finns i våra bedömningar och vi har rutiner för när det skjuts mot campen för att säkerställa personalens säkerhet. Och så skedde även i det här fallet.

Förutom den stupade fransmannen skadades nio soldater lindrigt, rapporterar nyhetsbyrån AP. Enligt den franska försvarsmakten sattes helikoptrar in "för att neutralisera terroristerna som sköt".

Sverige bidrar med omkring 220 soldater och officerare till Minusma, 150 till Task Force Takuba och åtta officerare till EU:s tränings- och utbildningsinsats EUTM Mali.

Inrikes

50 miljoner beslagtogs från kriminella

Polisen, tullen och kronofogden vid en myndighetsgemensam insats mot grovt kriminella på E6 vid Lomma i november 2019.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes De senaste två åren har Kronofogden och polisen trappat upp jakten på kriminellas tillgångar. Resultatet: 50 miljoner kronor – som främst ska gå till brottsoffer.
PREMIUM

Trots blygsamma eller obefintliga taxerade inkomster skyltar kriminella gärna med exklusiva klockor, märkeskläder och dyra bilar. Samtidigt har många av dem höga skulder till Kronofogden, inte sällan i form av skadestånd de är skyldiga sina brottsoffer.

För tre år sedan fick Kronofogden därför ett tillskott på 65 miljoner kronor öronmärkta för att intensifiera arbetet med att beslagta de kriminellas tillgångar. De senaste två åren har insatserna gett rejäl avkastning, rapporterar SVT Nyheter.

Insatserna har skett flera gånger i veckan, ofta i krogmiljö eller i samband med trafikkontroller och gränspassager. Bland beslagen finns bland annat klockor, kontanter, smycken och bilar.

– Förra året utmätte vi bland annat 1,3 miljoner kronor i en resväska och en klocka för en och en halv miljon en natt på Öresundsbron, säger Johannes Paulsson, verksamhetsutvecklare hos Kronofogden, till SVT.

Myndigheten planerar insatserna tillsammans med polisen, som delar information om de personer som Kronofogden eftersöker.

Förra året uppgick värdet på de utmätta beslagen till 24,3 miljoner kronor. Året dessförinnan inbringade de 25,1 miljoner kronor. Pengarna, nästan 50 miljoner kronor, går i huvudsak till att betala de skadestånd kriminella är skyldiga sina brottsoffer.

– Att slå mot de kriminellas tillgångar är både en viktig och effektiv del av brottsbekämpningen, säger Johannes Paulsson.

Inrikes

"Renar får panik" - katastrofstöd till samebyar

Det har varit en tuff vinter för många renar. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Vintern är tuff för många renskötare sedan snabba temperaturväxlingar fått betesmarker att frysa till is. Hittills har 22 samebyar ansökt om katastrofskadeskydd från Sametinget.
– Många renar riskerar att svälta ihjäl, säger renskötaren Hans Holma till TT.
PREMIUM

Problemen började i mitten av oktober. I Muonio sameby i Pajala kommun hade man just börjat samla ihop renarna för räkning och slakt när snön började falla på marken som fortfarande var ganska varm. Därefter följde snabba svängningar mellan kyla och värme – vilket gjorde att ett hårt lager is snart hade lagt sig över laven som är renarnas primära föda.

– Renarna blir oroliga, orkar inte gräva efter mat och då börjar de vandra, säger Hans Holma, ordförande för Muonio sameby.

– På bara några dagar hade hela renhjorden lämnat sina traditionella marker och stuckit söderut. De fick panik av att betet blev så låst.

Utspridda renar

Renskötarna i Muonio har försökt att samla ihop renarna, men det är svårt eftersom djuren har blivit så pass utspridda i sin jakt på mat. Vissa har man lyckats stänga in i renhagar men andra har tagit sig till grannsamebyar eller till Finland. En del renskötare har valt att hämta hem sina djur och börjat utfodra dem. Det innebär stora extrakostnader, vilket är anledningen till att Muonio sameby har ansökt om katastrofskadeskydd från Sametinget.

– Det är en enorm kostnad att börja utfodra. Och att köra till Finland och grannsamebyar och hämta renar är tufft eftersom bränslepriset är så högt just nu, säger Hans Holma.

– Vi höll på att samla ihop renar för att sälja till slakt när de for söderut. Nu när de är så utspridda är det många som inte kommer att gå till försäljning. Så det är mycket som påverkar vår situation negativt.

Ekonomiskt stöd

Samebyar i behov av ekonomiskt stöd kan ansöka om katastrofskadeskydd från Sametinget. Det har hittills 22 samebyar gjort, alla i Norrbotten, men Lars-Ove Sjajn som är rennäringschef hos Sametinget befarar fler ansökningar också från Västerbotten och Jämtland innan vintern är slut.

– Det är rövarväder i Västerbotten och Jämtland sedan någon vecka tillbaka. Spöregn, storm, plötslig snö och nu är det iskallt, säger han.

– Huvudproblemet är att betet är så pass dåligt att renarna inte får mat, att de helt enkelt inte kommer åt den när det bildas isgata på marken.

Hur många av Sveriges 51 samebyar som ansöker om katastrofskadeskydd varierar från år till år. Men de senaste tio åren har ökningen varit markant, enligt Sjajn.

– Det som är unikt den här vintern är att så många har sökt före nyår, det har jag inte varit med om tidigare, säger han.

– Sannolikt är det klimatförändringarna som ligger bakom de plötsliga väderomslagen och problematiken. Ena dagen är det plus 5 och den andra minus 20.

Svåra år

I nordligaste Sverige går klimatförändringarna snabbare än på många andra platser i världen. Här lever många samer med oförutsägbara väderväxlingar, vilket förstås är ett orosmoln för den som lever nära naturen.

Hans Holma har haft renar i över 20 år. Längre tillbaka i tiden kunde renskötarna hålla ihop hjorden en hel vinter utan att behöva utfodra den. Men med åren har förutsättningarna blivit allt tuffare, berättar Holma.

– Vintrarna och höstarna blir varmare, det måste ju bero på klimatförändringarna, säger han.

– Nog har det varit ganska många dåliga år de senaste 10-15 åren, men att det har gått så här fort har jag aldrig varit med om tidigare. Den här säsongen är många renar borta, vi kan bara hoppas att de ska överleva vintern och att de kommer hem till sommaren igen.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: Katastrofskadeskydd

Vintern är en känslig tid för renarna. Det händer att betesmarker blir helt låsta på grund av isbildning närmast marken.

För att förhindra omfattande död av renar kan samebyar ansöka om katastrofskadeskydd för att till viss del täcka kostnader för utfodring som har uppstått på grund av synnerligen svåra betesförhållanden. Med det menas att lavtäcket är isbelagt (låst) så att renarna omöjligt kan gräva efter föda.

Bidrag lämnas med högst 50 procent av samebyns kostnader för renlav, foder, hö eller ensilage. Bidrag kan också lämnas för kostnader för transport och lossning.

Ansökan ska göras till Sametinget senast den 15 februari.

Källa: Sametinget

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL