Hörby

Vann aktivitetsbana tack vare Hörbybornas flit

Den nya aktivitetsbanan vid Lågehallarna har invigts. fr v: Rikard Sjöstedt och Göran Karlberg från Deltagruppen, Erika Wetterholtz och Per-Albin Borhammar från Hörby kommun samt Peter Johansson (SD), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Hörby
HÖRBY Tack vare Hörbybornas flit vann kommunen en ny aktivitetsbana. Den nya rundan består av tolv stationer med rörelser av olika svårighetsgrad, och börjar och slutar vid Lågehallarna. Nu är skyltarna på plats och på tisdagen var det invigningsdags.
– Vinnare på det här är kommuninvånarna i Hörby, säger Peter Johansson (SD), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

Våren 2020 satte kommunen upp en aktivitetsrunda i Karnas backe i samarbete med Träning i livet - företaget som har tagit fram konceptet. Tolv skyltar med olika utmaningar placerades ut längs med motionsspåret. Banan blev snabbt populär och används flitigt av motionärer i alla åldrar.

Och tack vare motionärernas flit vann kommunen skyltarna till ytterligare en aktivitetsbana.

– Man ska scanna QR-koden som finns på skyltarna när man går rundan. På sportlovet i fjol ordnades det en tävling där deltagarna kunde vinna priser genom att gå aktivitetsrundan. Hörby kommun hade flest starter i landet, och tack vare det fick vi en ny runda, säger Erika Wetterholtz, fritidsassisten på kultur- och fritidskontoret och administratör inom sektor Livsmiljö.

Backades upp av Hörbykorpen

– Vi får tacka Hörbykorpen också för att det gick så bra för oss. De hade tre tipspromenader i Karnas backe under tävlingsperioden, och sade till alla som gick tipspromenaderna att vara med att delta i tävlingen och scanna skyltarna på aktivitetsrundan, berättar Per-Albin Borhammar, idrotts- och fritidsutvecklare på kommunen.

Peter Johansson (SD), ordförande i kultur- och fritidsnämnden, klipper bandet till den nya aktivitetsbanan vid Lågehallarna i Hörby. Deltog vid invigningen gjorde även Rikard Sjöstedt och Göran Karlberg från Deltagruppen samt Per-Albin Borhammar och Erika Wetterholtz från Hörby kommun.
Foto: Jonas Karlsson

Nu har kommunen gjord i ordning en ny runda med hjälp av vinsten. Fysövningar varvas med samarbetsövningar under rundan.Tolv skyltar har satts upp på Hörby Väster, med start och mål utanför Lågehallarna.

– Det enda vi har behövt betala för är stolparna, som Deltagruppen sen har hjälpt oss att sätta upp, säger Erika Wetterholtz.

Förskolebarnen först ut

På tisdagsmorgonen var det dags för invigning. Peter Johansson (SD), ordförande i kultur- och fritidsnämnden klippte bandet, och barn från Frostaskolans förskoleklass var först ut på banan.

En av stationerna på den nya aktivitetsbanan i Hörby.
Foto: Jonas Karlsson

Slingan är 2,1 kilometer lång och sträcker sig förbi Källhaga och vidare ner mot grönområdena på Hörby Väster och tillbaka till Lågehallarna igen.

– Vi bestämde oss för att ha rundan på andra sidan byn - i området runt Lågehallarna. Här finns det många föreningar och många aktiva som kan använda banan. Även Frostaskolan kan ha nytta av den på sina lektioner.

”Nytt sätt att röra sig på”

Peter Johansson (SD), ordförande i kultur- och fritidsnämnden, lovordar satsningen.

– Det här är ett nytt sätt att röra på sig. Det är jättebra att folk kan aktivera sig. Vinnare på det här kommuninvånarna! säger Peter Johansson.

– Alla kan delta, oavsett ålder. Man kan lägga sig på sin egen nivå. Aktivitetsrundan är ett bra sätt att göra något mer än att bara gå två kilometer, inflikar Per-Albin Borhammar.

Hörby Sportcenter, den blåa pilen visar i vilken riktning nästa station på aktivitetsbanan finns.
Foto: Jonas Karlsson

Hörby

Lastbil körde i diket vid Hörby

Foto: Johan Nilsson/TT
Hörby
Hörby En lastbil har kört av E22 i strax utanför Hörby.

Enligt SOS Alarm blev lastbilen stående i diket efter avåkningen. Ingen person ska ha först till sjukhus.

Larmet om olyckan kom klockan 07.19. Lastbilen gick av vägen i höjd med Hörbys norra infart. Polis och räddningstjänst kallades till olycksplatsen och trafiken i ett körfält fick stängas av.

Vid 08-tiden meddelade räddningstjänsten att man rensat upp på platsen.

Hörby

Färre får socialbidrag i Hörby

Kommunen betalar ut två miljoner kronor mindre i försörjningsstad idag än vid årsskiftet 2020/2021.
Foto: Johan Nilsson/TT
Hörby
HÖRBY Utbetalningarna av försörjningsstöd minskade med två miljoner kronor i kommunen under 2021.
Det visar färska siffror från socialnämnden som presenterades på kommunstyrelsens möte häromdagen.

– Det är helt fantastiska siffror vi fått till oss. Vi har färre hushåll som är bidragsberoende idag jämfört med 2021 och vi har 15,8 procent lägre kostnader för försörjningsstöd nu jämfört med 2020.

– Det ger lägre kostnader för försörjningsstödet. Det handlar om en besparing på cirka två miljoner kronor, säger kommunalrådet Cecilia Bladh in Zito (SD).

Målmedvetet arbete

Hon förklarar de positiva siffrorna med att kommunen det senaste året har arbetat intensivt och målmedvetet med att få fler i sysselsättning, och att kapa kostnaderna för ekonomiskt bistånd.

– Detta har också med integrationsplikten att göra. När människor är i beroendeställning går arbetsmarknadsenheten in direkt och stöttar upp och sätter upp en plan för att de ska komma i jobb. Det har gått väldigt bra.

– Vi ställer krav på de som går på bidrag och de som är nyanlända att de ska komma i projekt för att komma vidare in på arbetsmarknaden. Det har också varit ett intensivt arbete för att förebygga felaktiga utbetalningar, och vi har nolltolerans mot bidragsbrott. Vi polisanmäler sånt direkt.

Vänder sig till unga vuxna

Kommunen har även startat ett nytt projekt för unga vuxna mellan 18 och 25 år för att förebygga att de hamnar i arbetslöshet.

– Vi ger dem hjälp och stöttning så att de kommer vidare till studier eller vidare ut i arbetslivet och blir självförsörjande.

Lars-Göran Ritmer (M), förste vice ordförande i kommunstyrelsen gläds å att bidragen minskar:

– Det är jättebra att det går åt rätt håll. Vi vill att folk ska känna ansvar för den egna ekonomin, säger han.

Covidfakta

Så är covidläget där du bor

Skåne
Eslöv
Höör
Skåne Coronasmittan fortsätter att öka. Så är läget där du bor just nu.
PREMIUM

Burlöv, Kävlinge och Svedala ligger just nu i toppen över var smittspridningen är störst, sett till antalet pcr-test som visat positivt, per 100 000 invånare.

Lokal debatt SkD

Att skylla på andra är SD-M-styrets signum

De styrande partierna i kommunhuset är expert på saktfärdighet och att skylla på andra, enligt Socialdemokraterna.
Foto: Johan Nilsson/TT
Lokal debatt SkD
Hörby
LOKAL DEBATT HÖRBY Svar från Socialdemokraterna till signaturen ”Skattebetalare i Hörby” och inlägget ”Oppositionen bara gnäller - förstör för våra ungdomar”

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Nej det är inte oppositionen som förstör för våra ungdomar!

Ansvaret för att kommunfullmäktige flyttar till Lågehallarna vilar på kommunfullmäktiges ordförande. Denne har i två år, eller så länge pandemin rasat, vetat om att ingen ville banta kommunfullmäktige av demokratiska skäl.

Kräver digital utrustning

Det skulle vara intressant att höra vad den anonyme tyckaren skulle säga om att vi från oppositionen sida har krävt digital utrustning ända sedan pandemiutbrottet. Ett stort flertal av landets kommuner använder digital teknik för sina fullmäktige sammanträden.

Saktfärdighet och skylla på oppositionen är styrets signum när man inte klarar av att lösa saker själv. Det går ut över ungdomarna i Lågehallarna.

Sparivern är så stor i Hörby att man inte prioriterar att rusta kommunhuset för dylika behov. Likadant är det med behandling av alla andra förslag

Berg av motioner

Ett sällan skådat berg av motioner och medborgarförslag ligger och väntar på behandling.

Vi lägger konkreta, konstruktiva förslag. Våra ungdomar är väl värda en politik som även omfattar dem. Vi har fört fram förslag om fria resor med kollektivtrafik för ungdom i gymnasieåldern och lagt förslag om byggande av en skatepark för att nu nämna något.

För Socialdemokraterna

Renaldo Tirone, Henrik Andersson

Hörby

Beskedet: Ankhusen ska byggas trots allt

Änderna i Hörbyån får lättare att skydda sina ungar från rovfåglarna när ankhusen är på plats på ön.
Foto: Mark Baker
Hörby
HÖRBY Det ut som att ankhusen vid Hörbyån blir verklighet trots allt. Flera personer hörde i helgen av sig till Gunilla Kronbäck och lovade hjälpa henne att bygga husen.
En insamling har startats och samtidigt har kommunen mjuknat i tonen, och säger nu att de kommer att röja på ön och sätta husen på plats.

Skånska Dagbladet berättade i lördagens tidning om Gunilla Kronbäcks medborgarförslag om ankhusen, och om att ingen tjänsteman på kommunen vill befatta sig med ärendet trots att tekniska nämnden gav klartecken för satsningen redan 2019.

– Vad jag har med det göra? Det är inte mitt bekymmer, sade samhällsbyggnadschefen Peter Siilak till tidningen.

Lösning i sikte

Men nu ser det ut som att en lösning är på gång. Anders Hansson (SD), ordförande i tekniska nämnden, berättar att han har pratat med Peter Siilak och att man är överens om att kommunen ska hjälpa till så gott det går.

– Nu är vi på rätt väg och det rullar på i den andemening som det var tänkt med förslaget. Vi kan inte bygga husen, men vi kan se till att det röjs upp på ön och vi kan hjälpa till att sätta husen på plats när de är klara. Om Gunilla ser till att de blir byggda har jag lovat att lösa resten. Vi måste hjälpa henne att få dit dem, säger Anders Hansson.

Gunilla Kronbäck säger att det är många som har hört av sig till henne efter Skånskans rapportering och uttalat sitt stöd. Diskussionerna om projektet har gått varma på sociala medier under helgen, berättar hon.

Så här kan ett ankhus se ut. Detta finns i Tyringe.
Foto: Andreas Örwall Lovén

– Det har varit många positiva reaktioner på Facebook. Folk har ringt och erbjudit sig att hjälpa till att bygga ankhusen. En av dem som ringde mig lovade att han skulle se till att tillverka tre av husen, säger Gunilla.

Har startat insamling

Totalt har hon tänkt sig sju ankhus på ön i Hörbyån. De fyra återstående ska en snickare hjälpa henne med. En insamling har startats på Facebook där allmänheten och företag uppmanas att swisha in pengar till materialinköp.

Det material till ankhusen som Gunilla Kronbäck tidigare har lämnat in till kommunen är fortfarande spårlöst borta. Därför behöver nytt virke köpas in.

Det känns jättebra. Responsen har varit väldigt positiv.

Hon är glad över stödet från allmänheten.

– Det känns jättebra. Responsen har varit väldigt positiv. Folk lovar att ställa upp frivilligt och bygga husen så fort materialet är inköpt.

När tror du att ankhusen kan sättas på plats?

– Det blir framåt våren - kanske i april när det har torkat upp på ön så att man kan gå där, säger Gunilla Kronbäck.

Får inte kosta något

I tekniska nämndens beslut står det att man bifaller Gunilla Kronbäcks medborgarförslag, men samtidigt slås det fast att det inte får kosta kommunen något och att förslagsställaren själv ska ombesörja att ankhusen byggs.

– Nämnden har haft goda intentioner, men tyvärr har det landat helt fel. Det var egentligen ett korkat beslut så som det är formulerat. Jag förstår inte hur man kunde gå fram med ett sånt förslag, där man lägger över hela ansvaret för finansieringen på förslagsställaren, säger Anders Hansson som själv satt med i nämnden och var med om att ta beslutet.

Hur har ni tänkt göra med underhållet av ankhusen när de väl är på plats?

– Jag vet inte riktigt hur vi ska lösa det än. Man kan inte gärna begära att Gunilla ska sköta underhållet som privatperson, så det är mycket möjligt att det landar på kommunen så småningom, säger Anders Hansson.

Gunilla Kronbäck får hjälp av frivilliga att bygga ankhusen och sätta dem på plats på ön i Hörbyån.
Foto: Jonas Karlsson
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Redaktionen tipsar

Vi har känt er i många år

Lena Philipson, chefredaktör för Skånska Dagbladet.
Foto: Ralph Bretzer
Malmö
Eslöv
Höör
Krönika Ett hundratal personer jobbar just nu med att förändra Skånskan. Låter det drastiskt? Både ja och nej, om du frågar mig.

Från den förste februari har Skånskan en ny sajt och en ommöblerad papperstidning.

Om vi börjar med det digitala: sajten skd.se och mobilappen.

På din skärm blir det från februari andra typsnitt (bland annat Tiempos i rubriker) och färger (mer orange och mindre blått), men också annan struktur och ordning. Den lokala journalistiken hamnar oftare högre upp, medan du får scrolla längre ner för att hitta allmänna nyheter som går att läsa i fler tidningar.

Sajten är uppbyggd i block som kommer i en viss ordning. Om du oftast vill veta vad som är nytt i just din kommun så kommer du snabbt att lära dig var du hittar det.

Även i papperstidningen kommer typsnitt och en del former ändras (rubriktypsnittet blir Lyon), men många signaler som hjälper dig hitta finns kvar. Exempel på det är färgerna som representerar olika delar av Skåne: grönt för Mellanskåne och Svalöv, lila för Sjöbo-Skurup och ljusblått för Malmö-Lund, Kävlinge, Staffanstorp, Svedala och övriga Skåne.

Så här ser Lyon, det kommande rubriktypsnittet i Skånskans papperstidning, ut.

Den största förändringen blir att lokalsidorna flyttar fram i tidningen. De allra första nyhetssidorna i A-delen blir Mellanskånes. Börssidan blir daglig, vi får fler sporttabeller. Även korsord kommer finnas varje dag, och dessutom gå att lösa även digitalt i e-tidningen!

Varför gör vi detta?

Det började i somras när koncernen Bonnier News Local köpte Skånskan av Skånska Tidningsföreningen.

I hela världen kämpar tidningar för att överleva i en tid när de allra flesta har en uppkopplad mobiltelefon i handen många gånger om dagen. Vi konkurrerar inte längre med varandra om varken uppmärksamhet eller annonsörer. Istället tvingas vi tävla med internationella jättar som Google och Facebook.

Vi konkurrerar inte längre med varandra om varken uppmärksamhet eller annonsörer. Istället tvingas vi tävla med internationella jättar som Google och Facebook.

Det kräver en enorm teknisk och digital utveckling, till den grad att det är oerhört svårt att klara på egen hand som lokaltidning. Med koncernen Bonnier News Local bakom sig kan Skånskan nu dela alla stödfunktioner med tidningar i hela landet. Vi har nu gemensam it-support, kundtjänst, ekonomisystem, utvecklare och experter och samma tekniska grund för sajt och papper.

Det gör att vi på Skånskan kan fokusera på det vi är unikt bäst på: er verklighet och vardag. De som hittar nyheterna, skriver artiklarna och planerar tidningen är samma journalister som ni har känt i flera år – som har känt era orter i många år.

Om en vecka ska jag berätta ännu mer om förändringen av papperstidningen. Ha en fin helg och ta hand om er!

Hörby

”Vad har jag med det att göra”

Peter Siilak, samhällsbyggnadschef i Hörby kommun.
Foto: Molly Berggren
Hörby
HÖRBY Samhällsbyggnadschefen Peter Siilak slår ifrån sig när Skånskan ringer upp och ställer frågor om ankhusen.
– Vad har jag med det att göra? Det är inte mitt bekymmer, säger han.

Gunilla Kronbäck säger att alla hon har pratat med på kommunen och politikerna har hänvisat henne till Peter Siilak.

Men Peter Siilak säger att det inte är hans uppgift att se till att ankhusen byggs.

– Det är upp till henne själv att lösa det, och fixa kontakterna med Omega om det nu är så att de har lämnat in materialet till dem. Det är inget jag har med att göra, säger Peter Siilak.

Får inte kosta något

I tekniska nämndens beslut står det att medborgarförslaget godkänns under förutsättning att det inte medför några kostnader för kommunen och att det finns intresse från nån snickerigrupp att utföra förslaget.

Vidare står det att Gunilla Kronbäck ska verkställa byggnationen i samråd med gata-/park-chef och att samhällsbyggnadschefen och gata-/parkchef ska ges i uppdrag att röja upp sly på ön.

Trots detta vill Peter Siilak inte befatta sig med ärendet.

– Det är inte mitt bekymmer. Det är inte mitt bord. Tekniska nämnden har sagt att man inte har något emot att det byggs ankhus. Hon har fått ja. Då kan hon bygga sitt ankhus. Det är inte ett ansvar för mig.

”Har inget emot ankhusen”

– Vi har inget emot att det byggs ankhus. Det handlar inte om det. Men det står i beslutet att det inte får kosta något. Då kan jag inte ikläda mig ansvaret för det här, fortsätter Peter Siilak.

Anders Hansson (SD), ordförande i tekniska nämnden, har förståelse för att Gunilla Kronbäcks känner sig frustrerad och besviken.

Han lovar att undersöka om han kan göra något för att hjälpa henne att få fart på projektet.

– Beslutet som tekniska nämnden tog är jättekonstigt. Det är ett trevligt förslag men ett tråkigt beslut. Det borde ha varit tydligare direktiv om hur man ska göra. Som det är formulerat nu hamnar hela ansvaret på förslagsställaren, och jag förstår att det är svårt för henne att lösa det.

– Det jag kan göra är att prata med Peter Siilak om det, och så måste vi försöka hitta det inlämnade materialet. Kan vi bara lokalisera vad det är tror jag vi kan lösa det. Jag kan inte lova något, men vi ska diskutera vad som kan göras, säger Anders Hansson.

Hörby

Lång väntan på ankhus i Hörby

Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Hörby
HÖRBY För snart tre år sedan skickade Gunilla Kronbäck in ett medborgarförslag till kommunen om att bygga ankhus för änderna i Hörbyån. Förslaget fick grönt ljus av politikerna. Men ankhusen lyser fortfarande med sin frånvaro.
– Jag är fruktansvärt besviken, säger Gunilla Kronbäck.

Gunilla berättar att när hon flyttade till Hörby för 20 år sedan var det massor av gräsänder i Hörbyån. Inte minst runt på lilla ön vid bron öster om Ystadsvägen där det fanns flera små ankhus som de kunde ta sin tillflykt till.

– Det var alltid trevligt att gå dit och mata ankorna. Men nu är det bara en fjärdedel kvar av ankorna. Det finns inget skydd för deras ungar. Rovfåglarna tar dem, säger Gunilla.

Vandaliserades

Orsaken till att rovfåglarna kan härja fritt är att ankhusen, där fåglarna hade sina bon, vandaliserades för några år sedan. Därefter togs de bort helt.

– Det var ungdomar som vandaliserade husen och slog sönder dem, säger Jan-Åke Boulkizz (SPI), som tidigare tillhörde Sverigedemokraterna och då var ordförande för tekniska nämnden.

Stor djurvän som hon är bestämde sig Gunilla för att försöka göra en insats för att förbättra skyddet för änderna. Hon lämnade in ett medborgarförslag våren 2019 till kommunen med förslag om att bygga nya ankhus på ön.

Tekniska nämnden tog upp det som ett ärende under hösten samma år, och beslöt bifalla förslaget under förutsättning att det inte kostar kommunen något.

Backade upp idén

Jan-Åke Boulkizz var vid den tidpunkten ordförande i nämnden, och han gillade idén med att bygga ankhus på ön.

– Jag tycker det är behjärtansvärt. Det handlar om våra djur. Det är fint att kunna ta med barn och barnbarn och gå och mata ankorna i ån. När vi väl fick in ärendet låg jag på för att få det gjort. Vi politiker ska vara den förlängda armen mellan folket i byn och besluten som ska tas. Det spelar ingen roll om det är ett stort eller litet ärende. Det ska behandlas ändå.

Vi politiker ska vara den förlängda armen mellan folket i byn och besluten som tas.

Kontakter togs med kommunens dagliga verksamhet Omega, som ska ha tagit på sig att bygga ankhusen, och Gunilla Kronbäck tog fram ritningar och material till projektet och lämnade över det till Omega.

Sedan dess har det inte hänt något. Trots att politikerna sade ja till ankhusen lyser de fortfarande med sin frånvaro.

Får inga besked

Gunilla har gång på kontaktat kommunen för att höra varför man inte bygger ankhusen, men får inga besked från tjänstemännen. Hon berättar att hon har varit i kontakt med såväl gatuchefen Peter Wester som tekniska nämndens ordförande Anders Hansson (SD) och kommunalrådet Cecilia Bladh in Zito (SD), men att inget händer.

Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör.
Foto: Jonas Karlsson

– Jag har pratat med dem flera gånger. De hänvisar till samhällsbyggnadschefen Peter Siilak. Men han svarar överhuvudtaget inte när jag ringer honom. Man får inte kontakt med någon.

Gunilla säger att hon är besviken och upprörd över att tjänstemännen inte tar tag i frågan - helst som tekniska nämnden har godkänt medborgarförslaget och hon själv lämnat över material till kommunen för att få ankhusen byggda.

– Jag är fruktansvärt besviken och frustrerad. Jag tänker inte släppa det här. Medborgarförslaget har ju godkänts, säger Gunilla Kronbäck.

”Ska göra som politikerna säger”

Hon backas upp av Jan-Åke Boulkizz, som tycker att det är upprörande att ankhusen fortfarande inte är klara.

– Rent politiskt är det här klart. Nämnden har bifallit förslaget. Uppenbarligen är det någon tjänsteman som inte gör sitt jobb och har stängt av sin telefon, eller tycker det här är mindre viktigt.

– Tjänstemännen ska göra som politikerna säger. Svårare än så är det inte. Det är inte deras sak att avgöra om det är viktigt eller inte, säger Jan-Åke Boulkizz.

Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL