Ekonomi

Trafikverket satsar i norr – många projekt försenas

Här får första delen av Norrbotniabanan, 2018, tummen upp av Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon och dåvarande statsminister Stefan Löfven (S). Arkivbild.
Foto: Erik Paulsson-Rönnbäck/TT
Ekonomi
Ekonomi Stora satsningar görs i norra Sverige för att möta industrins behov, enligt Trafikverkets uppdaterade planering för väg och järnväg de kommande tio åren.
Samtidigt förskjuts många projekt i tid till följd av ökade kostnader.
PREMIUM

Trafikverket föreslår fortsatt stora satsningar på järnvägen, bland annat en upprustning av Malmbanan via lånefinansiering. Den sista sträckan, Skellefteå–Luleå, på Norrbotniabanan ska också byggstartas, även om det ligger sent i planperioden. Förmodligen dröjer det till efter 2035 innan den är helt klar.

Det framgår av Trafikverkets förslag till uppdatering av trafikplanen 2022–2033, som regeringen nästa år ska ta slutlig ställning till.

Bra med lånefinansiering

Trafikverket satsar också pengar till de större vägarna kring Skellefteå.

– För lite och för sent, baserat på den ram som regering och riksdag lagt fram, säger Jens Holm, vänsterpartist och ordförande i Riksdagens trafikutskott.

Han välkomnar förslaget att låna till Norrlandspaketet och tycker att det borde kunna göras med höghastighetsbanorna också, så att budgetmedel kunde frigöras till annat.

Även pågående arbete med att bygga ut de nya höghastighetsbanorna fortsätter, till att börja med främst på sträckorna som ligger närmast de tre storstäderna. Den preliminära planen är fortsatt att de ska kunna vara färdiga 2045. Trafikverket har gjort nya kalkyler, som pekar på att kostnaderna kan sänkas med 65 miljarder kronor, jämfört med nuvarande bedömning på runt 325 miljarder kronor.

Av alla nyinvesteringar går 80 procent till järnvägen.

Vägarna förfaller

Behovet av att rusta upp vägnätet är större än de tilldelade pengarna, enligt myndigheten. Tillståndet på det statliga vägnätet har gradvis försämrats och lär så fortsätta, enligt myndighetens bedömning, om inte politikerna tilldelar mer pengar.

– Vi har fått ökade anslag till vägunderhåll, men tyvärr inte i den utsträckning som behövs, säger Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon på en pressträff.

Myndigheten ska försöka prioritera de högtrafikerade vägarna.

– Men det blir mer avhjälpande åtgärder än förebyggande, säger Lena Erixon.

Planen innehåller generellt sett högre ambitioner än vad det finns avsatt utrymme. Totalt har kostnaderna skenat med 50 procent för planlagda men ännu ej startade byggprojekt i väg och järnväg, enligt Trafikverket. Många nya investeringsprojekt får därför anstå och skjutas på framtiden.

Tränger undan

"Sammanlagt rör det sig om nio investeringar i gällande plan som föreslås förskjutas i tid så att de slutförs efter 2033, vilket innebär att totalt elva miljarder kronor förskjuts till efter planperioden", skriver Trafikverket i den nationella planen.

Som vanligt knorras det på olika håll över prioriteringarna, speciellt över förseningarna. Bland annat Stockholms handelskammare undrar var pengarna är till fyrspårig järnväg mellan Stockholm och Uppsala. Nyttan av höghastighetsbanorna kan ifrågasättas och kostnaderna för densamma tränger undan andra viktigare satsningar, enligt näringslivsorganisationen.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Trafikverkets förslag

Sammanlagt 799 miljarder kronor innehåller den uppdaterade infrastrukturplanen, 2022 – 2033, i 2021 års prisnivå. Det är en ökning med 25 procent i fasta priser jämfört med föregående plan 2018 – 2029.

Medlen fördelas enligt följande:

• 165 miljarder kronor ska avsättas till vidmakthållande (drift, underhåll och reinvesteringar) av statliga järnvägar

• 197 miljarder kronor ska avsättas till vidmakthållande av statliga vägar, inklusive bärighet och tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar

• 437 miljarder kronor ska användas till utveckling av transportsystemet. Av dessa anger regeringen i direktivet att 107 miljarder kronor bör avsättas till nya stambanor för höghastighetståg, och 42 miljarder kronor till länsplanerna, som tas fram av regionerna och lämnas in separat.

52 miljarder kronor hämtas in från bland annat trängselskatt och banavgifter.

Ovanstående är Trafikverkets förslag. Beslut tas av regering och riksdag nästa år.

Källa: Trafikverket

FAKTA

Fakta: Projekt som förskjuts i tid

Följande nio planerade byggprojekt förskjuts i tid, till följd av ändrade förutsättningar/ökade kostnader:

E4 Kongberget–Gnarp

Ostkustbanan, etapp Gävle–Kringlan, kapacitetshöjning

E16 Borlänge-Djurås

Alvesta, triangelspår

Västra stambanan, Laxå–Alingsås, högre kapacitet

Rv 26 Hedenstorp–Månseryd

Sydostlänken (Älmhult–Olofström–Karlshamn), elektrifiering och ny

bana

Maria–Helsingborg C, dubbelspår

E22 Ronneby Ö–Nättraby

Ytterligare sex projekt har full finansiering först efter 2033:

Tomteboda – Kallhäll, ökad kapacitet

Norrbotniabanan (Umeå) Dåva–Skellefteå ny järnväg

Ostkustbanan, fyra spår (Uppsala–länsgränsen Uppsala/Stockholm)

Värnamo – Jönköping/Nässjö, elektrifiering o höjd hastighet

Vänersjöfarten, Trollhättekanal/Göta älv

Halmstad C/bangård

Källa: Trafikverket

Ekonomi

Beslutet som får konsekvenser under 100 000 år

Så ska slutförvaringen av svenskt kärnbränsle gå till enligt SKB:s metod.
Foto: Anders Humlebo
Ekonomi
Ekonomi I veckan väntas beslutet som kan få konsekvenser för Sverige i 100 000 år.
Men frågan är om järn, koppar, lera och berg kommer att skydda oss mot strålning från det utbrända kärnbränslet.

Det utbrända bränslet från vår kärnkraft har varit en het fråga mellan forskare och politiker i 35 år.

Men på torsdag har miljöminister Annika Strandhäll (S) utlovat ett beslut i frågan. Även om det då inte blir klart att börja bygga, kommer det ändå att klarna om Svensk kärnbränslehantering (SKB) kan sätta sina planer i verket för ett framtida slutförvar i Forsmark i Östhammars kommun i norra Uppland.

Allan Hedin, doktor i jonfysik och säkerhetsanalytiker på SKB, berättar om hur planerna ser ut.

– Utgångspunkten är att kärnbränslet är farligt under lång tid, och vi har behövt hitta en miljö som är stabil under lång tid, säger han.

Det handlar om 100 000 år. En svindlande tidsperiod, för då finns garanterat inte vi, och kanske inte ens människan som art.

– Efter 100 000 år är bränslet ungefär lika radioaktivt som den uranmalm man en gång bröt för att framställa bränslet. Radioaktiviteten hos bränslet avtar snabbast i början. Efter 1000 år har det mesta av radioaktiviteten avklingat.

Det svenska urberget som bildades för två miljoner år sedan är en sådan plats, enligt SKB. Innan dess har olika idéer och metoder undersökts. Som att skjuta upp bränslet i rymden, eller att stoppa ned det djupt under havsbotten.

Men att skjuta upp bränslet är också riskfyllt. En raket kan till exempel haverera under uppskjutningen, och en rad havskonventioner sätter stopp för att borra ned det i djuphavssedimenten.

Olika metoder har utretts

– Vi har tittat på många olika metoder och kommit fram till att den vi ansökt om är den säkraste. Det är den här metoden vi nu föreslår som är den som är aktuell, säger han, och förklarar att den granskats både av Strålsäkerhetsmyndigheten och av mark- och miljödomstolen.

Finland använder samma metod, men där har man kommit längre och redan börjat bygga, förklarar Allan Hedin.

Han berättar att metoden innebär att bränslet ska läggas i gjutjärnshållare. Dessa ska i sin tur läggas i stora kopparkapslar. För allt bränsle som de svenska kärnkraftverken har gjort av med och beräknas göra av med kommer det att krävas 6 000 kapslar, fem meter höga och en meter i diameter.

Tunnlar och kamrar

Kapslarna ska läggas djupt, djupt nere i marken. En halvmil av tunnelsystem ned i kringelikrokar i marken, och så deponeringshål där kapslarna omsluts med en särskild lera som läggs mellan dem och berget.

– Det är en naturlig lera som består av bentonit. Det är den leran som brukar finnas i kattsand, den suger upp vatten bra. Bentonit finns på ganska många ställen i världen.

Då förvaret byggs borras tunnlar och gångar, ungefär som i en gruva. Gångarna proppas igen vartefter de blir fulla.

– Berget i Forsmark rör sig väldigt lite, det är sällan några större jordskalv i vårt land.

Istid i kalkylen

– I perspektivet 100 000 år kan vi normalt förvänta oss några istider, så det räknar vi med i säkerhetsanalysen, även om klimatförändringarna förmodligen gör att de förskjuts, förklarar han.

Han berättar att metoden granskats i olika steg, både av forskare, av Strålskyddsmyndigheten och av domstol.

– Vi har lyssnat på allt de har att säga, och granskat och kvalitetssäkrat i många olika steg, säger Allan Hedin.

Men det finns kritiker. Kopparbehållarna kommer inte att hålla hela tiden ut, menar ett läger av forskare.

– Det finns ett underliggande problem här, för det är en vetenskaplig kontrovers i den här frågan som pågått sedan 1986, säger Ingemar Persson, ledamot i regeringens expertgrupp Kärnavfallsrådet och professor i oorganisk kemi och fysikalisk kemi vid Sverige lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.

Han förklarar att Kärnavfallsrådet inte velat ta ställning i själva sakfrågan, det vill säga vem som har rätt eller vem som har fel. Regeringen har helt enkelt inte ställt den frågan till rådet, berättar han.

– Så det är en knepig situation. Det vi har sagt i vårt remissvar är att det finns ett antal experiment som kan göras, och att det är bra att göra dem i Forsmark, med rätt sorts koppar, strålning och syrgasförhållanden. Vår rekommendation är att tillståndet förenas med villkor om att de experimenten görs.

Kärnavfallsrådet ger vartannat år en kunskapsrapport till regeringen. Nästa ska komma om en månad, det vill säga efter regeringens beslut.

– Vi har skrivit ett kapitel i den om den vetenskapliga kontroversen, hur den uppstod och hur den utvecklats, säger Ingemar Persson.

Rättad: I en tidigare version angavs en oklar angivelse för tillståndet.

Johanna Cederblad/TT

I väntan på ett slutförvar. Arkivbild.
I väntan på ett slutförvar. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg / TT

FAKTA

Fakta: Kärnbränsle och förvar

Kärnbränslet är starkt radioaktivt. Sverige har valt att slutförvara det, under utredningens gång från 70-talet och framåt så har också upparbetning utvärderats, men förkastats. Det blir ändå material kvar som är starkt radioaktivt och som måste slutförvaras.

Totalt rör tillståndsansökningarna för slutförvaret 12 000 ton utbränt kärnbränsle.

Olika metoder har utretts, och modellerna har undersökts och utvecklats. Nu är det kapslar av gjutjärn och koppar som gäller, som ska ned 500 meter i urberget och omges av lera.

Två platser utvärderades för slutförvaret: Oskarshamn, där mellanlagret finns, och Östhammar. Av flera skäl ansågs Östhammar som den mest lämpliga platsen.

Hittills, sedan kärnkraften togs i drift på 1970-talet, finns nästan 8 000 ton utbränt bränsle i mellanlagret Clab i Oskarshamn.

Nu har regeringen utlovat ett beslut om slutförvaret den 27 januari.

Byggstart skulle kunna bli tidigast 2023, men troligare är att det dröjer. Därefter tar slutförvaret lång tid att bygga.

Även om ett beslut kommer snart så innebär det inte att kapslarna kan stoppas ned i berget än på länge. Det återstår villkorsförhandling i Mark- och miljödomstolen inför beslut om tillstånd enligt miljöbalken, och en fortsatt prövning enligt kärntekniklagen inför olika steg innan slutförvaret och inkapslingsanläggningen tas i drift.

Källa: Strålskyddsmyndigheten, Svensk kärnbränslehantering

Ekonomi

Dags för storbolagen att visa korten

Flera storbolag rapporterar i veckan. Lever de upp till förväntningarna?
Foto: TT
Ekonomi
Ekonomi Hur påverkar situationen i Kina H&M och Ericsson?
Hur frikostiga är storbankerna med aktieutdelningar och kan Volvo överträffa förväntningarna igen?
Det är några frågor som ska få svar i veckan.
PREMIUM

Rapportperioden har redan inletts men nu är det dags för giganterna, Stockholmsbörsens största bolag. Med start på tisdag och fortsatt fram till superfredagen rullar rapporterna in. Så här ser läget ut i berörda bolag:

Tisdag

Ericsson

Överraskade marknaden i november med att köpa loss amerikanska Vonage för 55 miljarder kronor vilket fick aktiekursen att backa. Dessutom har man mött motstånd i Kina där senaste rapporten visade ett försäljningstapp på sex procent, en konsekvens av Post- och telestyrelsens beslut att stänga ute kinesiska leverantörer från den svenska 5G-utbyggnaden, enligt vd:n Börje Ekholm.

I USA har bolaget tagit en marknadsledande position kring 5G-utrullningen och hur den marknaden utvecklas blir därför en huvudfråga. Detta liksom en uppdatering av den stämningsansökan som man lämnat in mot jätten Apple gällande licensavgifter för användning av 5G-patent, enligt analytiker som TT talat med.

Torsdag

SEB

Banker ses som självklara vinnare i en stigande räntemiljö och aktieägare hoppas på utdelningsfest. SEB är först ut av de fyra storbankerna och ger därmed en fingervisning om hur det går för sektorn. Dessutom väntas bolaget i anslutning till rapporten presentera sin nya affärsplan för perioden 2022–2024.

– SEB kommer ju regelbundet med dessa och det brukar betyda evolution och inte revolution. Det brukar inte vara några jättedramatiska förändringar, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker hos Danske Bank.

En större fråga är däremot en eventuell ökning av kostnadsnivån hos SEB.

– Samtliga banker är i behov av att investera. Det är en otrolig svaghet av storbankerna att man låtit Avanza och Nordnet ta så stor andel, det är på grund av att storbankerna arbetat utifrån kostnadskontroll i stället för att hitta tillväxt inom attraktiva områden. Så kan man inte hålla på i längden, påpekar Håkansson.

Ytterligare en fråga som lär komma upp är ett eventuellt återköpsprogram av aktier, något som traditionellt brukar lyfta aktiekursen.

Fredag

H&M

Har som alltid redan meddelat försäljningssiffran före rapporten, den här gången en ökning med elva procent för fjärde kvartalet. En stor fråga är om bolaget kommer att säga något om bojkottsituationen i Kina? I samband med förra kvartalsrapporten hade Kina ramlat bort från listan över företagets tio största marknader. Ytterligare en het fråga är om det blir ändrade besked kring stängningar av ytterligare fysiska butiker. På pluskontot finns stigande klädpriser i linje med stigande inflation.

Telia

Telekomsektorn med bland annat Telia missade förra årets kraftiga kursuppgång och steg blott ett par procent samtidigt som Stockholmsbörsens OMXS-index rusade över 30 procent. Årets inledning har varit desto bättre och bolaget ses som en klassisk utdelningsaktie.

– Det kanske kan bli en liten vinsttillväxt utifrån de avyttringar som gjorts. En operatörs verksamhet är relativt stabil, det negativa har varit tillväxten men kassaflödet är stabilt och man skulle kunna dela ut lite mer än två kronor per aktie, säger Stefan Cederberg, aktiestrateg hos SEB.

Volvo

Krossade marknadens förväntningar i höstas med kraftigt stigande vinst. Orderingång och en uppdaterad prognos för 2022 är självklara frågor kring lastbilstillverkaren. I vilken omfattning man fortsätter att påverkas av flaskhalsar i logistikkedjan som halvledarbrist blir också ett huvudämne. Bolaget delade ut friskt till aktieägarna förra året och nu blir utdelningsbeskedet återigen intressant.

Tobias Österberg/TT

Ekonomi

Oväntat snabb åtstramning väntas i USA

USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), med Jerome Powell som chef, väntas vara pådrivande med penningpolitiska åtstramningar i år. Arkivbild.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Storbanken Goldman Sachs ekonomer tror att inflationstrycket i USA kan tvinga fram en oväntat snabb åtstramning.
De utesluter inte att USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) kan slå till med fler än fyra räntehöjningar bara i år.
PREMIUM

Penningpolitiska åtstramningsbeslut kan komma vid varje räntemöte i år, från och med mars, varnar Goldman Sachs ekonomer i ett veckobrev.

I scenariot ingår beslut om minskad balansräkning – det vill säga en snabbare avveckling av den enorma stödköpsportfölj Fed har byggt upp pandemin. Men det finns även risk för fler räntehöjningar än de fyra Goldman Sachs tidigare räknat med.

"Detta ökar sannolikheten för ytterligare en räntehöjning eller ett tidigare besked om balansräkningen i maj", skriver Goldman Sachs-ekonomen Jan Hatzius och hans kollegor.

Goldman Sachs varning utfärdas inför veckans Fed-möte, från vilket det väntas tydligare signaler om en första räntehöjning i mars – upp från dagens 0–0,25 procent i styrränta i USA.

Snittprognosen på marknaden är att Fed höjer styrräntan i mars, juni och september och slutar året med en ränta på 1 procent.

Höjningarna väntas därefter fortsätta upp till 2,25 procent i december 2024, enligt en Bloombergenkät genomförd den 14–19 januari.

FAKTA

Fakta: Första räntehöjningen väntas i mars

USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) sänkte styrräntan till 0-0,25 procent i början av pandemin. Sänkningen gjordes i två snabba steg, den 3 respektive 15 mars 2020, ned från nivån 1,50-1,75 procent.

Med en inflation som nu har bitit sig fast oväntat hårt och uppmättes till 7 procent i december – den högsta nivån på nästan 40 år – samt tydliga tecken på en utbredd löneinflation och arbetskraftsbrist i USA är det nu bäddat för ett första steg tillbaka mot en mer normal ränta.

Marknaden räknar med den första räntehöjningen sedan 2018 i mars i år. Hur snabba åtstramningar det blir efter det avgörs bland annat av inkommande statistik.

I slutet av veckan väntas både färska BNP- och inflationssiffror från USA.

Ekonomi

Lyxmärket tar farväl av bensinmotorn

Lamborghini, med vd Stephan Winkelmann, på väg att överge förbränningsmotorn. Arkivbild
Foto: Laurent Cipriani AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Italienska Lamborghini är i år inne på sista rundan av bilmodeller med renodlade förbränningsmotorer, enligt premiumbiltillverkarens vd Stephan Winkelmann.
Och 2022 har rivstartat, med hela årets planerade produktion redan såld.
PREMIUM

Stegvis ska Lamborghini, som ingår i Volkswagenkoncernen, nu börja ställa om, enligt Stephan Winkelmann.

Bolagets storsäljare – Aventador, Huracan och Urus SUV – ska redan nästa år få sina första plug-in-varianter. Och till 2024 är siktet inställt på att hela modellutbudet ska vara laddbart, även om det dröjer några år till efter det för den första helt batteridrivna modellen är färdigutvecklad. Det ska bli en fyradörrarsbil för vardagsbruk.

Bolaget har sammanlagt satt av 1,5 miljarder euro för att ställa om produktionen till hybridmodeller – där man får draghjälp från Volkswagens jätteinvesteringar i ny fordonsteknik.

Enligt Winkelmann har Lamborghini redan sålt hela årets produktion 2022 efter att levererat rekordvolymer i fjol.

– 2022 har börjat väldigt bra, säger han.

Ett bokslut för 2021 väntas i mars, där vinstmarginalen väntas ligga nära 20 procent.

– Vinsten borde hamna på en nivå som överraskar alla – på ett positivt sätt, säger Winkelmann.

Ekonomi

Myndigheter städades av illegal arbetskraft

Städbranschen är smutsig, konstaterar Skatteverkets expert. Arkivbild.
Foto: Terje Bendiksby
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Över tio myndigheter har anlitat städfirmor som dömts för brott mot utlänningslagen de senaste fem åren, enligt en granskning av SVT. En är Statens fastighetsverk (SFV) som vid flera tillfällen anlitat två olika bolag som båda dömts för att ha haft personal som saknade arbetstillstånd i Sverige.

– Vi kände inte till att dessa bolag dömts mot utlänningslagen, men ser naturligtvis allvarligt på dessa uppgifter, säger Åsa Carlberg, pressekreterare på SFV till SVT

Hon försäkrar att SFV är mån om att alltid anlita och arbeta med leverantörer som lever upp till gällande lagar och regler.

– Städbranschen är smutsig, det kan vi konstatera. Vår uppskattning är att runt tio procent är svart, säger Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet på Skatteverket, till SVT.

Skatteverket påpekar att det i dag saknas ett enkelt system för att kontrollera bolag som ska upphandlas offentligt.

Peter Wallberg/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

Hur kan man jämföra lån i Norge?

Privatlån.com

När du ska låna pengar är det inte någon bra idé att nappa på det första bästa låneerbjudandet som du får. I stället är det bättre att ta din tid och jämföra olika lån för att försäkra dig om att du verkligen kommer att få ett lån med bästa möjliga villkor. Vi ska i denna artikel ta oss en titt på hur man kan jämföra lån i Norge.

Ta hjälp av en låneförmedlare

Ett av de absolut bästa sätten för att jämföra lån när man bor i Norge är att använda sig av en låneförmedlare. När du ansöker om ett lån via en låneförmedlare ansöker denna i sin tur per automatik nämligen om lån hos flera olika aktörer åt dig. Därefter listas de låneerbjudanden som du har fått, och du kan välja ut det som har de allra bästa villkoren.

Genom att ansöka om ett lån via en låneförmedlare kan du därför ansöka om lån hos flera olika långivare, detta samtidigt som du bara behöver göra en enda låneansökan. Det ger dig därför största möjliga chans att lyckas finna bästa möjliga lån samtidigt som det sparar dig oerhört mycket tid.

En annan fördel med att ansöka om ett lån via en låneförmedlare är det faktum att det då inte behöver göras flera kreditupplysningar i ditt namn, utan det räcker med en. Detta är en fördel eftersom kreditupplysningar kan försämra din kreditpoäng, och görs det då alltför många kreditupplysningar på dig kan det påverka din kreditpoäng allvarligt. Detta är alltså dock inte något som du behöver oroa dig för genom att göra en låneansökan hos en låneförmedlare.

Vad ska man tänka på när man jämför lån?

En av de saker du bör tänka på när du ska jämföra lån är om det rör sig om ett lån med eller utan säkerhet. Väljer du att satsa på ett lån med säkerhet kommer du att behöva lämna någon av dina tillgångar i säkerhet till långivaren. Denna kan långivaren då ta ifrån dig om det är så att du inte klarar av att betala tillbaka ditt lån så som ni har kommit överens om. Faktum är att man i många fall använder samma sak som man lånar pengar till som säkerhet. Lånar du då till exempel pengar till att kunna köpa en bil lämnar du då samma bil i säkerhet. Då kan alltså långivaren ta bilen ifrån dig om det är så att du inte klarar av att betala tillbaka enligt er överenskommelse.

Men varför ska man då ta ett lån med säkerhet om det kan resultera i att man kan bli av med någon av sina tillgångar kanske du undrar? Svaret på denna fråga är att långivaren tar en mindre risk när de ger dig ett lån med säkerhet än vad som är fallet när de ger dig ett utan. Men varför är då detta något positivt för dig som låntagare? Det är det eftersom faktum att banken tar en mindre ekonomisk risk innebär att de kan kompensera dig för detta på olika sätt och vis. Bland annat kan de erbjuda dig en lägre ränta när det kommer till ett lån med säkerhet. Dessutom kan de i många fall erbjuda lån på större belopp än vad de kan göra när det gäller lån utan säkerhet.

När det gäller lån utan säkerhet är detta alltså lån som du inte behöver pantsätta någon av dina tillgångar för att kunna få. Just detta är också fördelen med dessa lån, alltså att du inte behöver riskera att bli av med någon av dina tillgångar om det är så att du får problem med tillbakabetalningen av lånet. Nackdelen med dessa lån är att långivaren tar en större risk genom att ge dig ett sådant. Detta är därför något som du får kompensera för genom att få en högre ränta samtidigt som du i vissa fall inte kan ansöka om lån på lika höga belopp. Har du tillgångar som du kan lämna som säkerhet kan därför ett lån med säkerhet vara att föredra.

En annan sak som det är mycket viktigt att tänka på när man ska jämföra lån är räntan. Ju lägre ränta du får på ditt lån desto billigare blir det nämligen för dig att låna pengar. Gör dock inte misstaget att enbart fokusera på den nominella räntan. Tyvärr är detta nämligen ett misstag som många låntagare begår, och det är ett misstag att göra det eftersom den nominella räntan inte inkluderar samtliga kostnader som tillkommer till ett lån. Det är det i stället den effektiva räntan som gör. Den effektiva räntan inkluderar nämligen både den nominella räntan samt övriga avgifter som kan tillkomma. Genom att fokusera på den effektiva räntan får du därför reda på exakt hur mycket det kommer kosta dig att låna pengar. Här gäller det helt enkelt att välja ett lån som har en så låg effektiv ränta som möjligt.

En annan sak som kan spela en viktig roll är den tid som du har på dig för att betala tillbaka ditt lån. Först och främst gäller det här att välja en återbetalningstid som resulterar i en månadskostnad som du kommer att ha råd med. Är det då en bra idé att välja en så lång återbetalningstid som möjligt eftersom detta ger dig lägsta möjliga månadskostnad? Svaret på den frågan är att det är det tyvärr inte. Skälet till det är att ju längre återbetalningstid du väljer desto högre blir nämligen räntan. Det är därför bäst att välja en återbetalningstid som ger dig en månadskostnad som du kommer att ha råd med, detta utan att för den sakens skull vara längre än nödvändigt eftersom det ger dig en högre ränta. Du får helt enkelt göra ditt bästa för att hitta en passande balans mellan återbetalningstiden och månadskostnaden.

Numera har du som låntagare också alternativet att ansöka om ett så kallat snabblån. Detta är lån där det går snabbt att få ett svar på sin låneansökan. Är det så att din låneansökan beviljas går det dessutom snabbt att få pengarna utbetalda. Snabblån kan dessutom även du som har betalningsanmärkningar i många fall ansöka om. Nackdelen med dessa lån är dock det faktum att de har hög ränta och i de flesta fall även en väldigt kort återbetalningstid.

Ekonomi

Så spar du el – utan att snåla på lyset

Värmen - den stora elslukaren i villan. Arkivbild.
Foto: ANDERS WIKLUND / TT
Ekonomi
Ekonomi Låt ljuset brinna. Glöm småsnålheten även om elpriset är högt – de verkliga eltjuvarna är uppvärmning och varmvatten. Här finns tusenlapparna som du kan spara, tipsar experten.
PREMIUM

Så här års, under november till och med februari, förbrukar ett vanligt villahushåll ungefär hälften av elen för hela året, förklarar Lars Ejeklint, klimatcoach hos statliga Vattenfall.

Samtidigt har elpriset varit osedvanligt högt under slutet av förra året, och många är förtvivlade över skyhöga elräkningar.

– December var kallare än normalt, och förbrukningen blev hög samtidigt som elpriset var högt, säger han.

Även om staten lovar elstöd så dröjer det innan det kommer. Många funderar nu hur de kan spara på elen.

– 60 procent av elen går till uppvärmning, 20 procent till varmvattnet och 20 procent till hushållsel.

· Sänk temperaturen

Genom att sänka temperaturen inomhus med två grader kan en elen för en normalvilla bli cirka 3 000 kronor lägre per år inklusive nätavgifter, skatt och moms, förklarar Lars Ejeklint.

– Man kanske inte behöver sänka överallt. Man kan ha lägre temperatur i sovrummen och stänga dörren dit. I garage och förråd kan man också ha mycket lägre temperatur.

· Duscha kortare tid

En enda dusch har inte så stor betydelse, att duscha i fem minuter förbrukar ungefär 2,5 kilowattimme, och det blir inte många kronor ens nu, när priset är högt, förklarar han. Men om man är en familj, och alla kortar sin duschtid med en enda liten minut per gång så finns pengar att spara.

– Då sparar man lätt 1 500 kronor per år om man är en familj på tre personer.

· Elektrisk golvvärme

Många har elektrisk golvvärme i badrummet – mysigt och varmt då man ska klä av sig, men kanske också en dold eltjuv.

– Om den står på hela tiden i ett normalt badrum kostar den kanske runt 2 000–3 000 i el per år, eftersom den uppvärmda luften sugs ut och ersätts med kylig luft utifrån.

Det gör att kostnaden kan bli betydligt högre, eftersom man då "eldar för kråkorna".

· Handdukstorken kan slås av

Handdukstorken är ofta på, trots att handduken som hänger på den blivit snustorr.

– Den kostar runt 500 kronor per år inklusive nätavgift, skatt och moms med dagens elpris. Men den kan man stänga av då handduken har torkat.

· Torktumlare

Torktumlaren alstrar värme, och värme betyder elförbrukning. Lars Ejeklint räknar på en kostnad på cirka 600 kronor för elen för 100 torktumlingar.

– Förr torkade man tvätt utomhus, även på vintern då det var minusgrader. Tvätten blev frystorkad, och det är förstås bättre när det gäller elförbrukning.

· Fulla maskiner

– Det vanliga är att tvättmaskinen bara fylls till en tredjedel. Men om man fyller den helt kan man spara in kanske 200 kronor per år i elkostnad, och likadant är det med diskmaskinen.

· Täta fönster och dörrar

– Om det drar, och tätningslisterna är gamla och inte fjädrar tillbaka, så lönar det sig att byta. Listerna kostar kanske 500 kronor, men man kan spara en tusenlapp i el per år.

· Köksfläkten

– En köksfläkt med utblås tar stora mängder luft, som är uppvärmd, och blåser ut. Det är inte själva köksfläkten som drar el, utan den uppvärmda luften. Använd inte köksfläkten hela tiden.

· Värmesystem

– Många funderar nog vad de kan göra för att minska beroendet av el. Värmesystemet har stor betydelse. Att byta till exempelvis bergvärme kostar mycket, kanske 150 000. Men det kan spara 30 000 kronor per år. Det betyder att det är betalt på fem, sex år, men håller längre än så.

Andra sorters värmepumpar kan också spara el, liksom att förse sig med solceller, förklarar han.

· Skippa småsnålheten

Lampor, laddare, tv – nej, sådana tips kan man glömma när det gäller att spara på elen, tycker Lars Ejeklint. Även nu när priset är högt.

Moderna lampor och apparater är så effektiva, även om tv:n står på standby ett helt år kostar det bara några futtiga kronor, förklarar han.

– Förr sade man "släck lyset!". Men det ger inte mycket. Däremot behöver man inte ha tv på i alla rum om man inte tittar, säger Lars Ejeklint.

Johanna Cederblad/TT

Långduschare? Det kan spara pengar att minska lite på duschtiden. Arkivbild.
Långduschare? Det kan spara pengar att minska lite på duschtiden. Arkivbild.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Ekonomi

USA och Qatar pratar om naturgas till EU

Qatar står i dag för 5 procent av leveranserna av naturgas till EU. Nu förs diskussioner om att öka andelen, för att bidra till EU:s energiförsörjning om konflikten mellan Ryssland och Ukraina förvärras. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Tjänstemän från Bidenregeringen har diskuterat med kollegor i Qatar om möjligheten att leverera mer naturgas till EU. Tanken är att det kan behövas om ytterligare rysk aggression mot Ukraina skulle leda till gasbrist i EU, rapporterar Bloomberg med hänvisning till källor.
PREMIUM

Diskussionerna har enligt källorna förts inför det att Qatars emir, shejk Tamim bin Hamad Al Thani, ska träffa USA:s president Joe Biden i Washington i februari.

Förslaget om mer qatariska gasleveranser till EU kommer sedan oron börjat sprida sig i EU-länder som är beroende av rysk gas att den geopolitiska konflikten kring Ukraina ska utmynna i skärpta sanktioner mot Ryssland, som i sin tur kan tänkas svara med att strypa de ryska gasleveranserna helt och eller dra ned på dem ännu mer än det ovanligt låga gasflödet till EU under vintern hittills.

EU får normalt omkring 40 procent av sin naturgas från Ryssland. Omkring en tredjedel av den ryska gas som levereras till EU går via gasledningar i Ukraina, ett land som sedan en tid hotas av stora ryska trupprörelser till gränsen mellan länderna.

Qatar är en av världens största producenter av flytande naturgas (LNG), med omkring en tredjedel av sin export till Japan och Sydkorea, och i dagsläget bara 5 procent av exporten riktad till EU.

Intresset för att ta in mer LNG i stället för rysk naturgas är stort i EU-länder som Polen och Litauen, som vill minska beroendet av gas från Ryssland.

Ekonomi

Vinterstormen medförde rusch efter solpaneler

Byggnadsarbetaren José Chavez har nyligen installerat solpaneler på sitt hus, som ligger i Dove Springs mellan Austin och San Antonio i Texas, USA.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Den tog över 20 liv, ströp strömmen i dagar och förstörde egendom för miljarder kronor.
Men den oväntade köldknäpp som sänkte sig över Texas i USA förra vintern fick ytterligare en konsekvens: intresset för solenergi ökade dramatiskt.
PREMIUM

– Jag vill vara oberoende, kunna stå på egna ben.

Byggnadsarbetaren José Chavez gör en gest upp mot de blänkande paneler som täcker taket på hans tegelhus i Dove Springs, ett bostadsområde mellan Austin och San Antonio i Texas. De har nyligen installerats och priset – motsvarande hisnande 350 000 kronor – är inget han vill prata högt om.

– Det är en investering, översätter 13-årige sonen Alex Chavez sin fars spanska.

– Nu kommer vi alltid att ha ström och vi slipper månadsräkningarna till elbolaget. Dessutom betalar det sig om vi någon gång skulle sälja huset.

Dödsfall och kritik

I februari i fjol togs familjen Chavez, som så många andra i villaområdet, på sängen av ett för Texas ovanligt vinterväder med snö och minusgrader. Flera miljoner invånare blev utan vatten och el och tiotals dog, både av kylan och halkan och av kolmonoxidförgiftning när de desperat försökte värma upp sina hem.

Att elförsörjningen klappade ihop samtidigt som behovet var extremstort resulterade i svidande kritik mot Texas politiska styre och stämningar mot elbolag. Och många privatpersoner drog slutsatsen att elnätet inte gick att lita på, att det var bättre att ordna sin egen elförsörjning.

Familjen Chavez – som förutom far och son består av mor, dotter och morföräldrar – fanns bland de som ville säkra sin elförsörjning.

– Vi hade varken ström eller vatten under flera dagar under ovädret. Vi klarade oss, men det var jobbigt, berättar José Chavez genom sonen samtidigt som han börjar rengöra familjens jättegrill.

– Nu är vi självförsörjande. Solen räcker till alla. Och dessutom är den miljövänlig.

Mot förnyelsebart

För några år sedan var det få som yttrade orden "miljövänlig" och "Texas" i samma mening. Delstaten är fortfarande världskänd som en oljestat och Houston som något av en energihuvudstad. Men en omställning mot hållbara lösningar pågår. Texas är numera störst i USA på vindkraft och flåsar Kalifornien i nacken när det gäller solenergi. Bara 20 minuters körning från Austin breder kilometerlånga solparker ut sig på gammal jordbruksmark.

Vinterovädret kom att snabba på utvecklingen. Texasföretaget Sunnova Energy, som installerar solpaneler på bostadshus, såg sin orderingång öka med 165 procent under fjolårets andra kvartal (direkt efter köldknäppen), noterar tidskriften Forbes. Den totala mängden solpaneler som installerades i Texas under 2021 (en sammanlagd kapacitet på omkring 6,5 miljoner kilowatt) var nästan dubbelt så stor som året före, enligt branschorganisationen Seia.

– Alla vet att mängden olja och gas i marken är begränsad. Jättar som Shell, BP och Chevron kallar sig numera för energibolag och försöker rikta in sig mot rena, förnyelsebara källor, konstaterar Mitch Jacobson, chef för ATI, en av USA:s äldsta miljöteknikinkubatorer som är kopplad till University of Texas.

– Köldknäppen gjorde att många insåg att våra system inte är anpassade för vinterväder. Men i och med klimatförändringarna kommer vi att se fler stormar, orkaner och bränder – våra energisystem måste klara detta.

Lockar entreprenörer

Det är en uppskattad utmaning på det lummiga universitetsområdet, där ett stort antal innovationer sett världens ljus och där it-bolaget Dell startades 1984. I amerikanska magasin beskrivs Austin ofta som nästa Silicon Valley, ett innovationsmecka att räkna med.

Doktor Gregory Pogue, som leder lärosätets innovationsinstitut IC2, skriver gärna under på det. Austin – med sina musikbarer, sjöar och låga skatter – lockar både entreprenörer, etablerade it-jättar och skarpa studenter, försäkrar han.

– Nu jobbar vi bland annat med koldioxidfällor och med hur områden där olja utvunnits kan bli mer motståndskraftiga.

Två bolag som vuxit fram i samarbete med universitetet är Energy X, som återvinner litium och utvecklar nya batteriformer, samt Yotta Energy, som tagit fram en ny och mindre skrymmande form att korttidslagra solenergi på. Yotta Energy har precis säkrat riskkapital på motsvarande 110 miljoner kronor och håller på att flytta in i en hangarliknande lokal nära flygplatsen när TT hälsar på.

– Våra batterier kopplas direkt till solpanelen, de är smidiga att sätta på plats och fungerar i alla väder, berättar grundaren Omeed Badkoobeh entusiastiskt.

Byggde i garaget

Badkoobeh har en förflutet som solpanelsinstallatör och började skissa på Yottas batteri hemma i garaget. Han säger sig ha utvecklat det han själv saknat under otaliga, trassliga installationer.

– De flesta andra energilagringssystem är centraliserade och kräver jätteutrymmen. Jag har inte sett någon teknik som är lika användarvänlig som vår.

Tina Magnergård Bjers/TT

Byggarbetaren José Chavez har satsat stora summor på att säkra att hans familj har tillgång till el.
Byggarbetaren José Chavez har satsat stora summor på att säkra att hans familj har tillgång till el.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Texasbor i Austin köar för att hämta vatten under fjolårets oväntade köldknäpp. Den ledde till omfattande elavbrott och, på vissa platser, till att vattenledningar frös sönder.
Texasbor i Austin köar för att hämta vatten under fjolårets oväntade köldknäpp. Den ledde till omfattande elavbrott och, på vissa platser, till att vattenledningar frös sönder.
Foto: Jay Janner/AP/TT
Gregory Pogue på innovationsinstitutet IC2 på University of Texas i Austin.
Gregory Pogue på innovationsinstitutet IC2 på University of Texas i Austin.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Omeed Badkoobeh, vd på och grundare av Yotta Energy, tillsammans med två medarbetare i deras nya lokaler. Yotta har utvecklat ett batteri för kortidslagring av solenergi.
Omeed Badkoobeh, vd på och grundare av Yotta Energy, tillsammans med två medarbetare i deras nya lokaler. Yotta har utvecklat ett batteri för kortidslagring av solenergi.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Omeed Badkoobeh, vd och grundare av Yotta Energy, som utvecklat en ny form av batteri som lagrar solenergi.
Omeed Badkoobeh, vd och grundare av Yotta Energy, som utvecklat en ny form av batteri som lagrar solenergi.
Foto: Henrik Montgomery/TT

FAKTA

Fakta: Solenergi och Texas

Solenergi är energi som härstammar från kärnprocesser i solens inre och som når jorden i form av solstrålning. Solenergin skapar värme på jorden och driver växternas fotosyntes och kan "skördas" bland annat via solpaneler.

USA:s energiminister Jennifer Granholm har slagit fast att solkraft är USA:s "billigaste och snabbast växande" rena energikälla. Enligt en studie från hennes departement kan solkraft stå för 40 procent av USA:s energibehov om 15 år. Det vore en mer än tiofaldig ökning jämfört med i dag då solenergi står för cirka 3 procent av elkonsumtionen i USA.

I delstaten Texas i södra USA installerades under 2021 solpaneler med en sammanlagd kapacitet på omkring 6,5 miljoner kilowatt (6,5 GW). Det var nästan en fördubbling jämfört med året innan då paneler med kapacitet på 3,5 miljoner kilowatt sattes upp, enligt branschorganisationen Solar Energy Industries Association ( Seia ).

Källa: USA:s energidepartement, Forbes, Seia och Ne.se

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL