Inrikes

Polisen om toppmötet: lämna bilen hemma

Avspärrningar vid Stockholms slott i samband med besöket av USA:s dåvarande president Barack Obama 2013. Arkivbild.
Foto: Leif R Jansson / TT
Inrikes
Inrikes Den som ska resa i Stockholmstrafiken de kommande dagarna gör bäst i att lämna bilen hemma – och ska du till Arlanda bör du vara ute i väldigt god tid. Det säger polisen med anledning av det stundande Osse-mötet.
PREMIUM

USA:s utrikesminister Anthony Blinken och hans ryske kollega Sergej Lavrov är två av deltagarna som kommer att närvara när OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) träffas för ett möte på Arlanda med start på onsdag.

Mötet innebär att polisen kommer att vidta en rad säkerhetsåtgärder som kommer att påverka trafiken både till och från Arlanda men också i centrala Stockholm.

– Vårt uppdrag är att säkerställa att mötet kan genomföras på ett tryggt och säkert sätt för både tillresta delegater och allmänheten i Stockholm, säger Per Fahlström, presstalesperson på polisen.

– Arbetet med säkerhet innebär bland annat att vi fattar beslut om avspärrningar, trafikomläggningar, förbud att flyga drönare på vissa platser och annat.

Ställ bilen

Till följd av detta rekommenderar polisen att den som ska resa i de berörda områdena lämnar bilen hemma mellan 1 och 3 december. För den som ska med ett flyg på Arlanda gäller det att räkna med att det kan ta betydligt längre tid än vanligt att ta sig till flygplatsen.

– Det är mycket eskortering, folk som ska förflyttas till olika ställen och så. Det kan så klart göra att det blir trafikstörningar, men vi gör allt för att det ska bli så lite samhällspåverkan som möjligt.

"Många poliser"

Fahlström säger att insatsen är i samma storleksordning som under USA:s dåvarande president Barack Obamas besök i Stockholm 2013, men vill inte gå in på detaljer kring hur många poliser som arbetar med kommenderingen.

– Men det är många poliser som arbetar med det här, säger han, och tillägger att Stockholmspolisen även har lånat in personal från andra regioner.

Sverige har ordförandeskapet i OSSE , vilket innebär att en rad prominenta gäster kommer att närvara när organisationen möts på Arlanda i Stockholm med start i morgon.

FAKTA

Fakta: Osse

Fullständigt namn: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa/Organization for Security and Co-operation in Europe.

Grundades: 1975.

Medlemmar: alla länder i Europa utom Kosovo samt USA, Kanada, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan, Mongoliet, Ryssland, Turkiet, Azerbajdzjan och Armenien.

Ordförandeland: Sverige tog över ordförandeskapet den 1 januari 2021. Polen tar över ordförandeskapet efter årsskiftet.

Syfte: Verksamheten riktar i huvudsak in sig på konfliktförebyggande åtgärder, skydd för nationella minoriteter, mänskliga rättigheter, stöd till demokratiuppbyggnad, rustningskontroll samt förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder.

Källa: Osse, riksdagen

Inrikes

Man till sjukhus efter misstänkt skottlossning

Polisavspärrningar har upprättats i Linköping efter en misstänkt skottlossning. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man har förts till sjukhus i Linköping efter larm om att skottlossning förekommit i stadsdelen Skäggetorp.

– Vi är på plats där med flera polispatruller för att få en bild av vad som hänt, polisens presstalesperson Monica Bergström till Aftonbladet.

Det är ännu oklart om någon skjutning verkligen ägt rum, men flera personer ringde till polisen på onsdagskvällen och uppgav att de hört höga smällar. Polisen har upprättat avspärrningar i området.

Personen som fördes med ambulans till sjukhus har inte livshotande skador, uppger polisen.

Inrikes

Över 70 000 vill skriva högskoleprovet i vår

Vårens högskoleprov genomförs vid två tillfällen, en gång i mars och en gång i maj. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

74 478 personer har anmält sig till högskoleprovet i vår. Det är det högsta antalet sedan våren 2018.

"Jag kan konstatera att många vill skriva högskole­provet nu när antalet platser inte längre är begränsat som det var 2020–2021", säger generaldirektör Eino Örnfeldt enligt ett pressmeddelande från Universitets- och högskolerådet (UHR).

Vårens prov är uppdelat på två provtillfällen, 12 mars och 7 maj. UHR bedömer att det går att genomföra provet på ett smittsäkert sätt genom ha två provtillfällen och genom extra säkerhetsåtgärder, exempelvis avstånd mellan provdeltagarna och rutiner vid in- och utpassering.

"UHR följer noga utvecklingen kring smittspridningen och har en nära dialog med regeringen, Folkhälsomyndigheten och de regionala smittskydds­enheterna om förutsättningarna för att genomföra vårens prov på ett smittskyddssäkert sätt", säger Tuula Kuosmanen, avdelningschef vid UHR, i pressmeddelandet.

Inrikes

Rättegång mot svensk programmerare inledd

Den svenske programmeraren och internetaktivisten Ola Bini när han anlände till domstolen första rättegångsdagen.
Foto: Dolores Ochoa/AP/TT
Inrikes
Inrikes Rättegången mot den svenske svenske programmeraren och internetaktivisten Ola Bini har inletts i Ecuadors huvudstad Quito. Han är åtalad för dataintrång.
PREMIUM

Rättegången är planerad att pågå från och med onsdag till och med fredag.

Enligt utrikesdepartementets presstjänst planerar Sveriges ambassadör i Colombia, Helena Storm, att närvara vid rättegången.

– Jag har fått rapporter om att rättegången är i gång och att det är flera poliser som har hörts. Det är ett stort antal som är kallade och det har hörts sex–sju poliser så här långt, säger Thomas Bodström, juridiskt ombud åt Ola Bini.

– Jag fick också information om att hans eget (Ola Binis) nyckelvittne, en it-tekniker som ska höras som sakkunnig, själv blivit anklagad för brott för att han ställer upp och vittnar. Det är ett sätt att trakassera och förhindra att Ola får en rättvis rättegång.

Förhandlingen skulle ha inletts den 21 oktober men ställdes då in med kort varsel.

Ola Bini greps i Quito i april 2019, misstänkt för att utan tillstånd ha fått tillgång till data- och telekomsystem. Han var frihetsberövad till i slutet av juni det året och har sedan dess inte tillåtits lämna landet.

Bini är bekant med den fängslade Wikileaksgrundaren Julian Assange, som tidigare uppehöll sig på Ecuadors ambassad i London. Bini greps bara timmar efter det att Ecuador dragit tillbaka Assanges asyl.

Binis försvarare Carlos Soria har tidigare sagt till TT att rättsprocessen mot hans klient har varit politiskt motiverad från första början.

Beatrice Nordensson/TT

Fredrik Gunér/TT

FAKTA

Fakta: Fallet Ola Bini

Ola Bini är en bekant till Wikileaksgrundaren Julian Assange och greps i Quito i april 2019, bara några timmar efter det att Ecuador dragit tillbaka Assanges asyl vid landets ambassad i London.

Han greps på flygplatsen i Quito när han var på väg till Japan för delta i ett kampsportsträningsläger. Han satt sedan frihetsberövad fram till den 20 juni 2019. Ola Bini har sedan dess varit förbjuden att lämna Ecuador och måste varje vecka anmäla sig hos åklagaren.

Inrikes

Nya karantänsregler kommer på torsdagen

Nya karantänsregler är på gång från Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Folkhälsomyndigheten presenterar nya karantänsregler på torsdagen. Alternativen är färre dagar i karantän när någon i familjen är sjuk i covid-19 eller att slopa karantänen helt – åtminstone för vissa samhällsviktiga grupper, erfar TT.
PREMIUM

Att det kommer ändrade karantänsregler bekräftas av socialminister Lena Hallengren (S) i Aktuellt.

– Vi ser att samhällsviktiga funktioner blir lidande, säger hon.

Många svenskar sitter nu i karantän för att någon i samma hushåll är sjuk, utan att de själva har några symtom på covid-19. Rapporter kommer om arbetsplatser som har stora problem med att hålla verksamheten i gång och elever som inte kan ta sig till skolan.

Sedan några dagar pågår diskussioner på Folkhälsomyndigheten om att ändra reglerna för karantän. I dag gäller att familjemedlemmar ska vara hemma i sju dagar om någon i hushållet testas positivt för covid-19.

Slopa helt?

Möten och diskussioner hålls även med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Socialstyrelsen, smittskyddsläkare, länsstyrelser, Försäkringskassan och andra som kan komma med underlag till hur läget ser ut.

De alternativ som diskuteras är, enligt uppgift till TT, att dra ner antalet dagar från sju till fem eller att slopa kravet på karantän helt, för den som inte själv har några symtom. Ett alternativ är att enbart slopa karantänskravet helt för vissa samhällsviktiga grupper, utifrån den lista MSB har. Vitsen med det sistnämnda vore att samhällskritiska verksamheter då skulle bli mindre drabbade av stora bortfall i personalen.

"Minst dåligt"

Men frågan är komplicerad. Det gäller att hitta den lösning som är "minst dålig", säger en person med insyn till TT. Å ena sidan är det viktigt att hålla samhället i gång, å andra sidan vill ingen ha en skenande smittspridning som i slutänden drabbar äldre, sköra och sjukvården.

Diskussionerna pågår fortfarande, men ett beslut om förändringarna väntas den här veckan. Även reglerna för testning och smittspårning ses över. Frågan är hur meningsfullt det är med storskalig testning just nu när smittspridningen är så hög.

Från regionerna kommer också rapporter om att de har svårt att klara av testningen. På onsdagen beslutade exempelvis Region Kronoberg att pausa provtagningen av covid-19 med PCR-tester för allmänheten. Orsaken är att regionen slår i taket för hur många prover som man får skicka in för analys per dag.

Maria Davidsson/TT

Inrikes

Brand i herrgård – stor insats

Det brinner i en herrgård utanför Mölle i nordvästra Skåne. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En brand har brutit ut i Kockenhus herrgård några kilometer utanför Mölle i nordvästra Skåne. Larmet om branden kom vid 18-tiden på onsdagen.

Branden var inte under kontroll vid 21-tiden.

– Vi håller fortfarande på med invändig släckning med rökdykare och utvändig släckning. Det är en väldigt komplicerad byggnad, den är ju från 1800-talet, säger Ronny Lundgren, inre befäl vid räddningstjänsten.

Styrkor från fyra kommuner deltar i släckningsarbetet.

– Vi kämpar på och hoppas kunna rädda de största delarna av byggnaden, säger Ronny Lundgren.

Räddningstjänsten räknar med att insatsen kommer att pågå många timmar till.

De som befann sig i byggnaden kunde ta sig ut själva. En person hade andats in lite rök, men det finns inga uppgifter om allvarliga skador, rapporterar lokala medier.

Brandorsaken är okänd. Polisen misstänker inget brott.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Inrikes

Elledningar blåste ihop – tågtrafik stoppad

Det hördes en hög smäll vid resecentrum i Norrköping på onsdagskvällen och polisen ryckte ut. Det visade sig vara två elledningar som gått ihop och tågtrafiken stoppades. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Tågtrafiken förbi Norrköping stoppades på onsdagskvällen. Orsaken är att två elledningar ska ha blåst ihop, rapporterar lokala medier.

Stoppet påverkar Östgötatrafikens pendeltåg samt tågen mellan Stockholm och Malmö.

Felet inträffade vid 20-tiden på onsdagen. Trafikverket skriver på sin webbplats att personal beräknas vara på plats vid 20.40. Därefter kan en prognos komma om när felet kan vara åtgärdat.

Inrikes

Nätjättar och EU i kamp om nya digitala lagar

EU:s digitaliseringskommissionär Margrethe Vestager vill införa nya datalagar i EU. Arkivbild.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT
Inrikes
Inrikes Regelverket för såväl nätjättar som den vanlige internetanvändaren i EU är på väg att ändras. Vi reder ut ett några av de hetaste frågorna.
PREMIUM

Varför nya datalagar?

En kombination av att nuvarande EU-lagar på området börjar bli gamla och en ökad förståelse för de stora teknikbolagens omfattande inflytande.

Flera avslöjanden har den senaste tiden visat hur bolag som Facebook ignorerat interna varningar om att deras produkter har skadlig påverkan på användarna. EU vill se till att bolagen hålls ansvariga för skadligt innehåll, samtidigt som ingen drake ska mumsa upp för många uppstickare inom ett visst område.

.

Vad är det som händer nu?

Under torsdagen röstar EU-parlamentet om det som kallas för digital services act (DSA). Det är det ena benet i EU:s nya lagkombo. DSA rör saker som plattformarnas innehåll, hur och varför skadligt och olagligt innehåll ska filtreras bort.

Digital market act (DMA) är det andra benet och rör främst konkurrensen mellan olika bolag, ett sätt att undvika att jättar som Amazon, Google och Apple blir ännu större.

.

Vad innehåller de nya lagarna då?

Mycket. DSA innehåller bland annat tuffare tag mot porrsajter, reklam riktad mot minderåriga samt försök att klargöra hur företags algoritmer fungerar. DMA ska bland annat hindra företag från att använda personligt riktade annonser, och göra det möjligt att ta bort förinstallerade appar på enheter. DMA ska även säkerställa rättvis konkurrens mellan techbolag.

Men de slutliga lagtexterna är inte spikade än. Det ska kommande veckor och månader stötas och blötas bland medlemsländerna för att återkopplas och (förmodligen) klubbas igenom i vår.

.

Vad tycker företagen?

Föga förvånande är de inte superentusiastiska. Rapporter om massiva påverkanskampanjer och hårt arbetande lobbyister har ploppat upp den senaste tiden. Ett argument som både Google och Facebook använder är att de nya lagarna riskerar att slå hårt mot små och medelstora företag.

.

Är EU-länderna överens?

Nja. Det återstår att se. Själva processen hittills har varit relativt smärtfri och snabb. Men historiskt finns det motsättningar mellan bland annat Frankrike och Irland. På den gröna ön har flera av teknikjättarnas sina Europakontor, däribland Facebook och Google. Frankrike å sin sida dömde nyligen Facebook och Google till motsvarande över två miljarder kronor i böter för att ha varit otydliga med hur de använder så kallade kakor på nätet.

Till saken hör att Frankrike tagit över ordförandeklubban i EU det kommande halvåret. President Emmanuel Macron väntas vilja påskynda processen med DSA och DMA för att kunna till färdiga lagar.

.

Blir det riktiga lagar till slut då eller bara någon halvmesyr?

Det återstår såklart att se. En hel del av det som tas upp av DSA och DMA har kritiserats för att vara svårt att omsätta i praktiken. Bland annat har flera organisationer ifrågasatt hur mycket transparenta algoritmer kommer att gynna användarna när få ändå fullt ut begriper vad algoritmer är eller hur de fungerar.

Bland piskorna i lagförslagen återfinns möjligheten att straffa misskötsamma bolag med mellan 4 och 20 procent av årsinkomsterna i böter.

Färdigförhandlade lagtexter kan tidigast vara aktuella senare i vår, införande lär dock dröja till tidigast 2023, eventuellt 2024.

Marcus Alexandersson/TT

FAKTA

Nya digitala regler i EU

EU-kommissionen lade i december förra året fram förslag på två nya digitala lagar: om digitala tjänster (DSA) och digitala marknader (DMA).

Förenklat kan DSA liknas vid spelregler för det som händer på de digitala plattformarna medan DMA ses som ett regelverk för hur de största plattformarna konkurrerar med andra mindre aktörer inom sitt specifika område.

I DSA ingår skärpta krav på att plattformar agerar mot illegalt innehåll och även hantering av illegala varor. Digitala samordnare i medlemsländerna får en övervakande roll för att se till att plattformarna agerar.

Lagförslagen behandlas i sedvanlig ordning parallellt av EU-länderna i ministerrådet och av EU-parlamentet. Kompromissförhandlingar väntas inledas senast under våren.

Inrikes

Försvaret: Allt vi gör syns inte

Överste Mattis Ardin, chef för Gotlands regemente, P18.
Foto: Karl Melander/TT
Inrikes
Inrikes Sex ryska landstigningsfartyg har lämnat Östersjön, men tre av dem har ankrat i Kattegatt.
Den ökade militära närvaro på Gotland består på land, till sjöss och i luften. Och bakom de synliga soldaterna pågår också ett omfattande underrättelsearbete i det dolda.
PREMIUM

– Det handlar om att skapa handlingsfrihet för oss, både på kort och lång sikt. Och att förbättra vår förmåga till informationsinhämtning, säger Mattias Ardin, chef för Gotlands regemente, P18.

Truppförflyttningar har enligt Försvarsmakten även skett på fastlandet, bland annat längs Sveriges kuster. Förstärkningarna på Gotland hör till de mest synliga åtgärderna.

– Vi löser ett antal uppgifter. En effekt av det blir också att vi syns, säger Ardin.

Närvaron har bland annat stärkts i hamnen i Slite, på den östra sidan av Gotland.

– Vi är mer på vissa platser än andra, konstaterar Ardin.

Strategiskt viktig

Analytiker brukar likna Gotlands strategiska placering som "ett hangarfartyg som inte går att sänka”.

– Gotland är en strategiskt viktig plats, mitt i Östersjön. Det är en ö där man, om man vill, kan påverka luft- och sjövägar runt omkring, säger Ardin.

Ett vanligt övningsscenario är att en konflikt uppstår mellan Ryssland och de baltiska staterna och att Ryssland då ockuperar Gotland för att stoppa Natoförstärkningar.

Den ökade militära närvaron handlar inte om en höjd beredskapsnivå utan en omfördelning av resurser i beredskap, understryker Försvarsmakten.

– Vi har under lång tid haft ett försämrat säkerhetsläge. Vi har rätt mycket militär aktivitet i Europa. Vi är i ett osäkert läge. Men risken för väpnad konflikt är låg, säger Ardin.

Arbete i det dolda

Bakom de synliga åtgärderna som vidtas döljer sig en omfattande militär underrättelseapparat. Signalspanare, analytiker, övervakningsoperatörer och cybersoldater jobbar dygnets alla timmar för att hämta och bearbeta information. Armén, marinen, flygvapnet och cyberförsvaret är alla involverade.

– Försvarsmakten har en väldigt god uppfattning av läget, säger Ardin.

I förra veckan förde Moskva in ett antal ryska landstigningsfartyg i Östersjön. Därmed fanns totalt sex sådana fartyg i området, fler än normalt enligt Försvarsmakten.

De sex fartygen lämnade Östersjön på tisdagen. Tre av dem ligger dock för ankar i Kattegatt, bekräftar försvaret för TT på onsdagen.

Samarbete med grannländerna

Ankringen kan bero på rådande väderlek, med grov sjö och hård vind.

– Vi fortsätter att följa dem. Vi har ett bra samarbete med våra grannländer och andra partner, säger Therese Fagerstedt, pressekreterare vid Försvarsmakten.

Försvarsmaktens stärkta närvaro på Gotland fortsätter.

TT: Hur väl skyddat är Gotland just nu?

– Det går inte att svara på utan att man ställer frågan: Mot vad? Och eftersom krigsrisken är låg är också följdfrågan svår att svara på.

Jonas Grönvik/TT

Försvarsmakten har stärkt närvaron på Gotland. Bild från i söndags.
Försvarsmakten har stärkt närvaron på Gotland. Bild från i söndags.
Foto: Karl Melander/TT

FAKTA

Fakta: Operativa beredskapsstyrkan

Försvarsmaktens operativa beredskapsstyrka har en kort beredskapstid och ska kunna sättas in vid både nationella och internationella uppdrag med kort varsel.

Snabbstyrkan består av ett kompani, alltså omkring 150 soldater med tillhörande utrustning och materiel.

Uppdraget roterar varje år mellan de olika förbanden. För tillfället är det Norrbottens regemente – I19 – som ansvarar för styrkan.

Den operativa beredskapsstyrkan har tidigare även kallats för Försvarsmaktens operativa reserv och den strategiska reserven.

Källa: Försvarsmakten

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL