Utrikes

Omikron fanns i Europa redan före Afrikalarm

Människor köar för att få covidvaccin i Milano i Italien, ett av de länder där den nya omikronvarianten av coronaviruset har konstaterats.
Foto: Luca Bruno/AP/TT
Utrikes
Utrikes Minst 20 länder, däribland Sverige, har konstaterat fall av den nya omikronvarianten av coronaviruset.
I Nederländerna fanns varianten redan innan rapporterna kom från Sydafrika förra veckan, meddelar landets myndigheter.
PREMIUM

Mycket är fortfarande okänt kring virusvarianten som upptäcktes i förra veckan – bland annat hur smittsam den är, hur allvarlig sjukdom den kan orsaka och huruvida den kan ta sig förbi vaccin. Men eftersom den riskerar att sätta ytterligare press på redan ansträngda sjukvårdssystem bedömer Världshälsoorganisationen (WHO) variantens risknivå som "mycket hög".

Den nya varianten fanns i Nederländerna en vecka tidigare än man först trott, meddelar landets myndigheter. Enligt folkhälsomyndigheten RIVM har omikronvarianten hittats i två prover som togs den 19 och 23 november, rapporterar AFP.

Hur mycket smittan spritt sig i landet ska utredas.

På tisdagskvällen bekräftade Brasilien att två omikronfall har upptäckts i landet. Brasilien blir därmed det första landet i Latinamerika med bekräftade omikronfall.

Nya åtgärder

Närmare 70 länder och territorier har begränsat resandet från främst södra Afrika med anledning av den nya virusformen, rapporterar nyhetskanalen CNN. Kanada som tidigare infört inreseförbud för resande från Sydafrika och närliggande länder meddelade på tisdagskvällen att inreseförbudet breddas till att även gälla Nigeria, Egypten och Malawi.

I Storbritannien, där sammanlagt 14 omikronfall bekräftats, har nya åtgärder införts. Alla som vistas i butiker, banker, skönhetssalonger och på transportmedel måste från och med tisdagen använda munskydd. Det gäller i minst tre veckor framöver, skriver Reuters.

Internationella besökare måste ta ett PCR-test senast dagen efter att de anlänt till Storbritannien, och isolera sig i väntan på resultat. Detta utöver de reserestriktioner som införts för resenärer från tio länder i södra Afrika, som sätts i karantän.

Japan, som just stängt sina gränser med hänvisning till omikron, har bekräftat sitt första fall av varianten, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

FAKTA

Fakta: Detta vet vi om omikron

Virusvarianten av sars-cov2 som först upptäcktes i Sydafrika har fått namnet omikron av Världshälsoorganisationen (WHO). Den benämns även B.1.1.529.

WHO klassar omikron som en virusvariant av särskild betydelse (variant of concern) – den högsta klassificeringen på skalan.

Varianten är nyupptäckt och det saknas kunskap om den. Omikron har dock många mutationer som potentiellt skulle kunna leda till att vacciner ger sämre skydd. Även tidigare genomgångna infektioner skulle kunna ge ett sämre skydd mot den.

Också effekten av vissa läkemedel, baserade på antikroppar, skulle potentiellt kunna påverkas.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Ekonomi

Ny virusvariant – ny oro för SAS

Ett SAS-plan på Malmö Airport. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi Den ekonomiska förlusten minskade avsevärt för SAS det senaste kvartalet. Nya orosmoln har dock dykt upp i form av den nya virusvarianten omikron.
PREMIUM

Anko van der Werff, flygbolagets vd, kunde under tisdagen presentera sitt första bokslut som vd för SAS efter att ha klivit på posten i juli.

För kvartal 4 blev det visserligen en fortsatt förlust, 945 miljoner kronor, men inte i närheten av de 3,2 miljarder kronor som noterades samma period pandemiåret 2020.

Dessutom ökade bolagets omsättning markant, från drygt tre miljarder kronor till 5,7 miljarder.

– Tittar du på rapporten så finns det en hel del hyfsade delar i den. Vi har nu bland annat haft ett positivt operativt kassaflöde under två efterföljande kvartal, säger van der Werff till TT.

Förnyade reserestriktioner

Bokslutet redovisas samtidigt som en hel värld följer utvecklingen kring den nya virusvarianten omikron. Förnyade reserestriktioner har blivit konsekvensen, bland annat mot de afrikanska länder där den först upptäcktes.

– Nedstängningarna av till exempel Sydafrika påverkar inte oss för det är inte en kärnmarknad för SAS men vi måste vara på tårna och försöka på daglig basis att vara beredda på justeringar, säger van der Werff.

Bolaget har precis som många andra aktörer fört en intensiv marknadskampanj i samband med Black Week som enligt SAS vd varit framgångsrik. I vilken omfattning SAS kommer att påverkas den närmaste tiden av den nya virusvarianten är dock för tidigt att säga enligt honom.

– Vi avvaktar mer information men osäkerheten kommer naturligtvis inte hjälpa till, säger han.

Tuff konkurrens

Utmaningarna består dock inte bara av pandemikonsekvenser utan en allt tuffare konkurrens, både från lågprisbolag och mera traditionella flygbolag. Från Arlanda har nu exempelvis Finnair etablerat direktlinjer till Nordamerika, några av de mest lukrativa rutterna för SAS. Anko van der Werff lyfter också den ökade konkurrensen i rapporten.

– När det är inte är restriktioner på plats kan du se att det finns en efterfrågan på marknaden men det finns en bred konkurrens. Samtidigt såg vi under det senaste kvartalet att affärsresenärerna kom tillbaka och det har alltid varit SAS styrka att kunna locka affärsresenärer.

TT: När bedömer du att flyget är tillbaka till samma nivå som före pandemin?

– Vi räknar med att nå samma passagerarsiffror igen under 2024, säger han.

På Stockholmsbörsen steg aktien svagt till en början men vid stängning hade den backat 8,5 procent. De tre senaste månaderna har aktien rasat närmare 35 procent.

Utrikes

"Världen vill ta det säkra före det osäkra"

Familjer på Tambo-flygplatsen i Sydafrika, ett land som många länder nu stänger reseförbindelserna med av rädsla för att importera fler omikronfall.
Foto: Jerome Delay/AP/TT
Utrikes
Utrikes Många länder stoppar inresor från södra Afrika för att försöka bromsa spridningen av omikronvarianten av covid-19, som ändå väntas sprida sig globalt.
– Kanske världen har lärt sig att vi måste vaccinera hela världen och inte bara vissa delar, säger Anders Nordström, Sveriges ambassadör för global hälsa.
PREMIUM

Den expertpanel, upprättad av världshälsoorganisationen WHO, som granskade hur coronaviruset hanterats globalt i början av pandemin kom i våras fram till att åtgärderna var för långsamma, och dessutom inte tillräckligt bra.

Nu, med den nya omikronvarianten, reagerar många länder desto snabbare och har begränsat resandet från södra Afrika, regionen där varianten först rapporterades. Att många flyg stoppas drabbar de länderna hårt, och Sydafrika har vädjat om att flygstoppen ska hävas.

– Jag förstår att världen vill ta det säkra före det osäkra nu. Men jag har också enorm förståelse för de länder i Afrika som man stänger flygen från. Det drabbar länderna, inte när det gäller pandemin, utan det är ländernas ekonomi och människors jobb som hamnar i riskzonen, säger Anders Nordström, som var en av den oberoende panelens experter.

För lite vaccin

Det är också svårt att veta vilken effekt sådana åtgärder egentligen har för att begränsa smittspridningen. Enligt Anders Nordström är flygstopp ett "trubbigt verktyg" att ta till, och det är svårt att veta om åtgärderna är i överkant eller inte.

Oavsett skapar situationen en politisk spänning mellan de afrikanska länderna och en del andra länder. Här kan Sverige bidra genom att tydliggöra att det behövs en internationell lösning på pandemin, att inte varje land kan hantera den på egen hand, enligt Anders Nordström.

– Jag har mycket förståelse för att de afrikanska länderna blir upprörda över att världen gör på det sättet, särskilt som de inte har fått tillgång till tillräckligt mycket vaccin.

Världen mer beredd

De snabba åtgärderna kan vara ett tecken på att världen är mer beredd att vidta snabba åtgärder med erfarenhet från de senaste knappa två åren. Anders Nordström tror dock att det är tveksamt att det kan gå att stoppa en ny variant på samma sätt som man potentiellt hade kunnat göra med de allra första covidfallen.

– Det här viruset finns ute redan på så många håll i världen, så att stoppa det nu genom att sätta in kraftiga åtgärder för att stoppa smittan, det tror jag är otroligt svårt. Men man har blivit bättre på att ta reda på vad det är och snabbt följa upp för att se hur allvarligt det är. För det vet vi ju inte än.

Än så länge går det inte att avgöra om omikron är allvarligare än tidigare varianter av covid-19. Om det visar sig att det vaccin som finns i dag inte biter på omikronvarianten ska det enligt experterna gå snabbt, tre–fyra månader, att ändra vaccinen så att de fungerar för den nya varianten.

– Då börjar ju allt om i världen. Men nu har vi en plattform på plats och kanske världen har lärt sig att vi måste vaccinera hela världen och inte bara vissa delar.

Kristin Groth/TT

FAKTA

Fakta: Världshälsoorganisationen WHO

När diplomater 1945 möttes för att bilda det som skulle bli FN stod skapandet av en global hälsoorganisation högt på agendan.

En sådan grundades; WHO-stadgan antogs den 7 april 1948, ett datum som uppmärksammas som Världshälsodagen.

WHO är en självständig organisation och inte ett underorgan till FN. I dag har den över 7 000 anställda vid de 150 landkontoren, de sex regionala kontoren och vid högkvarteret i Genève.

WHO verkar för bättre global hälsa genom en rad program. Organisationen fokuserar bland annat på tillgång till hälso- och sjukvård, vaccinationer, tillgång till läkemedel, utbildning och katastrofinsatser. WHO producerar också en rad viktiga hälsorapporter.

Källor: WHO och Svenska FN-förbundet

Inrikes

Ansträngt i vården på grund av tredje spruta

Inrikes
Inrikes Sveriges regioner kämpar med att återgå till en bredare vaccinering, efter nya rekommendationer om en tredje spruta till alla över 18 år. Brist på både personal och lämpliga lokaler gör läget ansträngt på många håll.
– Det är en utmaning att ställa om på kort tid, säger Emma Spak på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
PREMIUM

Alla över 18 år ska erbjudas en påfyllnadsdos efter sex månader. Dessutom bör alla över 65 år få en påfyllnadsdos inom fem i stället för sex månader.

Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer som presenterades i förra veckan har skapat ett ansträngt läge i flera av landets regioner, enligt SKR:s senaste månadsrapport som lämnades till regeringen på måndagen.

Fem av regionerna har rakt ut flaggat för att resurserna inte räcker, varav tre framhåller personalsituationen som kritisk.

– Trycket har ökat snabbt. Även ökad smittspridning, nya mutationer och krav om vaccinpass för att delta i evenemang driver på önskan att vaccinera sig och att kunna göra det skyndsamt, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR.

Särskilt primärvården, som även ska hantera influensavaccination och uppskjuten vård, är mycket hårt ansträngd.

– Många regioner har lagt över mer vaccinationsarbete till primärvården. När man nu ska öka kapaciteten kraftigt räcker inte det.

Brist på lokaler

Många av regionerna genomför nu omfattande insatser för att återigen skala upp kapaciteten. För det krävs extra personal och större vaccinationscentraler. I våras användes många idrottshallar och kulturlokaler, som i dag har återgått till ordinarie verksamheter efter släppta restriktioner.

– Tillgången på kvalificerad personal och lämpliga lokaler är två utmaningar, säger Emma Spak.

Regionerna arbetar för att komma ikapp för att matcha de nya rekommendationerna om att erbjuda en påfyllnadsdos inom fem respektive sex månader.

– Nu jobbar man i högt tempo för att vaccinera och samtidigt arbeta utifrån prioriteringsordningen med de äldsta, de med riskfaktorer och vissa personalgrupper först.

Trött personal

Parallellt arbetar regionerna också med riktade insatser för att öka vaccinationstäckningen bland ovaccinerade, samt att vaccinera barn som är 12–15 år. Personal som arbetar med vaccineringen är trötta, enligt SKR:s rapport.

Regionerna har efterfrågat bättre framförhållning från staten.

"Besked med kort framförhållning från staten, som regionerna inte kan leva upp till, riskerar annars att minska förtroendet för det gemensamma vaccinationsarbetet", skriver SKR i rapporten.

– Vi har en förståelse att Folkhälsomyndigheten inte har kunnat fatta beslut då läget har varit föränderligt, säger Spak och fortsätter:

– Men en mer långsiktig planering från början hade gett regionerna bättre förutsättningar.

Samtidigt som det är köer på vissa platser finns gott om tider på andra, understryker Spak.

– Det är viktigt att inte bli avskräckt, man ska boka sin vaccination så fort man får chansen.

Jonas Grönvik/TT

FAKTA

Fakta: Så många har vaccinerat sig

Den 26 november hade 35 procent av alla över 65 år fått en tredje dos. Det är en ökning med 9 procentenheter från föregående vecka.

Samma datum hade regionerna gett drygt 15,6 miljoner doser vaccin. 85,6 procent av alla över 16 år har fått minst en dos. 48,9 procent av alla barn i åldersgruppen 12–15 år har fått minst en dos.

I Sverige finns 8,2 miljoner personer över 18 år, som ska bli erbjudna en tredje spruta.

Källa: SKR

Utrikes

USA till diplomatanhöriga i Ukraina: Åk hem

Läget är spänt i Ukraina och nu beordrar USA hem alla anhöriga till personalen på den amerikanska ambassaden. På bilden en ukrainsk soldat på övning i veckan i en park i huvudstaden Kiev.
Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det oroliga läget i Ukraina gör att USA:s utrikesdepartement beordrar anhöriga till all amerikansk personal på ambassaden i Kiev att lämna landet. Samtidigt uppmanar man samtliga medborgare att avstå från resor till Ryssland.

"Res inte till Ryssland eftersom det är spänt vid gränsen mot Ukraina" skriver det amerikanska utrikesdepartementet i ett uttalande på söndagen, där man också skriver att amerikaner i så fall riskerar att utsättas för "trakasserier" och att ambassaden kommer att ha "begränsade möjligheter att bistå amerikanska medborgare".

Amerikaner uppmanas i synnerhet att undvika att vistas i gränsregionen mellan Ryssland och Ukraina därför att "situationen längs gränsen är oförutsägbar och för att spänningarna har ökat".

Ambassaden fortsatt öppen

Beskedet kom kort efter att UD beordrat medföljande familjemedlemmar till personalen på den amerikanska ambassaden i den ukrainska huvudstaden att lämna landet. Även icke-nödvändig personal på ambassaden kan få åka på regeringens bekostnad, enligt uttalandet.

Amerikanska UD understryker samtidigt att det inte rör sig om någon evakuering och att ambassaden i Kiev kommer att vara fortsatt öppen.

Trots kraftigt ökad militär närvaro vid den ukrainska gränsen förnekar Moskva att man har för avsikt att angripa Ukraina. Men Ryssland har också hotat med "militärtekniska åtgärder" om inte Nato går med på flera krav, däribland att stänga dörren för Ukraina och andra europeiska länder att ansluta sig till försvarsalliansen. Nato har avvisat kraven.

Förstärka Ukrainas försvar

Om Ryssland ändå skulle angripa sitt grannland, har USA hotat med mycket "kännbara sanktioner".

Tidigare under söndagen avfärdade den amerikanske utrikesministern Antony Blinken idén om att utdela sanktioner mot Ryssland före en eventuell attack – som en avskräckande åtgärd.

– Om de införs nu skulle de förlora sin avskräckande effekt, förklarade Blinken i intervjuer under dagen med olika amerikanska medier.

Nu handlar det bland annat om att förstärka försvaret i Ukraina med mer militär hjälp, enligt USA:s utrikesminister.

USA:s utrikesminister Antony Blinken. Arkivbild.
USA:s utrikesminister Antony Blinken. Arkivbild.
Foto: Alex Brandon/AP/TT

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

FAKTA

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13  000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

Utrikes

Norge: Taliban på besök polisanmäld

Talibanen Anas Haqqani på sitt hotellrum efter att han ankom till Oslo på lördagen. På söndagen polisanmäldes han av norsk-afghanske Zahir Athari.
Foto: Javad Parsa/NTB/TT
Utrikes
Utrikes En av de talibaner som ingår i delegationen som nu befinner sig i Norge har polisanmälts. Det rör sig om Anas Haqqani – som ingår i det brutala Haqqani-nätverket.

Det är den norsk-afghanske medieexperten Zahir Athari som har polisanmält Anas Haqqani.

– Vi har polisanmält honom för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Han och nätverket har stått bakom de mest dödliga angreppen mot civilbefolkningen i Afghanistan sedan 2001, säger Athari.

Statsministern visste inte

Att Anas Haqqani ingår i den omstridda talibandelegationen är särskilt känsligt bland norrmännen. Haqqani-nätverket låg bakom terrorattacken mot Hotel Serena i Afghanistans huvudstad Kabul 2008 då den norske journalisten Carsten Thomassen dödades.

Norges nuvarande statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) var på samma hotell i Kabul när den dödliga attacken ägde rum. Han var då Norges utrikesminister.

Nu säger Gahr Støre till tidningen Dagbladet att han inte visste att Anas Haqqani ingick i delegationen förrän han läste det i medierna.

– Namnen på några av dem i delegationen läste jag i medierna när de kom till Norge, sade Gahr Støre till tidningen på söndagskvällen i New York, där han för närvarande befinner sig.

Efterlyst av FBI

Det brutala nätverket leds av Anas Haqqanis äldre bror Sirajuddin Haqqani som nu är "inrikesminister" i talibanstyret.

Sirajuddin Haqqani är efterlyst av FBI. USA erbjuder motsvarande över 40 miljoner svenska kronor för information som kan leda till hans gripande.

Det är den norska regeringen som tagit initiativ till talibanernas omstridda besök i Norge. Det är talibanstyrets första resa till väst sedan maktövertagandet i somras. Syftet är att diskutera situationen i landet, som enligt FN står inför en humanitär katastrof. FN uppskattar att över halva befolkningen, runt 23 miljoner människor, hotas av svält.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

Hur kan man jämföra lån i Norge?

Privatlån.com

När du ska låna pengar är det inte någon bra idé att nappa på det första bästa låneerbjudandet som du får. I stället är det bättre att ta din tid och jämföra olika lån för att försäkra dig om att du verkligen kommer att få ett lån med bästa möjliga villkor. Vi ska i denna artikel ta oss en titt på hur man kan jämföra lån i Norge.

Ta hjälp av en låneförmedlare

Ett av de absolut bästa sätten för att jämföra lån när man bor i Norge är att använda sig av en låneförmedlare. När du ansöker om ett lån via en låneförmedlare ansöker denna i sin tur per automatik nämligen om lån hos flera olika aktörer åt dig. Därefter listas de låneerbjudanden som du har fått, och du kan välja ut det som har de allra bästa villkoren.

Genom att ansöka om ett lån via en låneförmedlare kan du därför ansöka om lån hos flera olika långivare, detta samtidigt som du bara behöver göra en enda låneansökan. Det ger dig därför största möjliga chans att lyckas finna bästa möjliga lån samtidigt som det sparar dig oerhört mycket tid.

En annan fördel med att ansöka om ett lån via en låneförmedlare är det faktum att det då inte behöver göras flera kreditupplysningar i ditt namn, utan det räcker med en. Detta är en fördel eftersom kreditupplysningar kan försämra din kreditpoäng, och görs det då alltför många kreditupplysningar på dig kan det påverka din kreditpoäng allvarligt. Detta är alltså dock inte något som du behöver oroa dig för genom att göra en låneansökan hos en låneförmedlare.

Vad ska man tänka på när man jämför lån?

En av de saker du bör tänka på när du ska jämföra lån är om det rör sig om ett lån med eller utan säkerhet. Väljer du att satsa på ett lån med säkerhet kommer du att behöva lämna någon av dina tillgångar i säkerhet till långivaren. Denna kan långivaren då ta ifrån dig om det är så att du inte klarar av att betala tillbaka ditt lån så som ni har kommit överens om. Faktum är att man i många fall använder samma sak som man lånar pengar till som säkerhet. Lånar du då till exempel pengar till att kunna köpa en bil lämnar du då samma bil i säkerhet. Då kan alltså långivaren ta bilen ifrån dig om det är så att du inte klarar av att betala tillbaka enligt er överenskommelse.

Men varför ska man då ta ett lån med säkerhet om det kan resultera i att man kan bli av med någon av sina tillgångar kanske du undrar? Svaret på denna fråga är att långivaren tar en mindre risk när de ger dig ett lån med säkerhet än vad som är fallet när de ger dig ett utan. Men varför är då detta något positivt för dig som låntagare? Det är det eftersom faktum att banken tar en mindre ekonomisk risk innebär att de kan kompensera dig för detta på olika sätt och vis. Bland annat kan de erbjuda dig en lägre ränta när det kommer till ett lån med säkerhet. Dessutom kan de i många fall erbjuda lån på större belopp än vad de kan göra när det gäller lån utan säkerhet.

När det gäller lån utan säkerhet är detta alltså lån som du inte behöver pantsätta någon av dina tillgångar för att kunna få. Just detta är också fördelen med dessa lån, alltså att du inte behöver riskera att bli av med någon av dina tillgångar om det är så att du får problem med tillbakabetalningen av lånet. Nackdelen med dessa lån är att långivaren tar en större risk genom att ge dig ett sådant. Detta är därför något som du får kompensera för genom att få en högre ränta samtidigt som du i vissa fall inte kan ansöka om lån på lika höga belopp. Har du tillgångar som du kan lämna som säkerhet kan därför ett lån med säkerhet vara att föredra.

En annan sak som det är mycket viktigt att tänka på när man ska jämföra lån är räntan. Ju lägre ränta du får på ditt lån desto billigare blir det nämligen för dig att låna pengar. Gör dock inte misstaget att enbart fokusera på den nominella räntan. Tyvärr är detta nämligen ett misstag som många låntagare begår, och det är ett misstag att göra det eftersom den nominella räntan inte inkluderar samtliga kostnader som tillkommer till ett lån. Det är det i stället den effektiva räntan som gör. Den effektiva räntan inkluderar nämligen både den nominella räntan samt övriga avgifter som kan tillkomma. Genom att fokusera på den effektiva räntan får du därför reda på exakt hur mycket det kommer kosta dig att låna pengar. Här gäller det helt enkelt att välja ett lån som har en så låg effektiv ränta som möjligt.

En annan sak som kan spela en viktig roll är den tid som du har på dig för att betala tillbaka ditt lån. Först och främst gäller det här att välja en återbetalningstid som resulterar i en månadskostnad som du kommer att ha råd med. Är det då en bra idé att välja en så lång återbetalningstid som möjligt eftersom detta ger dig lägsta möjliga månadskostnad? Svaret på den frågan är att det är det tyvärr inte. Skälet till det är att ju längre återbetalningstid du väljer desto högre blir nämligen räntan. Det är därför bäst att välja en återbetalningstid som ger dig en månadskostnad som du kommer att ha råd med, detta utan att för den sakens skull vara längre än nödvändigt eftersom det ger dig en högre ränta. Du får helt enkelt göra ditt bästa för att hitta en passande balans mellan återbetalningstiden och månadskostnaden.

Numera har du som låntagare också alternativet att ansöka om ett så kallat snabblån. Detta är lån där det går snabbt att få ett svar på sin låneansökan. Är det så att din låneansökan beviljas går det dessutom snabbt att få pengarna utbetalda. Snabblån kan dessutom även du som har betalningsanmärkningar i många fall ansöka om. Nackdelen med dessa lån är dock det faktum att de har hög ränta och i de flesta fall även en väldigt kort återbetalningstid.

Utrikes

Oppositionsparti störst i nytt finländskt val

Samlingspartiets ledare Petteri Orpo utropade seger i Finlands första välfärdsområdesval. Arkivbild från riksdagsvalet 2019.
Foto: Heikki Saukkomaa/AP/TT
Utrikes
Utrikes Finland har hållit ett nytt slags val på regional nivå för första gången.
Oppositionella Samlingspartiet knäppte regeringspartierna på näsan, men det var få som intresserade sig.
PREMIUM

Sedan en stor reform i somras finns 21 så kallade välfärdsområden i Finland, delvis motsvarande svenska regioner, som ska sköta bland annat vård och omsorg, socialtjänst och räddningstjänst.

I det allra första valet till dessa områden blev oppositionella Samlingspartiet störst, med drygt 21 procent av rösterna.

– Vårt budskap om att det kommer att behövas ekonomisk realism och att människor måste få bättre service nådde fram, säger det borgerliga partiets ledare Petteri Orpo när han utropar seger, enligt Yle.

Därefter följer Centerpartiet och socialdemokratiska SDP, som bägge sitter i regering, med drygt 19 procent.

Rockad i topp tre

Valet stämde också i väljarströmmarna generellt, lite mer än två år efter att den socialdemokratiska statsministern Sanna Marins breda koalitionsregering tillträdde.

Marin säger enligt finländska medier att hon är nöjd med att söndagens resultat var högre än det stöd som hennes SDP fick i de senaste opinionsmätningarna. Det är också något högre än i riksdagsvalet 2019.

Finland har traditionellt haft tre starka partier som varit de stora maktspelarna. Under de senaste tio åren har högerpopulistiska Sannfinländarna varit ett av de tre partierna – men de gör ett bottennapp i välfärdsområdesvalet, med endast omkring elva procent av rösterna.

Sannfinländarnas nya partiledare Riikka Purra säger att partiets väljare inte gillar själva vårdreformen, rapporterar Hufvudstadsbladet. Att hennes parti främst talade om invandring och bensinpris inför ett val om välfärdsfrågor förklarar hon med att "ingen vård finns utan pengar".

Centerpartiet har klättrat, klev upp i topptrion i detta val och blev störst i nio av områdena.

Knappt varannan

Faktum är att endast 47,5 procent av alla som kunde rösta i Finlands första välfärdsområdesval valde att göra det.

Petteri Orpo anser att det är sorgligt och att det underkänner den nya modellen. Statsminister Marin delar hans besvikelse över deltagandet, men ser det inte som att välfärdsområdena därmed har bristande demokratisk förankring.

Svenska folkpartiet, som vill representera den svenskspråkiga minoriteten i Finland, blev störst i två traditionella finlandssvenska fästen. Partiet fick mer än varannan röst i Österbotten och nästan var tredje i Östra Nyland.

I Helsingfors röstades det inte alls. Huvudstaden undantogs från välfärdsområdesreformen och stadsförvaltningen sköter ännu vården och det sociala där.

Martin Mederyd Hårdh/TT

Utrikes

Gömde sig i hjulhus – flög med från Sydafrika

En man smög in i hjulhuset på ett flygplan i Sydafrika och följde med till Nederländerna. Arkivbild på Amsterdamflygplatsen Schiphol.
Foto: Cris Toala Olivares/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En fripassagerare har upptäckts i hjulhuset på ett flygplan i Amsterdam – som anlänt från Sydafrika.

Mannen är vid liv, men har ännu inte kunnat identifieras.

Han antas ha smugit sig in vid fraktplanets främre hjul innan planet lyfte från en flygplats i Johannesburg. En flygresa mellan Johannesburg och Amsterdam tar i genomsnitt omkring elva timmar.

– Det är ganska anmärkningsvärt att han fortfarande är vid liv, säger polisens talesperson Joanne Helmonds.

Mannen fördes till sjukhus, men läget med honom beskrivs som stabilt.

Förra året upptäcktes en död nigeriansk man i hjulhuset på ett flygplan som landade i Amsterdam.

Utrikes

Vattenkanoner mot covidprotester i Bryssel

Polisen använde bland annat tårgas mot demonstranter i Bryssel.
Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Utrikes
Utrikes Belgisk polis använde vattenkanoner mot en stor demonstration i huvudstaden Bryssel på söndagen.
Flera poliser och demonstranter har skadats och 70 personer har gripits.
PREMIUM

Omkring 50 000 personer hade samlats för att protestera mot coronarestriktionerna. Demonstrationen hade lockat deltagare från flera länder, till exempel Frankrike och Tyskland.

Deltagarna ropade bland annat "Frihet" när de gick genom staden. Flera bar plakat som kritiserade premiärminister Alexander De Croo.

Det blev oroligt i EU-kvarteren när deltagarna inte följde polisens uppmaning om att demonstrationen var över och att de skulle lämna platsen. Polisen använde tårgas och vattenkanoner mot demonstranterna som i sin tur kastade stenar och smällare.

En del demonstranter angrep även några av AP:s journalister som bevakade protesterna. Journalisterna hotades och en blev sparkad. Dessutom förstördes videoutrustning.

Tre poliser och tolv demonstranter har vårdats på sjukhus för sina skador. Sammanlagt 70 personer har gripits.

I lördags hölls protester mot coronarestriktioner på flera håll runt om i Europa. Bland annat demonstrerade tusentals personer i Göteborg och Stockholm.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL