Ekonomi

Kräver ersättning efter misslyckad sprängning

Götaälvbron (tv) håller på att rivas. Stora delar som syns på bilden är redan borta. Det var vid rivningen av ett brostöd som en sprängning gick snett. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Ekonomi
Ekonomi Göteborgs stad krävs på skadestånd för den misslyckade sprängningen i samband med rivningen av Götaälvbron. På Göteborgs stad betraktar man dock sprängningen som en olyckshändelse.
PREMIUM

Det är hamnföretaget Vänerhamn i Karlstad som vill ha ersättning för den stora påverkan på sjöfarten som avstängningarna av farleden orsakade.

– Vi tappade väldigt mycket godshantering som vi skulle haft, säger Vänerhams vd Göran Lidström till P4 Väst.

Hur mycket pengar det handlar om vill han däremot inte uppge.

Götaälvbron har ersatts av den nya Hisingsbron. Den gamla bron från 1939 håller på att rivas. Vid rivningsarbetet skulle ett brostöd sprängas bort. Men sprängningen gick snett vilket ledde till att stora betongblock blev liggande kvar i anslutning till farleden.

Då det fanns risk för att fartyg skulle kunna skadas av de kvarvarande delarna kunde farleden inte öppnas som planerat efter sprängningarna. Det innebar ett oplanerat stopp för frakttrafiken från Vänern.

På Göteborgs stad betraktar man sprängningen som en olyckshändelse.

– Det är förståeligt att man vill hålla någon ansvarig. Vi lämnar över skadeståndsärendet till försäkringsbolaget som gör sina juridiska värderingar, säger Christer Niland, avdelningschef för stora projekt på trafikkontoret i Göteborg till radion.

Sedan några dagar tillbaka är leden öppen igen.

Jonas Dagson/TT

Ekonomi

Vinstlyft för SEB

SEB, med vd Johan Torgeby, redovisar bokslut för 2021. Arkivbild.
Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi

Bankkoncernen SEB:s styrelse föreslår en utdelning på 6 kronor per aktie för 2021. Det planeras desutom för återköp av aktier för 5-10 miljarder kronor under året, enligt ett bokslut.

Samtidigt redovisar SEB en rörelsevinst på 7,5 miljarder kronor för fjärde kvartalet 2021. Det kan jämföras med vinsten på 6,4 miljarder kronor motsvarande period ett år tidigare.

Analytiker hade i snitt räknat med ett rörelseresultat (ebit) för fjärde kvartalet på cirka 7,6 miljarder kronor, enligt en sammanställning av prognoser gjord av Bloomberg.

Räntenettot – det banken tjänar på skillnaden mellan in- och utlåningsräntor – steg till 6,7 miljarder kronor, från 6,6 miljarder kronor. Provisionsnettot ökade samtidigt till 5,9 miljarder kronor, från 4,8 miljarder kronor.

Snittprognosen för räntenettot låg på 6,7 miljarder kronor, medan den för provisionsnettot låg på 5,3 miljarder, enligt Bloomberg.

Joakim Goksör/TT

Ekonomi

Coop öppnar lågprisbutiker

Butikskedjan Coop satsar på lågpris i nya butikskedjan 'X-tra'. Under 2022 planerar de att öppna över 70 butiker runt om i landet. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Matkedjan Coop satsar stort på sitt lågprisvarumärke "X-tra". I år kommer drygt 70 butiker flagga om till det lågpriskonceptet.

– Vi har under en tid identifierat att kundernas fokus på pris blir viktigare och viktigare, men också att det blivit mer accepterat av våra kunder att handla i en lågprisbutik, säger Ola Andersson, affärschef på Coop X-tra.

När Coop har sett över sin affärsidé har de identifierat ett utrymme på marknaden för en lågpriskedja för mat. Tiotals Coop-butiker i Sverige kommer därför göras om till X-trabutiker.

– Vi vill hitta nya kundgrupper och bredda kundbasen, säger Ola Andersson.

När man kliver in på en X-tra-butik kommer det se annorlunda ut. Inredningen görs om, skyltning byts ut och kampanjer får större fokus.

– Det blir ett helt nytt erbjudande under ett eget varumärke, med en helt egen yttre- och inre gestaltning.

Satsningen omfattar till en början södra Sverige och Västsverige. Under de kommande åren ska butikskedjan byggas ut till att bli rikstäckande.

Ekonomi

Skattelättnad för a-kasseavgift föreslås

Finansminister Mikael Damberg (S). Arkivbild.
Foto: Johan Jeppsson/TT
Ekonomi
Ekonomi Regeringen vill åter införa en skattereduktion för medlemsavgiften i a-kassan.
Förslaget beräknas innebära sänkt skatt med i snitt 415 kronor per år.

– Vi vill inte att trygghet för arbetstagare i första hand ska vara en kostnadsfråga. Att göra det billigare att vara med i a-kassan uppmuntrar till medlemskap och förbättrar arbetsmarknaden, säger finansminister Mikael Damberg (S).

Skattereduktionen innebär att 25 procent av den inbetalda a-kasseavgiften kan dras av mot medlemmens beräknade skatt. Finansdepartementet beräknar att det blir en skattesänkning på i genomsnitt 415 kr per medlem och år.

I en lagrådsremiss som regeringen i dag beslutar om föreslås skattelättnaden träda i kraft den 1 juli 2022 och gälla för avgifter som betalas efter den 30 juni 2022.

Avdraget för medlemsavgiften i en a-kassa togs bort av den förra Alliansregeringen.

TT: Finns det stöd för ert förslag i riksdagen?

– Det blir väldigt spännande att se, säger Damberg.

Han påpekar att skattelättnaden finns med i den budget som riksdagen tagit ställning till för 2022.

– Jag förväntar mig att budgeten också levereras av riksdagen, men vi vet ju också att flera partier, bland annat Moderaterna, är motståndare till detta, säger Damberg.

Peter Wallberg/TT

Ekonomi

Slutförvaret kan bli dyrare än väntat

Ännu är platsen vid Forsmarks kärnkraftverk där SKB planerar att bygga slutförvaret bara en plan markyta. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Ekonomi
Ekonomi Notan för slutförvaret av kärnavfall landar på 19 miljarder kronor enligt kärnkraftsindustrin.
Men det kan bli dyrare än så, varnar tillsynsmyndigheten Riksgälden, som vill se högre garantier från bolagen.

I dag väntas besked från regeringen om hur det blir med slutförvaret av använt kärnbränsle. Frågan har varit aktuell i över 35 år, och meningarna om säkerheten i den föreslagna metoden går isär. Men det är inte bara själva metoden som ifrågasätts. Kostnaderna för att bygga kan också dra iväg, enligt Riksgälden.

Det är kärnkraftsindustrin som ska bekosta slutförvaret, i alla fall tills dess avfallet är i marken och förvaret förslutits för 100 000 år framåt. För detta har pengar satts av i en särskild fond, Kärnavfallsfonden. Efter förslutningen går ansvaret över på regeringen och skattebetalarna, förklarar Peter Stoltz, enhetschef för kärnavfallsfinansiering på Riksgälden.

– Kärnavfallsfonden är en statlig myndighet som ansvarar för förvaltningen av de pengar som sätts av. Vi är tillsynsmyndighet och granskar underlagen från kärnkraftsindustrin, säger han.

Syftet med fonden är att hålla kärnkraftskostnaderna borta från skattebetalarna, så att branschen själv står för hela notan. Fonden startades från början då kärnkraften togs i bruk i Sverige på 70-talet.

– Många andra länder har inte fonderat pengar alls. Det är en av förklaringarna till att vi kommit så långt med slutförvarsfrågan i Sverige, säger Anna Porelius, kommunikationschef på Svensk kärnbränslehantering, SKB.

Nu finns cirka 80 miljarder kronor i fonden. 54 miljarder kronor som samlats in tidigare har redan använts för bland annat forskning. Men all el som kärnkraftverken producerar ger nya pengar in i fonden.

Hängslen och livrem

Fast det är inte bara pengarna som finns i själva fonden som ska skydda skattebetalarna, förklarar Peter Stoltz. Det finns också ett slags "försäkring", som innebär att kärnkraftsbolagen måste ställa höga garantier för de avgifter som avser framtida inbetalningar och som ännu inte betalats in. Dessutom måste eventuella kostnadsökningar garanteras.

– Det är som en slags hängslen och livrem, säger Peter Stoltz.

Just nu finns två garantier, som oftast är en moderbolagsborgen från kärnkraftsägarna. En är idag på 15 miljarder kronor, men den föreslås höjas till 40 miljarder. Den andra föreslås ligga kvar på cirka 20 miljarder kronor. Riksgälden vill ha högre säkerheter, berättar han.

– Vi gör noggranna analyser av risken med borgen. Vi har möjlighet att ställa villkor för borgen, och vi har utnyttjat det, säger Peter Stoltz.

Kalkylerna revideras

Pengarna i fonden, plus garantierna om fonden inte räcker till, ska täcka kostnaderna för att både bygga själva slutförvaret i Forsmark och den inkapslingsenhet som planeras i Oskarshamn, och dessutom till förvaret av låg- och medelaktivt avfall i Forsmark, samt till båttransporter och hantering av kärnbränslet innan det kommer ned i marken. Förutom detta ska också kostnaden för nedmontering och rivning av alla kärnkraftverk täckas.

Det är kärnkraftsindustrin, genom SKB, som gör kostnadsberäkningarna. För att säkra att kalkylerna håller så görs de om vart tredje år.

– Vi räknar med kostnader på 19 miljarder kronor för de anläggningar som ska byggas under 10 till 15 år framöver, säger Anna Porelius.

19 miljarder kronor – kanske kan man undra om de pengarna räcker till flera så stora byggen. Det är ju inte direkt ovanligt med jättebyggprojekt som drar iväg.

– Vi känner stor trygghet med finansieringen bakom kärnavfallsprogrammet. Men kostnadsberäkningarna är från 2019, och vi håller på med nya beräkningar nu eftersom de uppdateras vart tredje år. Men oavsett hur mycket pengar som finns i fonden så är det kärnkraftsindustrin som står för kostnaderna, säger hon.

Riksgälden, som granskar beräkningarna, har dock inte samma uppfattning.

– Vi har varit kritiska i ganska många år. Vi har lämnat ett förslag till regeringen i fjol, det är den som beslutar, säger Peter Stoltz.

TT: Räcker de 19 miljarderna?

– Det är för själva byggandet. Till detta kommer också nedmontering och rivning, så totalt handlar det om mer än 100 miljarder kronor.

– Det är en av anledningarna till att vi vill höja garantierna från 15 till 40 miljarder kronor. Kalkylerna revideras hela tiden. Men saker blir dyrare, och listan över stora infrastrukturprojekt som blivit dyrare är lång, säger Peter Stoltz.

Johanna Cederblad/TT

FAKTA

Fakta: Så ska slutförvaret fungera

Använt kärnbränsle ska först ligga i ett mellanlager i Oskarshamn och svalna under många år.

Därefter kapslas det in i en särskild anläggning, som byggs i anslutning till mellanlagret i Oskarshamn. Kapslarna består av gjutjärn med ett kopparhölje omkring.

Kapslarna forslas med båt till Forsmark i norra Uppland, där de läggs ned i tunnlar 500 meter under marken. Kapslarna ligger med en särskild lera, bentonitlera, omkring sig. Tunnlarna sluts igen vartefter de fylls. Planen innebär att kapslarna ska ligga i sina tunnlar i 100 000 år för att nå ofarliga nivåer av strålning.

Ett förvar för låg- och medelaktivt avfall byggs också i Forsmark. Där ska delar från avvecklingen av kärnkraftverken, som inte är så starkt radioaktiva, läggas.

Källa: SKB

FAKTA

Kärnavfallsfonden

Kärnavfallsfonden är en statlig myndighet som lyder under regeringen. Fonden har dock ingen personal, utan sköts av Kammarkollegiet.

Fonden tar emot och förvaltar pengarna från kärnkraftbolagen. Avgifterna ska gå till framtida utgifter för att ta hand om använt kärnbränsle och andra restprodukter.

I fonden finns nu nära 80 miljarder kronor. Pengarna kommer från avgifter som läggs på kärnkraftsbolagens elproduktion.

Avgifterna skiljer sig mellan kärnkraftsbolagen, eftersom de ska avse all rivning och slutförvaring av radioaktiva delar, även för de reaktorer som lagts ned. Det gör att avgifterna blir högre för el som görs där reaktorer nu stängts.

För el från Oskarshamn läggs 5,6 öre per kilowattimme (kWh) på (två reaktorer har stängts där). För el som görs i Ringhals läggs 4,5 öre per kWh på priset (där är två reaktorer stängda och två i drift). För el från Forsmark läggs 3 öre på per kWh (där är alla reaktorer i drift).

Förutom avgifterna måste kärnkraftsbolagen ställa två garantier, tillsammans handlar det om 60 miljarder kronor, enligt Riksgäldens beräkningar.

Dessutom revideras beräkningarna av hur mycket pengar som beräknas gå åt för slutförvaret vart tredje år.

Källa: Svensk kärnbränslehantering (SKB) och Riksgälden

Ekonomi

Så mycket har skogspriserna ökat i Sverige

Ekonomi
Ekonomi Skogspriserna i landet ökade i snitt med 11,3 procent under 2021.
Störst var ökningen i södra Sverige, enligt en ny rapport.

Det är Ludvig & Co (tidigare LRF Konsult), fastighetsmäklare för skogsfastigheter, som har sammanställt rapporten över skogspriser.

Priserna har ökat i hela landet under det senaste året, men likt tidigare år sticker de bördiga södra delarna av landet ut i statistiken. Prisökningen för det senaste året i södra Sverige var 13,8 procent per skogskubikmeter. Ökningen i området de senaste fem åren ligger på 26 procent.

I norra Sverige ökade priset per skogskubikmeter med 10 procent under 2021, och i mellersta Sverige med 9,4 procent.

I genomsnitt för hela Sverige har priserna ökat med 26 procent de senaste fem åren.

Personer som sedan tidigare ägde skogsmark stod för 62 procent av köpta objekt under 2021. 38 procent var förstagångsköpare.

Medelåldern för säljare av skogsmark var 67 år och för köpare 53 år.

Uppdelat på kön var det hyfsat jämt mellan män och kvinnor som sålde skogsmark, med 60 procent manliga säljare. Bland köpare var det tydligare mansdominans – hela 77 procent av de som köpte skog under året var män.

Patrik Dokk/TT

FAKTA

Fakta: Prisutveckling skogsmark

Genomsnittspriser för skogsmark i Sverige, räknat i kronor per skogskubikmeter (kr/m3sk) och utvecklingen de senaste åren.

Priset 2021: 333 kr per skogskubikmeter.

Förändring 1 år: +10 procent.

Förändring 5 år: +27 procent.

Förändring 10 år: +3 procent.

Priset 2021: 540 kr per skogskubikmeter.

Förändring 1 år: +9,4 procent.

Förändring 5 år: +25 procent.

Förändring 10 år: +17 procent.

Priset 2021: 817 kr per skogskubikmeter.

Förändring 1 år: +13,8 procent.

Förändring 5 år: +26 procent.

Förändring 10 år: +34 procent.

Priset 2021: 535 kr per skogskubikmeter.

Förändring 1 år: +11,3 procent.

Förändring 5 år: +26 procent.

Förändring 10 år: +19 procent.

Källa: Ludvig & Co

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Ekonomi

Vindkraftsägarna får betalt för att strypa elen

Vind och sol ska förmås bidra till balansen i elsystemet. Arkivbild.
Foto: Michael Sohn/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Den kraftiga utbyggnaden av vindkraft skapar problem för det svenska elsystemet.
Nu ska vindkraftsägarna förmås att bromsa snurrorna när det blåser mycket.

Vindkraft, liksom sol-el, är inte reglerbar. Det går inte att kommendera fram mer vind eller sol. Däremot går det att stänga av/dra ner på produktionen för att styra hur mycket kraft som vindsnurrorna kan producera.

Som prognoserna ser ut kommer allt mer av den svenska elen att komma från vindkraften. Om två-tre år bedöms vinden tillverka lika mycket el som kärnkraften.

– Men vindkraften är samtidigt en del av problemet, säger Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska kraftnät.

Måste vara balans

För att elsystemet ska fungera måste precis lika mycket produceras som användas vid varje givet tillfälle. Vattenkraften är reglerbar, den kan vridas på och strypas efter behov. Kärnkraften är på motsvarande vis också stabil till sin natur, inte väderberoende.

Nu vill Svenska kraftnät köra igång en pilotstudie för att förmå även vindkraftsägarna att ingå i ett system för så kallade stödtjänster som håller det svenska kraftsystemet i balans. Systemet med stödtjänster fungerar så att Svenska kraftnät betalar kraftproducenter eller förbrukare för att bidra till att hålla systemet i balans.

Kompenseras fullt ut

För vindkraftens del skulle det kunna handla om att vindparksägarna får betalt för att köra snurrorna på lägre fart. Konsekvensen blir mindre betalt för elen, men i stället kompensation från Svenska kraftnät.

– Tanken är att man ska gå plus på det, säger Jorunn Cardell.

När det dessutom blåser mycket blir elen oftast billig, vilket gör att det kan vara mer förmånligt att få betalt för att dra ner produktionen.

Och det kommer inte att vara ett tvång att vara med i stödtjänstsystemet, enligt Cardell.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Stödtjänster

Kraftsystemet måste hela tiden hålla en jämn frekvensnivå, 50 Hertz, genom att i varje ögonblick tillföra systemet lika mycket effekt som det förbrukas. Eftersom produktion och konsumtion varierar måste det finnas produktions- och förbrukningsresurser till hands för att balansera vid ojämnheter.

Det är resurser, så kallade stödtjänster, som Svenska kraftnät bland annat köper på marknaden för att ha en ständig beredskap.

Källa: Svenska kraftnät

Ekonomi

Samsungs vinst ökade kraftigt

Elektronikjätten Samsung Electronics försäljning ökade kraftigt det fjärde kvartalet i år. Arkivbild
Foto: Ahn Young-joon/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Sydkoreanska Samsung Electronics redovisar en nettovinstökning på 53 procent för det fjärde kvartalet i år, jämfört med samma period förra året. Vinsten landade på 13,9 biljoner won, motsvarande drygt 107 miljarder kronor.

Elektronikjätten har kontinuerligt visat starka försäljningssiffror sedan början av coronapandemin till följd av en stark efterfrågan på minneschip, mobiltelefoner och hemelektronik.

Samsung säger i ett uttalande att bolaget kommer att öka produktionen under 2022 eftersom den globala efterfrågan på elektronikprodukter förväntas stiga. Men bolaget säger också att "utmaningar kopplade till leveransfrågor och covid-19 troligen kommer att bestå".

Efterfrågan på minneschip som används i servrar förväntas fortsätta växa under året på grund av ökade investeringar i kommunikationsteknik, lanseringen av nya datorprocessorer och expansionen av 5G-anpassade mobila enheter.

Ekonomi

Upp och ned på Asienbörserna

Det var en blandad inledning på handeln på de ledande Asienbörserna. Arkivbild
Foto: Ahn Young-joon/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Asienbörserna gick åt olika håll under den inledande handeln på torsdagen.

Tokyobörsens Nikkei 225-index gick upp 0,4 procent i den tidiga handeln, och Topix hade ökat med 0,5 procent.

Bland storbolagen gick Toyota upp 1,1 procent medan Sony backade 3,5 procent.

I Hongkong föll Hang Seng-index med 1,4 procent, medan Shanghaibörsen höll sig oförändrad. Kompositindexet i Shenzhen gick ned 0,1 procent.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL