Opinion

Inte så överraskande

Sveriges nya regering
Foto: Pontus Lundahl/TT
Opinion
Opinion

Efter ett ovant ståhej har Sverige nu både en ny statsminister och en regering. Visst inslag av falsk marknadsföring fanns i Magdalena Anderssons löfte om att överraska med valet av ministrar. Listan med statsråd var huvudsakligen kända namn, även om det fanns några oväntade val.

Även de utan tidigare regeringserfarenhet har i stor utsträckning varit i offentlighetens ljus.

Annika Strandhäll som miljöminister tillhörde inte de oväntade valen rent politiskt, men hon lämnade politiken av personliga skäl 2019 för att hantera ett dödsfall i familjen och var inte given i regeringen. Karl- Peter Thorwaldsson, före detta LO-ordförande som senast arbetat i stålindustrin, anses av många vald för att han kan tala om grön omställning med erfarenhet från industrin. Man får dock anta att en före detta fackordförande också valts för att LO-medlemmarna i allt högre grad röstar på Sverigedemokraterna istället för Socialdemokraterna.

Magdalena Andersson är inte den enda kvinna som gör historia i den nya regeringen. Nya skolministern Lina Axelsson Kihlblom blir den första transpersonen i en svensk regering. Bortsett från det har hon ett i sammanhanget fint cv med erfarenhet av att vända utvecklingen i skolor med utmaningar och olika ledarskapsroller inom skolan.

Axelsson Kihlblom har varit med i TV-serien rektorerna. Rollen som TV-personlighet delar hon med den nye energi och digitaliseringsministern Khashayar Farmanbar, som varit med i serien ”Gift vid första ögonkastet”. Andersson förefaller att satsa på folk som är vana vid offentligheten.

Den inledda förundersökning mot infrastrukturminister Tomas Eneroth för sexuellt ofredande besvärar uppenbarligen inte Andersson. Sannolikt lär den läggas ner, så kanske blir det ett ickeproblem. Kritiken mot utbildningsminister Anna Ekström kring PISA-resultaten har bevisligen inte heller påverkat.

Det är oklart vad detta ministerlag kan åstadkomma, med mindre än ett år kvar till valet och en högerbudget att regera på, men de lär vara bra på att möta pressen och prata inför kameror.

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

Opinion

Val och desinformation

Valsedlar.
Foto: Erik Simander / TT
Opinion
Opinion

Valen är det finaste vi har. Men samtidigt som valdeltagandet står på topp – ett tydligt tecken på engagemang och förtroende – så är demokratin hotad och ifrågasatt. Vid valet 2018 ökade antalet anmälningar om oegentligheter kraftigt i förhållande till 2014. Det fanns naturligtvis anmälningar som handlade om verkliga fel i rösthanteringen, så som att kommunvalsedlar lagts i urnan för landstingsvalen, att röster inte kommit fram i tid för att räknas och felaktig avprickning i vallängden, men de allra flesta var ogrundade, byggde på missförstånd och ofta rena lögner.

Ökningen ska inte ses som en indikator på att det förekom mer oegentligheter eller fel utan som en indikator på ökad misstro och ett resultat av att det finns krafter som medvetet försöker undergräva vår tilltro till systemet.

Sverigedemokraterna sprider sedan länge rykten om valfusk. I ett pressmeddelande 2009 under EU-valet påstod Jimmie Åkesson att det pågick omfattande valfusk ute i vallokalerna genom att småpartiernas valsedlar göms och slängs. Efter valet 2018 skrev SD:s tidning Samtiden att fusket var så omfattande att valresultatet knappast speglar folkviljan. Tidningen länkade till ett upprop som innehöll grova påståenden om direkt valfusk. Uppropet krävde omval, men även en ny utformning av valsedeln, och detta senare krav är något som många av oss som värnar demokratin faktiskt sympatiserar med.

Val är inte en enkel sak, det är ett komplicerat och intrikat system som måste vårdas, granskas och reformeras ibland. Konspirationsteorier vävs ofta kring verkliga brister, risker och tillkortakommanden. Exempel på sådana tillkortakommanden i det svenska systemet är ombudsröstningen och systemet med en valsedel per parti istället för enhetsvalsedel.

Sveriges journalister måste förbereda sig på att ryktesspridningen kommer att öka inför, efter och under valet i september i år. Inte bara från Sverigedemokraterna, utan även från mer anonyma och extrema aktörer. I värsta fall desinformation av ryskt ursprung. I USA räckte det med att en handfull högerextrema spred rykten om valfusk för att en tredjedel av befolkningen skulle ifrågasätta valets legitimitet. Enligt en opinionsundersökning i december 2020 var 75 procent av de republikanska väljarna övertygade om att miljontals falska röster för Biden hade räknats in i valresultatet. En av de mest stabila demokratierna i världen kan skakas i sina grundvalar av denna typ av draksådd. Den kommer sås även här.

Sveriges kommunpolitiker måste därför lägga mer resurser på att ordna bättre vallokaler och på att rekrytera och utbilda röstmottagare (valförrättare), som i många kommuner bara får några timmar utbildning. Röstmottagare måste ha förmågan att snabbt hantera incidenter och sabotage.

Du som medborgare kan anmäla dig till att bli röstmottagare. Då gör du en viktig insats för demokratin, inte minst genom att du kan vittna för familj, vänner och kollegor om hur valen faktiskt går till. Sista ansökningsdag är i de flesta kommuner i slutet av februari.

Man kan inte ta för givet att valsystemet fungerar. Inte heller att medborgarna litar på det. Det är vi medborgare som förvaltar det här systemet. Vi måste även vara beredda att försvara det.

Amanda Valentin

Opinion

Byråkratifeta regioner

Alltför många pärmbärare i regionerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Vi är inne i ett valår. Inga politiker kommer att ha svårare att försvara sitt fögderi än regionpolitikerna som har ansvaret för den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet visade för några dagar sedan hur hela 33,6 procent av personalökningarna inom sjukvården de senaste 13 åren består av byråkrater. Allra värst är det i Region Stockholm där ökningen av byråkrater är 62 procent. Men även Region Skåne ligger illa till med en ökning med 34 procent.

Av samtliga personalökningar står ökningen av byråkraterna för 62 procent hos värstingen, Region Stockholm. Rikssnittet ligger på 33,6 procent medan Skåne har en ökning med 34 procent, vilket motsvarar 1925 fler byråkrater. Alla är förstås inte passiva pärmbärare ingen verksamhet klarar sig utan en stor tjänstemannakader. Men vi har fått en alltmer destruktiv obalans mellan vårdpersonal och en svällande byråkrati.

Få eller inga politiker kommer att ställa sig upp och försvara ökningen av byråkratin. Frågan är om de ens är medvetna om hur omfattande ökningen har varit. Snarare är den ett utslag av bristande kontroll och oförmåga att göra rätt prioriteringar.

Så här kan vi inte ha det och definitivt kan vi inte fortsätta på den inslagna vägen.

Till det paradoxala hör att ökningen av antalet byråkrater inom sjukvården inte är önskad av politikerna. De vinner inte några väljare under valrörelsen genom att stå i valstugor och peka på att de har anställt fler tjänstepersoner för den och den uppgiften. Däremot riskerar politikerna i majoritetskonstellationerna att förlora valet om och när väljarna får upp ögonen på hur illa ställt det är.

Det behövs en kriskommission för sjukvården. Den svällande byråkratin är inget som regionpolitikerna eller regionernas högsta chefer själva klarar av att hantera. Det gäller i synnerhet som en delförklaring är att statliga regelverk kring sjukvården pressar fram en ökad byråkrati t.ex genom dokumentationskrav, rapporteringsskyldigheter och liknande krav på de administrativa processerna.

Det finns en rad saker som behöver klarläggas. Hur kan t.ex Region Östergötland begränsa ökningen av andelen byråkrater till 14 procent under samma tidsperiod som genomsnittet för regionerna är mer än dubbelt så högt på 34 procent. Det behövs en kriskommission för sjukvården, gärna en gemensam via SKR, regionernas eget samverkansorgan.

Lars J Eriksson

Opinion

Laban kunde varit en bra anställd

Opinion
Opinion

Kanske är det ingens fel att 23-årige Laban från Eslöv, som hade autism, valde att avsluta sitt liv efter att han upplevt sin arbetssituation som stressande. Laban arbetstränade på Samhall, som borde haft goda förutsättningar att tillgodose en anställd med särskilda behov. Att han inte kunde garanteras den förutsägbara, trygga arbetsträning som han behövde för att kunna fungera är rejält tragiskt.

Personer med symptom som gör att de kräver en extremt inrutad, förutsägbart arbetssituation skulle kunna vara en tillgång för en verksamhet. En ung person utan problem med att göra vad hen ska på utsatt tid, som trivs med det som andra skulle tycka var tråkiga, repetitiva arbetsuppgifter skulle med rätt stöd vara en bra anställd.

Det sorgliga och märkliga i historier som Labans är att personer med den här typen av funktionsvariationer med rätt förutsättningar både kan klara av och trivas med ett arbete. Personer med en problematik som gör det struligt för dem i vardags- och privatlivet kan komma till sin rätt på en arbetsplats med tydliga regler och förväntningar.

Man kan inte annat än beklaga att det verkar så svårt med förståelsen för vad som behövs för att personer med särskilda behov ska få plats på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsgivare som Samhall borde ha kompetens och möjlighet att av att möta dem på deras egna villkor.

Martina Jarminder

Opinion

Vad man pratar om när man pratar ekologiskt

Opinion
Opinion

En rapport från ekonomihögskolan vid Lunds universitet kommer fram till att ekologisk odling är sämre för miljön än konventionell. Som vanligt har det lett till en diskussion som blandar ihop koncept och målsättningar med ekologisk odling, vilket man bland annat kunde se i en läsarchatt på SVT i samband med inslaget.

Tillspetsat kan man säga att de som är mot eko-odling är nedlåtande och förespråkarna är romantiserande och otydliga. Man kan dock glädja sig åt att kunskapen mellan de två grupperna förefaller överlappa i högre grad än tidigare. Till exempel är eko-skeptikerna numera med på att det behövs häckar och snår mellan åkrar även inom konventionellt jordbruk om man ska ha någon chans till biologisk mångfald.

Det är ett missförstånd att ekoodlare och konsumenter inte förstår att avkastningen blir mindre utan konstgödsel. Att eko-konsumenter är lurade av godhetssignalering är en vanlig tes från eko-skeptikerna, men det stämmer sällan. Eko-skeptikerna verkar å sin sida underligt ointresserade av näringsvärdet i det som odlas: mycket mat innebär inte alltid bra mat.

I studien menar man att det är bättre för klimatet med konventionell odling som maxar avkastning eftersom övrig mark då kan vara ”skog eller orörd natur”. Övergivna åkrar förvandlas inte till naturskog bara för att man slutar odla vete där, det är olika sorters mark. Detta inte främst menat som kritik av studiens författare, utan som ett uppgivet konstaterande av hur studiens resultat kommer att läsas och tolkas.

Ekobonden Ebba-Maria Olson på Mossagården i Veberöd intervjuas om huruvida studien kommer att leda till att hon övergår till konventionellt jordbruk, men ekoodlare har oftast gjort hemläxan kring varför de vill odla ekologiskt. Olson nämner daggmaskar. Ekoodling handlar ofta om tanken om jorden som en enda levande och frisk organism, som ska vara full av svamptrådar, maskar och insekter som gör sitt jobb. Det kan inget konstgödsel i världen åstadkomma.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker på företagsfinanser.se för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Opinion

Även dyrare pizza

Högre elpriser slår igenom överallt.
Foto: Marco Ugarte
Opinion
Opinion

En stor del av svenska folket har drabbats av en elprischock när de öppnat sin elräkning från december som förfaller nu i slutet på januari. Det handlar för många om mer än en fördubbling av elkostnaden, mest i Sydsverige och för de med rörligt avtal. Det har gjort att vi fått ett nytt begrepp, elfattigdom.

Men det är inte bara enskilda hushåll som drabbas. I Skånska Dagbladet intervjuades Roy Rosendahl, vd för Klagstorps Gurkodling. Hans företag får ökade kostnader med 600.000-700.000 kronor eftersom växthusodling är en mycket elkrävande verksamhet, en kostnadsökning som det blir svårt föra vidare till kunderna.

På den politiska nivån har elprisernas ökning blivit en het potatis. Regeringen vill subventionera de med särskilt höga elkostnader för sin uppvärmning. Det är en fördelningspolitiskt tveksamt förslag, hur undviker man att subventionera de med uppvärmd inomhuspool, lyxigt stor boendeyta eller annat som inte handlar om värmeförsörjningen i ett hus? Ändå är det rätt att regeringen vill göra något.

Men den chockhöjda elräkningen i december är inte tillfälligheterna spel utan speglar ett Europa som varit alltför passivt när det gäller att investera i energisektorn. Det handlar heller inte om begränsade ryska gasleveranser till Europa, de var högre under 2021 än 2022. Angela Merkel sa kort före sin avgång att Ryssland helt följt sina leveranser.

Inom EU råder en fri elmarknad. Eftersom naturgas används för att producera elektricitet så innebär konkurrens om gas och högre gaspriser också högre elpriser. Med den fria elmarknaden tvingas vi i Sverige betala för andra länders bristfälliga energipolitik, något som även företrädare för svensk industri reagerar emot. Framöver kommer vi att se hur höga elpriser slår igenom på en rad områden; höga grönsakspriser, högre priser på mejerivaror, dyrare gödning för lantbruket, dyrare varor i alla slag av butiker som är beroende av el, dyrare pizza och matbröd, ja nästan allt som vi konsumerar blir dyrare. Detta för att politikerna inte förstod vad en gemensam elmarknad inom EU skulle leda till.

Lars J Eriksson

Sjöbo

Bostadsrätter byggs först på Bränneriet

Det nya bostadsområdet Bränneriet ska ta form bakom busstationen i Sjöbo. Totalt planeras knappt 400 bostäder.
Foto: Caroline Stenbäck/Arkiv
Sjöbo
Sjöbo Nu har kommunen bestämt att det ska bli bostadsrätter i det första kvarteret som byggs i det nya bostadsområdet Bränneriet bakom busstationen i Sjöbo.

Hela området, som ligger mellan Fabriksgatan och Silogatan, kommer att bestå av fyra kvarter. Tre av dem ska tillsammans rymma knappt 400 bostäder i form av flerbostadshus och radhus. I det fjärde kvarteret planeras en förskola.

– Hela området kommer nog att ta runt tio år att bebygga, säger Jesper Andersson, chef för tekniska förvaltningen.

Det första bostadskvarteret som ska bebyggas blir vid Fabriksgatan, och de förberedande arbetena startade för några månader sedan.

– Det ligger närmast befintlig bebyggelse.

Totalt handlar det om cirka 120 bostäder som planeras i det kvarteret.

– Byggherren är dock den som bestämmer exakt antal, eftersom det är den som ritar och bestämmer storlekarna.

En skiss på hur Bänneriet kommer att se ut. Det första kvarteret har ses huskroppar och kommer att rymma cirka 120 bostäder.
Foto: Illustration: Sigma Civil

Boendeformen bestämd

Politikerna har nu bestämt boendeformen för det första kvarteret.

– Även om styrgruppen inte var enig så ville majoriteten att det ska byggas bostadsrätter. Det är också vad vi har hört från mäklare att det efterfrågas.

Jesper Andersson, chef för tekniska förvaltningen.

Jesper Andersson säger att det första kvarteret kommer att ta några år att bygga.

– Det är sex huskroppar totalt. Exploatören kan välja att bygga något först, släppa ut det på marknaden och därefter gå vidare med nästa. Kanske producerar man cirka fyrtio bostäder per år.

Ta bort träd

För att området ska kunna bebyggas behöver några lindar i allén, där Solgatan gick, tas bort. De omfattas av biotopskydd och anses värda att skyddas.

– Vi har därför gjort en ansökan till länsstyrelsen och vi har nu fått besked om att vi får ta bort fyra av träden. Som kompensation ska vi plantera dubbelt så många nya träd, totalt åtta, utöver dem som redan är planerade i planen. Var träden ska placeras håller vi nu på att titta på, säger Jesper Andersson.

Tävling planeras

Vilken byggherre som ska få bygga första kvarteret ska avgöras med en tävling som innehåller vissa krav på utformningen. Tävlingen har dock blivit lite försenad.

– Underlaget till tävlingen ska arbetas fram och presenteras för kommunstyrelsen i april. Om det godkänns går man vidare och annonserar om detta. Efter sommaren tas beslut om tilldelning.

– Byggherren som får anvisad mark får sedan en tid på sig att pröva marknaden och söka bygglov. Om det blir ett eller två är inte bestämt än. Bankens krav är ju också att 70 procent av bostäderna ska vara sålda innan man börjar bygga, säger Jesper Andersson.

Politikerna har tidigare fört fram att bebyggelsen i Brännerietområdet ska ”sticka ut” men även präglas av hållbarhet och långsiktighet.

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL