Inrikes

Fyra i familj döms för hedersvåld mot dotter

Fyra personer i en familj döms för hedersrelaterade våldsbrott. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En ung kvinna och hennes manlige bekant misshandlades av kvinnans familj sedan de skickat meddelanden till varandra. Nu döms fyra av familjemedlemmarna för övergreppen som enligt rätten haft hedersmotiv, skriver Östersunds-Posten.

Familjen kom till Sverige för några år sedan och bor i Härjedalen. Kraven på att kvinnan inte skulle umgås med "fel" personer blev allt hårdare och spårade ur en dag förra hösten.

En familjemedlem kom på att kvinnan skickade meddelanden till en man som gick på samma skola. Flera i familjen sökte då upp mannen och misshandlade honom. Senare samma dag blev den unga kvinnan utsatt för en flera timmar lång misshandel.

Pappan i familjen döms nu till sex månaders fängelse för bland annat misshandel. En av bröderna får åtta månaders fängelse. Mamman och en av bröderna döms till villkorlig dom med samhällstjänst.

Kvinnan lever numer i ett skyddat boende.

Inrikes

Man död i grävmaskinsolycka

En person är död efter att en grävmaskin vält. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 65-årsåldern har avlidit i en olycka utanför Skillingaryd i Vaggeryds kommun.

– Jag har fått uppgifter om att en grävmaskin har vält och i samband med det så skadades grävmaskinsföraren som nu tyvärr är avliden, säger polisens presstalesperson Thomas Agnevik.

Polis och ambulans larmades strax före halv tio på tisdagen. Olyckan ska ha inträffat i terrängen i närheten av Lilla Föreberg i Vaggeryd. Händelsen utreds som en arbetsplatsolycka.

Polisens kriminaltekniker är på väg till platsen för att undersöka orsaken till olyckan.

– I och med att det är en dödsolycka så kommer vi att utreda den noggrant men det finns ingen brottsmisstanke i nuläget, säger Thomas Agnevik.

Inrikes

Äldre man häktad för mord på kvinna

En äldre kvinna hittades död i en bostad i Ljungby i fredags. Nu har en man i 70-årsåldern häktats misstänkt för mord. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 70-årsåldern har häktats misstänkt för mordet på en äldre kvinna som hittades död i en bostad i småländska Ljungby på fredagseftermiddagen, rapporterar lokala medier.

– De är bekanta med varandra, säger åklagaren Annie Runander till TT.

Mannen är skäligen misstänkt för brottet, vilket är den lägre misstankegraden.

Inrikes

Nu inleds ny Estoniarättegång i hovrätten

Journalisten Henrik Evertsson inför hovrättsförhandlingarna i hovrätten för västra Sverige, angående dykningarna på Estonia.
Foto: Adam Ihse/TT
Inrikes
Inrikes Nu inleds hovrättsförhandlingen om åtalet mot Estoniafilmarna. Två personer i gruppen misstänks ha brutit mot gravfriden när de skickat ned en robot för att dokumentera vraket på Östersjöns botten.

Passagerarfärjan Estonia förliste i hårt väder på Östersjön en natt i september 1994. Det var en stor katastrof. 852 personer omkom. Bara 137 av de ombordvarande kunde räddas.

En tid efter katastrofen beslöts att gravfrid ska råda vid vraket, enligt en särskild lag.

I september 2019 skickade filmaren Henrik Evertsson och hans team ned en dykrobot för att filma vraket. I dokumentärserien "Estonia – fyndet som förändrar allt" på Discovery kunde de sedan visa bilder av ett tidigare okänt hål i skrovet.

De båda åtalade, Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson, friades av Göteborgs tingsrätt som ansåg att de inte begått något brott eftersom de arbetare från en tysk båt. Tyskland har inte infört den specifika lagstiftningen som Sverige gjort och som åtalet bygger på.

Ett år efter den friande domen i Göteborgs tingsrätt prövas nu fallet av hovrätten för västra Sverige.

Åklagaren har yrkat att de åtalade ska dömas till villkorlig dom och dagsböter.

– Vad som hänt är vi helt överens om. Det vi är oense om är om lagen är tillämplig eller inte, säger kammaråklagare Helene Gestrin som överklagat tingsrättsdomen.

Bilden av hålet som visades i dokumentärserien om förlisningen efter att ett team filmat vraket hösten 2019.
Bilden av hålet som visades i dokumentärserien om förlisningen efter att ett team filmat vraket hösten 2019.
Foto: Johan Hallnäs

FAKTA

Fakta: Estonia

Färjan Estonia lämnade hamnen i Tallinn på kvällen 27 september 1994. Men knappt halvvägs till Stockholm kantrade fartyget i hårt väder. Sedan sjönk Estonia inom mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. När bogvisiret lossnade, forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.

Dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" visade ett nytt, tidigare okänt hål i skrovet på havsbotten. Bilderna väckte stor uppmärksamhet.

Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland gör nu en ny granskning av vad som hände när färjan gick under.

Lagen om gravfrid vid vraket ändrades 1 juli 2021. Verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland eller Finland för utreda katastrofen är nu undantagen från förbudet att dyka.

I november 2021 uppgav Statens haverikommission att de nya hål som upptäckts i skrovet troligen orsakats av klippor på havsbotten.

Inrikes

Par misstänks för misshandel av sitt spädbarn

Ett par har begärts häktade misstänkta för synnerligen grov misshandel av sitt eget spädbarn. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man och en kvinna begärs häktade misstänkta för synnerligen grov misshandel av sitt spädbarn, rapporterar P4 Kalmar.

– Barnet har allvarliga skador och vårdas på sjukhus. Brottet har inträffat i Kalmar kommun, säger Robert Loeffel, presstalesperson vid polisen, till Barometern.

Det var vårdpersonal som kontaktade polisen, som grep paret. Åklagaren Linda Canéus får frågan om det finns risk för barnets liv.

– I begreppet synnerligen grov misshandel ligger det att gärningen varit hänsynslös. Mer än så säger jag inte i det här läget, säger Linda Canéus till tidningen.

Inrikes

Tiotusentals svenskar köar för operation

Minskad operationskapacitet och personalbrist är en av pandemins effekter som skapar stora problem inom vården.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Sedan pandemins början har 169 000 färre operationer genomförts. Samtidigt har sjukhusen i landet stora bemanningsproblem. Det visar ny årsstatistik som TT tagit del av.

– Vi hade en kvinna på strax över 60 år förra veckan på operationsavdelningen som hade polyper i näsan som hängde fram genom näsborrarna ner till överläppen. Det är ingen dödlig sjukdom, men den förorsakade mycket besvär för henne. En patient ska inte behöva vänta mer än 90 dagar på operation, men hon hade väntat i över ett år, säger Gunnar Enlund, biträdande registerhållare på Svenskt perioperativt register (SPOR).

I Sverige genomförs ungefär 560 000 operationer under ett normalår. Under pandemiåren 2020-2021 sjönk kapaciteten med 169 000 färre genomförda operationer totalt. Redan före pandemin stod 133 000 personer i vårdkön enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Personalbrist

I nuläget är det inte antalet platser på intensivvårdsavdelningen (Iva) som är begränsade utan en stor del av personalstyrkan på sjukhusen som är sjuk i covid, vabbar eller sitter i familjekarantän. På grund av detta har till exempel Akademiska sjukhuset i Uppsala gått upp i stabsläge.

– Nästan alla sjukhus är underbemannade. Vårdbehovet är större än vad vi klarar med. Vi hade redan ett vårdberg 2019 före covid, och nu är det adderat med 169 000. Vi behöver öka bemannade operationssalar, men de som jobbar är trötta och slitna för närvarande. Kraften finns inte, säger Gunnar Enlund.

Hjälpas åt

Sjukvården i Sverige är regionstyrd och även om det gått bättre för en del regioner under vissa perioder har ingen förskonats från problemen under pandemin.

– Det är olika i olika regioner men alla delar ungefär samma bild. Den senaste veckan är Kalmar, Stockholm och Jämtland-Härjedalen de regioner som har det mest besvärligt, säger han.

Akuta operationer samt tumörer och cancersjuka prioriteras högst. Samtidigt gör varje avdelningen inom en region prioriteringar i sina egna väntelistor. Enligt Gunnar Enlund löser detta inte det generella problemet.

– Vi behöver hjälpas åt. Läkarförbundet hade en idé om en nationell operationsväntelista men jag tror inte det skulle funka. Men precis som när Iva-patienter flögs med helikopter till andra sjukhus i andra regioner under hela pandemin, så kan vi kanske göra något liknande gällande operationer fast med tåg i stället, säger han.

Rättat: I en tidigare version av denna text och faktaruta förekom otydligheter. I texten förtydligas nu siffror kring hur många färre operationer som har genomförts sedan pandemins start. I faktarutan förtydligas att det rör sig om ett index.

Amanda Alvarsson/TT

Rebecka Fogelmarck/TT

Marianne Ahlenius/TT

Grafen visar antalet operationer genomförda mellan 2019-2021.
Grafen visar antalet operationer genomförda mellan 2019-2021.
Foto: Johan Hallnäs
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Inrikes

Färre asylansökningar men fler arbetstillstånd

Migrationsverket har presenterat statistik från den gångna året som visar att fler fick arbetstillstånd och att färre sökte asyl. Arkivbild.
Foto: Adam Wrafter/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Antalet ansökningar om asyl i Sverige minskade med tolv procent 2021 jämfört med året före. Samtidigt ökade antalet beviljade arbetstillstånd, enligt statistik från Migrationsverket.

Totalt inkom 11 414 ansökningar om asyl 2021, vilket är en minskning med 12 procent jämfört med 2020. Flest ansökningar kom från personer med ursprung i Afghanistan, Syrien och Irak, skriver Migrationsverket på sin hemsida.

Antalet beviljade arbetstillstånd ökade med nästan 7 000 förra året. 2021 beviljades 39 270 tillstånd. Året innan var motsvarande siffra 32 379. Det vanligaste ursprungslandet för dem som fick arbetstillstånd var Thailand, följt av Indien och Ukraina. Flest arbetstillstånd beviljades inom yrkesgruppen bärplockare och planterare, samt för yrken inom it-området.

71 229 personer, av cirka 76 000 inkomna ansökningar, beviljades svenskt medborgarskap förra året. De vanligaste medborgarskapen bland de sökande var Syrien, Somalia och Afghanistan.

Samtidigt beviljades fler än 8 200 britter uppehållsstatus i Sverige, visar årsstatistiken för 2021.

I kölvattnet av Storbritanniens utträde ur EU har brittiska medborgare från den 1 december 2020 till den 31 december 2021 kunnat ansöka om uppehållsstatus för att säkra sin rätt ett vistas i Sverige.

Vid årsskiftet hade Migrationsverket fått in totalt 12 625 sådana ansökningar. 8 231 britter hade då beviljats uppehållsstatus i Sverige.

Inrikes

Förstärkt pandemistöd till kulturen

Näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson. Arkivbild.
Foto: Duygu Getiren/TT
Inrikes
Inrikes Kritiken mot evenemangsstödet har varit hård från kultur- och nöjesbranschen den senaste tiden. Nu höjer regeringen ersättningen, men ändrar inte ansökningsvillkoren.

Evenemangsstödet till kultur- och nöjesbranschen förstärks. Det gäller både kostnadstäckningen och maxbeloppet.

Det kommer nu att gå att få stöd för upp till 90 procent av kostnaderna, i stället för dagens 70 procent. Dessutom höjs maxbeloppet till 22,5 miljoner kronor.

– Kulturlivet har drabbats hårt av pandemin, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) på en pressträff tillsammans med kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).

Stödet infördes för att arrangörer av större evenemang skulle våga fortsätta att planera för genomförandet, trots att restriktioner gjorde att arrangemanget måste begränsas.

Av de totalt tre miljarder kronor som avsatts till evenemangsstödet har endast runt 65 miljoner utnyttjats hittills, vilket enligt branschen är ett tecken på att reglerna är för komplicerade. Men regeringen har inte för avsikt att ändra något i regelverket nu.

– Vi måste vara fortsatt stränga, säger Thorwaldsson och menar att det är en balans mellan att stödberättigade ska få pengar och att fusk ska undvikas.

Inrikes

TT-FLASH: Mer ersättning för evenemang

Inrikes
Inrikes Ersättningen för inställda evenemang höjs. Arrangörer ska få 90 procent av kostnaden, dessutom ska maxbeloppet höjas, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL