Inrikes

Tegnell: Samma strategi som tidigare

Statsepidemiolog Anders Tegnell anser inte att den svenska strategin bör förändras till följd av den nya virusvarianten omikron. Arkivbild.
Foto: Duygu Getiren/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Sverige kommer inte att förändra sin strategi mot coronaviruset till följd av omikron-varianten, enligt statsepidemiolog Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten.

– Det handlar fortfarande om samma sjukdom. Vi har all anledning att tro att de åtgärder vi vidtagit tidigare kommer att fungera även mot denna variant, säger Tegnell till nyhetsbyrån AFP.

Han medger däremot att det finns en osäkerhet kring huruvida vaccinen kommer att vara effektiva mot omikron eller inte.

– Det är kanske det största orosmolnet.

Tidigare på tisdagen bekräftades två nya fall av omikron i Stockholms län.

Det innebär att det totala antalet konstaterade fall i Sverige är uppe i tre, efter att det första hittats i Skåne i går.

Inrikes

Experter om dos tre och livet efter omikron

Hur är det nu, ska man ta dos tre trots att man varit sjuk? Arkivbild.
Foto: Eugene Hoshiko/AP/TT
Inrikes
Inrikes Omikron sprider sig som en löpeld över landet samtidigt som många ska ta sin tredje spruta. Hur ska vi bete oss? Och kan vi befara nya, värre varianter? Här svarar experter på några av de vanligaste frågorna.

1. Varför ska jag ta tredje vaccindosen när omikron oftast orsakar mildare sjukdom?

Även om omikron i högre utsträckning än tidigare virusvarianter verkar ge mildare sjukdom, så är risken för att bli svårt sjuk långtifrån noll. Data som finns hittills pekar på att risken för sjukhusvård är 50 procent lägre jämfört med delta, uppger Ali Mirazimi, professor och vaccinforskare vid Karolinska institutet. Det innebär att många fortfarande kommer att få en sjukdom som kräver vård när smittspridningen är omfattande.

– Vi får heller inte glömma att den som har två doser tappar skyddseffekten mot infektion efter en tid. Den tredje sprutan boostar skyddet mot både omikron och deltavarianten som ju fortfarande finns kvar i samhället. Så det finns fortfarande väldigt goda skäl att ta tredje dosen, säger han.

2. Hur pass bra skydd ger en tredje vaccindos mot att bli smittad?

Det finns gott om bevis för att vaccinet ger ett bra skydd mot allvarligare sjukdom.

Mot deltavarianten ger vaccinen fortfarande ett bra skydd mot att få smittan, men när det gäller omikron är läget mer osäkert. Mer och mer data bland annat från England pekar på ett gott skydd även mot att smittas av omikron – för dem som tagit tredje dosen, uppger Ali Mirazimi.

– Hittills har det inte kommit några större studier och det finns inga säkra data. Men mer och mer data tyder på att tre doser skyddar mot smitta även med omikron, dock vet vi inte hur länge det skyddet kvarstår. Däremot räcker två doser inte för att kroppen ska få en första smittbarriär mot omikron, säger han.

3. Är det fritt fram att träffa äldre släktingar om både jag och släktingen tagit tredje dosen, och ingen i familjen har symtom?’

– Den som fått tre doser kan räkna sig som skyddad, så svaret är nästan ja. Vi kommer aldrig ifrån att inget vaccin är hundraprocentigt, det finns alltid en risk bakom hörnet. Om den äldre släktingen har bakomliggande sjukdomar eller är väldigt gammal och därmed mer skör, tycker jag att man fortfarande ska vara extra försiktig, säger Mirazimi.

Folkhälsomyndigheten har heller ingen rekommendation om att inte träffas när både man själv och den äldre släktingen är vaccinerad med tre doser och ingen har symtom. Däremot uppmanas vuxna att begränsa sina nära kontakter inomhus genom att avstå från större middagar och liknande sociala sammanhang.

4. Är det bättre att ha varit smittad med omikron än att ta en tredje spruta, sett till vilket skydd du får mot sjukdomen?

Den frågan är än så länge svår att besvara.

– Kunskaperna om vilket naturligt skydd en infektion med omikronvarianten ger mot att få covid-19 igen är fortfarande begränsade, medan skyddet av vacciner är desto mer välstuderat och på så vis säkrare, säger Ali Mirazimi.

Därför är myndigheternas rekommendation att man ska vaccinera sig så snart som möjligt efter att man blivit frisk.

Men flera experter har uttalat att det inte finns någon anledning att rusa iväg och ställa sig i vaccinkön efter en genomgången infektion – något Ali Mirazimi håller med om.

– Man kan med gott samvete vänta ett par veckor eftersom infektionen ger dig ett visst skydd. Men sen är det viktigt att ta sin tredje dos.

5. Vad kan vi vänta oss när det gäller nya virusvarianter?

Ända sedan sars-cov-2, som orsakar covid-19, dök upp för två år sedan har det muterat oavbrutet, och så kommer det att fortsätta. De flesta virussorter blir mildare med tiden, precis som nu skett med sars-cov-2 genom omikron.

Men det finns inga garantier för att viruset inte får en mutation som gör det ”elakare” igen, och än så länge går det bara att spekulera om hur mutationerna kommer att slå, enligt Ali Mirazimi.

– Dessa virus är duktiga på att ändra sig, så det kan dyka upp en mer elak variant som passerar skyddsbarriärerna som vi fått genom vaccin och tidigare infektioner, och ger oss en svårare sjukdom. Men det är väldigt svårt att säga hur stor den risken är, säger han.

Tomas Bergström, professor i mikrobiologi vid Göteborgs universitet, tror att risken för en mer elak variant är väldigt liten.

– Att evolutionen selekterat fram en mer elakartad variant bland våra kända luftvägsvirus har jag aldrig varit med om, även om möjligheten finns. De fyra övriga coronavirus, som också överfördes från fladdermöss och andra djur och som cirkulerar sedan länge tillbaka, är ganska snälla. Ingen av dem har någonsin blivit elak igen, fast dom troligen var farligare från början. Åtminstone på lite längre sikt ser jag det inte som ett problem att covid-19 börjar om och blir en allvarlig farsot med hög dödlighet igen. Och på närmre sikt har vi fortfarande kvar delta som ju kan ge allvarlig sjukdom men i övrigt tror jag mer på marginella skiftningar i virusets sjukdomsframkallande förmåga framöver, säger Tomas Bergström.

Det har även uppstått undervarianter av omikron, hittills BA.1, BA.2 och BA.3, där BA.2 just nu ökar i bland annat Sverige. Och med all säkerhet kommer det att uppstå fler. Hittills pekar allt mot att sådana varianter inte ger upphov till några drastiska förändringar.

– Men det är viktigt att fortsätta följa de undervarianter som uppstår för att se om de exempelvis blir bättre på att undgå vaccinskyddet, säger Ali Mirazimi.

6. Hur länge ska smittan klassas som samhällsfarlig?

Det nya coronaviruset är sedan den 1 februari 2020 klassat som en samhällsfarlig sjukdom. Den klassificeringen är det dags att omvärdera när viruset sprids i stor omfattning men ändå inte har någon större inverkan framför allt på sjukvård eller på sjukskrivningar, menar Ali Mirazimi.

När det sker är det svårt att förutspå, konstaterar han.

– Men baserat på de data vi har i dag, bör vi vara där när vi närmar oss sommaren. Om det inte kommer en ny mer elak variant eller annat elände.

7. När kan vi vänta oss slutet på pandemin?

Världshälsoorganisationen WHO förutspådde nyligen att pandemin, åtminstone för Europas del, är slut efter omikron. När kan det tänkas bli, och vilka orosmoln finns?

Den generellt höga vaccinationstäckningen i Europa och den jättespridning som pågår nu, skapar en bra skyddsbarriär mot viruset på samhällsnivå. Men Ali Mirazimis bedömning är att det är först nästa vinter som det visar sig hur kraftfullt det skyddet är.

– Antingen är skyddet så pass starkt att vi inte märker något ökat behov av sjukhusvård och då kan man säga att pandemin är borta för ett tag. Risken finns alltid att viruset överraskar oss igen men med de data vi har i dag så ser vi att vaccinerna har ändrat spelplanen och vi har ett otroligt mycket bättre läge än för ett år sedan, säger han.

Hanna Odelfors/TT

Inrikes

Dom faller i skolattacksmål

I dag klockan 14 faller domen i målet om skolattacken i Varberg. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes
Inrikes Mannen tog sig in med yxa och kniv på en skola, och en 17-åring skadades lindrigt. I dag faller domen i målet där en man står åtalad för skolattacken i Varberg.

Åklagaren yrkade ursprungligen på att mannen som är i 30-årsåldern skulle dömas till 12 års fängelse för mordförsök, grov mordbrand och försök till mordbrand. Det ändrades sedan efter att en rättspsykiatrisk utredning visat att mannen lider av en allvarlig psykisk störning, och att han även begått de brott han åtalats för under påverkan av en psykisk störning, rapporterar SVT Halland.

Det var den 28 januari 2021 som mannen tog sig in på en gymnasieskola i Varberg beväpnad med kniv och yxa, klädd i arbetskläder och hjälm med visir. En 17-årig elev blev skadad i handen vid händelsen. När mannen lämnat platsen hittades molotovcocktails som han misstänks ha haft med sig.

Klockan 14 faller domen, då Varbergs tingsrätt ska ta ställning till om mannen ska dömas till rättspsykiatrisk vård med särskilt utskrivningsprövning.

Alice Nordevik/TT

Inrikes

Nu inleds ny Estoniarättegång i hovrätten

Bilden av hålet i Estonias skrov som visades i dokumentärserien om förlisningen efter att ett team filmat vraket hösten 2019. Hovrätten prövar nu om två personer som står åtalade misstänkta för brott mot gravfriden ska fällas.
Foto: DPLAY/TT
Inrikes
Inrikes Nu inleds hovrättsförhandlingen om åtalet mot Estoniafilmarna. Två personer i teamet misstänks ha brutit mot gravfriden när de skickat ned en robot för att dokumentera vraket på Östersjöns botten.

Passagerarfärjan Estonia förliste i hårt väder på Östersjön en natt i september 1994. Det var en stor katastrof. 852 personer omkom. Bara 137 av de ombordvarande kunde räddas.

En tid efter katastrofen beslöts att gravfrid ska råda vid vraket, enligt en särskild lag.

I september 2019 skickade filmaren Henrik Evertsson och hans team ned en dykrobot för att filma vraket. I dokumentärserien "Estonia – fyndet som förändrar allt" på Discovery kunde de sedan visa bilder av ett tidigare okänt hål i skrovet.

De båda åtalade, Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson, friades av Göteborgs tingsrätt som ansåg att de inte begått något brott eftersom de arbetare från en tysk båt. Tyskland har inte infört den specifika lagstiftningen som Sverige gjort och som åtalet bygger på.

Ett år efter den friande domen i Göteborgs tingsrätt prövas nu fallet av hovrätten för västra Sverige.

Åklagaren har yrkat att de åtalade ska dömas till villkorlig dom och dagsböter.

– Vad som hänt är vi helt överens om. Det vi är oense om är om lagen är tillämplig eller inte, säger kammaråklagare Helene Gestrin som överklagat tingsrättsdomen.

FAKTA

Fakta: Estonia

Färjan Estonia lämnade hamnen i Tallinn på kvällen 27 september 1994. Men knappt halvvägs till Stockholm kantrade fartyget i hårt väder. Sedan sjönk Estonia inom mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. När bogvisiret lossnade, forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.

Dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" visade ett nytt, tidigare okänt hål i skrovet på havsbotten. Bilderna väckte stor uppmärksamhet.

Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland gör nu en ny granskning av vad som hände när färjan gick under.

Lagen om gravfrid vid vraket ändrades 1 juli 2021. Verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland eller Finland för utreda katastrofen är nu undantagen från förbudet att dyka.

I november 2021 uppgav Statens haverikommission att de nya hål som upptäckts i skrovet troligen orsakats av klippor på havsbotten.

Inrikes

Tiotusentals svenskar köar för operation

Minskad operationskapacitet och personalbrist är en av pandemins effekter som skapar stora problem inom vården.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Sedan pandemins början har 169 000 färre operationer genomförts. Samtidigt har sjukhusen i landet stora bemanningsproblem. Det visar ny årsstatistik som TT tagit del av.

– Vi hade en kvinna på strax över 60 år förra veckan på operationsavdelningen som hade polyper i näsan som hängde fram genom näsborrarna ner till överläppen. Det är ingen dödlig sjukdom, men den förorsakade mycket besvär för henne. En patient ska inte behöva vänta mer än 90 dagar på operation, men hon hade väntat i över ett år, säger Gunnar Enlund, biträdande registerhållare på Svenskt perioperativt register (SPOR).

I Sverige genomförs ungefär 560 000 operationer under ett normalår och redan innan pandemin slog till genomfördes 133 000 färre operationer. Under pandemiåren sjönk den siffran ytterligare till att 2021 landa på 169 000.

Personalbrist

I nuläget är det inte antalet platser på intensivvårdsavdelningen (Iva) som är begränsade utan en stor del av personalstyrkan på sjukhusen som är sjuk i covid, vabbar eller sitter i familjekarantän. På grund av detta har till exempel Akademiska sjukhuset i Uppsala gått upp i stabsläge.

– Nästan alla sjukhus är underbemannade. Vårdbehovet är större än vad vi klarar med. Vi hade redan ett vårdberg 2019 före covid, och nu är det adderat med 169 000. Vi behöver öka bemannade operationssalar, men de som jobbar är trötta och slitna för närvarande. Kraften finns inte, säger Gunnar Enlund.

Hjälpas åt

Sjukvården i Sverige är regionstyrd och även om det gått bättre för en del regioner under vissa perioder har ingen förskonats från problemen under pandemin.

– Det är olika i olika regioner men alla delar ungefär samma bild. Den senaste veckan är Kalmar, Stockholm och Jämtland-Härjedalen de regioner som har det mest besvärligt, säger han.

Akuta operationer samt tumörer och cancersjuka prioriteras högst. Samtidigt gör varje avdelningen inom en region prioriteringar i sina egna väntelistor. Enligt Gunnar Enlund löser detta inte det generella problemet.

– Vi behöver hjälpas åt. Läkarförbundet hade en idé om en nationell operationsväntelista men jag tror inte det skulle funka. Men precis som när Iva-patienter flögs med helikopter till andra sjukhus i andra regioner under hela pandemin, så kan vi kanske göra något liknande gällande operationer fast med tåg i stället, säger han.

Amanda Alvarsson/TT

Grafen visar antalet operationer genomförda mellan 2019-2021.
Grafen visar antalet operationer genomförda mellan 2019-2021.
Foto: Johan Hallnäs

Inrikes

Explosion vid bostadshus i Skogås

Något har exploderat utanför ett flerfamiljshus i Skogås i Huddinge kommun. Arkivbild
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En explosion har inträffat utanför ett flerfamiljshus i Skogås i Huddinge söder om Stockholm.

– Det har exploderat mot fasaden, i närheten av men inte i porten. Ingen har skadats, säger Jari Kalliorinne, vakthavande befäl vid polisen.

Larmet kom vid halv fyratiden under natten mot tisdagen. Polisens bombtekniker har ryckt ut för att undersöka platsen.

– Vi gör bedömningen att det här har orsakats av en person, så en förundersökning är inledd på grov allmänfarlig ödeläggelse, säger Jari Kalliorinne.

Ingen person har gripits.

De boende på adressen har fått vara kvar i huset under polisens arbete.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Online casino

Tips för att bli kvitt med ditt spelmissbruk

Online casino Under de senaste åren har det skett en ökning bland personer som hamnar i ett spelmissbruk. Denna ökning står i tät korrelation med ökningen av online casinon och dess tillgänglighet. Online casinon ger spelare en unik möjlighet att på kort tid kunna göra stora insatser på flera olika spel vilket ökar risken för ett osunt spelande.

Sverige har på många sätt varit ett föredöme när det gäller att bemöta spelmissbruk i olika former. Folkhälsomyndigheten har gjort undersökningar som visar på att ungefär 2% av Sveriges befolkning lider av någon typ av spelmissbruk. Denna siffran ser dock ut att stiga till följd av online casinons framåt marsch.

”Folkhälsomyndigheten anser att spel om pengar nu är en folkhälsofråga i Sverige. Kriterierna för att något ska klassas som en folksjukdom är att det ska drabba många och kan ha allvarliga konsekvenser. Man har därför numera ett antal stödlinjer samt information och hjälp att tillgå den som utvecklar ett problem med spel om pengar.”

Spelmissbruk är precis som med andra missbruk en sjukdom som inte bara drabbar personen som har missbruket utan även anhöriga. På stodlinjen.se kan man få professionell hjälp både som person som lider av ett missbruk och anhörig till personen. Det är viktigt att komma ihåg att spelmissbruk även kan bero på någon annan psykisk sjukdom. Spelmissbruk kan även bidra till att man utvecklar psykisk ohälsa. Det är vanligt att personer som utvecklar ett spelmissbruk parapellet hamnar i en depression eller drabbas av stark ångest.

Hur definieras ett spelberoende

I Sverige definieras ett spelberoende som ett sjukdomstillstånd. Man kan enkelt definiera spelberoende som när en person inte klarar av att hantera sitt spelande om pengar. Man kan helt enkelt inte sluta spela fast än att man borde och fast än att pengarna tar slut.

Personer som utvecklar ett spelberoende är oftast själva inte medvetna om sitt beroende förs än spelandet redan har gått över styr. Det brukar innebära att personer som har ett spelberoende ofta har levt med problematiken under en längre period innan de får ordentlig hjälp och behandling. Det kan ske i faser och spelmissbruk är oftast något som smyger sig på utan förvarning.

Symptom

Det finns några olika symptom man bör vara vaksam på när det gäller ens casinospelande. Symptomen kommer troligtvis inte över en natt utan utvecklas långsamt under en längre period.

- Man ökar ständigt sin omsättning för att öka spänningen i sitt spelande.

- Man ljuger om sitt spelande. Man ljuger då ofta om hur mycket man spelar för och om hur mycket tid man spenderar på sitt spelande.

- Man blir på dåligt humör och stressad om man inte kan spela den mängd man vill.

- När man förlorar pengar försöker man direkt vinna tillbaka dem.

I flera fall är det personens närstående som uppmärksammar om den ohållbara situationen och ber personen skaffa hjälp. Detta kan verkligen fungera som en väckarklocka och vara vändpunkten till ett mer sunt liv.

Lyckas undvika spelmissbruk

Har du redan ett fullt utvecklat spelmissbruk så är dessa tips inte något du bör ta till. Om du har ett spelmissbruk är det viktigt att ordentlig hjälp av utbildade och professionella personer.

Spelpaus.se

Spelpaus.se är ett verktyg som ägs av Svenska Spelinspektionen som ska hjälpa personer att kunna kontrollera sitt spelande. Spelpaus innebär att du stänger av dig från alla online casinon med svensk spellicens. Man väljer om man vill stänga av sig 1, 3, 6 månader eller tillsvidare. Under denna period kan man inte avbryta sin avstängning utan måste vänta ut hela perioden.

Spelgräns

Svenska Spelinspektionen och regeringen har nu bestämt att alla online casinon med svensk spellicens måste se till att alla spelare sätter en spelgräns för sitt spelande. Här bör du som spelare tänka efter och sätta en lägre gräns än vad du först tänkt sätta.

Skifta fokus

Detta kanske är det svåraste med det kan vara en bra idé att verkligen försöka skifta fokus. Kan du lägga all den tid och energi du lägger på online casinon på något annat? Försök hitta ett sunt substitut för spelandet. Kanske finns det en träningsform du aldrig testat men kan pröva nu? Matlagning eller bakning? Det finns massor av härliga alternativ.

Ekonomiska påföljder

Utöver psykiska efterföljder av ett spelmissbruk leder det även ofta till ekonomiska svårigheter. Det är vanligt att spelare tar flera olika lån från olika långivare för att kunna finansiera sitt spelande. Mobillån med hög ränta är lätt att få men desto svårare att betala tillbaka.

Om man som spelare samlat på sig höga och dyra skulder är det viktigt att vara ärlig mot sin omgivning för att kunna få ordentlig hjälp. Kontakta din bank och förklara ditt läge. Det är väldigt ofta en bra idé att samla alla lån till ett stort lån för att slippa höga räntor och dåliga avtal.

Inrikes

Regeringen vill ha p-förbud för elsparkcyklar

Utströdda elsparkcyklar på gator och torg har blivit ett välbekant inslag i svenska städer, här vid Stockholms centralstation. Arkivbild.
Foto: Axel Hilleskog/SvD/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Regeringen vill förbjuda parkering av elsparkcyklar på cykelbanor och trottoarer om det inte finns särskilda p-platser där, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Tanken är att den föreslagna lagändringen ska göra det lättare för kommunerna att flytta på elsparkcyklar och även ta ut en avgift för det av bolagen.

– Det handlar om att ge kommunerna lite mer muskler. Elsparkcyklarna finns som ett bra komplement, men det ska vara ordning och reda, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) till radion.

Lagförslaget ska nu på remiss och ska om det godkänns träda i kraft den 1 augusti.

Inrikes

Skottlossning mot radhus i Nacka

Polisen utreder en skottlossning mot ett radhus i Nacka. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En familj i Nacka, öster om Stockholm, väcktes sent på måndagen av ljudet av smällar och glaskross. En ruta hade krossats och det fanns glassplitter i ett rum.

– Vi bedömer att det skett en skottlossning. Ingen har skadats och ingen har gripits, säger Jari Kalliorinne, vakthavande befäl vid polisen.

Polisens tekniska undersökning visar att flera skott gått in i bostaden.

– Vi har spår, men exakt vad vill jag inte kommentera.

I det inledande utredningsarbetet har polisen bland annat granskat kameramaterial. Händelsen rubriceras som grovt vapenbrott.

TT: Har ni någon misstänkt som ni söker efter?

– Vi har uppslag att jobba med, säger Jari Kalliorinne.

Inrikes

Läkare blandade ihop patienter – förlorar leg

En läkare förlorar sin legitimation sedan Ivo bedömt att han är oskicklig. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En hyrläkare som verkat på flera ställen i landet blir av med sin läkarlegitimation sedan Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har granskat 42 patientfall som visar på stora brister. Mannen ska bland annat ha blandat ihop patienter, misskött journalföring, skrivit ut läkemedel felaktigt samt gjort oacceptabla uttalanden i patientkontakter.

Läkaren har blivit anmäld av flera vårdställen, bland annat i Nyköping, skriver Sörmlands Nyheter. Ivo anmälde efter sin granskning ärendet till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, som fann så många bevis på grov oskicklighet att legitimationen återkallas.

Läkaren säger sig vara chockad över Ivos bedömning. Han tycker inte att han är en så dålig läkare som Ivo påstår och säger sig ha arbetat i hårt tempo och varit överbelastad med många patienter.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL