Ekonomi

Ekonomer ger Damberg tummen upp

Mikael Damberg (S), tidigare inrikesminister, blir finansminister i Magdalena Anderssons enpartiregering.
Foto: Duygu Getiren / TT
Ekonomi
Ekonomi Magdalena Anderssons regering – med Mikael Damberg som finansminister – får överlag tummen upp av ekonomer TT har pratat med.
Det väntas inga tvära politiska kast. Men antas bli tufft för enpartiregeringen att få igenom politik i det svåra parlamentariska läget inför valet 2022.
PREMIUM

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB:

– Mikael Damberg var väl den med lägst odds. Man kan väl tänka sig att man prioriterar regeringsduglighet framför att man är en utpräglad ekonom. Det är dock inte ovanligt. Det kommer heller inte betyda stora omläggningar av den ekonomiska politiken och det brukar inte heller vara så när finansministern blir statsminister.

Gällande den tidigare LO-basen och SSAB-rådgivaren Karl-Petter Thorwaldsson som näringsminister:

– Han fortsätter på en tradition som inte minst Stefan Löfven kom ifrån där fackliga erfarenheter väger tungt och säkert kan anses göra stor nytta inom politiken.

– Visst kan man säga att man har ett fackligt perspektiv men å andra sidan när Löfven tillträdde så framhölls det också förståelse för näringspolitik och arbetsgivarperspektivet. Man har varit i många förhandlingar och vet vad som står på spel.

Eventuella skillnader när Miljöpartiet inte ingår i regeringen:

– Det återstår att se. Miljöpartiet har inte haft den största inverkan på de frågorna ens innan. På marginalen kan det vikta om den ekonomiska politiken. Bland annat de frågor som varit heta på senaste tiden när det gäller strandnära miljöer, äganderätter i skogen och klimatsatsningar kan möjligtvis prioriteras om.

.

Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank:

– Det ser väl ut som ett bra lag. Men sedan ska man också genomföra politiken och där blir begränsningarna större.

Om Mikael Damberg som finansminister:

– Han är ändå en rutinerad politiker och starkt förankrad i partiet, så jag tror att han kommer att axla den rollen väl. Samtidigt ska det bli spännande att se hur Magdalena Andersson hanterar sin nya roll jämfört med hur hon var som finansminister.

– Det kanske blir ett närmare samarbete mellan finans- och statsministern än vad det traditionellt är. Men jag tror absolut inte det kommer att bli ett problem.

Mattias Persson överraskades, som många, av att höra att Karl-Petter Thorwaldsson blir näringsminister:

– Men han har ju erfarenhet av vad det innebär och vet hur viktigt det här är för Sverige. Det ska bli väldigt spännande att följa framöver vad det innebär i praktiken.

TT: Enpartiregering i stället för koalitionsregering med Miljöpartiet?

– I stort kan det nog öppna för lite mer dialog och kanske lite bättre möjligheter att komma överens än tidigare.

Men han tillägger att politiken i Sverige samtidigt kommer att präglas av att partierna positionerar sig inför valet den 11 september 2022.

Om risken för nya regeringskriser säger han:

– Det svåra parlamentariska läget fortsätter som det ser ut nu.

– Det viktiga är att man kan komma överens över partigränser och kommer med reformer som Sverige behöver: klimatomställning, integration och investeringar för att hantera att vi blir allt äldre i Sverige.

.

Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet:

– Om vi håller oss på det ekonomiska området och lämnar kriminalpolitiken därhän är det integration och långtidsarbetslöshet jag är mest orolig för. Även om arbetslösheten nu är tillbaka på en lägre nivå igen är jag orolig för att vi får en bestående långtidsarbetslöshet som arv från pandemin.

– Jag skulle gärna se att man sätter upp ett definierat mål för sysselsättningsgraden och sedan kompletterande mål för långtidsarbetslöshet och sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda. Sådana mål har ingen partipolitisk inriktning. Det skulle vara ett bra incitament för vilken regering som än sitter, att ställa upp tydliga mål.

TT: Mikael Damberg som finansminister?

– Det var inte förvånande. Det var mitt tips. Jag har varit med i panelsamtal med honom några gånger och på mig har han gjort ett bra och sakligt intryck i de sammanhangen. Det är också mitt intryck av honom på hans tidigare post, som inrikesminister.

– Sedan är det viktigt att finansministern är en tung person inom partiet och det är han ju uppenbarligen. Så med den begränsade kunskap jag har verkar det vara ett bra val.

TT: Karl-Petter Thorwaldsson som näringsminister?

– Jag har uppfattat honom som pragmatisk. Han är ju också som jag uppfattat det en jovialisk person, som inte skapar konflikter på det personliga planet.

– Det är klart att han är en väldigt typisk socialdemokrat, men han har sådan förhandlingsvana att det borde kunna fungera väl.

TT: Enpartiregering i stället för en koalitionsregering?

– I någon mening kan det bli lättare för en enpartiregering att förhandla med andra partier om man inte behöver ha en intern förhandling i regeringen först. Det finns frågor – som migrationspolitiken och slutförvaringen av kärnbränsle – som verkar ha blockerats i koalitionsregeringen, men där det egentligen finns en majoritet i riksdagen för förändringar. Det kan ju bli lättare att hantera nu.

Om risken för att det slutar i en ny regeringskris före valet:

– Det kan inte uteslutas, men det borde inte ligga i någons intresse. Jag antar att regeringen är beredd på att ta rätt mycket förluster, men ändå sitta kvar. De kan ju också röstas ned i många frågor. Det beror lite på hur militant Vänsterpartiet och högerblocket är.

– Även om Socialdemokraterna inte skulle få igenom saker har de ju manifesterat inför en valrörelse att de vill driva vissa frågor. Det är inte säkert att de har så mycket emot att bli nedröstade i frågor som de sedan vill föra valkampanj kring.

Tobias Österberg/TT

Joakim Goksör/TT

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, tror att Socialdemokraterna kan vikta om politiken lite utan Miljöpartiet som koalitionspartner. Arkivbild
Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, tror att Socialdemokraterna kan vikta om politiken lite utan Miljöpartiet som koalitionspartner. Arkivbild
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Swedbanks chefsekonom Mattias Persson räknar med ett hårdare politiskt klimat ju närmare valdagen den 11 september 2022 vi kommer. Arkivbild
Swedbanks chefsekonom Mattias Persson räknar med ett hårdare politiskt klimat ju närmare valdagen den 11 september 2022 vi kommer. Arkivbild
Foto: Marc Femenia / TT
Professor emeritus Lars Calmfors, verksam vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) vill se ett sysselsättningsmål och mål för långtidsarbetslöshet och gapet mellan inrikes och utrikes födda på arbetsmarknaden. Arkivbild
Professor emeritus Lars Calmfors, verksam vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) vill se ett sysselsättningsmål och mål för långtidsarbetslöshet och gapet mellan inrikes och utrikes födda på arbetsmarknaden. Arkivbild
Foto: Erik Nylander/TT

Ekonomi

Här har flest problem med skulder

Svenskarnas samlade skulder är större än någonsin: 94 miljarder kronor. Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Ekonomi
Ekonomi Antalet skuldsatta svenskar är det lägsta på 30 år – men de samlade skulderna är större än någonsin tidigare.
Högst andel invånare med skulder har en liten kommun i Mellansverige.

Vid årsskiftet fanns 391 039 personer registrerade hos Kronofogden. Det är en minskning med drygt 11 000 personer från året före och den lägsta siffran Sverige sett sedan 1991.

Det beror främst på att det är färre skulder till staten som kommer in till Kronofogden, bland annat radio- och tv-avgiften som avskaffades 2019, enligt Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden.

De som hade skulder för det har i stor utsträckning i dag antingen betalat av dem eller fått dem preskriberade, och inga nya sådana skulder kommer in i och med den slopade avgiften, säger han.

– Innan den nya lagen (då tv-avgiften ändrades till att i stället tas ut via skatten) hade runt 100 000 personer tv-avgiftsskulder. 2021 var det 38 000, och vi förväntar oss på sikt att de som har sådana skulder kommer att försvinna ur våra register.

Stark återhämtning

En annan förklaring till det låga antalet skuldsatta är den starka ekonomiska återhämtningen och de olika stödpaketen som dämpat effekterna av pandemin.

Samtidigt går svenskarnas samlade skulder i motsatt riktning. På ett år har skulderna ökat med sju miljarder och vid årsskiftet noterades den rekordhöga nivån 94 miljarder kronor. Skulderna har ökat med över 32 miljarder på tio år, vilket i stor utsträckning beror på att skulderna växer konstant på grund av räntan.

En annan förklaring är att de nya skulderna som inkommer till fogden är större i dag.

– Vi kan bland annat se att skulder på mellan 100 000 och 500 000 kronor, typiskt sett lån utan säkerhet, har ökat kraftigt.

Det är en oroande utveckling och Vuletas tips till skuldsatta är att söka hjälp från kommunens skuldrådgivning för att planera sin ekonomi. För de mest skuldsatta är dock skuldsanering den enda lösningen.

Ett svårighet för många i skuld är att man i regel först betalar räntor och avgifter, bara när pengarna räcker går betalningen till själva skulden. Ett systemfel och en ordning som bör ändras, enligt Kronofogden

Oförutsedda utgifter

– Det blir väldigt svårt för dem att ta sig ut, även om de kanske betalat av grundskulden många gånger om kan de ha större skulder än de hade från början.

Får man i stället betala på kapitalbeloppet i första hand och senare hantera räntor och avgifter skulle inte skulden behöva skjuta i väg på det sätt den ofta gör i dag, enligt Davor Vuleta.

TT: Vad ser ni för risker om det blir en ökad inflation med högre räntor och ökade lånekostnader?

– Vi uppmanar alltid folk att att ha pengar för oförutsedda utgifter, så man kan betala om något händer. Men vi ser riskerna, om det blir några stora förändringar kan antalet människor som får skulder hos oss stiga. Tack och lov har de värsta scenarierna som vi prognostiserade för pandemin inte infriats.

Högst andel skuldsatta har Ljusnarsberg i Västmanland, där nästan var tionde invånare över 18 har en skuld till Kronofogden. I Skånska Lomma är det bara en av hundra.

Ekonomi

Nu blir även billiga diamanter dyrare

Kraftiga försäljningslyft och en stängd gruva trycker upp grossistpriserna på diamanter. Arkivbild.
Foto: Brandon Wade/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Diamantindustrin var bland de första att återhämta sig efter pandemismällen våren 2020.
Prisrallyt har sedan dess fortsatt oväntat länge och börjar nu även sprida sig till de allra minsta diamanterna av sämre kvalitet.

Det har länge funnits ett överutbud och samtidigt en begränsad efterfrågan på smådiamanter. Detta har bidragit till att trycka ned priset på diamanter ute i juvelerarkedjorna.

Men nu har trenden vänt.

– Det vi ser nu har vi inte sett på åtminstone tio år, säger Anish Aggarwal, partner på diamantrådgivaren Gemdax.

Sex prognoshöjningar

Suget efter smådiamanter ökar kraftigt, enligt statistik från USA, som står för hälften av den globala marknaden i lågprissegmentet. Bland annat har Signet Jewelers – med kedjorna Kay Jewelers och Zale – rapporterat om nya försäljningsrekord i julhandeln och dessutom höjt sin försäljningsprognos sex gånger på nio månader.

Sammantaget uppskattas diamantförsäljningen under den senaste julhandeln ha ökat med 30 procent jämfört med ett år tidigare.

På utbudssidan har samtidigt en av världens största diamantgruvor, brittisk-australiska Rio Tintos Argyle-gruva, stängts.

Kombinationen av minskat utbud och ökad efterfrågan har gett ett markant tryck uppåt på priserna på rådiamanter även av sämre kvalitet.

Resultatet är tydligt i butikshyllorna, där priser höjs eller mindre och sämre diamanter används i de billigaste smyckena.

I grossistledet rapporterade ryska Alrosa försäljningsrekord 2021, medan sydafrikanska De Beers – världens största diamantproducent – i veckan höjde priserna på rådiamanter med nästan 10 procent gentemot sina kunder, enligt källor. Det är den största prisökningen på många år och den är nästan 20 procent i de billigare segmenten.

Prislyftet för smådiamanter är goda nyheter för gruvindustrin och höjer lönsamheten, men effekterna väntas inte bli dramatiska. Tumregeln i branschen är att diamanter av högre kvalitet står för omkring 20 procent av gruvindustrins diamantproduktion, men drar in 80 procent av vinsterna.

Diamanter av högre kvalitet står för omkring 20 procent av gruvindustrins diamantproduktion, men drar in 80 procent av vinsterna. Arkivbild.
Diamanter av högre kvalitet står för omkring 20 procent av gruvindustrins diamantproduktion, men drar in 80 procent av vinsterna. Arkivbild.
Foto: Mary Altaffer/AP/TT

Ekonomi

Nedåt på Asienbörserna

Börserna i Asien inleder handelsveckan på minus. Arkivbild.
Foto: Koji Sasahara/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

De ledande börserna i Asien inledde handelsveckan nedåt, i spåren av förra veckans mörka utveckling på Wall Street.

Tokyobörsen backar i den inledande handeln tyngd av fallande kurser för it-bolaget Fujitsu, elektronikföretaget Sony och ståljätten Nippon Steel.

Det ledande Nikkei 225-index backade 0,8 procent vid öppning och det bredare Topix-index öppnade med minus 0,7 procent.

I Hongkong föll Hang Seng-index över 1 procent vid öppning. Shanghaibörsen tappade 0,4 procent, medan kompositindexet i Shenzhen backade 0,6 procent.

Investerarna väntar nu spänt på veckans Fed-möte, där det förutspås signaler om räntehöjningar.

Ekonomi

Beslutet som får konsekvenser under 100 000 år

Så ska slutförvaringen av svenskt kärnbränsle gå till enligt SKB:s metod.
Foto: Anders Humlebo
Ekonomi
Ekonomi I veckan väntas beslutet som kan få konsekvenser för Sverige i 100 000 år.
Men frågan är om järn, koppar, lera och berg kommer att skydda oss mot strålning från det utbrända kärnbränslet.
PREMIUM

Det utbrända bränslet från vår kärnkraft har varit en het fråga mellan forskare och politiker i 35 år.

Men på torsdag har miljöminister Annika Strandhäll (S) utlovat ett beslut i frågan. Även om det då inte blir klart att börja bygga, kommer det ändå att klarna om Svensk kärnbränslehantering (SKB) kan sätta sina planer i verket för ett framtida slutförvar i Forsmark i Östhammars kommun i norra Uppland.

Allan Hedin, doktor i jonfysik och säkerhetsanalytiker på SKB, berättar om hur planerna ser ut.

– Utgångspunkten är att kärnbränslet är farligt under lång tid, och vi har behövt hitta en miljö som är stabil under lång tid, säger han.

Det handlar om 100 000 år. En svindlande tidsperiod, för då finns garanterat inte vi, och kanske inte ens människan som art.

– Efter 100 000 år är bränslet ungefär lika radioaktivt som den uranmalm man en gång bröt för att framställa bränslet. Radioaktiviteten hos bränslet avtar snabbast i början. Efter 1000 år har det mesta av radioaktiviteten avklingat.

Det svenska urberget som bildades för två miljoner år sedan är en sådan plats, enligt SKB. Innan dess har olika idéer och metoder undersökts. Som att skjuta upp bränslet i rymden, eller att stoppa ned det djupt under havsbotten.

Men att skjuta upp bränslet är också riskfyllt. En raket kan till exempel haverera under uppskjutningen, och en rad havskonventioner sätter stopp för att borra ned det i djuphavssedimenten.

Olika metoder har utretts

– Vi har tittat på många olika metoder och kommit fram till att den vi ansökt om är den säkraste. Det är den här metoden vi nu föreslår som är den som är aktuell, säger han, och förklarar att den granskats både av Strålsäkerhetsmyndigheten och av mark- och miljödomstolen.

Finland använder samma metod, men där har man kommit längre och redan börjat bygga, förklarar Allan Hedin.

Han berättar att metoden innebär att bränslet ska läggas i gjutjärnshållare. Dessa ska i sin tur läggas i stora kopparkapslar. För allt bränsle som de svenska kärnkraftverken har gjort av med och beräknas göra av med kommer det att krävas 6 000 kapslar, fem meter höga och en meter i diameter.

Tunnlar och kamrar

Kapslarna ska läggas djupt, djupt nere i marken. En halvmil av tunnelsystem ned i kringelikrokar i marken, och så deponeringshål där kapslarna omsluts med en särskild lera som läggs mellan dem och berget.

– Det är en naturlig lera som består av bentonit. Det är den leran som brukar finnas i kattsand, den suger upp vatten bra. Bentonit finns på ganska många ställen i världen.

Då förvaret byggs borras tunnlar och gångar, ungefär som i en gruva. Gångarna proppas igen vartefter de blir fulla.

– Berget i Forsmark rör sig väldigt lite, det är sällan några större jordskalv i vårt land.

Istid i kalkylen

– I perspektivet 100 000 år kan vi normalt förvänta oss några istider, så det räknar vi med i säkerhetsanalysen, även om klimatförändringarna förmodligen gör att de förskjuts, förklarar han.

Han berättar att metoden granskats i olika steg, både av forskare, av Strålskyddsmyndigheten och av domstol.

– Vi har lyssnat på allt de har att säga, och granskat och kvalitetssäkrat i många olika steg, säger Allan Hedin.

Men det finns kritiker. Kopparbehållarna kommer inte att hålla hela tiden ut, menar ett läger av forskare.

– Det finns ett underliggande problem här, för det är en vetenskaplig kontrovers i den här frågan som pågått sedan 1986, säger Ingemar Persson, ledamot i regeringens expertgrupp Kärnavfallsrådet och professor i oorganisk kemi och fysikalisk kemi vid Sverige lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.

Han förklarar att Kärnavfallsrådet inte velat ta ställning i själva sakfrågan, det vill säga vem som har rätt eller vem som har fel. Regeringen har helt enkelt inte ställt den frågan till rådet, berättar han.

– Så det är en knepig situation. Det vi har sagt i vårt remissvar är att det finns ett antal experiment som kan göras, och att det är bra att göra dem i Forsmark, med rätt sorts koppar, strålning och syrgasförhållanden. Vår rekommendation är att tillståndet förenas med villkor om att de experimenten görs.

Kärnavfallsrådet ger vartannat år en kunskapsrapport till regeringen. Nästa ska komma om en månad, det vill säga efter regeringens beslut.

– Vi har skrivit ett kapitel i den om den vetenskapliga kontroversen, hur den uppstod och hur den utvecklats, säger Ingemar Persson.

Rättad: I en tidigare version angavs en oklar angivelse för tillståndet.

Johanna Cederblad/TT

I väntan på ett slutförvar. Arkivbild.
I väntan på ett slutförvar. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg / TT

FAKTA

Fakta: Kärnbränsle och förvar

Kärnbränslet är starkt radioaktivt. Sverige har valt att slutförvara det, under utredningens gång från 70-talet och framåt så har också upparbetning utvärderats, men förkastats. Det blir ändå material kvar som är starkt radioaktivt och som måste slutförvaras.

Totalt rör tillståndsansökningarna för slutförvaret 12 000 ton utbränt kärnbränsle.

Olika metoder har utretts, och modellerna har undersökts och utvecklats. Nu är det kapslar av gjutjärn och koppar som gäller, som ska ned 500 meter i urberget och omges av lera.

Två platser utvärderades för slutförvaret: Oskarshamn, där mellanlagret finns, och Östhammar. Av flera skäl ansågs Östhammar som den mest lämpliga platsen.

Hittills, sedan kärnkraften togs i drift på 1970-talet, finns nästan 8 000 ton utbränt bränsle i mellanlagret Clab i Oskarshamn.

Nu har regeringen utlovat ett beslut om slutförvaret den 27 januari.

Byggstart skulle kunna bli tidigast 2023, men troligare är att det dröjer. Därefter tar slutförvaret lång tid att bygga.

Även om ett beslut kommer snart så innebär det inte att kapslarna kan stoppas ned i berget än på länge. Det återstår villkorsförhandling i Mark- och miljödomstolen inför beslut om tillstånd enligt miljöbalken, och en fortsatt prövning enligt kärntekniklagen inför olika steg innan slutförvaret och inkapslingsanläggningen tas i drift.

Källa: Strålskyddsmyndigheten, Svensk kärnbränslehantering

Ekonomi

Dags för storbolagen att visa korten

Flera storbolag rapporterar i veckan. Lever de upp till förväntningarna?
Foto: TT
Ekonomi
Ekonomi Hur påverkar situationen i Kina H&M och Ericsson?
Hur frikostiga är storbankerna med aktieutdelningar och kan Volvo överträffa förväntningarna igen?
Det är några frågor som ska få svar i veckan.
PREMIUM

Rapportperioden har redan inletts men nu är det dags för giganterna, Stockholmsbörsens största bolag. Med start på tisdag och fortsatt fram till superfredagen rullar rapporterna in. Så här ser läget ut i berörda bolag:

Tisdag

Ericsson

Överraskade marknaden i november med att köpa loss amerikanska Vonage för 55 miljarder kronor vilket fick aktiekursen att backa. Dessutom har man mött motstånd i Kina där senaste rapporten visade ett försäljningstapp på sex procent, en konsekvens av Post- och telestyrelsens beslut att stänga ute kinesiska leverantörer från den svenska 5G-utbyggnaden, enligt vd:n Börje Ekholm.

I USA har bolaget tagit en marknadsledande position kring 5G-utrullningen och hur den marknaden utvecklas blir därför en huvudfråga. Detta liksom en uppdatering av den stämningsansökan som man lämnat in mot jätten Apple gällande licensavgifter för användning av 5G-patent, enligt analytiker som TT talat med.

Torsdag

SEB

Banker ses som självklara vinnare i en stigande räntemiljö och aktieägare hoppas på utdelningsfest. SEB är först ut av de fyra storbankerna och ger därmed en fingervisning om hur det går för sektorn. Dessutom väntas bolaget i anslutning till rapporten presentera sin nya affärsplan för perioden 2022–2024.

– SEB kommer ju regelbundet med dessa och det brukar betyda evolution och inte revolution. Det brukar inte vara några jättedramatiska förändringar, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker hos Danske Bank.

En större fråga är däremot en eventuell ökning av kostnadsnivån hos SEB.

– Samtliga banker är i behov av att investera. Det är en otrolig svaghet av storbankerna att man låtit Avanza och Nordnet ta så stor andel, det är på grund av att storbankerna arbetat utifrån kostnadskontroll i stället för att hitta tillväxt inom attraktiva områden. Så kan man inte hålla på i längden, påpekar Håkansson.

Ytterligare en fråga som lär komma upp är ett eventuellt återköpsprogram av aktier, något som traditionellt brukar lyfta aktiekursen.

Fredag

H&M

Har som alltid redan meddelat försäljningssiffran före rapporten, den här gången en ökning med elva procent för fjärde kvartalet. En stor fråga är om bolaget kommer att säga något om bojkottsituationen i Kina? I samband med förra kvartalsrapporten hade Kina ramlat bort från listan över företagets tio största marknader. Ytterligare en het fråga är om det blir ändrade besked kring stängningar av ytterligare fysiska butiker. På pluskontot finns stigande klädpriser i linje med stigande inflation.

Telia

Telekomsektorn med bland annat Telia missade förra årets kraftiga kursuppgång och steg blott ett par procent samtidigt som Stockholmsbörsens OMXS-index rusade över 30 procent. Årets inledning har varit desto bättre och bolaget ses som en klassisk utdelningsaktie.

– Det kanske kan bli en liten vinsttillväxt utifrån de avyttringar som gjorts. En operatörs verksamhet är relativt stabil, det negativa har varit tillväxten men kassaflödet är stabilt och man skulle kunna dela ut lite mer än två kronor per aktie, säger Stefan Cederberg, aktiestrateg hos SEB.

Volvo

Krossade marknadens förväntningar i höstas med kraftigt stigande vinst. Orderingång och en uppdaterad prognos för 2022 är självklara frågor kring lastbilstillverkaren. I vilken omfattning man fortsätter att påverkas av flaskhalsar i logistikkedjan som halvledarbrist blir också ett huvudämne. Bolaget delade ut friskt till aktieägarna förra året och nu blir utdelningsbeskedet återigen intressant.

Tobias Österberg/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Ekonomi

Oväntat snabb åtstramning väntas i USA

USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), med Jerome Powell som chef, väntas vara pådrivande med penningpolitiska åtstramningar i år. Arkivbild.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Storbanken Goldman Sachs ekonomer tror att inflationstrycket i USA kan tvinga fram en oväntat snabb åtstramning.
De utesluter inte att USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) kan slå till med fler än fyra räntehöjningar bara i år.
PREMIUM

Penningpolitiska åtstramningsbeslut kan komma vid varje räntemöte i år, från och med mars, varnar Goldman Sachs ekonomer i ett veckobrev.

I scenariot ingår beslut om minskad balansräkning – det vill säga en snabbare avveckling av den enorma stödköpsportfölj Fed har byggt upp pandemin. Men det finns även risk för fler räntehöjningar än de fyra Goldman Sachs tidigare räknat med.

"Detta ökar sannolikheten för ytterligare en räntehöjning eller ett tidigare besked om balansräkningen i maj", skriver Goldman Sachs-ekonomen Jan Hatzius och hans kollegor.

Goldman Sachs varning utfärdas inför veckans Fed-möte, från vilket det väntas tydligare signaler om en första räntehöjning i mars – upp från dagens 0–0,25 procent i styrränta i USA.

Snittprognosen på marknaden är att Fed höjer styrräntan i mars, juni och september och slutar året med en ränta på 1 procent.

Höjningarna väntas därefter fortsätta upp till 2,25 procent i december 2024, enligt en Bloombergenkät genomförd den 14–19 januari.

FAKTA

Fakta: Första räntehöjningen väntas i mars

USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) sänkte styrräntan till 0-0,25 procent i början av pandemin. Sänkningen gjordes i två snabba steg, den 3 respektive 15 mars 2020, ned från nivån 1,50-1,75 procent.

Med en inflation som nu har bitit sig fast oväntat hårt och uppmättes till 7 procent i december – den högsta nivån på nästan 40 år – samt tydliga tecken på en utbredd löneinflation och arbetskraftsbrist i USA är det nu bäddat för ett första steg tillbaka mot en mer normal ränta.

Marknaden räknar med den första räntehöjningen sedan 2018 i mars i år. Hur snabba åtstramningar det blir efter det avgörs bland annat av inkommande statistik.

I slutet av veckan väntas både färska BNP- och inflationssiffror från USA.

Ekonomi

Lyxmärket tar farväl av bensinmotorn

Lamborghini, med vd Stephan Winkelmann, på väg att överge förbränningsmotorn. Arkivbild
Foto: Laurent Cipriani AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Italienska Lamborghini är i år inne på sista rundan av bilmodeller med renodlade förbränningsmotorer, enligt premiumbiltillverkarens vd Stephan Winkelmann.
Och 2022 har rivstartat, med hela årets planerade produktion redan såld.
PREMIUM

Stegvis ska Lamborghini, som ingår i Volkswagenkoncernen, nu börja ställa om, enligt Stephan Winkelmann.

Bolagets storsäljare – Aventador, Huracan och Urus SUV – ska redan nästa år få sina första plug-in-varianter. Och till 2024 är siktet inställt på att hela modellutbudet ska vara laddbart, även om det dröjer några år till efter det för den första helt batteridrivna modellen är färdigutvecklad. Det ska bli en fyradörrarsbil för vardagsbruk.

Bolaget har sammanlagt satt av 1,5 miljarder euro för att ställa om produktionen till hybridmodeller – där man får draghjälp från Volkswagens jätteinvesteringar i ny fordonsteknik.

Enligt Winkelmann har Lamborghini redan sålt hela årets produktion 2022 efter att levererat rekordvolymer i fjol.

– 2022 har börjat väldigt bra, säger han.

Ett bokslut för 2021 väntas i mars, där vinstmarginalen väntas ligga nära 20 procent.

– Vinsten borde hamna på en nivå som överraskar alla – på ett positivt sätt, säger Winkelmann.

Ekonomi

Myndigheter städades av illegal arbetskraft

Städbranschen är smutsig, konstaterar Skatteverkets expert. Arkivbild.
Foto: Terje Bendiksby
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Över tio myndigheter har anlitat städfirmor som dömts för brott mot utlänningslagen de senaste fem åren, enligt en granskning av SVT. En är Statens fastighetsverk (SFV) som vid flera tillfällen anlitat två olika bolag som båda dömts för att ha haft personal som saknade arbetstillstånd i Sverige.

– Vi kände inte till att dessa bolag dömts mot utlänningslagen, men ser naturligtvis allvarligt på dessa uppgifter, säger Åsa Carlberg, pressekreterare på SFV till SVT

Hon försäkrar att SFV är mån om att alltid anlita och arbeta med leverantörer som lever upp till gällande lagar och regler.

– Städbranschen är smutsig, det kan vi konstatera. Vår uppskattning är att runt tio procent är svart, säger Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet på Skatteverket, till SVT.

Skatteverket påpekar att det i dag saknas ett enkelt system för att kontrollera bolag som ska upphandlas offentligt.

Peter Wallberg/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL