Utrikes

Piller rekommenderas för behandling av covid

Merck Sharp & Dohmes antivirala läkemedel mot covid-19. Arkivbild.
Foto: Merck Sharp & Dohme
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En expertpanel med rådgivare till amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA ställde sig under tisdagskvällen bakom att läkemedelsbolaget Merck Sharp & Dohmes (MSD) covidläkemedel Lagevrio ska rekommenderas för behandling av vuxna högriskpatienter.

Lagevrio ska dock endast användas för att behandla patienter som haft covidsymtom i högst fem dagar.

Läkemedlet borde fungera liknande mot varje ny coronavariant, enligt Daria Hazuda, vice chef för avdelningen för infektionssjukdomar och vaccin på MSD. Det antivirala läkemedlet, som utvecklas tillsammans med Ridgeback Biotherapeutics, uppvisar liknande egenskaper mot virusvarianter som delta, säger Hazuda i samband med en presentation av läkemedlet.

Utrikes

Ännu en journalist dödad i Mexiko

Ännu en journalist har dödats i Mexiko. Arkivbild.
Foto: Guillermo Arias/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Journalisten Lourdes Maldonado har dödats i staden Tijuana i Mexiko. Hon "attackerades med ett skjutvapen medan hon befann sig i ett fordon", meddelar åklagaren i delstaten Baja California.

För några dagar sedan vann hon en rättstvist mot ett tv-bolag som ägs av en tidigare guvernör i delstaten.

Så sent som i måndags hittades fotojournalisten Margarito Martinez död nära sitt hem i Tijuana. Han arbetade främst med nyheter med koppling till brott i den våldsdrabbade staden. Enligt åklagarna var han skjuten i huvudet.

Minst sju journalister mördades i landet under 2021, enligt nyhetsbyrån AFP, även om det inte har kunnat konstateras att alla morden hade koppling till deras jobb.

Mexiko är ett av de dödligaste länderna i världen för journalister. Reportrar utan gränser (RSF) rankar Mexiko, Afghanistan och Jemen som världens farligaste platser för nyhetsmedier.

Utrikes

39 kinesiska plan i Taiwans luftrum

Plan av typen J-16 ska ha funnits med bland de kinesiska plan som flög över Taiwans luftrum under söndagen. Arkivbild.
Foto: Taiwan Ministry of Defense/AP/TT
Utrikes
Utrikes

39 kinesiska plan, främst stridsflygplan, flög in över Taiwans luftförsvarszon under söndagen, meddelar Taiwans regering. Det är den största kränkningen av luftrummet sedan i oktober.

Taiwan fungerar i praktiken som en självständig stat, men den har bara erkänts som en sådan av en handfull länder. Kina ser Taiwan som en utbrytarregion som ska återförenas med Kina.

Under de sista månaderna 2021 ökade antalet kränkningar av Kina i Taiwans luftförsvarszon. Allra flest kinesiska plan, 56 stycken, flög in i zonen den 4 oktober. Under hela den månaden registrerades 196 kränkningar.

Taiwan började i september 2020 publicera statistik på kränkningar av luftrummet.

Utrikes

USA till diplomatanhöriga i Ukraina: Åk hem

Läget är spänt i Ukraina och nu beordrar USA hem alla anhöriga till personalen på den amerikanska ambassaden. På bilden en ukrainsk soldat på övning i veckan i en park i huvudstaden Kiev.
Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det oroliga läget i Ukraina gör att USA:s utrikesdepartement beordrar anhöriga till all amerikansk personal på ambassaden i Kiev att lämna landet. Samtidigt uppmanar man samtliga medborgare att avstå från resor till Ryssland.

"Res inte till Ryssland eftersom det är spänt vid gränsen mot Ukraina" skriver det amerikanska utrikesdepartementet i ett uttalande på söndagen, där man också skriver att amerikaner i så fall riskerar att utsättas för "trakasserier" och att ambassaden kommer att ha "begränsade möjligheter att bistå amerikanska medborgare".

Amerikaner uppmanas i synnerhet att undvika att vistas i gränsregionen mellan Ryssland och Ukraina därför att "situationen längs gränsen är oförutsägbar och för att spänningarna har ökat".

Ambassaden fortsatt öppen

Beskedet kom kort efter att UD beordrat medföljande familjemedlemmar till personalen på den amerikanska ambassaden i den ukrainska huvudstaden att lämna landet. Även icke-nödvändig personal på ambassaden kan få åka på regeringens bekostnad, enligt uttalandet.

Amerikanska UD understryker samtidigt att det inte rör sig om någon evakuering och att ambassaden i Kiev kommer att vara fortsatt öppen.

Trots kraftigt ökad militär närvaro vid den ukrainska gränsen förnekar Moskva att man har för avsikt att angripa Ukraina. Men Ryssland har också hotat med "militärtekniska åtgärder" om inte Nato går med på flera krav, däribland att stänga dörren för Ukraina och andra europeiska länder att ansluta sig till försvarsalliansen. Nato har avvisat kraven.

Förstärka Ukrainas försvar

Om Ryssland ändå skulle angripa sitt grannland, har USA hotat med mycket "kännbara sanktioner".

Tidigare under söndagen avfärdade den amerikanske utrikesministern Antony Blinken idén om att utdela sanktioner mot Ryssland före en eventuell attack – som en avskräckande åtgärd.

– Om de införs nu skulle de förlora sin avskräckande effekt, förklarade Blinken i intervjuer under dagen med olika amerikanska medier.

Nu handlar det bland annat om att förstärka försvaret i Ukraina med mer militär hjälp, enligt USA:s utrikesminister.

USA:s utrikesminister Antony Blinken. Arkivbild.
USA:s utrikesminister Antony Blinken. Arkivbild.
Foto: Alex Brandon/AP/TT

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

FAKTA

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13  000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

Utrikes

Norge: Taliban på besök polisanmäld

Talibanen Anas Haqqani på sitt hotellrum efter att han ankom till Oslo på lördagen. På söndagen polisanmäldes han av norsk-afghanske Zahir Athari.
Foto: Javad Parsa/NTB/TT
Utrikes
Utrikes En av de talibaner som ingår i delegationen som nu befinner sig i Norge har polisanmälts. Det rör sig om Anas Haqqani – som ingår i det brutala Haqqani-nätverket.

Det är den norsk-afghanske medieexperten Zahir Athari som har polisanmält Anas Haqqani.

– Vi har polisanmält honom för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Han och nätverket har stått bakom de mest dödliga angreppen mot civilbefolkningen i Afghanistan sedan 2001, säger Athari.

Statsministern visste inte

Att Anas Haqqani ingår i den omstridda talibandelegationen är särskilt känsligt bland norrmännen. Haqqani-nätverket låg bakom terrorattacken mot Hotel Serena i Afghanistans huvudstad Kabul 2008 då den norske journalisten Carsten Thomassen dödades.

Norges nuvarande statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) var på samma hotell i Kabul när den dödliga attacken ägde rum. Han var då Norges utrikesminister.

Nu säger Gahr Støre till tidningen Dagbladet att han inte visste att Anas Haqqani ingick i delegationen förrän han läste det i medierna.

– Namnen på några av dem i delegationen läste jag i medierna när de kom till Norge, sade Gahr Støre till tidningen på söndagskvällen i New York, där han för närvarande befinner sig.

Efterlyst av FBI

Det brutala nätverket leds av Anas Haqqanis äldre bror Sirajuddin Haqqani som nu är "inrikesminister" i talibanstyret.

Sirajuddin Haqqani är efterlyst av FBI. USA erbjuder motsvarande över 40 miljoner svenska kronor för information som kan leda till hans gripande.

Det är den norska regeringen som tagit initiativ till talibanernas omstridda besök i Norge. Det är talibanstyrets första resa till väst sedan maktövertagandet i somras. Syftet är att diskutera situationen i landet, som enligt FN står inför en humanitär katastrof. FN uppskattar att över halva befolkningen, runt 23 miljoner människor, hotas av svält.

Utrikes

Oppositionsparti störst i nytt finländskt val

Samlingspartiets ledare Petteri Orpo utropade seger i Finlands första välfärdsområdesval. Arkivbild från riksdagsvalet 2019.
Foto: Heikki Saukkomaa/AP/TT
Utrikes
Utrikes Finland har hållit ett nytt slags val på regional nivå för första gången.
Oppositionella Samlingspartiet knäppte regeringspartierna på näsan, men det var få som intresserade sig.
PREMIUM

Sedan en stor reform i somras finns 21 så kallade välfärdsområden i Finland, delvis motsvarande svenska regioner, som ska sköta bland annat vård och omsorg, socialtjänst och räddningstjänst.

I det allra första valet till dessa områden blev oppositionella Samlingspartiet störst, med drygt 21 procent av rösterna.

– Vårt budskap om att det kommer att behövas ekonomisk realism och att människor måste få bättre service nådde fram, säger det borgerliga partiets ledare Petteri Orpo när han utropar seger, enligt Yle.

Därefter följer Centerpartiet och socialdemokratiska SDP, som bägge sitter i regering, med drygt 19 procent.

Rockad i topp tre

Valet stämde också i väljarströmmarna generellt, lite mer än två år efter att den socialdemokratiska statsministern Sanna Marins breda koalitionsregering tillträdde.

Marin säger enligt finländska medier att hon är nöjd med att söndagens resultat var högre än det stöd som hennes SDP fick i de senaste opinionsmätningarna. Det är också något högre än i riksdagsvalet 2019.

Finland har traditionellt haft tre starka partier som varit de stora maktspelarna. Under de senaste tio åren har högerpopulistiska Sannfinländarna varit ett av de tre partierna – men de gör ett bottennapp i välfärdsområdesvalet, med endast omkring elva procent av rösterna.

Sannfinländarnas nya partiledare Riikka Purra säger att partiets väljare inte gillar själva vårdreformen, rapporterar Hufvudstadsbladet. Att hennes parti främst talade om invandring och bensinpris inför ett val om välfärdsfrågor förklarar hon med att "ingen vård finns utan pengar".

Centerpartiet har klättrat, klev upp i topptrion i detta val och blev störst i nio av områdena.

Knappt varannan

Faktum är att endast 47,5 procent av alla som kunde rösta i Finlands första välfärdsområdesval valde att göra det.

Petteri Orpo anser att det är sorgligt och att det underkänner den nya modellen. Statsminister Marin delar hans besvikelse över deltagandet, men ser det inte som att välfärdsområdena därmed har bristande demokratisk förankring.

Svenska folkpartiet, som vill representera den svenskspråkiga minoriteten i Finland, blev störst i två traditionella finlandssvenska fästen. Partiet fick mer än varannan röst i Österbotten och nästan var tredje i Östra Nyland.

I Helsingfors röstades det inte alls. Huvudstaden undantogs från välfärdsområdesreformen och stadsförvaltningen sköter ännu vården och det sociala där.

Martin Mederyd Hårdh/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Utrikes

Gömde sig i hjulhus – flög med från Sydafrika

En man smög in i hjulhuset på ett flygplan i Sydafrika och följde med till Nederländerna. Arkivbild på Amsterdamflygplatsen Schiphol.
Foto: Cris Toala Olivares/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En fripassagerare har upptäckts i hjulhuset på ett flygplan i Amsterdam – som anlänt från Sydafrika.

Mannen är vid liv, men har ännu inte kunnat identifieras.

Han antas ha smugit sig in vid fraktplanets främre hjul innan planet lyfte från en flygplats i Johannesburg. En flygresa mellan Johannesburg och Amsterdam tar i genomsnitt omkring elva timmar.

– Det är ganska anmärkningsvärt att han fortfarande är vid liv, säger polisens talesperson Joanne Helmonds.

Mannen fördes till sjukhus, men läget med honom beskrivs som stabilt.

Förra året upptäcktes en död nigeriansk man i hjulhuset på ett flygplan som landade i Amsterdam.

Utrikes

Vattenkanoner mot covidprotester i Bryssel

Polisen använde bland annat tårgas mot demonstranter i Bryssel.
Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Utrikes
Utrikes Belgisk polis använde vattenkanoner mot en stor demonstration i huvudstaden Bryssel på söndagen.
Flera poliser och demonstranter har skadats och 70 personer har gripits.
PREMIUM

Omkring 50 000 personer hade samlats för att protestera mot coronarestriktionerna. Demonstrationen hade lockat deltagare från flera länder, till exempel Frankrike och Tyskland.

Deltagarna ropade bland annat "Frihet" när de gick genom staden. Flera bar plakat som kritiserade premiärminister Alexander De Croo.

Det blev oroligt i EU-kvarteren när deltagarna inte följde polisens uppmaning om att demonstrationen var över och att de skulle lämna platsen. Polisen använde tårgas och vattenkanoner mot demonstranterna som i sin tur kastade stenar och smällare.

En del demonstranter angrep även några av AP:s journalister som bevakade protesterna. Journalisterna hotades och en blev sparkad. Dessutom förstördes videoutrustning.

Tre poliser och tolv demonstranter har vårdats på sjukhus för sina skador. Sammanlagt 70 personer har gripits.

I lördags hölls protester mot coronarestriktioner på flera håll runt om i Europa. Bland annat demonstrerade tusentals personer i Göteborg och Stockholm.

Utrikes

SAK: Rätt att prata med talibanerna

Talibanernas representanter checkade på lördagen in på Soria Moria hotell i Oslo.
Foto: Torstein Bøe
Utrikes
Utrikes Dialog med talibanerna är den enda vägen ur den humanitära katastrofen i Afghanistan. Det anser Klas Bjurström på Svenska Afghanistankommittén.
– Man måste vara pragmatisk, praktisk och resultatorienterad, säger han.
PREMIUM

En delegation från Afghanistans talibanregering befinner sig i Oslo för överläggningar med representanter från Norge, EU och flera andra västländer, däribland Storbritannien, Frankrike och USA.

Det är den norska regeringen som tagit initiativ till besöket, talibanernas första till väst sedan maktövertagandet i somras. Syftet är att diskutera situationen i landet, som enligt FN står inför en humanitär katastrof. FN uppskattar att över halva befolkningen, runt 23 miljoner människor, hotas av svält.

Talibanerna välkomnar initiativet som en möjlighet att normalisera relationen med väst. Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt betonar i sin tur att mötet inte ska ses som ett erkännande av den brutala och kvinnofientliga rörelsen.

Kritiker anser att ett erkännande är precis vad det handlar om. Men enligt Klas Bjurström, senior strategisk rådgivare på Svenska Afghanistankommittén, SAK, är dialog den enda vägen framåt.

– Man vill inte legitimera talibanerna, än mindre erkänna dem, men i realiteten så är det de som styr, och eftersom ingen hotar dem så kommer de göra ett tag framöver. Vill man göra något för att påverka befolkningen så måste man föra en dialog med talibanerna, säger han.

Måste samtala

Svenska Afghanistankommittén har arbetat med utvecklingsbistånd i landet i över 40 år. Klas Bjurström anser att omvärlden även framgent kommer vara tvungna att förhålla sig till talibanerna – humanitär katastrof eller ej.

– Alternativet finns inte riktigt. Att tro att man ska kunna lösa problemen genom att isolera talibanerna är direkt kontraproduktivt. Dessutom finns det en stor befolkning som får lida av det. De har mänskliga rättigheter, och de måste man försöka försvara, säger han.

– Man måste vara pragmatisk, praktisk och resultatorienterad. En sak är säker – utan dialog så kommer man inte att lyckas med något.

I Norge har även Röda Korset ställt sig positivt till samtalen med talibanerna.

– Afghanistan har fått nya makthavare, och det är dessa vi nu måste förhålla oss till, säger Bernt G. Apeland, generalsekreterare för norska Röda Korset, i ett pressmeddelande.

TT har varit i kontakt med svenska Röda Korset som avböjer att kommentera.

"Finns risker"

Moderaternas utrikespolitiska talesperson Hans Wallmark är kluven till samtalen.

– Man måste komma ihåg att talibanerna har kastat en folkvald regering överbord, säger han.

TT: Borde mötet äga rum?

– Det finns risker med det.

Han påpekar att Norge har en lång tradition av att vara en medlarnation, vilket gör det lättare för landet att vara värd för ett sådant möte.

– I en svensk kontext hade det varit mycket svårare.

Utrikesdepartementet har avböjt att kommentera med hänvisning till att regeringen inte deltar i samtalen.

"Sverige har inte fått någon inbjudan och vi kan inte kommentera konferensen närmare", skriver UD:s presstjänst i ett mejl till TT.

Margot Wallström, socialdemokratisk utrikesminister mellan 2014 och 2019, skriver på Twitter att det i dagsläget inte är "frågan om man ska prata med talibanerna utan hur man ska göra det".

Samtalen i Oslo pågår mellan 23 och 25 januari. Utöver företrädare för talibanerna, USA, EU och ett antal europeiska länder deltar representanter för det afghanska civilsamhället, däribland kvinnliga ledare och journalister.

Simon Uggla/TT

Demonstranter samlades på söndagen utanför norska utrikesdepartementet för att protestera mot att talibanerna bjudits in för överläggningar i Oslo.
Demonstranter samlades på söndagen utanför norska utrikesdepartementet för att protestera mot att talibanerna bjudits in för överläggningar i Oslo.
Foto: Torstein Bøe
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL