Inrikes

Bajskorvar och mammor skyddar svenskarnas konton

Svenskarnas vanligaste lösenord innehåller en hel del mindre fina ord och uttryck. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Hejsan är bättre än hejhej, båda är bättre än bajskorv och dinmamma tar mindre än en halvtimme att knäcka – väldigt många svenskar har för enkla lösenord, enligt en ny rapport.
PREMIUM

Fotboll, sommar, kalleanka, cocacola och blomma förekommer alla bland svenskarnas 50 vanligaste lösenord, enligt en sammanställning över lösenord gjord av cybersäkerhetsföretaget Nord security.

Jämfört med lösenordströtta medmänniskor i andra länder skiljer sig svensken inte nämnvärt. I bottentoppen är det även här en rad med siffror som gäller, men därefter sticker "hejsan" och "hej" ut på den svenska listan.

Först utanför de tio mest använda lösenordsvarianterna återfinns lite mer unikt svenska uttryck. Enligt Nord security tar det cirka tre timmar att knäcka "bajskorv", som är nummer 14 på listan, vilket kan jämföras med "dinmamma", på plats 19, som tar 26 minuter att få tillgång till. "Hemligt" trillar in först på plats 36, och tar lite drygt en kvart att ta sig förbi.

Kulturella uttryck

Underlaget till rapporten har tagits fram i samarbete med experter på området som har katalogiserat en stor databas med lösenord som läckt ut efter intrång och hackerattacker.

Brittiska experter skriver på sajten The Conversation att många lösenord kan kopplas till ett lands kultur eller samhälle på ett eller annat sätt. I Storbritannien är "liverpool" det tredje vanligaste lösenordet medan chilenska fotbollslaget "colocolo" knep femteplatsen på Chiles lista.

Säkra alternativ

Den som nu har lätt ångest över sin egen usla lösenordssäkerhet blir kanske inte gladare av den välkända uppmaningen att ofta byta lösenord, men enligt såväl sammanställningen från Nord security som tidigare liknande undersökningar på området, är frekvent lösenordsbyte ett enkelt sätt att hålla konton privata.

Att använda lösenord med både tecken, bokstäver och siffror är också att föredra, samt att i möjligaste mån använda tvåstegsverifiering.

Marcus Alexandersson/TT

FAKTA

Fakta: Tio vanligaste lösenorden internationellt

1. 123456

2. 123456789

3. 12345

4. qwerty

5. password

6. 12345678

7. 111111

8. 123123

9. 1234567890

10. 1234567

Källa: Nordpass

FAKTA

Fakta: Tio vanligaste svenska lösenorden

1. 123456

2. 123456789

3. hejsan

4. 12345

5. qwerty

6. hejhej

7. 12345678

8. password

9. 123123

10. abc123

Källa: Nordpass

Inrikes

Man död i grävmaskinsolycka

En person är död efter att en grävmaskin vält. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 65-årsåldern har avlidit i en olycka utanför Skillingaryd i Vaggeryds kommun.

– Jag har fått uppgifter om att en grävmaskin har vält och i samband med det så skadades grävmaskinsföraren som nu tyvärr är avliden, säger polisens presstalesperson Thomas Agnevik.

Polis och ambulans larmades strax före halv tio på tisdagen. Olyckan ska ha inträffat i terrängen i närheten av Lilla Föreberg i Vaggeryd. Händelsen utreds som en arbetsplatsolycka.

Polisens kriminaltekniker är på väg till platsen för att undersöka orsaken till olyckan.

– I och med att det är en dödsolycka så kommer vi att utreda den noggrant men det finns ingen brottsmisstanke i nuläget, säger Thomas Agnevik.

Inrikes

Äldre man häktad för mord på kvinna

En äldre kvinna hittades död i en bostad i Ljungby i fredags. Nu har en man i 70-årsåldern häktats misstänkt för mord. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 70-årsåldern har häktats misstänkt för mordet på en äldre kvinna som hittades död i en bostad i småländska Ljungby på fredagseftermiddagen, rapporterar lokala medier.

– De är bekanta med varandra, säger åklagaren Annie Runander till TT.

Mannen är skäligen misstänkt för brottet, vilket är den lägre misstankegraden.

Inrikes

Nu inleds ny Estoniarättegång i hovrätten

Journalisten Henrik Evertsson inför hovrättsförhandlingarna i hovrätten för västra Sverige, angående dykningarna på Estonia.
Foto: Adam Ihse/TT
Inrikes
Inrikes Nu inleds hovrättsförhandlingen om åtalet mot Estoniafilmarna. Två personer i gruppen misstänks ha brutit mot gravfriden när de skickat ned en robot för att dokumentera vraket på Östersjöns botten.

Passagerarfärjan Estonia förliste i hårt väder på Östersjön en natt i september 1994. Det var en stor katastrof. 852 personer omkom. Bara 137 av de ombordvarande kunde räddas.

En tid efter katastrofen beslöts att gravfrid ska råda vid vraket, enligt en särskild lag.

I september 2019 skickade filmaren Henrik Evertsson och hans team ned en dykrobot för att filma vraket. I dokumentärserien "Estonia – fyndet som förändrar allt" på Discovery kunde de sedan visa bilder av ett tidigare okänt hål i skrovet.

De båda åtalade, Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson, friades av Göteborgs tingsrätt som ansåg att de inte begått något brott eftersom de arbetare från en tysk båt. Tyskland har inte infört den specifika lagstiftningen som Sverige gjort och som åtalet bygger på.

Ett år efter den friande domen i Göteborgs tingsrätt prövas nu fallet av hovrätten för västra Sverige.

Åklagaren har yrkat att de åtalade ska dömas till villkorlig dom och dagsböter.

– Vad som hänt är vi helt överens om. Det vi är oense om är om lagen är tillämplig eller inte, säger kammaråklagare Helene Gestrin som överklagat tingsrättsdomen.

Bilden av hålet som visades i dokumentärserien om förlisningen efter att ett team filmat vraket hösten 2019.
Bilden av hålet som visades i dokumentärserien om förlisningen efter att ett team filmat vraket hösten 2019.
Foto: Johan Hallnäs

FAKTA

Fakta: Estonia

Färjan Estonia lämnade hamnen i Tallinn på kvällen 27 september 1994. Men knappt halvvägs till Stockholm kantrade fartyget i hårt väder. Sedan sjönk Estonia inom mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. När bogvisiret lossnade, forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.

Dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" visade ett nytt, tidigare okänt hål i skrovet på havsbotten. Bilderna väckte stor uppmärksamhet.

Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland gör nu en ny granskning av vad som hände när färjan gick under.

Lagen om gravfrid vid vraket ändrades 1 juli 2021. Verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland eller Finland för utreda katastrofen är nu undantagen från förbudet att dyka.

I november 2021 uppgav Statens haverikommission att de nya hål som upptäckts i skrovet troligen orsakats av klippor på havsbotten.

Inrikes

Par misstänks för misshandel av sitt spädbarn

Ett par har begärts häktade misstänkta för synnerligen grov misshandel av sitt eget spädbarn. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man och en kvinna begärs häktade misstänkta för synnerligen grov misshandel av sitt spädbarn, rapporterar P4 Kalmar.

– Barnet har allvarliga skador och vårdas på sjukhus. Brottet har inträffat i Kalmar kommun, säger Robert Loeffel, presstalesperson vid polisen, till Barometern.

Det var vårdpersonal som kontaktade polisen, som grep paret. Åklagaren Linda Canéus får frågan om det finns risk för barnets liv.

– I begreppet synnerligen grov misshandel ligger det att gärningen varit hänsynslös. Mer än så säger jag inte i det här läget, säger Linda Canéus till tidningen.

Inrikes

Tiotusentals svenskar köar för operation

Minskad operationskapacitet och personalbrist är en av pandemins effekter som skapar stora problem inom vården.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Sedan pandemins början har 169 000 färre operationer genomförts. Samtidigt har sjukhusen i landet stora bemanningsproblem. Det visar ny årsstatistik som TT tagit del av.

– Vi hade en kvinna på strax över 60 år förra veckan på operationsavdelningen som hade polyper i näsan som hängde fram genom näsborrarna ner till överläppen. Det är ingen dödlig sjukdom, men den förorsakade mycket besvär för henne. En patient ska inte behöva vänta mer än 90 dagar på operation, men hon hade väntat i över ett år, säger Gunnar Enlund, biträdande registerhållare på Svenskt perioperativt register (SPOR).

I Sverige genomförs ungefär 560 000 operationer under ett normalår. Under pandemiåren 2020-2021 sjönk kapaciteten med 169 000 färre genomförda operationer totalt. Redan före pandemin stod 133 000 personer i vårdkön enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Personalbrist

I nuläget är det inte antalet platser på intensivvårdsavdelningen (Iva) som är begränsade utan en stor del av personalstyrkan på sjukhusen som är sjuk i covid, vabbar eller sitter i familjekarantän. På grund av detta har till exempel Akademiska sjukhuset i Uppsala gått upp i stabsläge.

– Nästan alla sjukhus är underbemannade. Vårdbehovet är större än vad vi klarar med. Vi hade redan ett vårdberg 2019 före covid, och nu är det adderat med 169 000. Vi behöver öka bemannade operationssalar, men de som jobbar är trötta och slitna för närvarande. Kraften finns inte, säger Gunnar Enlund.

Hjälpas åt

Sjukvården i Sverige är regionstyrd och även om det gått bättre för en del regioner under vissa perioder har ingen förskonats från problemen under pandemin.

– Det är olika i olika regioner men alla delar ungefär samma bild. Den senaste veckan är Kalmar, Stockholm och Jämtland-Härjedalen de regioner som har det mest besvärligt, säger han.

Akuta operationer samt tumörer och cancersjuka prioriteras högst. Samtidigt gör varje avdelningen inom en region prioriteringar i sina egna väntelistor. Enligt Gunnar Enlund löser detta inte det generella problemet.

– Vi behöver hjälpas åt. Läkarförbundet hade en idé om en nationell operationsväntelista men jag tror inte det skulle funka. Men precis som när Iva-patienter flögs med helikopter till andra sjukhus i andra regioner under hela pandemin, så kan vi kanske göra något liknande gällande operationer fast med tåg i stället, säger han.

Rättat: I en tidigare version av denna text och faktaruta förekom otydligheter. I texten förtydligas nu siffror kring hur många färre operationer som har genomförts sedan pandemins start. I faktarutan förtydligas att det rör sig om ett index.

Amanda Alvarsson/TT

Rebecka Fogelmarck/TT

Marianne Ahlenius/TT

Grafen visar antalet operationer genomförda mellan 2019-2021.
Grafen visar antalet operationer genomförda mellan 2019-2021.
Foto: Johan Hallnäs
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

M3.se

Populära myter om 5G avslöjade: Låt oss prata om fakta

M3.se Nuförtiden är 5G ett hett ämne på allas läppar. Alla har tankar och åsikter, spekulationer och konspirationsteorier om vad detta faktiskt är för något, samt hur det kommer att påverka våra liv. Mycket av dessa är dock endast tankar och spekulationer, samt rena och rama myter. I den här artikeln kommer vi gå igenom några av de mest populära myterna angående 5G, samt vilka av dem som faktiskt är sanna.

Populära myter om 5G

Det finns nästan inga begränsningar för hur många myter det finns om 5G, eller hur vilseledande eller galna de kan vara. Nedan går vi igenom 5 av de populäraste myterna just nu.

Kommer 4G bli värdelöst nu?

Även om 5G förväntas ta över större delen av 4Gs användningsområden på lång sikt, kommer 4G inte att bli värdelöst inom den närmaste framtiden. Det kommer därmed inte bli på samma sätt som när 4G lanserades och därmed relativt snabbt gjorde 3G till något väldigt mycket mindre önskvärt. Det kommer att krävas en helt ny infrastruktur för att ersätta 4G helt och hållet, vilket självklart tar rejält med tid.

Kommer privatlivet och integriteten att försvinna i och med 5G?

Frågan är, hur kommer 5G att påverka privatlivet och integriteten? Det är svårt att säga, men de som tror att vår integritet kommer att försvinna helt och hållet i och med 5G oroar sig förmodligen alldeles för mycket. Vår integritet kan dock komma att påverkas negativt.

Vissa är oroade för att Kina kommer att kunna övervaka all kommunikation med tanke på att Kina är den ledande faktorn inom 5G. Detta är dock endast spekulationer och det finns inga bevis för i nuläget.

Våra smarta enheter kommer även att kunna kommunicera med varandra ännu snabbare än vad de kan idag, vilket kan leda till att vår privata information blir tillgänglig eller utnyttjas på fel sätt.

Om du vill skydda dig kan du använda en VPN-tjänst för att kryptera all trafik mellan dig och omvärlden. Detta bidrar med ett extra lager av anonymitet och skydd mot intrång. Som en extra bonus får du även möjlighet att få tillgång till geografiskt begränsat material, exempelvis från streamingtjänster.

Är 5G ansvarigt för COVID-19?

Många konspirationsteoretiker undrar om det möjligtvis inte är 5G som ligger bakom COVID-19. Detta är dock endast teorier och rena myter, samt har ingen vetenskaplig substans eller fakta överhuvudtaget. Världens forskare, hälsoexperter och myndigheter är eniga om att COVID-19 är ett virus som sprids mellan oss människor, inte något som sprids via 5G.

5G lanseras bara för att göra mobiler snabbare

En annan väldigt vanlig myt är att 5G endast lanseras för att göra våra mobiltelefoner snabbare, men så är självklart inte fallet. Visst, våra mobiltelefoner kommer onekligen att bli oerhört mycket snabbare med hjälp av 5G, men det finns många andra sektorer som påverkas. Det kommer exempelvis att påverka många olika typer av tekniska uppfinningar, exempelvis robotar, självkörande bilar och mycket mer.

Kommer 5G snart att finnas överallt?

För större städer kommer 5G inom kort att finnas tillgängligt, men det kommer att ta rejält med tid innan 5G ersätter 4G i de mindre städerna och på landsbygden. Du kan därmed känna dig trygg att ditt 4G kommer att fungera ett bra tag framöver, speciellt om du inte bor i någon av de allra största städerna.

Vad som egentligen stämmer med 5G

När man bortser från alla dessa myter får vi fram en bild som ligger närmare sanningen. 5G introduceras i stora delar av våra samhällen, men det kommer ta väldigt länge innan vi ser 5G ersätta 4G helt och hållet - 4G förväntas till och med växa under de kommande åren!

Hur mycket 5G faktiskt påverkar vår hälsa och liv generellt sett är svårt att avgöra med tanke på hur få studier som ännu har utförts, det kommer förmodligen ta flera år innan vi har tillräckligt med material för att kunna genomföra trovärdiga studier som ger oss en rättvisande bild av hur 5G faktiskt kommer att påverka våra liv.

Slutord

5G är ett hett samtalsämne, samt kommer med största sannolikhet att vara det ett bra tag framöver. I takt med att 5G lanseras ute i vårt samhälle kommer fler och fler aspekter att uppdagas, både på gott och ont, men något som är säkert är att teknologin kommer att dra nytta av denna nya infrastruktur.

Nu vet du på ett ungefär vad som bara är rykten och myter, samt vad som faktiskt är sant. Nu väntar vi med spänning på att få se vad 5G faktiskt kommer att leverera i framtiden!

Inrikes

Färre asylansökningar men fler arbetstillstånd

Migrationsverket har presenterat statistik från den gångna året som visar att fler fick arbetstillstånd och att färre sökte asyl. Arkivbild.
Foto: Adam Wrafter/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Antalet ansökningar om asyl i Sverige minskade med tolv procent 2021 jämfört med året före. Samtidigt ökade antalet beviljade arbetstillstånd, enligt statistik från Migrationsverket.

Totalt inkom 11 414 ansökningar om asyl 2021, vilket är en minskning med 12 procent jämfört med 2020. Flest ansökningar kom från personer med ursprung i Afghanistan, Syrien och Irak, skriver Migrationsverket på sin hemsida.

Antalet beviljade arbetstillstånd ökade med nästan 7 000 förra året. 2021 beviljades 39 270 tillstånd. Året innan var motsvarande siffra 32 379. Det vanligaste ursprungslandet för dem som fick arbetstillstånd var Thailand, följt av Indien och Ukraina. Flest arbetstillstånd beviljades inom yrkesgruppen bärplockare och planterare, samt för yrken inom it-området.

71 229 personer, av cirka 76 000 inkomna ansökningar, beviljades svenskt medborgarskap förra året. De vanligaste medborgarskapen bland de sökande var Syrien, Somalia och Afghanistan.

Samtidigt beviljades fler än 8 200 britter uppehållsstatus i Sverige, visar årsstatistiken för 2021.

I kölvattnet av Storbritanniens utträde ur EU har brittiska medborgare från den 1 december 2020 till den 31 december 2021 kunnat ansöka om uppehållsstatus för att säkra sin rätt ett vistas i Sverige.

Vid årsskiftet hade Migrationsverket fått in totalt 12 625 sådana ansökningar. 8 231 britter hade då beviljats uppehållsstatus i Sverige.

Inrikes

Förstärkt pandemistöd till kulturen

Näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson. Arkivbild.
Foto: Duygu Getiren/TT
Inrikes
Inrikes Kritiken mot evenemangsstödet har varit hård från kultur- och nöjesbranschen den senaste tiden. Nu höjer regeringen ersättningen, men ändrar inte ansökningsvillkoren.

Evenemangsstödet till kultur- och nöjesbranschen förstärks. Det gäller både kostnadstäckningen och maxbeloppet.

Det kommer nu att gå att få stöd för upp till 90 procent av kostnaderna, i stället för dagens 70 procent. Dessutom höjs maxbeloppet till 22,5 miljoner kronor.

– Kulturlivet har drabbats hårt av pandemin, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) på en pressträff tillsammans med kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).

Stödet infördes för att arrangörer av större evenemang skulle våga fortsätta att planera för genomförandet, trots att restriktioner gjorde att arrangemanget måste begränsas.

Av de totalt tre miljarder kronor som avsatts till evenemangsstödet har endast runt 65 miljoner utnyttjats hittills, vilket enligt branschen är ett tecken på att reglerna är för komplicerade. Men regeringen har inte för avsikt att ändra något i regelverket nu.

– Vi måste vara fortsatt stränga, säger Thorwaldsson och menar att det är en balans mellan att stödberättigade ska få pengar och att fusk ska undvikas.

Inrikes

TT-FLASH: Mer ersättning för evenemang

Inrikes
Inrikes Ersättningen för inställda evenemang höjs. Arrangörer ska få 90 procent av kostnaden, dessutom ska maxbeloppet höjas, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL