Kultur och nöje

Antikt drama belyser efterspel av metoo

'Det är en berättelse om våld i samhället men också i våra privata hem', säger regissören Elli Papakonstantinous om 'Alkestis'.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Alkestis är en urbild av den självuppoffrande kvinnan. Men när grekiska Elli Papakonstantinous gästar Dramaten i Stockholm vänder hon upp och ner på Euripides antika drama. Här får kvinnan en röst – och även mannen skakas i sina grundvalar av våldet.
PREMIUM

Historien är egentligen enkel, sammanfattar den grekiska regissören Elli Papakonstantinous, när hon pratar om Euripides drama "Alkestis". Pjäsen handlar om en kvinna som räddar sin man från döden genom att offra sig själv. Att författaren – som även skildrade Medeas öde – fokuserar på hur kvinnor offrades var ett slags erkännande och ett framsteg på den tiden, menar Elli Papakonstantinous.

– Men jag skulle inte kalla det en feministisk pjäs. Jag hoppas att vi tar det ett steg till.

Hon har länge omtolkat de klassiska grekiska dramerna, ofta utifrån feministiska teman. När hon bjöds in till Dramaten av teaterchefen Mattias Andersson ville hon skildra den brytningstid som metoo har inneburit. Förändringarna har varit "spektakulära" och viktiga, tycker hon.

– Men det finns fortfarande ett motstånd i diskussionerna. Det finns fortfarande våld som är svårt att upptäcka och osäkerheter som vi behöver hantera. Vi behöver se det från olika perspektiv. Då kan man ha ett öppet slut, snarare än ett slut med ett tydligt budskap. För det här är en pågående process, säger hon.

Lär sig offra

När Alkestis dör får hon sin man Admetos att lova att han inte ska svika sina barn genom att gifta om sig. Alkestis räddas sedan från underjorden av Herakles, och förs tillbaka till världen – men på villkoret att hon inte får tala under tre dagar. Beslöjad ges hon sedan bort till Admetos som en vandringspokal efter en brottningsmatch. Admetos tackar ja till "gåvan", och sviker därmed löftet till sin hustru.

– Alkestis är det absoluta offret, som står där och säger ingenting. Euripides pjäs slutar i tystnaden. Det är en fantastiskt sorglig tystnad, och för mig var det viktigt att bryta den, säger Elli Papakonstantinous.

Hon gör det genom att riva hål på fiktionen och bjuda in publik, ensemble och flera operasångare till att skapa ett musikaliskt verk i realtid. Papakonstantinous arbetar ofta med många röster, och för samman de antika berättelserna med vår tid. På sätt och vis ser hon också självbiografiska stråk i berättelsen: både hennes mamma och mormor fick lära sig självuppoffring – vilket de omedvetet förde vidare.

– Kvinnor får lära sig att det kvinnliga sättet att älska är att vara tålmodig och att offra sig för andra, för män och barn. Medan män lär sig att kärlek är något annat, det är att erövra det du önskar dig. Vi är impregnerade i de två sätten och även om vi har gått vidare lever knappt synbara beteenden vidare.

Ny typ av man

Elli Papakonstantinous vill komma åt den passiva aggressiviteten och det knappt synbara våldet i vardagen, allt som är svårt att få syn på – om man inte samtidigt ser den stora berättelsen. Det är just vad hon tycker att myterna hjälper oss med: de är vår gemensamma bakgrund och kollektiva undermedvetna.

När hon kombinerar dem med nutida myter söker hon också nya berättargrepp. En kamera filmar till exempel det våld mot Alkestis som aldrig syns i Euripides pjäs.

Men trots våldet är pjäsen mångtydig och gåtfull, påpekar Papakonstantinous.

– Det handlar väldigt tydligt om ett kvinnomord. Men om man tänker på att hon valde det själv blir det mer komplext. Och hur tar man upp den komplexiteten med rätt tonalitet i dag?

Elli Papakonstantinous menar att man måste granska hur patriarkatet förgiftar både män och kvinnor. När Admetos så grundligt sviker sin hustru skakas också han i grunden. Han blir förvirrad – på samma sätt som Papakonstantinous menar att många moderna män är. Ska vi komma vidare måste männen inkluderas, anser hon.

– I våra tider står mannen inträngd mot en vägg och ursäktar sig för det förflutna. Han känner sig sårbar och skyldig. Sårbarhet är bra men jag är orolig över den nya känslan av skuld bland männen. Det är en ny typ av man, som känner skuld men som inte vet vad han ska göra av den. Det är problematiskt om vi stannar i det.

Elin Swedenmark/TT

'I Euripides pjäs är Alkestis död och man ser inte hur hon dör. Hennes offer är utan blod. Men i min version är det inte så. Hennes våldsamma död skildras', säger regissören Elli Papakonstantinou som också vill visa hur vi blundar för det våld som pågår i hemmen.
"I Euripides pjäs är Alkestis död och man ser inte hur hon dör. Hennes offer är utan blod. Men i min version är det inte så. Hennes våldsamma död skildras", säger regissören Elli Papakonstantinou som också vill visa hur vi blundar för det våld som pågår i hemmen.
Foto: Jessica Gow/TT

FAKTA

Fakta: "Alkestis"

"Alkestis" har premiär på Dramaten i Stockholm 2 december.

Elli Papakonstantinous är regissör, librettist, översättare och aktivist, som har ett eget teaterkompani i Aten. Hon har också varit med och drivit fram ett stort kulturellt center i staden. Med pjäsen ”ODC after Homer” på Edinburgh Fringe Festival 2002 fick hon ett slags genombrott. ODC är också namnet på hennes eget kompani.

I rollerna bland andra: Shanti Roney, Karin Franz Körlof, Gunnel Fred, Joel Valois och Helmon Solomon.

FAKTA

Fakta: Elli Papakonstantinous om...

... teaterns potential att förändra.

– Det är ett utrymme där vi kollektivt, i nutid, kan skapa idéer och frågor. Det är den enda platsen där vi samtidigt kan vara offentliga och privata. Vi kan koppla samman vår privata berättelse och samtidigt vara en del av en kollektiv kropp. Det är ett sätt att beröra det kollektiva undermedvetna, och att ta upp sådant som vi inte får syn på i vardagen. Teatern kan göra det.

... behovet av nya berättargrepp:

– Över hela världen blir teaterpubliken äldre. De yngre går på konserter eller bio, eller strömmar filmer. Teater framställs som en gammal konstform och det har gått långsamt att utveckla nya berättarformer, de är djärvare inom andra delar av konsten. Men för mig är det viktigt att fortsätta utveckla berättandet.

... att arbeta i Sverige:

– Det har varit ett underbart äventyr. Jag tyckte så mycket om de här extremt begåvade skådespelarna. Runt Medelhavet där jag kommer från har skådespelarna en tendens att gå via sina känslor, men här handlar det mer om tekniken. Om man uttrycker känslor för mycket visar det bara ytan – här visar man mer känslornas kärna. De svenska skådespelarna förstår direkt vad som står på spel på scenen, och hur man ska spela med detaljer och små uttryck. Det gör det vardagligt, vilket för det närmre publiken.

Kultur och nöje

Young kräver att Spotify tar bort hans musik

Neil Young. Arkivbild
Foto: Rebecca Cabage/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Neil Young kräver att hans musik omedelbart plockas bort från Spotify, rapporterar The Guardian. Anledningen är att han anser att strömningstjänsten sprider desinformation kring vaccin genom poddaren Joe Rogan.

Rogan är en av USA:s mest framgångsrika poddare, och i sin podcast "The Joe Rogan experience" har han ifrågasatt nyttan med massvaccinering mot corona.

2020 erhöll Spotify exklusiva rättigheter till Joe Rogans podcast i en affär på 900 miljoner kronor.

"Jag vill att Spotify ska få veta att jag vill att de redan i dag tar bort all min musik från sin plattform. De kan få Rogan eller Young. Inte båda", skriver Young i ett öppet brev till sitt skivbolag publicerat på hans hemsida, men som senare dock plockades ned.

"Jag gör det här för att Spotify sprider falsk information om vaccin och potentiellt orsakar död för dem som tror på desinformationen som sprids".

Neil Youngs manager Frank Gironda bekräftar att inlägget från Young var autentiskt: "Detta är något som är väldigt viktigt för Neil. Han är väldigt upprörd... men vi försöker lösa det", säger Gironda till The Daily Beast.

Kultur och nöje

Branschen enig: Regeringen missar krisstödet

Inställda evenemang ska få högre ersättning. Arkivbild från Oscarsteatern i Stockholm.
Foto: Anders Wiklund/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Regeringens besked om att utöka evenemangsstödet välkomnas av branschen. Men aktörer inom kultur- och nöje är fortsatt kritiska till hur pandemiåtgärderna slår – och regeringens bristande framförhållning.

Utökningen tas emot väl medan beskedet om att de administrativa förutsättningarna i princip inte förändras upprör.

– Det är en liten parodi. Man kan höja ersättningsbeloppen från 70 till 90 procent och man kan lägga in ytterligare pengar – men det är för svårt att söka, det är det som är problemet. Det är en dimridå, det känns som att de inte förstår branschen, säger Peter Eriksson, vd för Nöjesfabriken i Karlstad.

Han menar att pengarna borde flyttas över till Kulturrådet eftersom de har en bättre fungerande ansökningsprocess.

Inte heltäckande

Emelie Löfmark, ordförande för Sveriges producenter och privatteatrar, är inne på samma linje.

– Då hade man kunnat se helheten, med alla andra kostnader, som personal, våra kontor, våra hyror och inte minst alla våra fantastiska konstnärer, säger hon.

Dagens besked är även långt ifrån vad Calle Nathanson, vd för Folkets Hus och Parker, förväntat sig.

– Vi är verkligen kritiska, vi hade räknat med att man skulle presentera ett stort åtgärdspaket för att stödja kulturbranschen.

Återstartsstödet på cirka 900 miljoner kronor borde göras om till rent krisstöd, menar han. Dessutom borde allmänna samlingslokaler, till exempel Folkets hus och bygdegårdar, inkluderas eftersom de varken kan ta del av evenemangsstödet eller krisstöd till kulturen.

– Att det har varit problem tidigare har varit uppenbart, därför är det bra att man gör ändringar i evenemangsstödet, det har varit efterfrågat från branschen, för att det ska kunna användas över huvud taget. Men det här är samtidigt riktat till de största evenemangen och det är långt ifrån tillräckligt, säger Calle Nathanson.

Logga in på Skatteverket

Emelie Löfmark tolkar ministrarnas ord som att de utskällda kriterierna för evenemangsstödet ska ses över.

– En sak som de nämnde är att man även skulle kunna söka för en serie av föreställningar, vilket jag tolkar som att man skulle kunna söka för en turné. Men jag skulle rekommendera att man faktiskt satte sig med någon av oss som söker de här stöden, logga in på Skatteverket och se var det tar stopp.

Mikael Brännvall, vd för Svensk scenkonst, krävde i ett brev till kulturministern förra veckan "kraftfulla ekonomiska insatser" för branschen. Han välkomnar höjningen av evenemangsstödet men saknar också besked kring krisstödet.

– Evenemangsstödet är ett komplement till andra stöd och det hela branschen väntar på är besked om krisstöden. Att regeringen preciserar när man kan söka krisstöd och för vilken period, och att de pengarna kommer ut snabbt, säger han.

"De lyssnar inte"

Det är också problematiskt att krisstödet endast sträcker sig till och med mars eftersom man inom scenkonsten har betydligt längre framförhållning i sin planering. Därför behöver de även veta mer om framtidens smittspridningsåtgärder.

– Det som kanske är allra viktigast nu förutom krisstöden är att regeringen presenterar en plan framåt för hur restriktionerna ska avvecklas, eller hur man tänker runt de frågorna, säger Mikael Brännvall.

Peter Eriksson på Nöjesfabriken i Karlstad uttrycker stor frustration kring politikernas bristande förståelse.

– Jag känner bara att jag blir besviken, de lyssnar inte. Hela branschen klagar, men det lyssnas inte. Det känns som att det är spel för galleriet.

Helena Björk/TT

Elin Swedenmark/TT

Sofia Sundström/TT

Björn Berglund/TT

Kultur och nöje

Regeringen höjer evenemangsstödet

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) och näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) presenterar nya ekonomiska stöd med anledning av pandemin.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Regeringen höjer maxbeloppet i evenemangsstödet och utökar andelen man kan få stöd för från 70 till 90 procent. Men villkoren förändras inte.
– Vi måste vara fortsatt stränga med att få ut stöd, säger näringsministern.

– Beskedet i dag är att höja stödandelen från 70 till 90 procent för att alla som planerar och arrangerar evenemang ska våga göra det. Vi höjer också maxbeloppet till 22,5 miljoner kronor, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) på en pressträff tillsammans med kulturministern.

Maxbeloppet var tidigare 17,5 miljoner kronor.

Till mars 2022

Stödet går till arrangörer av evenemang som skulle ha arrangerats under januari, februari och mars 2022, vilket regeringen aviserade i december.

TT: Hur mycket avsätter staten för stödet framöver?

– Avsättningen är 250 miljoner kronor. Vi införde det här stödet förra året med en mycket större ram som inte utnyttjas fullt ut. Regeringen är beredd att höja beloppet om det skulle vara fler ansökningar som skulle beviljas, säger näringsministern.

Evenemangsstödet har kritiserats av aktörer i branschen för att vara för krångligt att söka och att få beviljat. Det finns inga planer från regeringen på att förändra förutsättningarna för stödet som riktas till evenemang med 250 deltagare eller fler inom kultursektorn och även mässor och marknader, evenemang inom det civila samhället samt vissa sportevenemang.

– Det har ofta varit en missuppfattning att detta stöd även skulle ta lönekostnader, det här är för att skydda evenemang. Vi måste vara fortsatt stränga med att få ut stöd och alla som varit med sedan pandemins början vet att vi fick kritik för att det var ett överutnyttjande. Det finns inte bara ärliga avsikter. Det här gäller större evenemang så vi tror att det är rimligt avvägt, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)

Möte med ministern

Svensk scenkonsts vd Mikael Brännvall framhåller att evenemangsstödet bara är ett komplement till andra stöd. Det hela branschen väntar på är besked om krisstöden, att regeringen preciserar när man kan söka krisstöd och för vilken period och att de pengarna kommer ut snabbt.

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) har inga besked att ge:

– Vi jobbar för fullt med den frågan, säger hon till TT.

– En del av av kritiken från kulturbranschen har gällt evenemangsstöden och att det varit för svårt att söka eftersom det var 30 procents insats. Nu blir det 10 procent, det är en förändring som vi gör för att möta det som varit svårt för kulturbranschen.

TT: Kommer återstartsmiljarden som finns avsatt i budget att omvandlas till krisstöd?

– Vi tittar på den frågan också. Vi jobbar på allt vad vi kan med samtliga stöd.

Helena Björk/TT

Erika Josefsson/TT

Elin Swedenmark/TT

Sofia Sundström/TT

Kultur och nöje

Julian Lennon säljer Beatles-föremål digitalt

Julian Lennon. Arkivbild
Foto: Vianney Le Caer/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

John Lennons äldste son Julian auktionerar nu delar av sin samling med minnessaker från Beatles-tiden som digitala objekt, rapporterar BBC.

Föremålen till salu är en svart cape John Lennon bar i Beatlesfilmen "Help", en jacka från filmen "Magical mystery tour" samt tre Gibson-gitarrer Julian fått av sin far. I den digitala versionerna ingår också en inspelning där Julian Lennon berättar om föremålen.

Auktionen sker genom tekniken NFT, som står för ”non-fungible token", där ägaren får en form av äkthetsbevis som lagras i en blockkedja och därmed inte går att duplicera.

Den verkliga dyrgripen uppges vara en anteckning med arrangemanget till "Hey Jude", en låt som skrevs av Paul McCartney till den då femårige Julian. Utgångspriset ligger på 275 000 kronor men förväntas inbringa det dubbla.

Kultur och nöje

Yinka Shonibare – årets konstnär på Djurgården

Yinka Shonibare framför sitt verk 'British library'. Pressbild.
Foto: Oliver Cowling
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den nigeriansk-brittiske konstnären Yinka Shonibare, känd för sina konstnärliga utforskningar av kolonialism, globalisering och identitet, oftast med hjälp av färgstarka afrikanska tyger, blir sommarens konstnär på Djurgården i Stockholm.

Tack vare en privat donation ska Prinsessans Estelles stiftelse förvärva en skulptur av Yinka Shonibare som kommer att visas i Rosendalsområdet. Skulpturen invigs 2 juni och visas fram till och med den 25 december.

Yinka Shonibare har tidigare visats både på Moderna Museet och på Nationalmuseum i Stockholm. I sin konst har han ofta utgått från kända västerländska konstverk eller historiska situationer och bland annat gjort en film om mordet på Gustav III.

De tyger som han använder betraktas som västafrikanska, men är gjorda efter inspiration från Indonesien. På 1800-talet massproducerades dessa tyger av holländare som sålde dem till västafrikanska kolonier.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Öltapp.se

En öltapp i sommar, räddningen i hettan!

Öltapp.se Alla vet hur det känns att sitta där i den gassande hettan och bara sukta efter en iskall öl. Då vill man snabbt kunna slå upp sig ett glas av sin favoritöl att svalka sig med!

I sommar så är en av de hetaste inköpen man kan införskaffa; en öltapp. De där varmaste dagarna är fortfarande nära och grillkvällarna står runt knuten. Att kunna servera professionellt är lockande på varje festlighet. Öltappar håller ölen kall och du kan ha den tillgänglig så att det är enkelt att hälla upp i ett glas och ta med i solstolen.

Andra viktiga delar till den perfekta hemmabaren.

Drinkshaker - En kraftfull shaker som du skakar dina drinkar i så att de blir smarrigt goda.

Barmått - En riktig bartender mäter upp drinkens ingredienser för att få den perfekta balansen i smaken. En god drink ska inte innehålla för mycket sprit och fördelas i regel mellan 4-6 ml/drink.

Bar-sil - Om du ska försöka dig på riktigt avancerade drinkar så är detta ett måste i din hemmabar. Du använder denna när du har skakat drinken om det t.ex är isrester eller rester från bär i drinken du vill sila av.

Muddler - en iskross som fungerar ungefär som en mortel. Perfekt för att krossa is eller exempelvis lime och mynta som i en riktigt god mojito.

Barsked - en längre sked som passar perfekt för att röra om drinkar i högre glas. En tesked är i regel för liten för större glas.

Sommarens grillfester är som sagt snart här och vem vill inte agera äkta bartender och skryta med sin egen hemmabar? Det är inte speciellt många saker du behöver ha för att skapa den perfekta hemmabaren för sommaren 2020. Att vara bartender är faktiskt riktigt roligt, när man lär sig mer om hur man gör. Man kanske inte lyckas snurra flaska på första försöket, men övning ger färdighet.

Många inställda evenemang i sommar!

Det är många som sörjer att sommarens många festivaler och andra evenemang blivit inställda. Genom att styra ihop en egen hemmabar och rulla ut grillen kommer du långt i sommar, trots allt. Många experter och meteorologer påstår att vi har en varm sommar att se fram emot. Så det bästa vi kan göra är att njuta på hemmaplan och göra det bästa av varje dag.

Det är alltså inte bara resor som ställts in, det har även många av sommarens större festivaler och andra sammankomster. Om vi får en sådan sommar som utlovats, så har vi massor att se fram emot. Många är vana vid att resa på sina semestrar, i år så kommer det inte vara vanligt alls. De flesta firar sin semester hemmavid.

Kultur och nöje

Sami instiftar nytt pris

Det nya priset Guldnoten kan exempelvis delas ut till gym som använt sig av musik på ett kreativt sätt i lokalerna. Arkivbild.
Foto: Sang Tan/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Svenska artisters och musikers intresseorganisation, Sami, instiftar ett nytt pris. Guldnoten ska hylla verksamheter som använt sig av upphovsrättsskyddad musik på ett "aktivt, hållbart och uppfinningsrikt sätt".

Det kan handla om gym, restauranger och butiker som har ett nytt och engagerande tänk kring musiken i lokalerna.

"De senaste åren har allt fler verksamheter insett vilken skillnad musiken i en lokal kan göra. I dag är det många företag och organisationer som använder musik på kreativa och strategiska sätt för att öka försäljningen och förhöja upplevelsen för både kunder och personal", säger Ann Rosenberg, försäljningschef på Sami, i ett pressmeddelande.

Allmänheten kan nominera förtjänta verksamheter fram till den 4 februari. Vinnaren presenteras i slutet av februari.

Kultur och nöje

Oupphörligt intressant om Hasse och Tage

Kalle Lind är aktuell med boken Hasseåtage.
Kultur och nöje
Litteratur/recension Sophie Lossing har läst Kalle Linds Hasseåtage.

De roade, flamsade och tramsade med ett sällan skådat allvar. De häcklade, problematiserade och ifrågasatte med sällan skådad humor. Kort sagt, de var alldeles enastående och unika i sin konst, och dem jag pratar om är naturligtvis Hasse Alfredson och Tage Danielsson.

Pratar om dem gör också Kalle Lind i sin biografi över radarparet. Han snickesnackar sig lättsamt och insatt genom sidorna, och där finns att gräva ur. Under trettio år spottade duon ur sig en oanad mängd material som blivit ett slags gemensamt, svenskt kulturarv att förvalta. Somt är förlegat, somt är odödligt. Men även det daterade har sina poänger, som ett titthål in i dåtidens folkhem.

Fria tyglar

Kalle Lind börjar som sig bör i början, då lundensaren Hasse mötte uppsaliensaren Tage på Radiotjänsts underhållningsavdelning. Båda hade studentspexande i ryggsäckarna och fick i princip fria tyglar att hitta på sina egna program. Samtidigt kom de i kontakt med 50-talets största storhet Povel Ramel och hans menageri. De skrev otaliga nummer till de populära Knäppupprevyerna där Martin Ljung, Brita Borg, Pekka Langer och många fler av dåtidens artistgrädda uppträdde. Kända nummer som Guben i låddan uppstår och 1962 kom den första Valfrid Lindemansketchen. Med åren skulle bli hela trehundrasjuttiofyra stycken, omåttligt populära.

Ja, så här kan man hålla på och räkna upp texter de skrivit, sketcher de uppfört, föreställningar de satt upp, filmer de skapat, och det gör Kalle Lind med en noggrannhet som gränsar till det besatta. Besatthet är förmodligen en underdrift. Han har i någon mån sysselsatt sig med Hasse och Tage i fyrtio år. Redan som tolvåring började han skriva en biografi om dem - och det märks. Han äger en så pass gedigen kunskap, och en så stor kärlek till dem, att han kan unna sig lyxen att skriva roligt och slagfärdigt. Att duons absurda humor och böjelse för det Povel kallade Flugighet påverkat honom, det känns och syns både här och i Linds andra projekt.

Paralleller till nutiden

Hasse och Tage gjorde en mängd saker på varsitt håll, men här fokuseras på Hasse och Tages gemensamma produktioner, både välkända och ouppförda. Kring ett nedslag per år väver Lind ihop en bild av parets verksamhet, samtidigt som han drar paralleller till nutid, förklarar samband och skeenden i dåtid så att man enkelt förstår vad allt handlar om. Och trots mängden av namn, tidpunkter och stickspår är det oupphörligt trevlig och intressant läsning, inte något man sträckläser en kväll, men en bok att njuta av i små portioner.

Man kan fundera över Hasses och Tages giltighet idag. Känner de yngre generationerna till dem? Förmodligen färre och färre, och det är antagligen synd eftersom de förutom att roa också varit en kritiserande och satirisk kraft mot politiska och mänskliga dumheter. Kärnkraftsolyckan i Harrisburg är lika aktuell idag som då. Sången, Kan man få ett glas öl, är lika hjärtskärande sann. Och tycker man att det är viktigt att upplysa om denna kulturskatt så är Kalle Linds biografi en utmärkt källa att ösa ur. Och förresten, riktigt glömda är de inte och kommer nog inte att bli. Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton har ju just blivit biofilm.

FAKTA

Bokrecension

Bok

Hasseåtage

Författare: Kalle Lind

Förlag: Forum

Kultur och nöje

Julian Fellowes om rövarbaronerna: Tufft gäng

Cynthia Nixon och Kristin Baranski som systrarna Ada och Agnes i 'The gilded age'. Pressbild.
Foto: Alison Cohen Rosa/HBO Max
Kultur och nöje
Kultur och nöje Från den engelska överklassen under tidigt 1900-tal till överklassen i New York på 1880-talet.
Julian Fellowes, mannen bakom ”Downton Abbey”, är tillbaka med ”The gilded age”, en serie i tio avsnitt som nu får premiär på HBO Max.
PREMIUM

Redan före premiären har kritikerna slagit fast att de som älskade "Downton Abbey" har mycket att se fram emot i Julian Fellowes nya tv-serie, som utspelas i New Yorks finaste kvarter – ett övermått av vackra kostymer, glamourösa miljöer och vassa intriger.

I en livfull Zoom-intervju från hemmet i Dorset (skådespelarna är uppkopplade från New York) berättar den brittiske manusförfattaren om förutsättningarna för "The gilded age".

– Det fanns en helt ny energi i New York på 1880-talet. Den gamla överklassen kunde inte hålla emot de nya, stormrika ”rövarbaronerna” som ville ha den makt deras förmögenheter kunde ge dem.

Utfattig brorsdotter

I ”The gilded age” möter tv-tittarna Marian, som efter faderns död utfattig flyttar till New York och får bo hos sina fastrar Ada och Agnes. Dessa hör till den rika överklassen och speciellt Agnes ser med avsky på de nyblivna grannarna tvärs över gatan – George Russell har tjänat stora pengar och samtidigt som han är beredd att gå över lik för att tjäna mer använder sig hans hustru Bertha av alla tillgängliga metoder för att bli accepterad i de fina salongerna.

Julian Fellowes har länge varit intresserad av perioden.

– - Jag har läst om rövarbaronerna – Vanderbilt, JP Morgan, Jay Gould. De var inte intresserade av att kopiera den engelska societeten, de ville något annat och när det nya seklet kom skulle de dominera. På många sätt har dagens miljonärer i New York och Silicon Valley mer gemensamt med personerna i ”The gilded age” än de har med sina engelska motsvarigheter.

Ville skildra svart borgarklass

En av huvudpersonerna är en ung svart kvinna som vill bli författare.

– Jag upptäckte att det vid den tiden fanns en stor svart borgarklass i New York. Och denna del av historien var väldigt viktig för mig, berättar Fellowes.

Christine Baranski spelar den vassa faster Agnes i serien. Hon erkänner att hon före inspelningen inte visste så mycket om denna tid i New York, men att Fellowes gav alla skådespelare mängder av research-material.

– Jag hade aldrig gjort kostymdrama på tv eller film tidigare. Då var underbart att få gå in i den här världen med dessa fantastiska kläder, som alla syddes upp av en firma i New York. Det var verkligen som att gå in i en annan historisk period.

Inspelningen ägde rum i New York, men även när Fellowes befann sig hemma i London följde han allt noga på en monitor. Skådespelarna berättar hur det kunde komma ett samtal från England om att ”Julian säger att en gaffel ligger fel, ändra på det”.

Morgan Spector, som spelar uppkomlingen George Russell, fick hantera ett personligt "problem" under inspelningen:

– Jag är vänsterhänt, och det fick man inte vara i de klasserna på den tiden. Det "korrigerades" med slag. Så jag var hela tiden tvungen att tänka på detta, att lära om till att i varje scen vara högerhänt.

Vill gärna berätta mer

Fellowes är noga med att påpeka att det i "The gilded age" liksom i ”Downton Abbey”, inte finns några genomusla bovar.

– Jag vill alltid att man ska få en möjlighet att se saker ur deras synvinkel. Jag hoppas jag har lyckats med det, att vi förstår varför systrarna är arga, lika väl som vi förstår familjen Russell. Varför ska de inte få det de har slagits för?

”Downton Abbey” gick i sex säsonger och fick två biouppföljare (nummer två kommer under våren). Ser Fellowes fram mot en liknande framgång nu? Han skrattar.

– Jag tänker aldrig i säsonger. Självklart har jag tänkt på hur man skulle kunna ta berättelsen vidare, men jag är aldrig så övermodig att jag ser det som självklart. Det ger otur att förutsätta någonting.

Men han sticker inte under stol med att persongalleriet i tv-serien är intressant och att han gärna skulle vilja berätta mer om dem.

– Rövarbaronerna var ett rätt tufft gäng, men de var också komplicerade. Jay Gould, till exempel – han kunde få människor att skaka bara genom att titta på dem, samtidigt som han var en oerhört mjuk make och en mycket kärleksfull pappa.

– Jag hoppas George Russell framstår som sådan. Mjuk och hänsynslös – en riktig gilded age-typ.

Fotnot: ”The gilded age” kan översättas till ”den förgyllda tidsåldern”. Perioden kan sägas ha varat från slutet av 1860-talet till slutet av 1890-talet. Perioden präglades av tillväxt genom inte minst industrialisering och järnvägsbyggande.

Gunnar Rehlin/TT

Julian Fellowes, mannen bakom 'Downton Abbey', har länge intresserat sig för 1880-talets USA och de 'rövarbaroner' som tog plats i New York. Arkivbild.
Julian Fellowes, mannen bakom "Downton Abbey", har länge intresserat sig för 1880-talets USA och de "rövarbaroner" som tog plats i New York. Arkivbild.
Foto: Joel C Ryan/AP/TT
Carrie Coon och Morgan Spector spelar herr och fru Russell i 'The gilded age'. Han vill tjäna så mycket pengar som möjligt, hon vill ta plats i societeten. Pressbild.
Carrie Coon och Morgan Spector spelar herr och fru Russell i "The gilded age". Han vill tjäna så mycket pengar som möjligt, hon vill ta plats i societeten. Pressbild.
Foto: Alison Cohen Rosa/HBO Max

FAKTA

Fakta: Julian Fellowes

Ålder: 72 år.

Familj: Hustrun Emma Joy Kitchener, en son.

Bor: West Stafford, Dorset, England.

Yrke: Manusförfattare, skådespelare, producent, regissör.

Tidigare filmer/Tv-serier: Manus till bland annat "Gosford Park", "Fåfängans marknad", "Young Victoria", "Downton Abbey", "Belgravia".

Aktuell med: "The gilded age" på HBO Max som har premiär den 25 januari.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL