Utrikes

Jury klar i rättegången mot Ghislaine Maxwell

Rättegångsteckning på Ghislaine Maxwell, ljust klädd med munskydd, under måndagens förhandling i domstolen i New York.
Foto: Elizabeth Williams AP/TT
Utrikes
Utrikes Hon anklagas för att ha rekryterat och "lärt upp" flickor att sexuellt tillfredsställa den pedofilanklagade finansmannen Jeffrey Epstein.
Rättegången i USA mot det brittiska forna societetslejonet Ghislaine Maxwell är igång.
PREMIUM

Klädd i en ljus tröja, svarta byxor och försedd med munskydd fördes Maxwell till den fullpackade rättssalen i New York. En tolvmannajury plus sex ersättare utsågs under rättegångens första dag. Dessa godkändes efter en urvalsprocess där 40 till 60 kandidater tidigare gallrats bort.

Frågan den nyvalda juryn ytterst har att ställa sig är om Maxwell var Epsteins marionettdocka eller om hon var hans medbrottsling. Intresset i USA är enormt.

Rättegången mot den nu 59-åriga Ghislaine Maxwell drar igång mer än två år efter att hennes kompanjon Jeffrey Epstein tog sitt liv i en häktescell på Manhattan i New York.

Greps ett år senare

Epstein, som då var 66 år, befann sig i häktet i väntan på att rättegången mot honom skulle inledas. Han var åtalad för övergrepp på tiotals minderåriga flickor under åren 2002–2005. Epstein nekade till anklagelserna. Den 10 augusti 2019 hittades han död i sin cell.

Ett knappt år senare greps Ghislaine Maxwell – som är dotter till den framlidne brittiske mediemogulen Robert Maxwell – i Bradford i New Hampshire i USA.

De sex åtalspunkterna som riktas mot henne gäller brottsliga handlingar som ska ha begåtts 1994 och 2004, och som är kopplade till ett antal nu vuxna kvinnor. Två av dem säger att de endast var 14 och 15 år gamla när de utsattes för sexuella övergrepp.

Stor flyktrisk

Åklagarsidan hävdar att Maxwell först blev "vänskaplig" med flickorna och tog med sig dem på shoppingrundor och biobesök. Sedan lirkade hon med dem och uppmanade dem att ge Epstein nakenmassage. Övergrepp ska ha begåtts och flickorna ska sedan ha fått pengar av Epstein. Enligt åklagarsidan ska Ghislaine Maxwell stundtals själv ha deltagit i övergreppen.

Maxwell har sedan gripandet varit inlåst på Metropolitanhäktet i Brooklyn, och har flera gånger framfört klagomål på att förhållandena i häktet är "ohygieniska och omänskliga".

Maxwell har pass från Storbritannien, USA och Frankrike och sedan hon greps har domare nekat henne borgen sammanlagt sex gånger eftersom man befarar att hon ska fly landet.

Riskerar långt fängelsestraff

Försvarssidans argument väntas bland annat gå ut på att Maxwell åtalas eftersom Epstein flydde rättvisan genom att ta sitt liv.

Ghislaine Maxwell och Jeffrey Epstein var goda vänner med brittiske prins Andrew. I ett annat mål anklagar den amerikansk-australiska kvinnan Virginia Giuffre prinsen för att ha haft samlag med henne mot hennes vilja för 20 år sedan då hon var 17 år gammal. Kvinnan gör gällande att hon under den tiden "lånades ut" till olika mäktiga män av Jeffrey Epstein.

Det målet – som är civilrättsligt – väntas tas upp i USA någon gång i slutet av nästa år. Prins Andrew nekar till anklagelserna.

Den nu aktuella rättegången mot Maxwell väntas pågå till i mitten av januari nästa år.

Maxwell har nekat till samtliga åtalspunkter. Fälls Ghislaine Maxwell riskerar hon upp till 80 års fängelse.

Ett foto på Jeffery Epstein och Ghislaine Maxwell som åklagaren Audrey Strauss pekar på i samband med att åtal väcks mot Maxwell i juli 2020.
Ett foto på Jeffery Epstein och Ghislaine Maxwell som åklagaren Audrey Strauss pekar på i samband med att åtal väcks mot Maxwell i juli 2020.
Foto: John Minchillo/AP/TT

FAKTA

Fakta: Jeffrey Epstein och Ghislaine Maxwell

Jeffrey Epstein var en mångmiljardär och affärsman från New York i USA, född 1953. Han hade många rika och berömda personer i sin bekantskapskrets, däribland USA:s tidigare presidenter Bill Clinton och Donald Trump och den brittiske prinsen Andrew.

Epstein dömdes 2008 för att ha köpt sex av minderåriga. Straffet då blev milt, 13 månaders fängelse, men med frihet att gå till arbetet.

I slutet av 2018 publicerade tidningen Miami Herald artiklar där flera kvinnor trädde fram och anklagade Epstein för sexuella övergrepp mellan 2001 och 2005. I början av juli 2019 greps Epstein på en flygplats i New Jersey. Han åtalades kort därpå för övergrepp på tiotals minderåriga flickor under åren 2002–2005.

Ghislaine Maxwell spelade enligt åklagarsidan i rättsprocessen mot henne en avgörande roll i att bistå Epstein i att hitta, bli vän med och förbereda offren för övergreppen. Hon anklagas också för att vid några tillfällen själv ha deltagit i övergreppen.

I augusti 2019, en månad efter det att han gripits, hittades Epstein död i sin cell i New York. Dödsfallet beskrivs som självmord.

Utrikes

FN-chef vill frigöra afghanska tillgångar

FN:s generalsekreterare António Guterres vill att de ekonomiska sanktionerna mot Afghanistan hävs. Arkivbild
Foto: Alastair Grant/AP/TT
Utrikes
Utrikes

FN:s generalsekreterare António Guterres vill att de ekonomiska sanktionerna mot Afghanistan hävs. Orsaken är den humanitära krisen och att landet står på randen till en kollaps som kan leda till massflykt.

– Tiden är väsentlig. Utan åtgärder kommer liv att gå till spillo och förtvivlan och extremism att växa, sade han vid ett möte i FN:s säkerhetsråd.

Han sade att Afghanistan behöver få tillbaka sin betalningsförmåga. Det innebär bland annat att frigöra landets frusna tillgångar utomlands, totalt nio miljarder dollar, cirka 84 miljarder kronor.

Guterres vill också hitta andra sätt att förse landet med ekonomiska medel, bland annat tillåta internationella fonder att betala lön till läkare, lärare, renhållningsarbetare och andra offentligt anställda.

Kina och Ryssland vill att de afghanska tillgångarna frigörs, medan USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield sade att president Bidens administration håller på att undersöka "olika möjligheter för att minska likviditetskrisen".

Utrikes

Eget ansvar utmaning när Storbritannien öppnar

David Heymann. Arkivbild.
Foto: Salvatore Di Nolfi/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien öppnar för nattklubbar, tar bort krav på covidpass och lättar snart på reserestriktioner. Britterna ska nu behandla covid-19 samma sätt som en influensa.
– Nu är utmaningen att låta folket ta över ansvaret, säger professor David Heymann.

I det tidigare hårt coviddrabbade Storbritannien lättar man nu löpande på restriktionerna. I England behöver man från och med torsdag inte visa upp något covidpass på evenemang och kravet på munskydd har tagits bort, men rekommenderas där det är trångt.

I Nordirland öppnade nattklubbarna i onsdags för den som har vaccinerat sig och i Skottland behöver man inte längre hålla avstånd eller sitta ner på barer eller pubar. Även i Wales öppnar nattklubbarna på fredag och restriktioner på pubar, restauranger och biografer tas bort.

97 procent av Storbritanniens befolkning bedöms ha något slags immunitet mot viruset i Storbritannien – antingen genom vaccinering, att man varit sjuk eller både och, säger David Heymann, professor i infektionsepidemiologi vid London School of Hygiene and Tropical Medicine, till TT.

– Det gör att sjukdomen blir mindre allvarlig, även med omikronvarianten. Vi ser att immuniteten hos befolkningen, än så länge, fungerar väldigt väl för att hålla sjukdomen på en mindre allvarlig nivå.

Lättar reseregler

Den 4 februari lättas dessutom reserestriktionerna – de med giltiga vaccinpass behöver då inte längre covidtesta sig vid in- eller utresa från Storbritannien. Även karantänsregler för ovaccinerade lättas.

Bedömningen att coronaviruset kommer att finnas kvar under lång tid framöver har lett till utvecklingen av en kontrollapparat som ska fortsätta följa virusets utveckling, dess mutationer, eventuella nya klusterutbrott och behovet av att införa nya lokala restriktioner, säger Heymann.

– Så de behandlar det här nu på samma sätt som influensa eller andra sjukdomar, som en endemisk infektion, bedömer Heymann.

Frågan är inte huruvida pandemin har övergått i en endemi eller inte, utan hur landet hanterar covid-19, enligt honom.

– Det finns ingen magisk formel för när det kan kallas en endemi, men säkert är att det har gått genom hela befolkningen och de flesta ser det som en endemi.

Danmark gör en liknande bedömning. Från och med februari klassas inte längre covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom och då lyfts också samtliga restriktioner i landet.

– Regeringen klev, initialt, in brutalt i många länder och nu är utmaningen att låta folk ta över ansvaret, säger Heymann.

Hårt drabbade

Storbritannien är ett av de länder som drabbats värst av covid-19 i Europa. Över 150 000 människor har dött med sjukdomen under pandemin. Men trots att smittan ökat drastiskt under omikronvågen har inte antalet sjukhusinläggningar eller dödsfall varit i närheten av nivåerna under första och andra vågen. De steg visserligen kraftigt runt årsskiftet men har nu stabiliserats och börjat gå ned.

Enligt Heymann måste man sluta titta på antalet positiva testresultat, eftersom de i de allra flesta fall inte längre innebär allvarlig sjukdom, och i stället följa situationen inom vården och antalet dödsfall noga.

– Så länge det går att kontrollera och regeringen håller koll på det, så får vi lära oss att leva med det här viruset.

Anna Hansson/TT

Antal inrapporterade dödsfall med covid-19 per dag i Storbritannien.
Antal inrapporterade dödsfall med covid-19 per dag i Storbritannien.
Foto: Johan Hallnäs

FAKTA

Covid-19 i Storbritannien

Antalet inrapporterade dödsfall med covid-19 i Storbritannien låg mellan 900 och drygt 1 000 under en vecka i början av april 2020.

Dödsfallen minskade under sommaren men tog fart igen under hösten. Under flera veckor i januari 2021 pendlade dödssiffran mellan 900 och över 1 300 dagligen. Som mest rapporterades 1 359 personer avlidna på en dag.

I december 2020 började Storbritannien vaccinera sin befolkning mot covid-19.

I februari 2021 sjönk dödssiffrorna. När omikronvarianten fått fäste slog smittspridningen rekord globalt – och i Storbritannien.

Dödsfallen i Storbritannien ökade igen under hösten, men ligger på jämförelsevis låga nivåer. Under vintern 2021–2022 är den högsta inrapporterade dödssiffran på en dag hittills 268 personer. Sett från en sjudagarsperiod har antalet dödsfall nu börjat minska.

Sammanlagt har drygt 154 000 människor med covid-19 dött i Storbritannien. Runt 84 procent har fått minst två vaccindoser.

Utrikes

Häxdömda får upprättelse i spanska Katalonien

Oskyldiga kvinnor avrättades i häxjakt, här avbildat av Jean Luyken.
Foto: TT
Utrikes
Utrikes

Häxdömda kvinnor som grymt skickats i döden får upprättelse i den spanska regionen Katalonien. Beslutet togs i Kataloniens parlament på onsdagen med en överväldigande majoritet på 114 ja-röster. 14 röstade emot och 6 avstod.

Upprättelsen rör de kvinnor som anklagades för häxeri från 1400-talet och fram till 1700-talet. Katalonien var, enligt forskare, framträdande i försöken att förinta det som man såg som häxor, men där de torterade och avrättade kvinnorna bara "var offer för kvinnohatares förföljare".

De första processerna inleddes redan 1471, vilket var tidigt för Europa där häxjakt senare spreds över kontinenten.

"Vi har nyligen lyckats spåra namnen på över 700 kvinnor som . . . avrättats", konstaterade de parlamentsledamöter som lade fram lagförslaget om upprättelse för kvinnorna.

Utrikes

Ännu en nordkoreansk testskjutning

Nordkorea fortsätter sina testskjutningar. Arkivbild
Foto: KCNA/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Nordkorea har avfyrat "en oidentifierad projektil" som landade i Japanska havet, uppger den sydkoreanska militären.

Det är den sjätte testskjutningen den här månaden. I tisdags avfyrade landet vad som misstänks vara två kryssningsrobotar, något som inte är förbjudet enligt rådande FN-sanktioner mot Nordkorea.

Tidigare i januari har misstänkta ballistiska robotar avfyrats och vad som tros vara hypersoniska robotar, som har en strategisk betydelse.

Utrikes

Raket på väg att krascha mot månen

En Space X-raket skjuts upp 2015. Raketen på bilden är inte den som tros kraschlanda på månen i mars månad.
Foto: John Raoux/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En Space X-raket är på väg mot månen, där den beräknas kraschlanda den 4 mars.

Men månfärden var inte planerad, utan det hela handlar om delar av en raket som övergavs efter det uppdrag den skickades upp för att utföra 2015.

Sedan dess har det som var kvar av raketen svävat i vad som kallas en "kaotisk omloppsbana" runt jorden – en resa som tar slut om en dryg månad.

Själva kraschen kommer inte att vara synlig från jorden, men nedslagsplatsen och den krater som kommer att bildas tros kunna hjälpa månforskningen och ge en inblick i himlakroppens geologi.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Utrikes

Liberal HD-domare i USA avgår

Stephen Breyer, som sägs avgå i juni. Arkivbild från i fjol.
Foto: Erin Schaff/AP/TT
Utrikes
Utrikes Joe Biden har fått chansen att skriva historia.
Domaren Stephen Breyer uppges avgå och USA:s president får nu chansen att uppfylla löftet att utse den första svarta kvinnan i HD.
PREMIUM

Den liberale HD-domaren Stephen Breyer har bestämt sig för att avgå i sommar. Det rapporterar flera amerikanska medier.

Beskedet öppnar för president Joe Biden att få tillsätta en ny domare. Och det är en efterlängtad positiv nyhet för Demokraterna – Breyer har nämligen länge kritiserats från vänsterhåll just för att han inte har avgått.

Partiet har inte utsett någon HD-domare sedan 2010 och de minns hur Breyer och nu avlidna Ruth Bader Ginsburg valde att sitta kvar under Barack Obamas sista år i Vita huset, trots hotet om att Donald Trump och Republikanerna skulle kunna vinna valet 2016.

Och de minns hur Trump år 2020 kunde utse konservativa Amy Coney Barrett till liberala Ginsburgs ersättare i den mäktiga domstolen.

Välkommet besked

Efter tillsättandet av Neil Gorsuch och Brett Kavanaugh var det Trumps tredje utnämning till domstolen, som under hans tid som president blev mer konservativ.

Därför är onsdagens besked, som sägs komma från Breyers närmaste krets, välkommet.

Med en ytterst svag demokratisk majoritet i senaten krävs det i dagsläget att bara en av partiets senatorer hoppar av eller avlider för att Biden skulle få det mycket svårare att få tillsätta en liberalt sinnad domare.

Och skulle höstens val gå som de flesta analytiker tror, att Republikanerna får en majoritet i senaten, har partiets ledare i senaten, Mitch McConnell, så gott som lovat att de inte kommer godkänna en Biden-kandidat.

Utsågs av Clinton

83-årige Stephen Breyer tillträdde Högsta domstolen 1994, nominerad av president Bill Clinton tidigare samma år. Av dagens nio domare har bara 74-årige Clarence Thomas, som tillträdde 1991, suttit längre.

Veteranen, äldst av dagens nio domare, ses som en pragmatisk röst i en allt mer konservativ och polariserad domstol och har bland annat tagit ställning för aborträtten och mot dödsstraffet.

Hans avgång ändrar inte styrkeförhållandet i domstolen, där de konservativt lagda har sex stolar, och de liberala tre. Men för president Biden ger Breyers avgång en möjlighet att infria sitt löfte om att utse den första svarta kvinnan till HD, och med en sådan utnämning – i så fall den första svarta kvinnan i HD:s historia – skulle Biden trots allt kunna skriva historia.

Lovar snabb utnämning

Demokraternas senatsledare Chuck Schumer har också redan lovat att den person Biden nominerar kommer att få en snabb resa fram till en omröstning som denne lär ta sig igenom.

Flera namn figurerar redan i spekulationerna – framförallt domarna Ketanji Brown Jackson (51 år), J Michelle Childs (55) och Leondra Kruger (45) – och ryktena lär florera tills ett beslut kommer.

Vita huset hälsar att ingen kandidat finns klar, och president Biden vill avvakta alla officiella uttalanden.

– Alla domare borde få en möjlighet att bestämma vad han eller hon ska göra och säga och meddela detta på sitt sätt. Låt domare Breyer göra det och sedan diskuterar jag gärna frågan, säger Biden enligt AP.

Martin Yngve/TT

USA:S Högsta domstols nio domare. Sittande från vänster: Samuel Alito, Clarence Thomas, John Roberts, Stephen Breyer och Sonia Sotomayor. Stående från vänster: Brett Kavanaugh, Elena Kagan, Neil Gorsuch och Amy Coney Barrett.
USA:S Högsta domstols nio domare. Sittande från vänster: Samuel Alito, Clarence Thomas, John Roberts, Stephen Breyer och Sonia Sotomayor. Stående från vänster: Brett Kavanaugh, Elena Kagan, Neil Gorsuch och Amy Coney Barrett.
Foto: Erin Schaff/AP/TT

FAKTA

Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen). I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 och ratificerades 1788 samt dess 27 tillägg. Bland tilläggen finns den så kallade Bill of Rights (de tio första tilläggen) som ratificerades 1791.

Domstolen har sedan 1869 nio medlemmar som utses av presidenten på livstid. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar stor chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Under sina fyra år fick den republikanske presidenten Donald Trump igenom tre konservativa domare: Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett vilket innebär att sex av de nio sittande domarna anses vara konservativa. Den sittande demokratiske presidenten Joe Biden har ännu inte haft möjlighet att nominera någon HD-domare.

Utrikes

Prins Andrews övergreppsmål upp i domstol

Storbritanniens prins Andrew. Arkivbild.
Foto: Steve Parsons/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritanniens prins Andrew vill få det civilrättsliga åtal där han anklagas för sexuella övergrepp prövat i domstol.
PREMIUM

I handlingar som prinsens advokater lämnat in till en amerikansk domstol i New York avvisar han alla anklagelser och går inte med på en förlikning utanför en rättssal, rapporterar brittiska medier.

I papperen skriver advokaterna att prinsen "härmed kräver att få alla anklagelsepunkter prövade av en jury".

Målet gäller anklagelser från en kvinna, Virginia Giuffre, som anklagar honom för att ha våldtagit henne 2001, när hon var 17 år gammal.

Prins Andrew nekar bestämt till alla anklagelser om övergrepp.

Till följd av målet har han avsagt sig sina militära titlar och kungliga beskyddarskap, meddelade det brittiska hovet för två veckor sedan.

Hans advokater har tidigare uppmanat domaren i målet att lägga ned det eftersom Virginia Giuffre "förverkat sin rätt" att stämma eventuella svaranden med koppling till den nu avlidne finansmannen Jeffrey Epstein.

Den rätten förverkades enligt prinsens advokater 2009 när Jeffrey Epstein och Virginia Giuffre träffade en uppgörelse där det finns en skrivning som ska skydda personer som är kopplade till Epstein och som kan vara "potentiella svaranden" från att bli stämda av henne.

I utbyte fick Giuffre 500 000 dollar, enligt dokumentet.

Jeffrey Epstein, som anklagats för flera sexövergrepp, tog sitt liv i en cell i New York i augusti 2019. Han var vän med prins Andrew, och anklagas för att tillsammans med sin partner Ghislaine Maxwell ha "lånat ut" den då 17-åriga Virginia Giuffre (som då hette Virginia Roberts) till prinsen.

I slutet av december dömdes Ghislaine Maxwell för att ha hjälpt Epstein att utnyttja flickor sexuellt. Hon har ännu inte fått sitt straff.

Martin Yngve/TT

Utrikes

Blinken: Nato har svarat Ryssland om Ukraina

USA:s utrikesminister Antony Blinken på pressmöte hos utrikesdepartementet i Washington
Foto: Brendan Smialowski/Pool via AP/TT
Utrikes
Utrikes Militäralliansen Nato har lämnat över ett svar på Rysslands frågor om bland annat Ukraina.
De skrivna svaren har varit ett krav från Kreml, men USA:s utrikesminister Antony Blinken går inte ut med många detaljer om brevets innehåll.
Samtal mellan Ryssland och Ukraina i Paris mynnade ut i nytt möte i Berlin om två veckor.
PREMIUM

Utvecklingen i Ukraina och risken för väpnad konflikt i regionen tog en ny vändning sent på onsdagen. USA:s utrikesminister Antony Blinken meddelade att svar överlämnats till ryska utrikesdepartementet och kollegan Sergej Lavrov.

I en direktsänd presskonferens sade Blinken att han ska tala med Lavrov de närmaste dagarna, och att han hoppas på "allvarliga diplomatiska försök" att lösa konflikten.

– Men vi gör det klart att vi har grundprinciper som vi är beredda att bevara och försvara. Där ingår Ukrainas suveränitet och territoriella självständighet, och rätten för en stat att själv välja sina säkerhetsarrangemang och allianser.

Frågan är om brevet är tillräckligt svar för Ryssland i det hårda förhandlingsspelet om Ukraina.

Militär beredskap

Blinken konstaterade samtidigt att USA har ökat beredskapen hos 8 500 amerikanska militärer.

– Vi har lagt ut en möjlig diplomatisk väg, sade Blinken och lade till att man också visat vilka allvarliga konsekvenser en militär konflikt skulle få för Ryssland.

Beskedet från Washington kom sedan Moskva och utrikesminister Lavrov upprepat att kravet på ett skriftligt svar om bland annat Natos framtid stod fast. Ryssland vill ha löften om att Nato inte ska utvidgas till fler länder i regionen.

Direkt efter Blinkens framträdande följde en presskonferens med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, som underströk behovet av ökad öppenhet, återupptagna diplomatiska kontakter mellan Nato och Ryssland, och direkta och öppna förhandlingar där en kriskommunikation upprättas.

– Men vår grundprincip om ett lands rätt att själv bestämma står kvar, sade Stoltenberg som svar på en fråga från ryska medier.

– Och vi är beredda på det värsta.

Parallellt med utspelen från USA och Nato pågick diskussioner mellan Ryssland och Ukraina i Paris. Men mötet avslutades med ett konstaterande från den ukrainska sidan om att samtalen "inte varit enkla", men att man var överens om att ses om två veckor i den tyska huvudstaden Berlin. I samtalen deltar även Frankrike och Tyskland.

Båda parter stödjer en "villkorslös vapenvila" i östra Ukraina, meddelade det franska presidentkansliet efter samtalen.

Biden: Sanktioner mot Putin

Tidigare hade USA:s president Joe Biden i sin tur upprepat att risken för en rysk invasion i Ukraina "förblir överhängande". Biden säger att han i så fall skulle överväga direkta sanktioner mot den ryske presidenten Vladimir Putin.

USA arbetar också för att förse Europa med gas- och oljeleveranser från Mellanöstern, Nordafrika och Asien för att fylla på utbudet de närmsta veckorna, uppger The New York Times.

EU får normalt omkring 40 procent av sin naturgas från Ryssland. Omkring en tredjedel av den ryska gas som levereras till EU går via gasledningar i Ukraina.

Det finns misstankar om att Putin valt att provocera fram den nuvarande konflikten under vintermånaderna med baktanken att hans förhandlingsposition optimeras om han kan hota med att stänga av energileveranserna till Europa.

Svagt hot

Hot om direkta sanktioner mot Putin kommer inte ha någon effekt och vara kontraproduktivt när det gäller att minska spänningarna, kommenterar Kreml.

– Politiskt sett är det inte smärtsamt, det är destruktivt, sade Putins talesperson Dmitrij Peskov under onsdagen.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL