Inrikes

Polismordsdom står fast – ingen överklagar

Den misstänkte 17-åringen och hans försvarsadvokat och polisens sambo under rättegången i Göteborg.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Domen på åtta års fängelse för mordet på polismannen Andreas Danman i Biskopsgården i Göteborg står fast. I förra veckan valde den dömde 17-åringen att inte överklaga och nu har även kammaråklagare Linda Wiking beslutat samma sak.
PREMIUM

17-åringen dömdes till åtta års fängelse för mordet på polismannen och mordförsök mot en annan man, men friades från mordförsök mot två andra män.

– För att få upp straffvärdet och nå ett fullt bifall behöver vi få den misstänkte dömd för tre mordförsök. Då måste vi ha alla tre målsäganden med oss och veta att de är villiga att prata. Och så kanske det inte riktigt känns i dagsläget, säger Linda Wiking till Göteborgs-Posten.

Det var den 30 juni som Andreas Danman sköts ihjäl i Biskopsgården. Han var då på väg med sin polismoped mot en plats där en skottlossning skett tidigare samma kväll. I en gatukorsning mötte han 17-åringen som sköt två skott mot honom med kulsprutepistol. Ett skott träffade, och Danman avled.

Enligt tingsrättsdomen var dödsskjutningen av polismannen inte planerad. Gärningsmannen trodde att han sköt mot fiender i en kriminell gruppering som det gäng 17-åringen tillhörde låg i fejd med.

– Vår slutsats är att han måste ha misstagit sig på person, sade rättens ordförande, lagman Göran Lundahl, i en kommentar till domen.

Inrikes

Färre hamnade i sjönöd i fjol

Färre människor hamnade i sjönöd under 2021, enligt statistik från Sjöfartsverket. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes 1 167 sjöräddningsinsatser genomfördes av Sjöfartsverket, vilket är fem procent färre jämfört med året innan.

De allra flesta av Sjöfartsverkets sjöräddningsinsatser genomfördes inom Västra Götalands län, följt av Stockholms och Skånes län, enligt statistik från myndigheten.

Flest räddningsinsatser sker under sommarmånaderna då många är ute till sjöss i fritidsbåtar. Det var också fritidsbåtarna som stod för den breda majoriteten av Sjöfartsverkets sjöräddningsinsatser i fjol.

"Larmorsakerna har varierat och handlat om alltifrån motorhaverier och grundstötningar till snabba väderomslag, vilket bidragit till att fritidsbåtsägaren hamnat i ett utsatt läge", säger Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets nationella Sjö- och flygräddningscentral, i ett pressmeddelande.

Färre akuta insatser

Även hos frivilligorganisationen Sjöräddningssällskapet minskade antalet akuta uppdrag något. Förebyggande utryckningar med enklare hjälp kring bogsering, motorhaverier och grundstötningar låg kvar på samma nivåer.

"Båtlivet har vuxit de senaste åren och det avspeglar sig i våra utryckningar. En teori om varför de kritiska händelserna minskat är att man hör av sig innan läget är akut. På så sätt kan vi förebygga allvarliga olyckor", säger Adam Goll Rasmussen, räddningstjänstansvarig på Sjöräddningssällskapet.

En annan faktor som påverkar antalet incidenter är vädret. Varma somrar är det helt enkelt fler båtägare ute till sjöss, och under fler timmar.

Går att undvika

Sjöräddningssällskapet genomförde 4 900 förebyggande utryckningar 2021, att jämföra med 5 034 året innan och 3 300 under 2019.

Många tillbud går att undvika genom att alltid bära flytväst och hålla båten i trim, enligt Vestergård.

"Men också vara noga med att informera om dina planer ute till sjöss", säger hon.

FAKTA

Fakta: Här genomfördes flest sjöräddningsinsatser

Antal sjöräddningsinsatser hos Sjöfartsverket 2021, inom parentes motsvarande siffra för 2020.

1. Västra Götalands län – 265 (287)

2. Stockholms län – 242 (219)

3. Skåne län – 151 (162)

4. Mälaren – 83 (121)

5. Kalmar län – 67 (69)

6. Hallands län – 67 (67)

7. Vänern – 42 (65)

8. Blekinge län – 32 (31)

9. Västernorrlands län – 31 (29)

10. Södermanlands län – 28 (16)

Inrikes

Ministern: Slutförvaret "kommer vara säkert"

Fotomontage av kärnbränsleförvaret i Söderviken i Forsmark i Östhamamrs kommun.
Foto: Lasse Modin/Svensk kärnbränslehantering
Inrikes
Inrikes Regeringen säger ja till Svensk kärnbränslehanterings (SKB) slutförvar av använt kärnbränsle.
– SKB har visat att det kommer att vara säkert, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

Regeringsbeslutet innebär att SKB, som ägs av kärnkraftsindustrin, får tillstånd att inneha, uppföra och driva sitt planerade system för slutförvar. Strandhäll kallar beslutet för "helt historiskt och unikt".

– Vår generation ska ta ansvar för vårt avfall. Med dagens beslut blir vi tillsammans med Finland världsledande på det här området, säger Strandhäll.

SKB:s ansökningar omfattar två anläggningar, en inkapslingsanläggning i Oskarshamn och en slutförvarsanläggning i Forsmark. Totalt ska 12 000 ton kärnavfall deponeras i 6 000 kopparkapslar på cirka 500 meters djup i urberget.

Strandhäll är övertygad om att den metod som valts är "så säkert det kan bli utifrån den kunskap vi har i dag".

– Det här beslutet är extremt välgrundat och sannolikt det mest noggrant granskade och genomlysta regeringsärende som det någonsin fattats beslut om, säger miljöministern.

I hundra tusen år

Strandhäll pekar på att SKB:s system bygger på tre barriärer som ska förhindra att strålning läcker ut under de 100 000 år som kärnbränslet behöver lagras. Barriärerna består av kopparkapslar som i sin tur är omgivna av bentonitlera som skyddas av urberg.

– Detta är en helt världsledande teknik för att ta hand om kärnavfallet, säger Strandhäll.

– Slutförvaret uppfyller kraven och SKB har visat att det kommer att bli säkert.

Men när mark- och miljödomstolen 2018 yttrade sig fanns invändningar. Domstolen ansåg det oklart hur mycket korrosion, frätning, kopparkapslarna tål och pekade på att mer underlag behövs. Tanken är att kapslarna ska hålla i minst 100 000 år.

Även Kärnavfallsrådet, som arbetar på uppdrag av regeringen, har efterlyst fler studier av riskerna för att kopparkapslarna kan korrodera och på så vis börja läcka.

Men regeringen ställer inga krav på ytterligare forskning för att SKB ska kunna gå vidare med sin metod.

– Ny forskning är inte en förutsättning för att metoden ska kunna tillåtas, säger Strandhäll.

Fler prövningar väntar

Det kommer dock att krävas fler säkerhetsprövningar och tillstånd för uppförande och drift av anläggningen.

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ska framöver genomföra en stegvis prövning av projektet. Det innebär att SKB kommer att behöva lämna in nya uppdaterade säkerhetsanalyser för att få tillstånd från SSM bland annat vid byggstart, vid provdrift och inför att anläggningen rutinmässigt ska tas i drift.

Byggstart har beräknats till någon gång under 2020-talet och anläggningen bedöms bli klar under 2030-talet.

Ärendet går också tillbaka till mark- och miljödomstolen, men regeringen har nu bestämt att SKB:s verksamhet ska anses som "tillåtlig". För domstolen handlar det därför om att fastställa villkor för verksamheten i enlighet med miljöbalken.

När slutförvaret är klart, fyllt med använt kärnbränsle, kanske om cirka 70 år, och slutligen ska förslutas krävs ett nytt regeringsbeslut.

KBS3-metoden

Däremot behövs inte ett regeringsbeslut när anläggningen ska tas i drift, vilket den förre miljöministern Per Bolund (MP) hade velat se som villkor. Beslutet om godkännande av driften ska fattas av Strålsäkerhetsmyndigheten.

En fråga som inte är löst är hur framtida generationer, kanske om tiotusentals år, ska kunna informeras om vad som finns i berggrunden vid Forsmark.

– Det kommer att behöva lösas vidare, säger Strandhäll.

Hon uppger också att om framtida forskning visar på säkrare metoder för slutförvar så finns möjlighet till förändringar i viss mån.

– Ja, det kan vi absolut göra. Det är det som är finessen med den stegvisa prövningen. Regeringen håller med både Kärnavfallsrådet och miljöorganisationer om att det här forskningsarbetet fortsätter. Ny forskning och tillkommande analyser kommer behövas, men då syftar de främst till att optimera och bekräfta säkerheten i den här KBS3-metoden (kopparinkapslingen).

Strandhäll pekar på att det tar många år innan anläggningen är klar.

– Under den tiden finns det otroligt många möjligheter avseende till exempel att titta på ytterligare forskning kopplat till kapslarna och kommunikation med framtida generationer.

Men den stegvisa prövningen SSM utför kommer att gälla den valda metoden, inte om det kommit fram helt andra metoder som ny forskning kanske visar är säkrare.

Peter Wallberg/TT

Maria Davidsson/TT

Niklas Svahn/TT

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) håller en digital pressträff om slutförvaret av använt kärnbränsle.
Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) håller en digital pressträff om slutförvaret av använt kärnbränsle.
Foto: Stefan Jerrevång/TT

Inrikes

TBE dyrt för samhället – billigare med vaccin?

Fästingar som biter sig fast i huden på människor sprider flera allvarliga sjukdomar, bland annat TBE. Antalet nya fall av TBE ökar stadigt, och nu visar en studie att samhällskostnaden är större än man trott. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg / TT
Inrikes
Inrikes Varje fall av sjukdomen TBE kostar i genomsnitt mer än 700 000 kronor för samhället, visar en ny studie.
Det är mer än man trott, och kan ställas mot vad det skulle kosta att ge ekonomiskt stöd till vaccinationer. Men kostnaden för en allmän vaccination är oklar.
PREMIUM

Alla som fick diagnosen TBE i Sverige under åren 1998–2014 är med i studien, som gjorts via olika register av Handelshögskolan i Göteborg och Sahlgrenska akademin.

Det var drygt 2 400 personer, som sedan jämförts med drygt 7 000 personer i en kontrollgrupp.

När sjukhusvård, annan vård och sjukskrivningar lagts ihop, hade varje TBE-smittad person kostat i genomsnitt 745 000 kronor extra för samhället, jämfört med kontrollgruppen. Kostnaden inkluderar ett fåtal dödsfall.

– Men det är väldigt stor variation. En del har väldigt långvariga och allvarliga sjukdomsförlopp, medan andra bara får en lindrig infektion, säger Anders Boman, lektor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Typ av hjärninflammation

TBE är en virussjukdom i hjärnan. I omkring en tredjedel av fallen orsakar den en inflammation. Tal, minne, koncentration och rörelseförmåga kan påverkas under lång tid. Symtomen kan även bli bestående. Dödsfall har förekommit, men är mycket ovanliga.

Antalet nya fall ökar stadigt i Sverige. Förra året fick 546 personer diagnosen TBE. Det är den högsta siffran hittills.

Sjukdomen sprids av fästingar som biter sig fast i huden. Att fästingarna blir fler, på grund av mildare vintrar, pekas ut som en orsak till att även TBE-fallen blir fler.

I Sverige har TBE varit vanligast i de östra delarna av Götaland och Svealand. Men nu är sjukdomen spridd även till Västsverige. I Norrland finns i princip inga fall – och knappt några fästingar heller.

Långa sjukskrivningar

I studien hämtades data in om de drabbade personerna vid tre olika tillfällen: ett, tre och fem år efter insjuknandet. Under första året var sjukhusvård den stora kostnaden. Men efter fem år var det framför allt långa sjukskrivningar som innebar kostnader.

Det finns flera modeller för att ta reda på vad olika sjukdomar kostar för samhället.

– Men den här är ny. Det blir en ovanligt stor studie, eftersom vi använt utdrag från register, säger Anders Boman.

– Vi kan gärna göra likadant med fler sjukdomar, tillägger han.

Vaccination mot TBE är en fråga för regionerna.

– Vissa regioner med hög smitta vaccinerar barn och ungdomar kostnadsfritt, säger Anders Boman.

Att vaccinera barn har visat sig vara särskilt effektivt.

Flera stick

Om man vill subventionera vaccinationer, är frågan också hur. Ska alla i en viss region kallas till vaccination? Eller bara barnen? Eller ska man fortsätta som nu, byggt på frivillighet, men utan kostnad för den som vaccineras?

Hur mycket det skulle kosta är också högst oklart.

– Om alla i Sverige ska vaccineras, till exempel, kan man antagligen få ett helt annat pris på vaccinet, påpekar Anders Boman.

Vaccin behöver ges vid flera tillfällen för att fungera, till att börja med tre eller fyra doser inom ett år.

Fästingar sprider även flera andra sjukdomar, bland annat borrelia.

Micke Larsson/TT

FAKTA

Fakta: TBE

En virussjukdom som sprids av fästingar.

TBE är en förkortning av engelskans "tick-borne encephalitis", fästingburen hjärninflammation.

546 nya fall registrerades i Sverige förra året. Det är fler än någonsin tidigare.

De flesta som smittas får lindriga besvär och blir friska efter några dagar. Men upp till en tredjedel drabbas av inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna.

Symtomen kommer oftast fyra–tio dagar efter tillfället då man smittades. De kan dock dröja upp till en månad.

Trötthet, feber, huvudvärk och muskelvärk är vanliga bland de första symtomen.

Barn blir oftast lindrigt sjuka.

Det finns ingen behandling mot TBE.

Däremot finns vaccin som är effektivt. För ett bra skydd rekommenderas tre eller fyra doser under ett år (beroende på ålder), och därefter uppföljande doser med vissa intervall.

Den som haft TBE får inte sjukdomen igen.

Källor: 1177 Vårdguiden, NE, Göteborgs universitet

Inrikes

Kommunerna om slutförvaret: "Känns jättebra"

Platsen vid Forsmark kärnkraftverk där SKB planerar att bygga slutförvaret för kärnavfallet från den svenska kärnkraftverken.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Ett historiskt beslut eller ett historiskt misstag?
Medan Svensk kärnbränslehantering (SKB), strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och de aktuella kommunerna gläds åt regeringens ja till ett slutförvar, känner miljöorganisationer oro.
– Det här blir en viktig milstolpe, säger SKB:s vd Johan Dasht.
PREMIUM

Stolta och glada – så beskriver Johan Dasht hur personalen känner sig efter att miljöminister Annika Strandhäll (S) under torsdagen meddelade att regeringen ger SKB tillstånd för bygget av ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Östhammars kommun och en inkapslingsanläggning i Oskarshamn.

– Efter 40 års forskning och en ansökan som vi lämnade in 2011 får vi äntligen ett erkännande och förtroendet att bygga färdigt ett slutförvarssystem för Sverige, säger Johan Dasht.

SKB är företaget som branschen har bildat för att få slutförvaret på plats. Och även myndigheten som ska övervaka detta, SSM, uttrycker tillförsikt. Men SSM:s generaldirektör Nina Cromnier betonar att det är mycket kvar fram tills det att förvaret är klart och stängt om ungefär 70 år.

– Fortsatt optimering och fortsatt forskning och utveckling tar vid under hela den tiden som finns fram till förslutningen av förvaret.

Ingen oro

Ett antal länder i världen har fattat liknande beslut om att skapa djupförvar för avfallet. Men det är bara i Sverige och Finland som planerna är så konkreta att platser är utvalda och klara.

TT: Du känner ingen oro för att Sverige och Finland nu tar beslut som inget annat land ännu fattat?

– Nej det gör jag inte, inte mot bakgrund av den omfattande granskning som har gjorts, säger Nina Cromnier.

Och även i de berörda kommunerna Östhammar och Oskarshamn är tongångarna positiva.

– Det känns jättebra att man har sagt ett ja till hela ansökan. Nu känns det väldigt tryggt och säkert, för nationen, för kommunen och för energiförsörjningen, säger Margareta Widén-Berggren (S), kommunalråd i Östhammar.

Ger arbete

Bygget av ett slutförvar kommer att ge positiva effekter lokalt, enligt kommunalrådet:

– Vi har alltid sagt att säkerheten är prio ett, absolut, men när det nu är det så kommer vi naturligtvis få arbetstillfällen, inflyttning, infrastruktur. Det händer ju saker för vår kommun nu när det här kommer i gång. Det är några år kvar, men det är positiva effekter.

Vattenfall välkomnar beslutet, liksom Svenskt Näringsliv som skriver i ett pressmeddelande att regeringens beslut är positivt eftersom fossilfri el är avgörande för att möta den ökade elanvändningen som behövs för att nå klimatmålen.

"Nu är det viktigt att den fortsatta processen kan löpa vidare på ett effektivt sätt", kommenterar Marie Knutsen-Öy, ansvarig för energipolicys på Svenskt Näringsliv.

"Oansvarigt"

Från Naturskyddsföreningens håll hörs däremot besvikelse.

– Ministern var väldigt tydlig med att regeringen har fattat ett historiskt beslut. Men jag är rädd för att regeringen har gjort ett historiskt misstag, säger generalsekreterare Johanna Sandahl.

– Det är direkt oansvarigt av regeringen att säga ja till handläggningen av det extremt farliga kärnavfallet, fortsätter Sandahl.

Även Greenpeace är mycket kritisk till beslutet.

”Vi anser det är fel av regeringen att hasta fram ett beslut när det så uppenbart krävs ytterligare forskning”, skriver Rolf Lindahl, talesperson för klimat och energi på miljöorganisationen.

Han anser att metoden som atomindustrin föreslagit är omgärdad av stor vetenskaplig osäkerhet. Den kan inte heller garantera ett säkert slutförvar, enligt Lindahl.

Bekräftat resultaten

SKB å sin sida trycker på det omfattande arbete som ligger till grund för dagens beslut, och att metoden har granskats och bedömts av många instanser.

– Den kritik som finns i den här frågan har tillfört någonting under resans gång, genom att många av frågorna har granskats om och skickats till andra experter, både nationella och internationella och till olika universitet, och det som har blivit resultatet är att våra resultat bekräftats.

TT: Men de som känner oro nu, vad kan du säga till dem?

– Jag tror att i den här frågan, precis som i allt annat, så får man helt enkelt lita på den etablerade forskningsvärlden och den svenska expertmyndigheten som har granskat det här flera gånger om.

Inrikes

Haverirapport: Flygningen varade i 46 sekunder

Statens haverikommission lämnade på torsdagen en statusrapport om utredningen av kraschen på Örebro flygplats förra sommaren. Nio personer miste livet.
Foto: Pavel Koubek/TT
Inrikes
Inrikes Åtta fallskärmshoppare och en pilot miste livet i kraschen på Örebro flygplats i somras.
Redan på runt 150 meters höjd gick något fel.
– Flygningen varade i ungefär 46 sekunder, säger Mats Trense utredningsledare i haveriutredningen.
PREMIUM

Statens haverikommission presenterar nu en statusrapport av sin haveriutredning om den dödliga kraschen den 8 juli förra året. Slutrapporten väntas först i sommar, men under torsdagens presskonferens berättar utredningsledare Mats Trense att händelseförloppet var snabbt.

Planet hann stiga till 400–500 fots höjd – cirka 130–160 meter – innan det svängde hastigt 180 grader till vänster och dök. Flygningen varade i ungefär 46 sekunder innan planet slog i marken. Ett landningsställ och höger vinge slogs av i kraschen.

– Det hasade 50 meter på buken innan det började brinna, säger Mats Trense.

Ombyggt plan

Planet var inlånat från Skåne och var ombyggt för fallskärmshoppning med plats för nio hoppare plus en pilot.

Utredarna har inte kunnat inhämta någon information från en så kallad "svart låda" eftersom det inte finns några krav på att mindre flygplansmodeller ska ha en sådan.

Undersökningar av vraket har inte påvisat några på fel motor, styrsystem eller propeller, men det finns misstankar om att en anordning som underlättar för piloten att flyga stabilt vid olika flygförhållanden kan ha varit felinställd.

Bilder på panelen från vraket visar att den så kallade trimanordningen vid starten var inställd för ett läge som är normalt för landning med en pilot och utan fallskärmshoppare ombord, skriver kommissionen i sin lägesrapport. Inställningarna stämmer överens med bilder från övervakningskameror när planet taxar ut till startbanan.

Tolfte flygningen

Hopparna tillhörde samtliga den lokala fallskärmsklubben i Örebro medan piloten tillhörde en annan klubb. Det skedde under en träff för fallskärmshoppare och kraschen inträffade under den tolfte flygningen för dagen. För den aktuelle piloten var det den sjätte flygningen samma dag.

Piloten hade ett privatflygarcertifikat och hade en total flygtid på över 1 000 timmar, varav drygt 550 för den aktuella typen. Piloten var behörig för att flyga planet – den senaste kompetenskontrollen genomfördes den 30 maj 2020.

Ingenting tyder på att pilotens förmåga har varit nedsatt under flygningen, varken fysiskt eller psykiskt.

Larmet kom in vid 19-tiden den 8 juli i fjol. Sent på natten bekräftade polisen att alla nio ombord hade mist livet.

Daniel Kihlström/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Inrikes

MP: Ansvarslöst beslut av regeringen

Språkröret Per Bolund (MP) anser att regeringen har fattat ett ansvarslöst beslut. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Borgerliga partiers reaktion kan sammanfattas med: Äntligen!
Men Miljöpartiet är starkt kritiskt till regeringens ja till slutförvar av kärnavfall.
– Jag tycker att det här är ett ansvarslöst beslut, säger MP:s språkrör Per Bolund.
PREMIUM

Fram till november i fjol var det Per Bolund som var klimat- och miljöminister och ansvarade för frågan om slutförvaret. Nu har hans efterträdare Annika Strandhäll sagt ja till SKB:s ansökningar om slutförvar av använt kärnbränsle.

– Ledande forskare säger att de här kapslarna kanske inte håller i hundra år ens. Då utsätter man många generationer för en stor oacceptabel risk, säger Bolund.

Han är också kritisk till att regeringen inte ställer hårdare villkor i sitt beslut. Han hade till exempel velat se krav på mer forskning om kopparkapslarnas hållbarhet och att det ska krävas ett nytt regeringsbeslut när slutförvaret ska tas i drift.

Glad Sabuni

Liberalerna har hotat att väcka misstroendeförklaring mot Annika Strandhäll om regeringen inte fattade beslut om slutförvaret. Nu är det hotet borta.

– Förnuftet har segrat och jag är glad att Liberalerna har bidragit till att beslutet är fattat, säger L-ledaren Nyamko Sabuni.

– Så fort Socialdemokraterna krokade av Miljöpartiet, kunde de fatta ett förnuftigt beslut.

Sabuni anser att ärendet är väl utrett och att metoden för slutförvaret är säker.

– Vi har forskat kring det här de senaste 40 åren och vi kommer fortfarande att ha tid att fortsätta forska framåt och få svar på det som är återstående, säger hon.

Även KD har tidigare hotat med misstroende mot Strandhäll.

– Det här beslutet är nödvändigt, men det kommer alldeles för sent. Det hade kunnat tas för ett år sedan, säger Camilla Brodin, KD:s energipolitiska talesperson.

– Nu har regeringen hängt av sig Miljöpartiet, och då går det helt plötsligt att fatta ett beslut.

Komma till skott

Även Moderaterna välkomnar beslutet om slutförvaret.

– Det är ett helt nödvändigt beslut, säger Lars Hjälmered (M), ordförande i riksdagens näringsutskott.

Han konstaterar att Strålsäkerhetsmyndigheten inte har några utestående frågor kring säkerheten och att det har forskats och analyserats under lång tid.

– Man måste komma till skott förr eller senare, säger Hjälmered.

Han ser beslutet som en viktig pusselbit för att kunna ta nästa steg när det gäller kärnkraften i Sverige. Inte minst när det gäller utvecklingen av småmodulära kärnkraftsreaktorer.

Sverigedemokraternas energipolitiske talesperson Mattias Bäckström Johansson (SD) välkomnar beslutet, men tycker att det hade kunnat komma för mer än ett år sedan.

"Att beslutet har dröjt onödigt länge skadar förtroendet för staten i tillståndsfrågor och har skapat en osäkerhet i branschen som bidragit till högre elpriser", skriver han i en kommentar.

Maria Davidsson/TT

Inrikes

Slutfestat på sockerbetor för vildsvin

Nu är det slut på sockerbetor i stora lass för vildsvinen i Jönköpings län. Arkivbild.
Foto: Michael Probst/TT
Inrikes
Inrikes En lokal dispyt kring två jägare som utfodrat vildsvin med stora mängder sockerbetor utanför Jönköping har fått nationell betydelse.
PREMIUM

Länsstyrelsen i Jönköpings län har nu tagit ett beslut om att förbjuda utfodring av vildsvinen, rapporterar P4 Jönköping. Beslutet är det första i Sverige sedan jaktlagen ändrades i höstas.

Tvisten handlar om volymer på uppemot tio ton sockerbetor som lagts ut på olika ställen. Länsstyrelsen sätter nu maxgränsen vid 50 kilo – så mycket får jägarna lägga ut.

Sockerbetorna göder vildsvin och dovhjortar som i sin tur äter upp böndernas grödor och dessutom har trafikolyckorna ökat, enligt länsstyrelsen. Jägarna hävdar att de kommer åt att skjuta fler vildsvin med hjälp av sockerbetorna och en av dem planerar att överklaga beslutet, enligt P4.

LRF välkomnar däremot beskedet:

"Det är ett väldigt efterlängtat beslut. Vi har under många år jobbat för att få en reglerad utfodring av vildsvin eftersom de förstör grödor motsvarande 1,3 miljoner matkassar och är ett stort hinder för att nå målen i livsmedelsstrategin", säger LRFs expert Anders Wetterin i en kommentar.

Inrikes

IS-kvinnor misstänks för krigsförbrytelser

Två kvinnor som utvisats av det kurdiska självstyret i Syrien har anhållits misstänkta för krigsförbrytelser. Arkivbilden på flygplanet har ingen koppling till uppgifterna.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Två svenska IS-kvinnor och fyra barn, som utvisats av det kurdiska självstyret i norra Syrien, kom på torsdagen till Sverige.
Kvinnorna har anhållits misstänkta för krigsförbrytelser.
PREMIUM

"Sverige har ett internationellt åtagande att utreda och lagföra misstänkta krigsförbrytelser", skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande på torsdagseftermiddagen.

Tidigare bekräftade utrikesminister Ann Linde (S) att kvinnorna anlänt till Arlanda flygplats.

"Som Säkerhetspolisen förordat, har personal från UD, säkerhetspersonal och representanter från sociala myndigheter sett till att utvisningen skett på ett så kontrollerat sätt som möjligt", skriver hon i ett mejl till TT.

Barnen har omhändertagits av sociala myndigheter.

"De kvinnor som frivilligt rest till Syrien för att stötta en terrorsekt kommer att behöva stå för sina handlingar", skriver Linde.

I början av september förra året utvisades tre kvinnor som togs emot på Arlanda av svenska myndigheter efter att utrikesdepartementet bistått med resan.

Linde sade då att svenska myndigheter hade beredskap för att ta emot fler återvändare under hösten. UD ska bistå dessa IS-kvinnor på samma sätt som de första återvändarna, uppgav Linde.

Den 21 oktober togs tre kvinnor och åtta barn hemmahörande i Sverige emot av svenska myndigheter på Arlanda sedan de utvisats. Två av barnen var enligt Linde föräldralösa.

Säkerhetspolisen vill inte säga om någon av dem som återvänt tidigare klassats som säkerhetsrisk:

– Jag kan inte gå in på uppgifter om enskilda personer. Dels av integritetsskäl, dels kan det skada vårt arbete, säger presskommunikatör Karin Lutz..

FAKTA

Fakta: Svenskarna i IS

2012 började män och kvinnor resa från Sverige för att delta i kriget i Syrien.

Totalt reste omkring 300 personer till regionen för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper, främst terrororganisationen IS.

Det gör Sverige till ett av de länder i Europa där flest per capita valt att åka till området.

Cirka hälften av IS-anhängarna har återvänt.

En del har dödats i strider, andra har tagits till fånga och sitter i läger eller fängelser i norra Syrien. Det kan också finnas ett antal IS-svenskar som fortfarande är på fri fot i regionen.

Omkring en tredjedel av dem som reste från Sverige var kvinnor.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL