Ekonomi

Twitters vd lämnar – "mitt eget beslut"

Twitters vd Jack Dorsey lämnar sin post. Arkivbild.
Foto: Francois Mori/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Twitters vd och medgrundare Jack Dorsey lämnar sin post. I ett pressmeddelande från Twitter framgår att han avgår med omedelbar verkan och efterträds av Parag Agrawal. Dorsey kommer dock att kvarstå som medlem av styrelsen tills nästa bolagsstämma under 2022.
PREMIUM

Den 45-årige Dorsey säger i ett pressmeddelande att han själv tagit beslutet att sluta och att han tror att Twitter är redo att att fortsätta utan en av sina medgrundare. "Mitt förtroende för Parag Agrawal är stort. Jag är djupt tacksam för hans kunskaper, själ och hjärta", säger Dorsey om sin efterträdare.

Jack Dorsey tvingades bort från vd-posten i Twitter 2008, men återinträdde 2015, sedan bolaget stagnerat under hans efterträdare. I pressmeddelandet tackar styrelsen Dorsey för hans "visionära ledarskap" och nämner också just hans återkomst till Twitter och att han fick det då krisande bolaget på fötter igen.

Den nye vd:n Parag Agrawal, har jobbat hos Twitter sedan 2011 och har haft en chefsroll inom tekniksidan sedan 2017.

Nyheten fick Twitters aktie att rusa elva procent i den inledande handeln på Wall Street. Vid stängning hade dock kursen vänt nedåt ordentligt och landade på minus 2,3 procent.

Ekonomi

Tokyobörsen inledde rejält nedåt

Tokyobörsen inledde onsdagen på minus. Arkivbild.
Foto: Eugene Hoshiko
Ekonomi
Ekonomi

Tokyobörsen backade rejält i kölvattnet av tisdagens förluster på Wall Street där oron för räntehöjningar tilltagit.

Nikkei 225-index sjönk 1,7 procent i den inledande handeln, och det bredare Topix-indexet 1,6 procent. Vid lunchtid hade båda indexen backat ytterligare, med 1,8 procent.

Kraftiga förluster för tungviktarna Sony och Toyota bidrog också till de röda siffrorna. Sony Group rasade nära 9,5 procent efter konkurrenten Microsofts miljardköp av den amerikanska speljätten Activision Blizzard.

I Hongkong inleddes handelsdagen något uppåt, trots att oron för amerikanska räntehöjningar även här hade en dämpande effekt.

Hang Seng-index steg med 0,5 procent medan Shanghaibörsen sjönk knappt 0,1 procent. Kompositindexet i Shenzhen sjönk 0,2 procent.

Ekonomi

Svevia får böter efter klämskada i asfaltverk

En man fick klämskador vid en olycka på ett mobilt asfaltverk i Ljungby. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi

Svevia har fått en företagsbot efter att bolaget slarvat med riskbedömningen vid en olycka på ett mobilt asfaltverk i Ljungby, skriver Byggnadsarbetaren.

En anställd på Svevia, som är ett statligt anläggningsbolag, skulle hösten 2020 fixa ett automatiskt spjäll som kärvade. När spjället öppnade sig förde arbetstagaren in sin hand i röret. Asfaltverket var avstängt men det fanns lyftryck kvar i slangen till det automatiska spjället. Plötsligt stängdes spjället och arbetaren hann inte dra ut handen.

Mannen fick klämskador som påverkar känsel, styrka och rörlighet. Nu har Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål utfärdat ett strafföreläggande mot Svevia på 150 000 kronor för brott mot arbetsmiljölagen.

Bolaget bedöms inte ha gjort en tillräcklig riskbedömning som arbetsgivare och ”av oaktsamhet orsakat målsägandens skador”.

Ekonomi

Tokyobörsen inledde rejält nedåt

Tokyobörsen inledde onsdagen på minus. Arkivbild.
Foto: Eugene Hoshiko
Ekonomi
Ekonomi

De ledande börserna i Asien inledde onsdagen lite blandat.

Tokyobörsen backade i kölvattnet av tisdagens förluster på Wall Street där oron för räntehöjningar tilltagit. Nikkei 225-index sjönk 1,7 procent i den inledande handeln, och det bredare Topix-indexet sjönk 1,6 procent.

I Hongkong inleddes handelsdagen något uppåt, trots att oron för amerikanska räntehöjningar även här hade en dämpande effekt.

Hang Seng-index steg med 0,5 procent medan Shanghaibörsen sjönk knappt 0,1 procent. Kompositindexet i Shenzhen sjönk 0,2 procent.

Ekonomi

Microsoft köper speljätte för 600 miljarder

Activision Blizzard köps upp. Arkivbild.
Foto: Jae C. Hong/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Kritiserade dataspelsbolaget Activision Blizzard köps upp av mjukvarujätten Microsoft – bolagets största förvärv någonsin.
Totalt handlar det om en affär på drygt 600 miljarder svenska kronor.
PREMIUM

Affären beskrivs som Microsofts största hittills och innebär att de två amerikanska bolagen går ihop. Activision Blizzard, som ligger bakom framgångsrika titlar som "World of warcraft" och "Call of duty", köpte för ett par år sedan svenska företaget King med succéspelet "Candy crush".

Microsoft ligger i sin tur bakom spelkonsolen Xbox, och affären ses som ett sätt att stärka bolagets position i konkurrensen med japanska Sony och dess konsol Playstation.

Activision Blizzard har samtidigt den senaste tiden var rejält kritiserat efter rapporter i bland annat Wall Street Journal om övergrepp på anställda och en företagskultur som missgynnat kvinnliga anställda under flera års tid.

En medarbetare har bland annat uppgett att hon våldtagits vid flera tillfällen av en av sina chefer i samband med olika företagsfester, något som bland annat vd:n Bobby Kotick anklagats för att ha tystat ned.

I samband med affären uppgavs att Kotick ska fortsätta i sin roll som vd. Nyheten fick spelbolaget att rusa på Wall Street och aktien hade vid stängning gått upp 25,9 procent. Microsoft backade däremot 2,4 procent.

Ekonomi

Bred nedgång på Wall Street

Banker fanns bland förlorarna när New York-börsen backade. Arkivbild.
Foto: Richard Drew/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Kurserna på New York-börsen föll brett på tisdagen sedan räntan på den amerikanska tioåriga statsobligationen stigit till den högsta nivån på två år.

Förnyad oro spred sig bland aktiespekulanterna om att centralbanken Federal Reserve inom kort ska höja styrräntan för att motverka den tilltagande inflationen.

Investerarna bedömer nu att det med 93 procents sannolikhet kommer att ske en räntehöjning redan i mars, enligt en sammanställning av analysfirman CME Groups.

Som högst nådde obligationsräntan på måndagen 1,86 procent. Så sent som i fredags låg den på 1,77 procent.

Bland de indextunga sänkena fanns storbankerna. Goldman Sachs, vars vinst under förra kvartalet minskade med 13 procent jämfört samma period 2020, rasade 7,0 procent. Konkurrenterna JP Morgan och Wells Fargo backade 4,2 respektive 2,3 procent.

Dow Jones industriindex sjönk 1,5 procent, tekniktunga Nasdaqs kompositindex gick ned 2,6 procent och det breda S&P 500-indexet backade 1,8 procent.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Oddsleverantören Kambis starka första kvartalsresultat 2021

www.casumo.com

Kambi Group, ett Maltabaserat företag som levererar odds till B2C-företag inom sportbetting, överträffade under det första kvartalet 2021 förväntningarna som hos många redan var höga. Bolaget har visat starka siffror flera år i rad, och rider vidare på den växande sportbettingvågen.

En stark inledning på 2021

Kambi Group startade 2010 och noterades på Stockholmsbörsen fyra år senare. Deras verksamhet fokuserar på att förse bettingbolag med oddstjänster, och har varit något av en framgångssaga sedan dess. Företaget har haft en vinstmarginal med över 10% i snitt per år sedan de noterades, och det senaste kvartalet visar en imponerande 25.8% för 2021. Intäkterna har ökat med över 200 miljoner kronor från samma kvartal förra året och även marknadsvärdet fick ett lyft under 2020, vilket kan ses som att investerare har höga förhoppningar om framtiden.

Den växande iGaming-industrin

Kambis framgångar det senaste decenniet följer den snabbt växande spel- och bettingindustrin, som har blivit en betydelsefull gren inom online-nöjen. När intresset för betting har ökat, har resultatet blivit att bettingbolagen vill göra sina tjänster mer tillgängliga och användarvänliga för kunden. Den efterfrågan har Kambi dragit nytta av, och förser då bolagen med de tjänster som krävs för att anpassa sig efter den växande populariteten. Dessutom har operatörer som historiskt sett är fokuserade på casino till exempel Casumo också börjat ta del av Kambis tjänster, för att utöka sin verksamhet till att omfatta sportbetting tillsammans med spel som blackjack och slots. Då iGaming som bransch går igenom en stor tillväxtfas kan man konstatera att Kambi varit rätt i tiden med sina tjänster.

Ljus framtid för bolaget

Kambi har under åren återinvesterat delar av sin vinst, och satsat på att stärka sin internationella närvaro. Idag har de kontor på olika ställen i världen, och ett nät som sträcker sig över flera kontinenter. En av de viktigaste händelserna i bettingvärlden var när USA legaliserade sportbetting på federal nivå 2018, efter att ha varit förbjudet i nästan 30 år. Sedan dess har flera delstater gjort planer på hur lyftandet av de lokala förbuden ska se ut.

Detta har så klart varit väldigt goda nyheter för företag som erbjuder bettingtjänster, och Kambi har varit en av de första att utnyttja den förändringen. De har inte bara kontor etablerat i Philadelphia, utan har redan involverat sig i bettingverksamhet i flera delstater. 2020 rapporterades 30-40% av gruppens intäkter har kommit från den amerikanska marknaden. Med en fot inne i den snabbt växande bettingmarknaden i USA ser framtiden intressant ut för bolaget, och den starka kvartalsrapporten för 2021 kan ses som ett kvitto på spel- och bettingindustrins framfart, så väl som en fingervisning för hur det kan komma att se ut framöver.

Kambi Group Plc. har sitt huvudkontor i Malta och börsnoterades 2014. Företaget ägnar sig främst åt att erbjuda tjänster inom odds till företag verksamma inom spel- och betting – och den växande industrin inom vilken de opererar har skördat stora vinster de senaste åren. Den första kvartalsrapporten för 2021 visar på en stark tillväxt för företaget, som har levererat flera positiva rapporter i rad, och med möjligheterna på den nyöppnade amerikanska marknaden kan detta bli ett framgångsrikt år.

Ekonomi

Oväder hjälpte vindkraften till nytt elrekord

Ett vindkraftverk utanför Ystad i solnedgång. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi Den hårda vinden som drog in över landet förra veckan var inte bara av ondo.
I fredags producerade den svenska vindkraften mer el än någonsin tidigare, rapporterar SVT Nyheter.
PREMIUM

Närmare bestämt uppmätte man 219 gigawattimmar (GWh) i producerad el från vindkraften. Ett nytt rekord, enligt statliga Svenska kraftnät.

Enligt SVT har vindkraften vid flera tillfällen de senaste blåsiga dagarna producerat över 40 procent av Sveriges el. Stundom nådde vindkraften högre nivåer än både kärnkraften och vattenkraften.

Birger Fält, processledare vid Svenska kraftnät, säger att det finns ett behov av att utveckla sätt att lagra den el som vindkraften producerar för de dagar det inte blåser. Den 29 december levererade vindkraften endast 1,9 procent av den svenska elen.

– Det visar att vindkraften är svår att planera, men samtidigt att potentialen att producera el är stor, säger Birger Fält till SVT.

I fredags, mellan klockan åtta och nio på morgonen, noterades även ett nytt rekord för produktion av el på en enskild timme för vindkraften: 9,53 GWh.

Svenska kraftnät räknar med att nya rekord kommer att noteras i takt med att vindkraften byggs ut i landet.

FAKTA

Fakta: Så produceras elen i Sverige

Elproduktionen i Sverige har ökat de senaste 50 åren. 1970 producerade Sverige omkring 60 terawattimmar (TWh). Sedan 1990-talet har produktionen legat någonstans mellan 120 och 160 TWh, med viss ökning de senaste åren.

Energimyndighetens senaste sammanställning för elproduktion kommer från 2019. Då producerades det 166 TWh.

Fördelningen för 2019:

Kärnkraft: 39 procent.

Vattenkraft: 39 procent.

Vindkraft: 12 procent.

Solkraft: 0,4 procent.

Resterande 10 procent var förbränningsbaserad produktion, exempelvis från kraftvärmeverk.

Vindkraften ökar kontinuerligt i Sverige och Energimyndigheten skriver att den "börjar få en betydande roll i systemet".

Elanvändningen i landet har samtidigt minskat sedan toppnoteringen 2001, då den var 150 TWh. 2019 låg användningen på 138 TWh.

Källa: Energimyndigheten

Ekonomi

Kompetensbristen tilltar inom staten

Statliga arbetsgivare är i skriande behov av it-kompetens.
Foto: Susanne Lindholm / TT
Ekonomi
Ekonomi Det råder stor brist på kompetent personal bland statliga arbetsgivare, visar Arbetsmiljöverkets senaste Kompetensbarometer.
– Att bristen ökar tyder på en expansiv arbetsmarknad, säger Lars Andrén på Arbetsgivarverket.
PREMIUM

Det senaste året har arbetsgivare inom offentlig sektor fått allt svårare att hitta personal som uppfyller kompetenskraven.

Hösten 2021 uppgav mer än två tredjedelar, 68 procent, av de statliga arbetsgivarna att de hade brist på lämpliga sökande inom ett eller flera områden. Ett år tidigare var motsvarande siffra 44 procent, skriver Publikt och hänvisar till Arbetsgivarverkets Kunskapsbarometer.

Störst är behovet av digital kompetens. Hela 39 procent av arbetsgivarna uppger brist på systemutvecklare och systemförvaltare, och 27 procent uppger brist på it-personal inom drift, underhåll och support.

Stadig ökning

Enligt barometern råder även stort underskott på jurister, särskilt inom verksamhetsområdena socialt skydd och allmän offentlig förvaltning.

Sedan 2005 har kompetensbristen varit stadigt ökande inom staten, med hack i kurvan i samband med bland annat finanskrisen och nu den senast pandemin.

Hösten 2019 uppgav 78 procent av arbetsgivarna, den näst högsta noteringen hittills, att det saknades kompetent personal. Att andelen nu börjar närma sig nivån före pandemin är, enligt Arbetsgivarverkets kommunikationschef Lars Andrén, ett tecken på en arbetsmarknad som varvar upp.

"Expansiv arbetsmarknad"

– I tider av lågkonjunktur så ser man det gamla mönstret att intresset för statliga arbeten ökar eftersom staten generellt är en trygg arbetsgivare. Att bristen nu ökar tyder på en expansiv arbetsmarknad, säger han.

TT: Hur ser det ut framåt?

– Man såg en väldigt stor efterfrågan på kompetens över hela arbetsmarknaden under hösten. Nu är det lite osäkert igen. Det återstår att se om det blir en tillfällig inbromsning, eller om den kraftiga bristen som varit fortsätter under våren.

Simon Uggla/TT

FAKTA

Fakta: Kompetensbarometern

Kompetensbarometern genomförs två gånger om året och riktar sig till Arbetsgivarverkets medlemmar, i huvudsak statliga arbetsgivare, som får svara på frågor om ekonomi och kompetensförsörjning.

Utöver kompetensbrist får arbetsgivarna uppge om de har svårt att behålla personal, om de sagt upp personal det senaste halvåret samt om de förväntas ha övertalighet det kommande året.

I den senaste mätningen uppgav:

12 procent av arbetsgivarna att de hade svårt att behålla personal, jämfört med 10 procent föregående mätning och 33 procent i sista mätningen före pandemin.

23 procent att de förväntade övertalighet, jämfört med 30 procent föregående mätning och 32 procent i sista mätningen före pandemin.

22 procent att de sagt upp personal, jämfört med 40 procent föregående mätning och 32 procent i sista mätningen före pandemin.

Källa: Arbetsgivarverket

Ekonomi

Tunga fall på Stockholmsbörsen

Nedåt på börsen. Arkivbild.
Foto: Erik Simander/TT
Ekonomi
Ekonomi Aktiemarknaderna fortsätter att skaka på grund av stigande räntor. Och Stockholmsbörsens OMXS-index backade rejält på tisdagen, minus 2,0 procent, mer än de ledande europeiska börserna.
PREMIUM

Framför är det tekniksektorn som påverkas av de stigande räntorna. Exempelvis lyfte räntan på den amerikanska tioåriga statsobligationen på eftermiddagen till 1,84 procent, den högsta nivån sedan januari 2020. Samtidigt syntes också tydliga rörelser uppåt på den tyska räntemarknaden.

Bland förlorarna på OMXS30-listan, med de mest omsatta aktierna, märktes mätteknikkoncernen Hexagon, som rasade 5,0 procent. Investeringsbolaget Kinnevik föll 3,5 procent och storbanken SEB gick ned 3,3 procent.

Molntjänstbolaget Sinch tappade 3,1 procent. Aktien har backat över 23 procent det senaste året och nästan 18 procent sedan årsskiftet.

I motsatt riktning gick bland andra telekombolagen, som traditionellt ses som en defensiv och säker placering i skakiga tider. Telia steg 2,2 procent, mest på OMXS30, medan Ericsson och Tele2 ökade 1,8 respektive 1,1 procent.

Utanför OMXS30-listan noterades en kraftig nedgång för den digitala tidningstjänsten Readly sedan bolaget på morgonen meddelat att vd:n avgår. Aktien föll 7,8 procent. Readly, som noterades i september 2020, har rasat nästan 80 procent på ett års tid.

Londonbörsens FTSE100-index backade 0,6 procent och Parisbörsens CAC40-index gick ned 0,9 procent. DAX-index i Frankfurt hade vid 18-tiden tappat 1,0 procent.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL