Deckardårarna

Från Öland till Vita huset

Öländsk strand där vad som helst kan hända - eller hittas.
Foto: Martina Holmberg/TT
Kultur och nöje
Deckardårarna, säsong 2, avsnitt 10 Pernilla förhör Gunilla om Baldacci och Johan Theorin berättar om nya Ölandsdeckaren om Benvittring. Dessutom har vi läst så väl Lagercrantz som Wennstam, tittat på Den osannolika mördaren och ger så klart många och hårda julklappstips. Välkomna till ett nytt avsnitt av Deckardårarna!

Gunilla Wedding är kulturchef på Skånska Dagbladet, deckarexpert och medlem i Svenska Deckarakademin. Pernilla Ekdahl är kulturredaktör och kriminalreporter på Norra Skåne. Tillsammans nördar de ner sig i deckargenren i podcasten Deckardårarna där det nu är dags för åttonde avsnittet 2021.

FAKTA

Böcker i avsnitt 10, säsong 2

Böcker vi pratar om i avsnittet:

Benvittring av Johan Theorin

Kamelklubben av David Baldacci

Djävulens advokat av Katarina Wennstam

Obscuritas av David Lagercrantz

Ett dödligt tillstånd av Kjell Eriksson

Arktiska nätter av Giles Blund

Regissören M W Craven

Fri från skulden av Marianne Cedervall

Tv-serier vi pratar om i avsnittet:

Den osannolika mördaren

Tidigare avsnitt hittar du här:

Kultur och nöje

Konstnär stämmer Lego

Bobby Berk, Karamo Brown, Tan France, Antoni Porowski och Jonathan Van Ness från tv-serien 'Queer eye'. Det är en läderjacka buren av Antoni Porowski i programmet som står i centrum för tvisten. Arkivbild.
Foto: Chris Pizzello
Kultur och nöje
Kultur och nöje

En pytteliten jacka buren av en legofigur har blivit föremål för en rättstvist. Enligt The Guardian har konstnären James Concannon stämt företaget Lego för ett "flagrant plagiat" av en jacka han designat åt en av medlemmarna i tv-serien "Queer eye".

Antoni Porowski i "Queer eye" har regelbundet burit kläder av konstnären och designern Concannon. 2019 hade Porowski på sig en läderjacka med vitt tryck i ett avsnitt av tv-serien. Det är den jackan som Concannon hävdar har kopierats i princip rakt av i det legoset som baseras på Netflix-serien.

Netflix och Lego har ett ömsesidigt kontrakt om legofigurerna, men konstnären menar att strömningsjätten i fallet med läderjackan glömde att be om tillåtelse att få använda den i programmet.

Kultur och nöje

Kulturlivet: "Vi skriker efter pengar"

Socialminister Lena Hallengren (S) och finansminister Mikael Damberg (S) presenterar coronarelaterade stödåtgärder vid en pressträff i Rosenbad.
Foto: Lars Schröder/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje I årets första extra ändringsbudget på 18 miljarder kronor avsätter regeringen 60 nya miljoner till kulturen. Dessutom föreslås en förlängning av evenemangsstödet.
Men det är alldeles för lite, framhåller företrädare för kulturlivet.

Det mesta i ändringsbudgeten är redan kända åtgärder som tidigare har presenterats i december och den 11 januari i år. Däribland ett nytt krisstöd till kulturen på 120 miljoner kronor. Sedan dess har nya restriktioner införts som drabbar kulturlivet och stödet höjs nu till 180 miljoner kronor för det första kvartalet 2022.

Det berättar finansminister Mikael Damberg (S) på en presskonferens på måndagsmorgonen.

– Vi vet att kultur- och idrottssektorn har drabbats hårt av restriktionerna. I dag kan vi meddela att regeringen kommer att skjuta till ytterligare 60 miljoner kronor till kulturen, säger han.

Förlängt evenemangsstöd

– Det är utöver den miljard för kulturens återstart som låg i budgetpropositionen för 2022. Det ska även påpekas att aktörer inom kultur- och idrottsområdet även kommer att kunna tal del av det omställningsstöd och omsättningsstöd som regeringen nu förlängt.

Dessutom föreslås förlängt evenemangsstöd, som kan betalas ut vid inställda eller begränsade evenemang till följd av restriktioner under januari till mars 2022.

Emelie Löfmark, ordförande för Sveriges producenter och privatteatrar, är upprörd:

– Vi har ju under hösten satsat allt vad vi kan. Vi har lagt in pengar, energi och arbetskraft på att sätta i gång karusellen, och nu blir det tvärnit. Då räcker inte de här pengarna långt, säger hon.

"Extra slag i magen"

Hänvisningen till omställnings- och evenemangsstöden ger hon inte mycket för. Omställningsstödet krockar med andra stöd framhåller hon. Och att stora delar av evenemangsstödet förblivit oanvänt beror på att det inte fungerar, enligt Löfmark.

– Vårt förslag är att man kraftfullt ser över vad det är som inte fungerar. Vi konstaterar också att det finns tre miljarder i systemet som ska ut till oss aktörer och det absolut viktigaste är att man hittar ett sätt så att de når oss. Vi skriker efter pengar, och när de finns där men inte når oss blir det ett extra slag i magen.

Även Mikael Brännvall, vd för Svensk scenkonst, framhåller att stödet är för litet.

– Vi är i en situation där regeringen har infört väldigt starka restriktioner här i december och januari och de innebär att scenkonstens verksamheter, framför allt de privata, står helt still. Man förlorar stora biljettintäkter, det handlar om miljoner varje dag. Mot den bakgrunden tycker jag att det man har tillfört i dag är alldeles för lite pengar, säger han.

Besked efterfrågas

Mikael Brännvall framhåller att det är bråttom att fördela pengarna och både han och Joppe Pihlgren, verksamhetschef på Svensk Live, betonar vikten av att få veta hur de ska fördelas. Det gäller även för den aviserade återstartsmiljarden.

– När folk är nedstängda så blir de desperata och vill veta i vilken form ska de här pengarna delas ut, säger Joppe Philgren.

– Den återstarten behöver komma i gång, men hur ska den gå till? Det är samma sak där. Man säger belopp, men man säger inte vad återstartsmiljarden går till, säger Pihlgren.

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) konstaterar att "kulturen har det oerhört tufft än en gång".

– Men man måste komma ihåg att kulturen inte är en och samma person så därför blir det olika stöd, säger hon till TT och framhåller liksom finansministern att också omställningsstöd, omsättningsstöd och förlängt evenemangsstöd ska underlätta för kulturlivets aktörer.

Enligt ministern pågår "en tät dialog" om hur stöden fungerar.

– Det finns olika former för att nå de (verksamma) i kulturbranschen eftersom de har så olika förutsättningar. Det tillsammans hoppas vi kunna nå en bit i den kris de befinner sig i just nu.

TT: Miljöpartiet vill lägga ytterligare en halv miljard i återstartsstöd. Kommer det mer pengar?

– Vi jobbar nära och tätt hela tiden, vi ser och vi hör den kris som är för kulturen.

TT: Kommer återstartsstödet att förvandlas till krisstöd?

– De 940 miljoner som tidigare är klubbade i riksdagen är det som ett återstartsstöd, men då branschen befinner sig i fortsatt kris så är det för mig en prioritet att se vad jag kan göra så att de kommer verksamma aktörer till del så fort som möjligt.

Erika Josefsson/TT

Björn Berglund/TT

Sofia Sundström/TT

Sara Haldert/TT

Elin Swedenmark/TT

Kulturen är inte en och samma person, framhåller kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).
Kulturen är inte en och samma person, framhåller kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).
Foto: Jessica Gow/TT

FAKTA

Fakta: Stöd till kulturen

Regeringen föreslår ett nytt stöd till kulturen på 180 miljoner kronor. Efter beslut i riksdagen kommer besked om hur pengarna ska betalas ut.

Regeringen vill samtidigt förlänga det så kallade evenemangsstödet till och med mars för inställda eller begränsade evenemang på grund av restriktionerna. Denna åtgärd kräver godkännande från EU-kommissionen. Även omställningsstöd och omsättningsstöd ska förlängas.

Kultur och nöje

Tv-journalisten Lisa Rennerstedt död

Jurymedlemmarna Lisa Rennerstedt och Kayo Shekoni under SM i dry martini 2003. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Journalisten och tv-profilen Lisa Rennerstedt har avlidit efter en tids sjukdom, skriver Aftonbladet.

Vännen Annika Jankell träffade Lisa Rennerstedt så sent som i torsdags, berättar hon för Aftonbladet.

– Vi jobbade tillsammans på TV4 Stockholm i många år och har känt varandra i säkert 30 år. Hon var "one of a kind", briljant och en knasboll i positiv bemärkelse. Lisa är ojämförbar och ingen dussinkopia. Det är en otrolig förlust, säger Jankell till tidningen.

Lisa Rennerstedt har varit nyhetsankare för TV4 Stockholm och programledare för bland annat intervjuprogrammet "Lisa och en stor stark". Hon har också arbetat som tv-producent och har jobbat med program som "Efterlyst" och "Top model" på TV3.

Lisa Rennerstedt blev 68 år.

Kultur och nöje

Sårbar Norén-pjäs spelas i hela landet

'Solitaire' spelas av tio skådespelare som står tätt sammanpressade på scenen.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Tio människor tätt sammanpressade i ett utrymme som de inte kan lämna. "Solitaire" blev en av Lars Noréns sista pjäser och precis som tidigare förnyade han sin dramatik i den, framhåller regissören Sofia Adrian Jupither.

Omikron eller inte, trängseln på scenen är en grundförutsättning. För skådespelarna betyder det dagliga snabbtester och så få sociala kontakter som möjligt för att inte smitta sina kollegor. Faller en, faller alla.

– Det är en extremt sårbar pjäs, det går inte att vara utan en enda person. Vi har en intern överenskommelse om en enorm försiktighet, säger Sofia Adrian Jupither.

Drygt ett år efter det att Lars Norén avled i sviterna av covid-19 får en av hans sista pjäser urpremiär på Dramaten i Stockholm. Den slutna gruppen känns igen från hans sena pjäs-trilogi om åldrande, men "Solitaire" är skriven efteråt och är också mer beckettsk, tycker Jupither. Medan "Vintermusik" utspelades bland en grupp pensionärer på semesterresa och "Andante" på ett äldreboende handlar "Solitaire" om människor i olika åldrar som verkligen sitter fast.

Ändå lyckas de varken förstå hur eller varför. Inte heller kan de ta sig ut.

– Vem blir man på ett ställe med helt okända människor? Läkare eller snabbköpskassörska spelar ingen roll, man står där, man har bara sig själv och sin kropp. Vilka medel tar man till för att överleva en sådan situation? Hur hanterar man det här som grupp? Det är en väldigt tydlig bild av mänskligheten i kris, säger Sofia Adrian Jupither.

Sex teatrar

Uppsättningen är en samproduktion som ska spelas på sex nordiska teatrars respektive scener, däribland Riksteaterns. De flesta av dessa teatrar har stark anknytning både till Lars Noréns dramatik och person, framhåller Sofia Adrian Jupither som med "Solitaire" regisserar sin sjätte urpremiär av en Norénpjäs. Ingen av dem diskuterade hon med Lars Norén själv.

– Rent privat är det svårt att omfatta insikten att han inte finns längre, att det inte kommer fler pjäser, men just mitt arbete med den här pjäsen skiljer sig inte från hur det har varit tidigare. Även om vi har samarbetat tätt i ganska många år har det aldrig handlat om ett konkret samarbete kring en uppsättning. Han skrev och sedan lämnade han. De gånger som jag försökte fråga backade han och sade "du gör som du vill".

Även om det inte kan bli så många fler urpremiärer kommer Sofia Adrian Jupither att fortsätta att jobba med Noréns dramatik, som hon beskriver som "en viktig samhällsgärning", ett sätt att få större förståelse för "sin nästa", något hon tycker behövs mer än någonsin. Som dramatiker är han en person som hon talar om i presens.

– Han ser aldrig ondska utan brister och sorger, oförmåga att hantera en situation – att välja fel väg. Han skriver alltid fram sina karaktärer med ömhet och den blicken på medmänniskan tycker jag är extremt viktigt i det samhälle vi lever i nu. Han väjer inte för det värsta, men han skriver det med en ömhet för människan som gör att det blir viktigt att berätta om det.

"Blir till i replikerna"

Ingen har heller avlyssnat det offentliga samtalet så som Lars Norén, tycker Sofia Adrian Jupither. I manuset till "Solitaire" finns varken uppgifter om vilka huvudpersonerna är eller vad de heter.

– De blir till i replikerna, och det gör han som ingen annan. Yrkesmässigt är det bara skitkul. Viktigt och meningsfullt, säger Sofia Adrian Jupither som inte kan låta bli att beklaga det som nu inte blir skrivet.

– Han har hela tiden i sitt författarskap utvecklats och tagit nya steg, därför är det så idiotiskt att han har gått bort. Det är inte bara det att vi hade fått ytterligare en Norénpjäs, vi hade fått helt nya saker.

"Solitaire" får urpremiär den 22 januari.

Erika Josefsson/TT

Sofia Adrian Jupither ser Lars Noréns dramatik som 'en viktig samhällsgärning'.
Sofia Adrian Jupither ser Lars Noréns dramatik som "en viktig samhällsgärning".
Foto: Claudio Bresciani / TT

FAKTA

Fakta: Aktuella Norénuppsättningar

"Solitaire", i regi av Sofia Adrian Jupither, är en samproduktion mellan Jupither Josephsson Theatre Company, Dramaten, Den Nationale Scene i Bergen, Folkteatern i Göteborg, Riksteatern, Svenska Teatern i Helsingfors och Uppsala stadsteater. Den ska spelas på alla samarbetsscener.

"Tiden är vårt hem", i regi av Eirik Stubø, på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

På SVT Play finns elva dramer av Lars Norén: "Bobby Fischer bor i Pasadena", "Ett sorts Hades", "Hebriana", "Kaos är granne med gud", "Komedianter", "München–Athen", "Natten är dagens mor", "Och ge oss skuggorna", "Personkrets 3:1", "Skuggpojkarna" och "Som löven i Vallombrosa".

Kultur och nöje

Alekos Fassianos – "Greklands Picasso" – död

Den grekiske konstnären Alekos Fassianos blev 86 år.
Foto: Markos Chouzouris/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den grekiske konstnären Alekos Fassianos, vars motiv ofta var sprungna ur den grekiska mytologin och folkloren, har avlidit i sitt hem utanför Aten. Fassianos jämfördes ofta jämfördes med Matisse och Picasso. Själv sade han att han beundrade båda men framhöll samtidigt sina helt egna influenser. Efter studier i litografi på École des Beaux-Arts i Paris utvecklade Fassianos sin karakteristiska stil under 1960-talet. Hans verk finns representerat bland annat på Musée d'Art Moderne i Paris och på Atens Pinacotheque.

Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis lyfter fram honom som en konstnär som alltid "balanserade mellan realism och abstraktion och som lämnar oss ett värdefullt arv".

Fassianos beskrivs som en populär konstnär i sitt hemland. Hösten 2022 får hans konst ett eget museum i Aten.

Alekos Fassianos blev 86 år.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Kultur och nöje

Danska museer fruktar att besökarna uteblir

Besökare passerar Yves Kleins triptyk 'Monopink, monogold, monoblue' under en tidigare utställningen på Louisiana utanför Köpenhamn. Arkivbild.
Foto: John Mcconnio/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Danska museer fruktar att besökarna uteblir när man nu åter får öppna den publika verksamheten. Vaccinpass och munskydd är obligatoriska och blir en bromskloss för vissa, uppger Anni Mogensen, biträdande direktör på Nationalmuseet i Köpenhamn, till Dansk Radio. En stor del av intäkterna kommer från entrébiljetter, och ekonomin kommer att påverkas, framhåller hon.

– Vi har sett vid några av de andra återöppningarna att det tar lite tid innan man hittar in till oss. Så det är självklart något som bekymrar oss, säger hon.

De danska museerna har varit stängda sedan 19 december på grund av smittspridningen. Men från och med måndag 17 januari kan de öppna igen. Även Poul-Erik Tøjner, chef på Louisiana i Humlebæk är säker på att det dröjer innan besökssiffrorna kommer upp i det normala igen.

– Jag har det lite som musikerna, vi spelar för dem som kommer, säger han till Dansk Radio.

Kultur och nöje

Lundaregissör får hjärtat att klappa

Nora Rios och Simon Edenroth som spelar Mio och Anders i nya tv-serien Heartbeats.
Foto: C More
Kultur och nöje
TV

Med nya young adult-serien Heartbeats vill den Lundabördiga regissören och manusförfattaren Linn Mannheimer skildra kärlek, vänskap och livsavgörande beslut på ett äkta och nära sätt. Dessutom är hon aktuell som en av manusförfattarna till årets julkalender Kronprinsen som försvann, en svensk Disneysaga.

Det är en av alla ljumma sommarkvällar. På en nattklubb i Stockholm möts deras blickar, Mios (Nora Rios) och Anders (Simon Edenroth), båda i tjugonågonting-åldern. De går hem med varandra, fumlar lite, har sex och tror väl båda två att det tar slut där. Men Mio blir gravid och ett stort beslut som måste tas vävs ihop med en kärlekshistoria och hur det faktiskt är att vara på den där tröskeln mellan ungdomen och vuxenlivet.

– Heartbeats handlar mycket om att bli förälskad i någon man kanske inte trodde att man skulle bli förälskad i, och vad det gör med en. När man inser att man blir en bättre person tillsammans med någon som man kanske inte trodde att man hade så mycket gemensamt med. Anders är ju mer uppstyrd och en KTH-student medan Mio ska flytta till Berlin med sin bästis Katja (Felicia Truedsson), och lägger pengarna på att festa, säger regissören Linn Mannheimer.

Vill det ska kännas äkta

Tv-serien, som nu sänds på C More, är baserad på den norska förlagan Hjerteslag och när Linn Mannheimer fick erbjudandet om att göra den svenska versionen fullständigt slukade hon originalet.

– Jag kände direkt att det här måste jag göra! Det var en serie som kändes på riktigt, och det som sedan var viktigt för mig var relationen mellan Mio och Anders. Att man verkligen tror på den, känner attraktionen som de känner. Men det var också viktigt att manuset inte skulle upplevas styltigt utan kännas äkta. I dialogen men också hur berättelsen gestaltas, ser ut och känns. Som en sådan grej som att Mio och Katja är hur glammiga och härliga som helst när de går ut men att de faktiskt vaknar med glitter under ögonen och är sunkiga. Det är ju så det är. Ingen vaknar med perfekt sminkning efter en utekväll, skrattar Linn Mannheimer.

– Något som jag också har valt att lyfta fram är vänskapen mellan Mio och Katja. Den tar den norska varianten inte upp på samma sätt. Men de två lever ju i symbios. Så vad händer med den relationen när någon kille kommer in i bilden? De bor ihop och gör allt tillsammans – självklart påverkas den relationen! Det tror jag att de flesta som har stått nära en vän vet att det gör. Så var det för mig också i den åldern, fortsätter hon.

Linn Mannheimer under inspelningen av Heartbeats.
Foto: Særún Hrafnkelsdóttir Norén

Ja, hur mycket är hämtat från ditt eget liv?

– Det är rätt många av mina vänner som är nervösa, haha. Alltså, väldigt mycket. Själva handlingen är tagen från den norska serien, men platserna där Mio och Anders befinner sig – ja de är ju från mitt liv. Jag bor i huset där Mio och Katja bor, och jag har även bott i samma hus som Anders bor i. Och alla detaljer. Varför äter Mio en kycklingkebab när hon pratar med Anders under utekvällen? Jo, jag gjorde själv det en gång när jag satt på en trapp med en kille. Så det är mycket från den första tiden när jag flyttade från Lund till Stockholm när jag var i samma ålder.

Heartbeats är en av många nya satsningar inom young adult-kategorin. Varför tror att genren blommar ut först nu?

– Jag tror att många produktionsbolag och tv-kanaler har varit rädda för att satsa så smalt. Tänkt att det bara är unga som tittar på sådant och att det inte är relevant för andra ålderskategorier. Men när Skam kom så förändrades mycket, likaså Normala människor. Äldre tittade och älskade båda serierna. Då insåg nog många hur brett det är. Det är inte bara tjugo-tjugofemåringar som tittar, det är relevant för många. En förälskelse känns ju likadant, oavsett om du är 75 år eller 25 år. Det är samma pirr.

Skrivit manus till julkalendern

Det är inte bara Heartbeats som Linn Mannheimer jobbat med på sistone. Tillsammans med Mattias Grosin och Isabelle Riddez har hon skrivit manuset till vad som kommer att bli årets julkalender Kronprinsen som försvann. I rollerna ser vi bland andra Maria Lundqvist, Sissela Kyle, Sissela Benn och Happy Jankell. Regisserar gör Tord Danielsson.

– Det är en svensk Disneysaga som utspelas i en tid som inte finns, och är en spänningsberättelse med mycket goda och onda krafter. En fin vänskapshistoria om Hilda och Ville som jag själv är väldigt stolt över och hoppas att folk kommer att gilla. Vänskapstemat som jag jobbade med i Heartbeats och som jag gillar att skildra, finns alltså även här, säger Linn Mannheimer med ett skratt.

Kultur och nöje

Hälften så många museibesök som före pandemin

Många museer hade tillfälligt stängt under 2021 på grund av covidsmittan, till exempel Vasamuseet i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Förra året hittade 9,4 miljoner besökare till Sveriges museer, trots pandemirestriktioner och nedstängningar, vilket var bara drygt hälften så många som under rekordåret 2019. Men det digitala intresset exploderade.
PREMIUM

Antalet fysiska besök på museer var förra året hela 46 procent lägre än under 2019. Men det var samtidigt fem procent fler besök än under det inledande pandemiåret 2020, då besöken halverades. Det visar en ny rapport från Sveriges museer.

Bland de mest besökta museerna återfinns bland andra Skansen, Stiftelsen Nordiska museet och Wadköping.

– Det är väntat att det är fem museer med mycket verksamheter utomhus som toppar listan. Och samtidigt saknar vi de utländska besökarna och skolklasserna som inte har kunnat resa till museerna, säger Maria B Olofsson, tillförordnad generalsekreterare för Sveriges Museer.

Digital boom

Men om de fysiska besöken sjönk exploderade de digitala besöken – under 2021 tog användare del av innehåll från museerna på nätet drygt 233 miljoner gånger, vilket är 17 miljoner fler än i förra årets rapport. De siffrorna inkluderar dock besök på Wikipedia – med visningar av museernas eget material.

Ungefär 22 miljoner besök gjordes på museernas webbplatser varav 6,6 miljoner på samlingarna digitalt. Mitt i krisen är detta en ljuspunkt, enligt Maria B Olofsson, även om hon understryker att inget slår ett besök på plats.

– Men att det digitala utvecklas är fantastiskt bra på många sätt. Digitalisering som görs av samlingar betyder också mycket för samlingarna, det är en del av museernas arbete med bevarandet. Så det är en jätteviktig utveckling som har kommit för att stanna och som museerna kommer att satsa mycket på framöver.

Slår ekonomiskt

Konsekvenserna av de sjunkande besöken är oroande på sikt, enligt Olofsson. Vissa museer har klarat sig lindrigt undan medan andra har drabbats hårdare, framför allt de i större städer och de som är beroende av entréavgifterna.

– Ett antal museer fick varsla människor och det har också påverkat möjligheterna att hålla öppet under 2021, till exempel Vasamuseet som fick ha begränsade öppettider för att de fick varsla så jättemånga. Vasa hade väldiga intäkter med 1,2 miljoner besökare årligen men under 2021 hade de bara drygt 300 000 besökare.

Elin Swedenmark/TT

FAKTA

Fakta: Museibesök under 2021

De mest besökta museerna 2021 var:

Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Nordiska museet, Wadköping, Gamla Linköping, Prins Eugens Waldemarsudde, Vasamuseet, Nationalmuseum, Världskulturmuseerna, Moderna museet och ArkDes, Helsingborgs museer.

De tio mest besökta webbplatserna var:

Naturhistoriska riksmuseet, Tekniska museet, Stiftelsen Nordiska museet, Moderna museet och ArkDes, Stiftelsen Skansen, Världskulturmuseerna, Malmö museer, Vasamuseet, Historiska museet, Nationalmuseum.

Sammanlagt har 126 museer deltagit i rapporten.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL