Inrikes

Svår väg väntar nya statsministern

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har valts till statsminister av riksdagen.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes Sveriges nya statsminister har en svår väg fram till nästa val för att få igenom sin politik.
Magdalena Andersson (S) tänker söka stöd i olika frågor hos främst C, V och MP.
PREMIUM

– Som alla minoritetsregeringar kommer vi söka samarbeta med andra partier i riksdagen. Vi har en lång tradition av att samarbeta, säger hon.

På tisdagen tillträder hon med en ren S-regering utan MP. Det kommer att vara den mandatmässigt svagaste regeringen sedan Ola Ullstens regering 1978.

S-regeringen kan i dag bara vara säker på 100 av riksdagens 349 mandat.

Därför kommer Andersson att tvingas söka stöd från flera partier när hon lägger fram sin regerings förslag i riksdagen.

Hoppas på C, V och MP

Framför allt kommer hon att söka stöd hos partier som lade ned sina röster och släppte fram henne som statsminister: C, V och MP.

Det är dock tre partier som det finns starka motsättningar mellan. Det märktes inte minst när V och MP angrep C i sina röstförklaringar inför statsministeromröstningen.

C-ledaren Annie Lööf gjorde också klart att C inte är en del av S-regeringens underlag i riksdagen. Enda anledningen till att C släppte fram Andersson är, enligt Lööf, att hon inte ser någon annan möjlig regeringsbildare.

Hur den nya statsministern ska försöka få C, V och MP att dra åt samma håll, till exempel för att få stöd för en vårändringsbudget nästa år, svarar inte Andersson på under sin presskonferens.

– Det återstår att se exakt under vilka former vi kommer att söka samarbete i riksdagen, säger Andersson.

Stöd från höger?

Hon är redan tvingad att genomföra flera förslag från högeroppositionen, till exempel sänkt bensinskatt, efter att ha förlorat budgetvoteringen i riksdagen förra onsdagen.

Andersson utesluter dock inte att söka stöd i olika frågor även hos M, KD och L.

– Man kanske kan tänka lite annorlunda. Vi har ju under coronakrisen samarbetat väldigt tätt i riksdagen med många olika partier, säger Andersson.

De tre viktigaste prioriteringarna för den nya regering blir, enligt Andersson, att "ta tillbaka kontrollen" över välfärden, att öka takten i klimatomställningen och att "vända på varje sten för att vända segregationen och bryta det grova kriminella våldet".

Nytt tvångsmedel

För att visa att hon menar allvar aviserade Andersson nya åtgärder direkt, och berättade att ett nytt så kallat tvångsmedel ska införas; genomsökning på distans. Det gör det möjligt för polisen att komma åt information som en misstänkt person lagrat på en extern molntjänst.

– Vi kommer att täppa till det kryphålet, säger Andersson.

Polisen ska också få rätt att öppna misstänktas mobiltelefoner genom att använda deras fingeravtryck eller genom ansiktsigenkänning, vilket inte är tillåtet i dag. En tredje åtgärd är att slopa förbudet för polisen att beslagta meddelanden som skickas mellan misstänkta och närstående.

– Jag bedömer att det kommer att finnas ett brett stöd för detta i riksdagen.

Saknar MP

På frågan om det finns några fördelar med att miljöpartisterna lämnar regeringen svarar Andersson först att hon kommer att sakna dem. Hon tillägger dock att regeringen möjligen kan bli lite tydligare när det till exempel gäller att stoppa kriminaliteten och ta tillbaka kontrollen över välfärden.

Det var andra gången inom loppet av en vecka som Magdalena Andersson valdes till statsminister. Första gången avgick hon efter bara sju timmar. Orsaken var att MP meddelade att man skulle lämna regeringen efter att regeringen förlorat budgetvoteringen i riksdagen.

I måndagens statsministeromröstning fick Andersson 173 nej-röster emot sig från M, KD, SD och L. Det var en färre än förra veckan, eftersom en liberal bröt mot partilinjen. Därmed blev Andersson denna gång vald med två rösters marginal.

Om känslan att bli vald till Sveriges statsminister för andra gången säger hon:

– Det kändes väldigt stort i onsdags och det känns väldigt stort i dag.

Magdalena Andersson (S) anländer till statsministeromröstningen i riksdagen.
Magdalena Andersson (S) anländer till statsministeromröstningen i riksdagen.
Foto: Jessica Gow/TT

FAKTA

Fakta: Magdalena Andersson

Namn: Magdalena Eva Andersson

Född: 1967.

Familj: Make och två barn i 20-årsåldern.

Magdalena Andersson är utbildad civilekonom. Hon studerade vid Handelshögskolan i Stockholm och har även studerat vid Harvard University i USA och österrikiska Institute for advanced studies i Wien.

S-bakgrund: Gick med i SSU som 16-åring 1983.

Valdes till SSU-ordförande i Uppsala 1987.

Internationell sekreterare i Socialdemokratiska studentförbundet 1989.

Började arbeta i statsrådsberedningen 1996, bland annat som planeringschef och chef för finansdepartementets skatteavdelning.

Ekonomiskpolitisk talesperson 2012.

Finansminister 2014.

Inrikes

Stort ministerpussel att lägga

Magdalena Andersson har tagit över statsministerposten från Stefan Löfven. Nu ska hon tillträda med en ny regering. Arkivbild från 2019
Foto: Naina Helén Jåma/TT
Inrikes
Inrikes Magdalena Andersson har haft ett hårt jobb med att pussla ihop en ny regering. Minst åtta ministerposter kan behöva tillsättas.
Strandhäll, Guteland och Lennartsson finns med i spekulationerna. Och Damberg är hetast som ny finansminister.
PREMIUM

Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson är nu åter vald till Sveriges 34:e statsminister. På tisdagen ska hon och hennes nya regering tillträda vid en skifteskonselj hos kungen.

Denna gång blir det en regering med bara socialdemokratiska ministrar.

Anderssons regeringspusslande har pågått ett tag, men de allra sista pusselbitarna brukar inte falla på plats förrän i sista stund.

Den nya statsministern har många parametrar att ta hänsyn till. Det får inte vara för många ministrar från Stockholm och andra storstäder. Det ska vara en hyfsad könsfördelning. Regeringen ska framstå som ny och fräsch och inge framtidstro, men får samtidigt inte verka oerfaren.

Rätta virket

Med bara tio månader kvar till valet behöver Andersson hitta ministrar av det rätta virket som kan gör avtryck snabbt. De kan hon söka i riksdagen, men även på annat håll, som till exempel i den akademiska världen, näringslivet eller fackföreningsrörelsen.

Framför allt behövs en ny finansminister efter att Andersson lämnat den posten för att bli statsminister. Att vara finansminister är ett av regeringens viktigaste uppdrag.

Dessutom brukar finansministerns tillsammans med partiledaren vara socialdemokraternas vallokomotiv i valrörelsen. Det talar för att Andersson utser ett beprövat och känt namn.

Det har framför allt spekulerats i om inrikesminister Mikael Damberg ska få det jobbet. Han har lång ministererfarenhet, bland annat som näringsminister. Han sitter också i partiets verkställande utskott.

Men Damberg är i dag som inrikesminister regeringens frontman i kampen mot gängkriminaliteten. Även den posten blir viktig i valrörelsen.

Är doldis

Andersson har lovat att "vända på alla stenar" för att bekämpa brottsligheten. Om hon flyttar Damberg till finansdepartementet kan det bli svårt att hitta en lämplig ersättare.

I spekulationerna har Emma Lennartsson nämnts som möjlig ny finansminister, men hon är inte särskilt känd för svenska folket. Lennartsson är i dag statssekreterare på finansdepartementet.

Kampen om väljarna utanför storstäderna har blivit allt intensivare. Därför kan en person som gör bra i från sig i media behövas som landsbygdsminister. Den posten har stått tom sedan i somras.

En ny näringsminister kommer behövs efter att Ibrahim Baylan valt att sluta. Ett möjligt namn som näringsminister skulle Fredrik Olovsson kunna vara. Olovsson är i dag statssekreterare på finansdepartementet och har varit finansutskottets ordförande i riksdagen.

Även civilminister Lena Micko (S) uppger att hon lämnar regeringen.

"Jag har meddelat statsminister Magdalena Andersson att jag inte står till förfogande i en ny regeringsbildning", säger hon enligt ett uttalande.

Fem tomma stolar

Miljöpartiets avhopp från den gamla rödgröna koalitionsregeringen innebär att ytterligare upp till fem ministerposter kan behöva tillsättas. Viktigast är jobbet som miljöminister. Även om MP lämnat regeringen så förblir den gröna omställningen den viktigaste frågan även för den nya S-regeringen.

I spekulationerna har EU-parlamentarikern Jytte Guteland nämnts. Hon har suttit i EU-parlamentet sedan 2014 och har på senare år fokuserat på klimatfrågor.

MP:s avhopp har även lämnat kulturministerns, biståndsministerns och jämställdhetsministerns stolar tomma. Ett möjligt namn för jämställdhetsfrågor är tidigare socialministern Annika Strandhäll som i dag är ordförande för S-kvinnor.

Kulturen viktigare

Posten som kulturminister har vanligtvis inte räknats till de tyngre ministerposterna, även om intresset oftast är stort för vem det blir. Kulturpolitiken har dock blivit allt hetare, inte minst på grund av Sverigedemokraternas och andras kritik mot public service radio och TV. I riksdagen finns Lawen Redar, Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson, som tänkbart namn.

Alla nu tomma ministerstolar kanske inte kommer att besättas. Någon kan tas bort, till exempel den för finansmarknadsministern. Andra kan tillkomma. Regeringen har i dag till exempel ingen integrationsminister.

Peter Wallberg/TT

Inrikes

Lena Micko lämnar regeringen

Lena Micko (S) lämnar posten som civilminister.
Foto: Erik Simander/TT
Inrikes
Inrikes Civilminister Lena Micko (S) uppger att hon lämnar regeringen.
PREMIUM

"Jag har meddelat statsminister Magdalena Andersson att jag inte står till förfogande i en ny regeringsbildning", säger hon enligt ett uttalande som skickats till TT.

Micko, född 1955, har varit civilminister sedan 2019.

Hennes pressekreterare uppger för TT att Lena Micko inte kommer att kommentera saken ytterligare eller säga något om vilken bakgrund som finns till det hela.

Uttalandet fortsätter bland annat:

"Det har varit en stor ära att vara Sveriges civilminister under drygt två år. Jag är verkligen stolt över vad vi har åstadkommit för att kunna se till att kommuner och regioner under hela pandemin har stått starka och klarat av sina uppdrag.

Vidare står det:

"Statsminister Magdalena Andersson bildar nu ett lag som kommer att jobba hårt för att återta kontrollen över välfärden, skapa framtidens jobb samt att bryta segregationen och gängvåldet. Jag kommer framöver att göra det i rollen som ledamot i Socialdemokraternas verkställande utskott och genom fortsatt engagemang i partiet."

Inrikes

L-ledamot avvek: Hedrar väljarnas förtroende

Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson fick 173 nej-röster emot sig.
Foto: Duygu Getiren/TT
Inrikes
Inrikes Hon gjorde det i somras – nu har hon gjort det igen. Liberalen Nina Lundström gick emot partilinjen och röstade gult till statsminister Magdalena Andersson (S).
PREMIUM

"Som riksdagsledamot kommer jag hedra det förtroende väljarna har givit", skriver Nina Lindström i en kommentar på sin blogg.

Hon nämner också det jämna parlamentariska läget:

"Jag ser inga andra realistiska alternativ i detta svåra parlamentariska läge. Alternativen är prövade många gånger. Talmannen har gjort en bedömning. Om inga alternativ finns återstår extraval", skriver hon och tillägger att detta vore olyckligt när ordinarie val är i september 2022.

"Det är konstigt"

I statsministeromröstningen borde 174 riksdagsledamöter ha röstat nej till Magdalena Andersson (S), om alla följde partilinjen. Det blev 173 efter att Nina Lundström tryckt gult, det vill säga lagt ner sin röst.

Att gå emot partilinjen är något partiet ser allvarligt på.

– Det är beklagligt, och jag tycker det är konstigt, säger Liberalernas gruppledare i riksdagen, Johan Pehrson.

TT: Vad är det som är konstigt?

– Att hon inte står bakom en riksdagsgrupp som fattar beslut i demokratisk ordning. Det är osolidariskt mot alla andra ledamöter i riksdagsgruppen, säger Johan Pehrson.

TT: Visste du om det här innan?

– Jag fick reda på det i går.

"Hedrar vallöften"

Nina Lundström gick på samma vis emot partilinjen i somras när riksdagen röstade om att återinsätta Stefan Löfven (S) som statsminister, efter att han först ha blivit avsatt någon vecka innan.

I det splittrade Liberalerna står Lundström för linjen att inte samarbeta med Sverigedemokraterna.

Hon konstaterar att "självfallet ger frihet konsekvenser" i form av att hon fått lämna sin utskottsplats och sitt uppdrag som talesperson för L. Hon har också meddelat att hon inte kandiderar alls i nästa val.

Hon beskriver knapptryckningen som en samvetsfråga.

"Jag har valt att ta konsekvenserna av att hedra vallöften och principer."

Niklas Svahn/TT

Olle Lindström/TT

Opinion

Magdalena den andra

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson (S) anländer till pressträff efter att ha valts till statsminister av riksdagen.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Opinion
Opinion

Magdalena Andersson har valts till statsminister en andra gång. Ingen vet om hon efterträder sig själv, eller aldrig har varit statsminister eftersom hon inte hann tillträda. Situationen är såpass ovanlig att den blir svårdefinierad.

Om Magdalena Andersson mot förmodan tidigare trott att övergången till regeringen Andersson skulle bli lätt har hon med denna mardrömsstart sannolikt fått rimliga (i det här fallet låga) förväntningar. Det blir den näst svagaste regering Sverige har haft, med regeringen Ullsten som etta. Det är dock en enpartiregering, vilket man kan anta att Andersson mestadels ser som en fördel, även om det för med sig stora utmaningar.

Röstförklaringen handlade ganska lite om Magdalena Andersson och mer om vem partierna vill se som syndabock, vilket varierade kraftigt. Det borde vara synnerligen förvirrande för väljarna.

Annie Lööf försökte folkbilda om den gula knappen och skillnaden mellan att trycka gult och tolerera en statsministerkandidat eller att trycka rött eller grönt och ta en annan sorts ställning. Centerpartiets position som slagpåse förbättrades av att talmannen Andreas Norlén lade skulden på Miljöpartiet för att de inte klargjort att de skulle lämna regeringen om oppositionens budget gick igenom. Med tanke på Norléns okonventionella kritik mot ett enskilt parti såg Lööf möjligheten att nyansera.

Om detta har skadat förtroendet för demokratin och i så fall hur mycket är oklart: de flesta förstår förmodligen att det inte längre är lätt och självklart att skapa ett stabilt regeringsunderlag med tre starka partier och ett antal svagare småpartier. Men det är frustrerande och skapar sannolikt oro hos väljarkåren för möjligheten till politisk stabilitet efter valet.

Talmannen har fått en del kritik för att han inte förutsåg detta eller ställde tillräckligt krävande frågor till partiledarna. Han har dock till skillnad från övriga haft anständigheten att be om ursäkt för att det blivit rörigt. Ödmjukhet vore klädsamt även för andra inblandade.

Att Socialdemokraterna anser att de bör styra Sverige, helst själva, är ingen överraskning. S är Sveriges sämsta oppositionsparti: de har ingen aning om hur man beter sig i den situationen.

Ulf Kristersson verkar återigen satsa på att göra uttalanden han får äta upp längre fram. För tre år sedan var det alliterationen om att Moderaterna aldrig skulle ”samarbeta, samtala, samverka, samregera” med Sverigedemokraterna. Denna gång var det att en regering ”måste svetsas ihop av det man vill och inte av det man inte vill”. Om Kristerssons ”konservativa block”, där Åkesson har begärt ministerposter, blir verklighet så kommer Kristersson att att samregera med ett parti som förutom invandring och främlingsfientlighet bedriver bidragspolitik till vänster. Partierna har överraskande lite gemensamt förutom fokus på kriminalitet och invandring.

Andersson kallas den ”vuxne i rummet” av Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin, vilket var en beteckning som Kristersson försökte ge Moderaterna för ett tag sedan.

Inget är vuxen i det här rummet. Det hade varit vuxet att beklaga turbulensen för medborgarna och medge att den nya och svårnavigerade situationen skapar en olyckligt förvirrande situation, där väljarna lätt får intrycket att politiker intrigerar för maktspelets egen skull och inte för att skapa en stabil regering i Sverige.

Med det sagt är det bra att glastaket för statsministrar nu förefaller krossat, även om det gärna hade fått ske under mer gynnsamma omständigheter.

Martina Jarminder

Inrikes

Ingen mat för 900 elever – köket coronastängt

Skolmaten uteblir för runt 900 elever i Örkelljunga eftersom personalen i ett stort skolkök antingen är sjuka i covid-19 eller sitter i karantän. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes

Runt 900 elever i skånska Örkelljunga tvingas ta med egen matsäck till skolan i början av den här veckan. Detta eftersom all personal i ett stort skolkök är antingen sjuka i covid-19 eller sitter i karantän, rapporterar Helsingborgs Dagblad.

– På onsdag hoppas vi kunna tillaga kall lunch med hjälp av att ta in vikarier från lokala restauranger, jag ska precis sätta mig och börja ringa runt. Vi behöver utbildad kökspersonal, säger utbildningschefen Kristian Lindgren till SVT Nyheter Helsingborg.

På grund av läget har kommunen fått prioritera vilka grupper de kan erbjuda lagad mat under måndag och tisdag.

– Vi tvingas just nu prioritera att äldre ska få mat och förskolan, de två kök som lagar mat åt dessa grupper lyckas vi hålla öppna, säger Kristian Lindgren till tv-kanalen.

Elever som inte har möjlighet att ta med matsäck kommer att få hjälp av kommunen, rapporterar P4 Kristianstad. Föräldrar kommer att kunna ansöka om ekonomisk ersättning i efterhand.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Spincasino.se

Sverige agerar annorlunda än omvärlden i corona-tider!

Spincasino.se Många delar av världen står och gapar över hur få åtgärder vi i Sverige har gjort i jämförelse med omvärlden när det kommer till covid-19 pandemin. Många länder har undrat om Sverige är ute efter att göra sig av med sina egna invånare och att vi kan klassas som ansvarslösa. Trots detta så fortsätter vi svenskar att ta det relativt lugnt och de allra flesta tycker inte att det är kul och vill helst att allt ska bli som vanligt, men alla hjälps åt och gör det bästa av situationen.

Svenskarna tycks lita på sina medmänniskor

Vad beror lugnet vi bär på egentligen, när resten av jorden skakar av rädsla? En teori kan vara att vi i Sverige är väldigt solidariska och hjälps åt när det gäller och har tillit till varandra. Vi har dessutom levt väldigt bra så alla generationer som lever idag har varit fria från krig och fattigdom. Länder som har misär nära i sina minnen tenderar att reagera starkare i krissituationer, vilket inte alls är konstigt.

Vi svenskar litar på att de som är sjuka håller sig hemma och gör även detsamma själva om vi har symptom. Vi hjälper våra familjemedlemmar att handla om de är sjuka och luft-kramas från 2 meters avstånd för att inte råka smitta varandra även då vi inte ens har symtom själva, bara för att vi vill skydda våra älskade familjemedlemmar i riskgrupperna. Vissa tanter sitter i dörröppningarna i hyreshusen och stickar tillsammans. Mormödrar skickar brev till sina barnbarn som barnen får svara på i väntan på att snart återförenas igen. Det är något väldigt älskvärt över vår tillit till varandra och vår tro på att “allting ordnar sig alltid” är stark även i svårare tider!

Saker att göra under karantän:

1. Lär dig något nytt - Varför inte använda tiden till något vettigt och googla eller youtuba jordens historia eller deep-diva i något som du vill lära dig mer om som t.ex matlagning, odling, pyramiderna i Egypten, kvantfysik - ja bara fantasin sätter gränser.

2. Spela spel - Varför inte ta fram gamla sällskapsspel eller spelen du spelade när du var liten? Kanske har du ett super Nintendo som ligger och skräpar och är laddad för lite Mario? Eller spela något från datorn eller satsa på att snurra några spins online.

3. Meditera - stäng av ljuden och låt ditt sinne vila, sätt dig ner, gärna i soluppgången och lyssna på ljudet från naturen. Kanske kan du höra fåglarna kvittra, en bäck som porlar. Sätt dig i stillheten och var mottaglig en stund och låt dig själv slappna av i både knopp och kropp.

4. Skaffa en ny hobby - Släpp Netflix för en stund, varför inte skaffa en ny hobby där du kan uttrycka dig? Det kan vara allt från sång, dans, konst, matlagning, sy, skapa smycken etc. Att skapa gör oss lyckliga!

5. Plantera blommor - Det är äntligen vår och det är dags att förodla alla grönsaker och örter inför sommaren. Eller varför inte plantera om och ta sticklingar på redan existerande växter i hemmet? Att sätta händerna i jord har vetenskapligt visat sig vara lugnande och helande för oss - vad väntar du på? Back to nature!

Inrikes

Stereotyp manlighet präglar pojkar på nätet

Pojkar lägger ofta ansvaret på tjejer när de utsätts för påtryckningar och skickar bilder trots att de inte vill, enligt ny rapport från barnrättsorganisationen Ecpat. Arkivbild.
Foto: Erik Nylander/TT
Inrikes
Inrikes Pojkars värderingar om hur unga ska bete sig när de skickar sexuellt innehåll präglas av en traditionellt manlig norm, enligt en ny rapport från Ecpat.
– Det blir problematiskt när nakenbilder skickas eller sprids utan samtycke, säger Karin Hildingson Boqvist, generalsekreterare.

Att skicka nakenbilder – nudes – kan vara ett sätt att utforska sin sexualitet och något positiva för unga. Men även om sexuellt innehåll kan vara önskat, identifieras flera problem kring fenomenet i en ny rapport från barnrättsorganisationen Ecpat.

– Det kan ge allvarliga konsekvenser för den som utsätts och också vara brottsligt, säger generalsekreteraren Anna Karin Hildingson Boqvist.

Att skicka en nakenbild till en person som inte har samtyckt kan vara olaga integritetsintrång. Att sprida nakenbilder eller bilder av sexuella handlingar som barn är med på kan vara barnpornografibrott. Att hota och tjata på någon att göra något framför kameran kan vara våldtäkt mot barn.

Flickors ansvar

Ofta utgår samtal om sexuella övergrepp från flickor, enligt Anna Karin Hildingson Boqvist. I den här rapporten är perspektivet pojkarnas.

– Två saker sticker ut. Pojkar lägger i större utsträckning än flickor ansvaret på den som skickar en nakenbild än den som sprider. Det andra är att pojkar problematiserar i mindre utsträckning om hur nakenbilder kommit till, om det har skett via hot eller tjat, och det gäller även för att ha sex, säger hon.

Rapporten "Tjejer måste sluta skicka bilder" bygger på 840 fritextsvar som pojkar i åldern 14 till 17 år lämnat i enkätundersökningen "Nude på nätet", som 13 000 barn svarade på i juni 2021.

Forskaren som Ecpat låtit analysera svaren konstaterar att pojkars uppfattning om vad som är ett acceptabelt sexuellt beteende i en kärleksrelation skiljer sig åt för pojkar och flickor.

Flera förlorare

– Det är att flickor ska vara mer försiktiga än vad pojkar behöver vara. Flickor behöver ta mer ansvar för sitt eget beteende och för pojkars beteende, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

Samma handling ses inte som en kränkning om kontakten mellan individerna är ytlig som om de har en djupare relation.

Förklaringen ligger enligt rapporten i att pojkarnas tillvaro på nätet speglar en traditionell heterosexuell manlighet präglad av kontroll och aggressivitet.

Förlorarna på det här mönstret är inte bara flickor. Pojkar tar inte upp problem ned vuxenvärlden i samma utsträckning som flickor och förminskar allvaret i händelser där pojkar utsätts.

– Vi vill att man slutar utgå enbart från flickors upplevelse av utsatthet för sexualbrott. Tar vi inte in pojkars bild riskerar vi att pojkar som utsätts eller utsätter blir osynliggjorda.

Helena Björk/TT

Anna Karin Hildingson Boqvist, generalsekreterare Ecpat Sverige .
Anna Karin Hildingson Boqvist, generalsekreterare Ecpat Sverige .
Foto: Ecpat/TT

FAKTA

Fakta: "Tjejer måste sluta skicka bilder"

Ecpat genomförde under 2021 en enkät där svarande fick reflektera kring berättelser om olika situationer på nätet.

12 836 barn i åldrarna 10 till 17 år besvarade enkäten. De yngre barnen fick andra berättelser att reflektera kring än de äldre.

De svarande lämnade också fritextsvar, varav 840 svar som lämnats av pojkar har analyserats.

Syftet med rapporten är att belysa hur pojkarna, mellan 14 och 17 år, resonerar kring sin sexualitet, potentiella övergreppssituationer att skicka nakenbilder.

Källa: Ecpat

Inrikes

Hur pratar vi kärnavfall med framtiden?

Det har gjorts flera försök genom tiderna att kommunicera med framtiden. Men hur vet man att det kommer att gå att läsa informationen på ett USB-minne? Och kan alla tolka krumelurerna på rökstenen i Östergötland? Kommer informationen i arkivskåpet att vara begriplig? Förstår framtiden det som finns i den tidskapsel som lades under grundstenen till Kristianstads nya gemensamma kommun- och regionhus?
Foto: Kollage: TT
Inrikes
Inrikes 100 000 år – så länge dröjer det innan kärnbränslet i slutförvaret inte längre är farligt radioaktivt.
Men hur ska man varna framtiden för riskerna?
– Vi vet inte ens med vilken art vi kommunicerar med då, säger professor Cornelius Holtorf.

Det svenska slutförvaret för använt kärnbränsle ska ligga djupt nere i marken i Forsmark i norra Uppland. Materialet som ska föras ned är starkt radioaktivt, och Svensk kärnbränslehantering, SKB, ser behovet av att just den informationen hålls levande under tusentals år framöver.

– Vi har jobbat med frågan länge, ända sedan 90-talet, och vi kommer att fortsätta att jobba med den, säger Erik Setzman, miljösamordnare på Svensk kärnbränslehantering.

I det beslut som regeringen fattar om slutförvaret den 27 januari ingår inte något förslag till kommunikationsplan. En skarp sådan behövs först då förvaret tas i bruk, och dit är det minst 60-70 år.

Men kommunikationen med framtiden är viktig, konstaterar han, och det gäller att berätta om slutförvaret både på olika sätt och för olika målgrupper.

Framtida generationer får besluta

– Syftet är att framtida generationer ska kunna fatta egna väl underbyggda beslut utifrån informationen, säger han.

SKB har jobbat tillsammans med arkeologer, eller snarare framtidsarkeologer, och kulturarvsforskare för att samla kunskap om hur man bäst går tillväga. En av de som rådfrågats är Cornelius Holtorf, professor i arkeologi vid Linnéuniversitet och även kulturarvsprofessor för FN-organet Unesco.

– Det är inte ett tekniskt problem som ingenjörer kan lösa. Det här kräver en annan ingång, säger Cornelius Holtorf.

Hundra tusen år, som är den tid då kärnavfallet kommer att vara farligt radioaktivt, är rent hisnande.

– Vi vet inte ens med vilken art vi kommunicerar med då, säger Cornelius Holtorf.

Människans art, homo sapiens, är mellan 200 000 och 300 000 år gammal, berättar han.

"Orealistiskt"

Han berättar att informationen måste finnas i olika former, både som text och på andra sätt. Vi brukar skriva ned det som är viktigt och lägga ned det i arkiv. Det ska göras med information om slutförvaret också, men det kommer inte att räcka, förklarar han.

– Det är orealistiskt att det skulle kunna bevaras i 100 000 år. Under byggtiden och kanske 100 år är det oproblematiskt. Men vad händer sedan?

De äldsta skriftliga källorna, från Mesopotamien, är runt 5 000 år gamla berättar han, men behövde hittas, läsas och tolkas på nytt flera tusen år senare.

Men det ska bli text om avfallet. På papper, på olika datamedier och kanske också i andra former, som stentavlor, förklarar han. Information måste vara lång och fyllig för vissa mottagare, och kortfattad och koncis till andra.

Fast det går ändå inte att förlita sig bara på texter, understryker både Cornelius Holtorf och Erik Setzman.

Riter och konst

I stället handlar det om att hålla liv i informationen på en mängd olika sätt. Som i berättelser, kanske som ett inslag i skolorna, genom debatter och olika kulturella riter. De berättar att exempelvis fransmännen på allvar diskuterar att låta olika konstformer föra kunskapen om radioaktivt avfall vidare.

I exempelvis Japan finns stenar som varnar för tsunamier, och det har också gjorts försök i olika sammanhang med tidskapslar som berättar om oss och vårt liv nu. Kanske kan det bli något i den stilen för avfallet.

Kunskapen måste föras vidare, översättas till nya förhållanden och också sättas in i framtida sammanhang.

– Man bör jobba med förändringen, inte emot den. Vi kan inte anstränga oss för att förhindra förändringen, säger Cornelius Holtorf.

Kanske kommer inte frågorna om kärnenergin att vara lika kontroversiella och aktuella i framtiden som de är nu, funderar han. De har växlat i aktualitet på bara 40 år, från att ha varit glödheta på 70- och 80-talen till att bli ganska bortglömda. Men nu är de alltså på tapeten igen, i samband med klimatdebatten.

– Men vi vet inte vilka frågor som kommer att var mest aktuella i framtiden, säger Cornelius Holtorf, och konstaterar att vi inte vet något om vare sig kultur, politik eller vilka huvudproblem som framtiden kommer att lägga högst på dagordningen.

Ödmjukhet

– Vi kan inte garantera att kommande generationer kommer att fästa avseende vid detta med kärnbränslet, och vid riskerna med det. Vi får överlåta det åt dem. Man måste vara ödmjuk, säger Erik Setzman.

Med ett perspektiv på 100 000 år så måste de räkna med åtminstone en ny istid.

– Vi behöver tänka hur vi ska märka ut platsen, men det kan vara svårt att få en markör att bestå under och efter en istid. Radioaktiviteten och riskerna avklingar med tiden och sjunker snabbt i början, så ju längre informationen kan bevaras och vara begriplig, desto bättre, säger Erik Setzman.

Johanna Cederblad/TT

FAKTA

Fakta: Slutförvar för kärnbränsle i Forsmark

Regeringen har lovat att ett beslut om slutförvaret i Forsmark ska komma den 27 januari.

Det handlar om utbränt kärnbränsle från hela den svenska kärnkraftsindustrin som ska slutförvaras i marken, 500 meter under Forsmark. Bränslet ska enligt det förslag som arbetats fram läggas i gjutjärnsbehållare, som i sin tur läggs i kapslar av koppar. Runt kapslarna ska en särskild lera, bentonitlera som är ungefär som kattsand och suger upp vatten, läggas, som en extra barriär. När allt bränsle förts ned ska förvaret förseglas.

Enligt planen behöver bränslet ligga i 100 000 år innan det är ungefär lika radioaktivt som den bakgrundsstrålning som vi normalt utsätts för. Radioaktiviteten klingar av snabbare i början, men materialet kommer att vara rejält radioaktivt i åtminstone 1 000 år.

Källa: Regeringen, Svensk kärnbränslehantering

Inrikes

Avgörande för Xi att OS blir en framgång

Den officiella OS-maskoten Bing Dwen Dwen (till höger), här i sällskap av den officiella Paralympics-maskoten Shuey Rhon Rhon nära Olympiaparken Olympic Green i Peking. Arkivbild.
Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT
Inrikes
Inrikes OS i Peking måste bli en framgång för Kommunistpartiet och president Xi Jinping. Propagandan riktas inte minst mot den egna befolkningen.
– Även i en auktoritär stat vill man inte att folk ska vända sig emot en. Skulle folk vända sig mot Xi Jinping skulle han få problem inom Kommunistpartiet, säger Kinakännaren Oscar Almén.

Om OS i Peking blir framgångsrikt manifesterar det Kinas kapacitet att genomföra stora projekt, trots pandemin. Och med en planerad partikongress i höst, efter vilken president Xi Jinping väntas fortsätta styra landet, är det viktigt för honom att kunna visa folket ett lyckat OS.

– Det spelar roll med framgång. Om det skulle bli en riktigt stor motgång för Kina så skulle det drabba Xi, så det är klart att man gör allt för att lyckas, säger Börje Ljunggren, författare och tidigare ambassadör i Peking.

Han beskriver OS som ett nationalistiskt projekt, men poängterar att Kina mer än tidigare även vill projicera en bild ut i världen av ett land som bland annat har lyckats hantera coronapandemin.

– Det är mycket medvetet. Man har mycket mer resurser än tidigare för att sprida sin bild. Man har byggt upp kolossalt mycket tv-stationer och nätverk över hela världen, så det är inte ett introvert Kina, i dag är det ett extrovert drivande Kina. Mer självsäkert, men också mer överkänsligt för kritik, säger han.

En stormakt att räkna med

Men begreppet framgång kan behöva omdefinieras i ljuset av pandemin. I år kanske det är en framgång om spelen kan genomföras alls, trots coronavirusets framfart och trots Kinas diplomatiska bekymmer.

– När man fick OS så tror jag att man hade en väldigt hög förhoppning om att det skulle bli en succé som 2008, en propagandaseger där man kunde visa världen att Kina var modernt och framgångsrikt, säger Oscar Almén, forskare med Kinafokus vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Nu handlar det snarare om att undvika att det blir stor smittspridning under spelen och att Kina kan visa upp att landet är stolt över sin coronahantering. Och propagandan riktas till stor del till befolkningen i Kina där Xi Jinping vill upprätthålla sin legitimitet och stödet bland kineserna.

– Alla politiska ledare behöver stöd, oavsett om det är i en demokrati eller i en auktoritär stat. Även i en auktoritär stat vill man inte att folk ska vända sig emot en och protestera, det är lättare att styra ett land om du har stöd. Skulle folk vända sig mot Xi Jinping skulle han få problem inom Kommunistpartiet, säger Oscar Almén.

Kina vill även visa upp för sina medborgare att landet är framgångsrikt och har blivit en stormakt att räkna med.

– Det finns en koppling till nationell stolthet, det är något som regimen pumpar upp, man blåser upp den här nationalismen hela tiden, säger Oscar Almén.

"Ordförande för allt"

Xi Jinping har satsat en hel del prestige på att OS ska gå bra, vilket är viktigt inför höstens partikongress.

– Han brukar benämnas ordförande för allt, han har tagit så mycket makt så att allt som sker går att koppla till honom. Allt som är positivt och bra kan han därmed ta äran för men det som går illa kommer han också att kunna bli kritiserad för, säger Oscar Almén.

Men det gäller även att sprida en positiv bild av landet internationellt. Kina är medvetet om att det finns ett "pr-problem", säger Oscar Almén.

– Jag tror att Kina kommer att försöka använda det här som ett tillfälle att försöka visa upp en vänlig bild av Kina. Att vi ska förenas tillsammans över gränserna, positiva budskap genom "sportswashing" av de problem som finns, och samtidigt visa upp Kina som väldigt modernt i kombination med att man också har kvar sin gamla civilisation.

"Sportswashing" används om bland annat stränga regimer som använder sig av sportevenemang för att manipulera uppfattningen av landet, inte minst genom att försöka rentvätta sig från medierapportering om bristfälliga mänskliga rättigheter.

Diplomatisk bojkott

OS i Peking är föremål för en diplomatisk bojkott från flera länder "på grund av det pågående folkmordet och brott mot mänskligheten i Xinjiang och andra brott mot mänskliga rättigheter", som USA uttrycker det. Kontroversen kring tennisstjärnan Peng Shuai har lett till ännu mer kritik och skarpa uttalanden. Peng försvann efter att i november ha anklagat Kinas tidigare vice premiärminister Zhang Gaoli för sexuella övergrepp. 19 dagar senare var hon tillbaka och sade att hon mår bra, men många är övertygade om att hon inte kan uttrycka sig fritt.

De diplomatiska bojkotterna svider för Kina.

– De är bittra och besvikna, de tycker att det är orättvist, att omvärlden blandar samman idrott och politik. Den internationella konsekvenserna av behandlingen av tennisstjärnan Peng Shuai kunde systemet inte kontrollera, säger Börje Ljunggren.

Corona komplicerar

Situationen var helt annorlunda 2008 när OS senast arrangerades i Peking. Då var förhoppningen från omvärlden att Kina skulle utveckla sig i en mer öppen riktning och att ett OS skulle kunna bidra till det.

– Synen på Kina i dag är en annan. Kina har blivit en mycket större makt, Kina har blivit mer auktoritärt, och Kina hävdar sina intressen med större kraft. Då, 2008, fanns det fortfarande en idé om att det skulle ske en konvergens mellan Kina och västvärlden, säger Börje Ljunggren.

Tvärtom handlar det i dag snarare om divergens, en ökad förekomst av meningsskiljaktigheter och konflikter.

Coronapandemin komplicerar situationen. Och även om Kina talar om nolltolerans mot coronaviruset och att strikta restriktioner har lett till låga dödssiffror, har flera nya coronautbrott rapporterats den senaste tiden. Dessutom är statistiken från landet svår att förhålla sig till eftersom omvärlden inte kan vara säker på att den är korrekt.

OS kommer att genomföras i en typ av covidsäker "bubbla", med färre journalister än vanligt på plats och mindre interaktion mellan journalister och idrottare. I kombination med inskränkningar av pressfriheten i Kina kommer journalister inte att kunna arbeta fritt.

"Vissa straff"

Internationella olympiska kommittén (IOK) har fått skarp kritik från organisationer, aktivister och politiker för beslutet att lägga OS i ett land med så bristande respekt för mänskliga rättigheter.

Idrottare har ombetts att lämna sina mobiler och datorer hemma för att undvika övervakning och människorättsorganisationer har uppmanat idrottarna att hålla inne med kritik mot landet under spelen, för att kunna prata fritt efteråt i stället. Nyligen sade en företrädare för den kinesiska OS-planeringskommittén att idrottare som beter sig eller talar på ett sätt som inte är i linje med "den olympiska andan" eller kinesiska lagar och regler riskerar "vissa straff".

Sammantaget är prestigeprojektet vinter-OS i Peking omstritt och kritiserat långt före invigningen den 4 februari. Och kritiken kanske kommer att leda till att IOK väljer annorlunda i framtiden.

– Jag tror att det kommer att finnas större krav på att det är demokratier och öppna länder som genomför OS, säger Börje Ljunggren.

Kristin Groth/TT

En bild från den statliga nyhetsbyrån Nya Kina visar president Xi Jinpings besök vid en olympisk arena i Peking i början av januari.
En bild från den statliga nyhetsbyrån Nya Kina visar president Xi Jinpings besök vid en olympisk arena i Peking i början av januari.
Foto: Xie Huanchi/Xinhua/AP/TT
Tennisstjärnan Peng Shuai, tidigare världsetta i dubbel, publicerade i början av november ett inlägg på sociala medier där hon anklagade Kinas tidigare vice premiärminister Zhang Gaoli för sexuella övergrepp. Arkivbild.
Tennisstjärnan Peng Shuai, tidigare världsetta i dubbel, publicerade i början av november ett inlägg på sociala medier där hon anklagade Kinas tidigare vice premiärminister Zhang Gaoli för sexuella övergrepp. Arkivbild.
Foto: Andy Brownbill/AP/TT
En person iförd skyddsutrustning mot coronaviruset i OS-presscentret i Peking.
En person iförd skyddsutrustning mot coronaviruset i OS-presscentret i Peking.
Foto: David J. Phillip/AP/TT

FAKTA

Fakta: Vinter-OS i Peking

Vinter-OS 2022 invigs den 4 februari och avslutas den 20 februari. Invigningen och avslutningen går i nationalarenan Fågelboet i Peking. Tävlingarna genomförs i Peking och i de närliggande städerna Yanqing och Chongli.

Peking är den första staden som har stått värd för både sommar-OS (2008) och vinter-OS.

Det blir det första vinter-OS som hålls i Kina, som inte är en traditionell vintersportnation.

Spelen har föregåtts av många kontroverser, bland annat diplomatiska bojkotter mot spelen med anledning av rapporterna om hur den muslimska minoritetsgruppen uigurer förtrycks i Xinjiang.

Dessutom komplicerar coronaviruset arbetet med spelen. Aktiva, ledare, medier och andra ackrediterade måste genomgå en omfattande testprocedur för att få komma in i det begränsade område som utgör ”OS-bubblan".

Paralympics invigs den 4 mars och avslutas den 13 mars.

FAKTA

Fakta: Kina

Med drygt 1,4 miljarder invånare är Kina världens folkrikaste land. Huvudstaden heter Peking.

Kommunistpartiet tog makten i Kina 1949 och kontrollerar samhället. Censur förekommer och det är inte ovanligt att oliktänkande grips. Xi Jinping, som varit president sedan 2013, har de senaste åren kraftigt stärkt sitt grepp om makten. Han anses nu vara den mäktigaste ledaren sedan Mao Zedong, som utropade folkrepubliken 1949.

De senaste åren har Kina återtagit sin ställning som stormakt, främst en ekonomisk sådan. Parallellt har militären förstärkts.

Det var i Kina, i staden Wuhan, som det nya coronaviruset först upptäcktes i slutet av 2019.

Källa: UI/Landguiden

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL