Utrikes

WHO: Mycket om omikron fortfarande oklart

WHO:s chef Tedros Adhanom Ghebreyesus. Arkivbild.
Foto: Bilal Hussein/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det är fortfarande oklart om den nyupptäckta coronavarianten omikron är mer smittsam eller ger värre symptom.
Världshälsoorganisationen (WHO) konstaterar att det finns tecken på ökad risk för att tidigare coronasjuka personer kan smittas på nytt med omikron – men varnar för att det kan ta flera veckor att förstå virusvarianten.

Länder runtom i världen har infört reserestriktioner till följd av den nya varianten av coronaviruset – omikron – som först upptäcktes i Sydafrika. WHO skriver i ett uttalande på söndagen att det fortfarande finns många frågetecken om hur virusvarianten beter sig i förhållande till de varianter som upptäckts tidigare, däribland den dominerande deltavarianten.

WHO skriver att det ännu är oklart om omikronvarianten sprider sig snabbare från människa till människa än andra varianter, men lyfter fram preliminära data som tyder på att sjukhusinläggningarna för covid-19 har ökat i Sydafrika. WHO flaggar dock för att sjukhusinläggningarna kan ha ökat till följd av att fler patienter har smittats med covid-19 på sistone, alltså inte på grund av att de specifikt har smittats med omikronvarianten.

Kan dröja flera veckor

"Det finns för närvarande ingen information som tyder på att symptomen som orsakas av omikron skiljer sig från de som orsakas av andra varianter. De infektioner som rapporterats inledningsvis fanns bland studenter – yngre personer som tenderar att bli mildare sjuka – men att förstå omikronvariantens farlighetsgrad kommer att ta dagar till flera veckor", skriver WHO och påminner om att alla coronavarianter kan leda till svår sjukdom och död.

Stort antal forskare

Världshälsoorganisationen skriver vidare att det finns preliminära data som tyder på att personer som tidigare varit sjuka i covid-19, och därmed bildat antikroppar mot viruset, kan löpa högre risk att smittas med omikron än andra varianter, men understryker att det endast finns en begränsad mängd data att luta sig mot.

"För närvarande samarbetar WHO med ett stort antal forskare runt om i världen för att bättre förstå omikron", skriver organisationen.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

Ekonomi

Nedåt på Asienbörserna

Börserna i Asien inleder handelsveckan på minus. Arkivbild.
Foto: Koji Sasahara/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

De ledande börserna i Asien inledde handelsveckan nedåt, i spåren av förra veckans mörka utveckling på Wall Street.

Tokyobörsen backar i den inledande handeln tyngd av fallande kurser för it-bolaget Fujitsu, elektronikföretaget Sony och ståljätten Nippon Steel.

Det ledande Nikkei 225-index backade 0,8 procent vid öppning och det bredare Topix-index öppnade med minus 0,7 procent.

I Hongkong föll Hang Seng-index över 1 procent vid öppning. Shanghaibörsen tappade 0,4 procent, medan kompositindexet i Shenzhen backade 0,6 procent.

Investerarna väntar nu spänt på veckans Fed-möte, där det förutspås signaler om räntehöjningar.

Utrikes

WHO: Globala risker med omikron

I Filippinerna håller nio miljoner människor på att vaccineras, efter att den nya omikronvarianten av coronaviruset upptäckts. På bilden får en kvinna sin spruta i staden Quezon.
Foto: Aaron Favila/AP/TT
Utrikes
Utrikes Mycket är fortfarande oklart kring den nya omikronvarianten av coronaviruset, men den väntas sprida sig globalt. Och med tanke på de möjliga konsekvenserna bedöms risknivån som "mycket hög", varnar Världshälsoorganisationen (WHO).

WHO sätter i sin senaste uppdatering upp en rad frågetecken kring omikron – hur smittsam är den, i vilken mån kan den komma förbi vaccinen, hur allvarligt sjuk blir man jämfört med tidigare varianter? Med mera.

Men trots, eller kanske tack vare, alla osäkerheter blir slutsatsen bister: "De övergripande globala risker som kan kopplas till den nya varianten omikron bedöms vara mycket höga", heter det i uppdateringen från WHO till de 194 medlemsländerna.

WHO skriver att omikron är "en högst avvikande variant med ett stort antal mutationer [...] varav vissa är oroande". Exakt hur allvarligt hot varianten utgör kan dock ta minst ett antal veckor att förstå.

Press på sjukvården?

Och även om varianten inte är farligare än andra former av covid-19 så finns det risk för att den sätter ytterligare press på redan ansträngda hälsosystem, noterar WHO. Det i sin tur kan orsaka fler dödsfall. Medlemsländer uppmanas därför att övervaka smittspridningen och snabba på vaccinationer, i synnerhet i områden där det finns många ovaccinerade.

Hittills har dock inga dödsfall med koppling till omikron registrerats. Varianten har hittills hittats i Australien, Belgien, Botswana, Danmark, Frankrike, Hongkong, Israel, Italien, Kanada, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Flera länder har höjt beredskapen och begränsat resandet från främst regionen runt Sydafrika. Israel har infört ett generellt stopp för utländska medborgare, medan Marocko stoppat alla flyg till landet i två veckor från och med måndagen. Japan stänger från och med tisdag sina gränser för utlänningar till följd av omikronvarianten, meddelar premiärminister Fumio Kishida.

Japans gränser har varit stängda under en stor del av pandemin, men tidigare i november meddelades att man till slut skulle öppna dem för en del affärsresenärer och utländska studenter. Omkring 370 000 personer med visum väntar på att släppas in i Japan.

Nio miljoner sprutor

I Filippinerna väntar man med att, som planerat, öppna sina gränser för vaccinerade turister. I stället ska myndigheterna försöka vaccinera hela nio miljoner människor på tre dagar, med start under måndagen. Säkerhetsstyrkor och tiotusentals frivilliga hjälper till med jätteinsatsen.

– Det är bättre att vara förberedd på omikronvarianten, säger landets vaccinchef Carlito Galvez till CNN i Filippinerna.

Även Australien pausar en tidigare planerad uppmjukning av gränsreglerna.

I enskilda länder skapar testresultat rubriker. I Nederländerna skrivs om de 13 personer som just flugit från Sydafrika som testat positivt för omikronvarianten. I Kanada berättas om de första fallen: två personer som nyligen rest till Nigeria. Båda isolerar sig och myndigheterna undersöker om de har haft kontakt med andra.

– I takt med att övervakningen och testandet fortsätter, så kan man vänta sig att andra fall av den här varianten kommer att hittas i Kanada, säger hälsominister Jean-Yves Duclos.

Tina Magnergård Bjers/TT

Henrik Samuelsson/TT

Japan stänger återigen sina gränser på grund av pandemin. Bild från tidigare i november.
Japan stänger återigen sina gränser på grund av pandemin. Bild från tidigare i november.
Foto: Koji Sasahara/AP/TT

FAKTA

Fakta: Världshälsoorganisationen WHO

När diplomater 1945 möttes för att bilda det som skulle bli FN stod skapandet av en global hälsoorganisation högt på agendan.

En sådan grundades; WHO-stadgan antogs den 7 april 1948, ett datum som uppmärksammas som Världshälsodagen.

WHO är en självständig organisation och inte ett underorgan till FN. I dag har den över 7 000 anställda vid de 150 landkontoren, de sex regionala kontoren och vid högkvarteret i Genève.

WHO verkar för bättre global hälsa genom en rad program. Organisationen fokuserar bland annat på tillgång till hälso- och sjukvård, vaccinationer, tillgång till läkemedel, utbildning och katastrofinsatser. WHO producerar också en rad viktiga hälsorapporter.

Källor: WHO och Svenska FN-förbundet

Inrikes

Expert: Kan ta många år innan pandemin är över

Joacim Rocklöv, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Arkivbild.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Inrikes
Inrikes En ny variant av coronaviruset har påträffats – och förmodligen inte den sista.
Hur stor är risken för en elakare variant och hur länge kommer pandemin pågå? Två experter ger sina svar.

Just när många började se ett definitivt slut på pandemin började smittspridningen rulla i gång igen. Inte nog med det, en ny virusvariant som är potentiellt smittsammare och mer resistent mot vaccinet, omikron, har upptäckts.

Hur länge kommer vi ha en pandemi?

Joacim Rocklöv säger att spridningen av covid-19 är så omfattande i världen att det inte kommer försvinna, men att det kan bli en del av våra vanliga influensa- eller förkylningsvirus i framtiden.

– Det kan ta allt från år till decennier. Vi får se med omikron hur svår sjukdom den orsakar. Om det finns ett partiellt skydd från vaccination och tidigare infektion, ja då är man en bra bit på väg mot att det blir en mildare sjukdom, men det kan ta väldigt lång tid, säger Joacim Rocklöv, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, säger att det kan ta många år innan vi får ett mindre dödligt virus och att det inte går att säga om vi får elakare virusvarianter i framtiden.

– Det kommer ta många många år innan det har lugnat ner sig helt, det tror jag. Och det beror på att vi har så olika lägen i olika delar av världen. Och sedan tappar vaccinen effekten över tid.

Björn Olsen säger att han tycker att det är viktigt att stoppa smittspridningen, öka vaccinationsgraden och fortsätta använda andningsskydd i vissa miljöer. Allt för att "köpa mer tid" tills vi utvecklat effektivare vaccin och bättre behandlingsmetoder.

– Det är lättare att hantera ett virus som cirkulerar i låg fart. Det enda sättet är att uppnå det är att testa och sedan stoppa smittkedjorna använda andningsskydd i inomhusmiljöer.

Skyddar vaccination mot omikron?

– Förhoppningsvis finns det kanske något skydd mot den nya varianten som gör att man får mildare sjukdom om man har vaccinerat sig, som vi har sett tidigare med deltavarianten. Vi har just nu fler infektioner bland vaccinerade än vi haft tidigare, men det har fortfarande inte varit samma risk för svår sjukdom, säger Joacim Rocklöv.

Kommer vi få fler mutationer av viruset framöver?

– Om man har mindre vaccintäckning och kanske bara en dos finns ett visst skydd men inte fulltäckande. Då kan man få ett evolutionärt tryck på viruset, eftersom smittspridningen fortfarande är ganska snabb, som gör att viruset smiter undan och det är det som är farligt, säger Joacim Rocklöv.

– För de vaccin vi har är det bäst att ha väldigt hög vaccintäckning eller ingen alls, då får man inte det här trycket på viruset att mutera i en vaccinundvikande riktning. Ingen vaccintäckning alls är naturligtvis inte bra, men man får ingen riktning någonstans när viruset muterar.

Björn Olsen säger även han att det ligger i virusets natur att ta sig runt vaccination och att det kan lyckas även med hög vaccinationstäckning.

– Även med hög vaccintäckning kommer vi att ha virusvarianter som smiter undan, säger Björn Olsen.

Men, förutsatt att viruset aldrig kan utrotas, när kommer vi börja behandla det som en vanlig säsongsinfluensa?

– Sannolikt när vi börjar trötta på det rent mentalt, när vi inte pallar mer. Det kommer att fortsätta skörda liv, framför allt hos de som är svagast. Det kommer fortsätta infektera så länge det finns människor som inte haft infektionen eller vaccinerats, och så länge det kommer nya mutationer som smiter undan både vaccinet och vårt immunförsvar. Det kan hålla på under väldigt lång tid, säger Björn Olsen.

Han påpekar att covid-19 inte beter sig som influensavirus och att det har studerats under kort tid jämfört med andra virus.

– Det är under väldigt kort tid vi har haft det här viruset, så vi vet inte hur det kommer se ut under en årscykel. Det kan bli så att det dyker upp under en topp eller några toppar per år.

Inte heller en "vanlig säsongsinfluensa" är helt ofarlig, påminner Olsen:

– Även med influensavirus kan man fortfarande bli ganska sjuk, äldre kan behöva vaccinera sig och så vidare.

Tea Oscarsson/TT

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, säger att han tror att vi får leva med pandemin många år framöver.
Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, säger att han tror att vi får leva med pandemin många år framöver.
Foto: Pontus Lundahl/TT

Inrikes

Resenärer från Sydafrika kunde inte testa sig

Teststation på Arlanda. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Ett flygplan från Addis Abeba i Etiopien landade på Arlanda på söndagsmorgonen. Ombord fanns ett antal personer som rest från Sydafrika.
Men de hade inte möjlighet att testa sig på Arlanda, skriver Expressen.
PREMIUM

En av passagerarna berättar för tidningen att han rest med flera kollegor från Kapstaden i Sydafrika. De mellanlandade i Addis Abeba innan de reste vidare mot Arlanda.

När resenärerna gick igenom passkontrollen fick de beskedet att de kunde testa sig vid bagagebandet. Men teststationen var stängd.

Enligt Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer med anledning av virusvarianten omikron uppmanas resenärer från sju länder i södra Afrika att testa sig för covid-19 så fort som möjligt efter ankomsten till Sverige.

Karolinska universitetssjukhuset ansvarar för testerna på Arlanda och försöker anpassa öppettiderna för när resenärerna kommer.

– Öppettiderna och tillgänglighet ser man över löpande och det kan säkert komma att justeras beroende på läget, säger Henrik Kennedy, kommunikationsdirektör vid Karolinska universitetssjukhuset, till tidningen.

Han säger att rekommendationerna om att testa sig gäller oavsett om teststationerna är öppna eller inte. Kennedy berättar vidare att på Arlanda används PCR-test.

– I stället för att ta ett test på Arlanda och få svar om säg två dygn så ska de isolera sig och beställa ett prov digitalt som kommer hem till dem, säger han.

FAKTA

Fakta: Folkhälsomyndighetens rekommendationer

Alla resenärer som har vistats i Sydafrika, Lesotho, Botswana, Zimbabwe, Moçambique, Namibia eller Eswatini (Swaziland) någon gång under de senaste sju dagarna före ankomsten till Sverige uppmanas att testa sig för covid-19 så snart som möjligt efter inresa, helst samma dag, samt att ta ett nytt test efter fem dagar.

Detta gäller både vaccinerade och ovaccinerade personer, och även om man haft covid-19 det senaste halvåret. Barn under förskoleklassålder omfattas inte.

Dessa personer uppmanas även att stanna hemma i sju dagar efter ankomst till Sverige oavsett om man har symtom eller inte. Uppmaningen att stanna hemma gäller även barn oavsett ålder.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Inrikes

Detta vet vi om nya mutationen

En ny variant av coronaviruset har upptäckts i södra Afrika. Variantens stora antal mutationer oroar experter runtom i världen. Arkivbild
Foto: Stefan Hörberg/Rithuset AB
Inrikes
Inrikes En nyupptäckt mutation av coronaviruset drar åt sig uppmärksamhet från alla håll. Detta vet vi just nu om viruset och spridningsläget:

• Världshälsoorganisationen (WHO) har gett den nya virusvarianten namnet omikron. Organisationen säger i ett uttalande att preliminära data tyder på att omikron innebär högre risk för återinfektion än andra virusvarianter. WHO har klassat mutationen som "oroväckande", vilket är den högsta riskklassen, tillsammans med alfa, beta, gamma och delta.

• Den nya mutationen upptäcktes först i Sydafrika och Botswana. Ytterligare fall har konstaterats i Hongkong och Israel. I Europa har fall konstaterats i åtminstone Belgien och Storbritannien. Även Tyskland har misstänkta fall. Till och med den 26 november hade drygt 100 fall konstaterats, varav majoriteten i den sydafrikanska provinsen Gauteng.

• På fredagskvällen kom EU:s medlemsländer överens om att skyndsamt stoppa resor från Sydafrika. Unionen uppmanar medlemsländerna att "testa och sätta alla inresande passagerare i karantän".

• Omikron uppvisar betydligt fler mutationer än tidigare varianter. Enligt Africa Center for Disease Control finns drygt 30 av dessa i de så kallade spikproteinerna som används för ta sig in i kroppens celler och utgör måltavlan för majoriteten av vaccinen mot covid-19.

• På den så kallade ACE2-receptorn, den del av spikproteinet som först kommer i kontakt med cellen, har den nya varianten tio mutationer, rapporterar BBC. Beta- och deltavarianterna har, som jämförelse, tre respektive två.

• Vissa av mutationerna i omikron har upptäckts i tidigare varianter och har kopplats till en ökad förmåga för viruset att smitta och ta sig förbi immunförsvar. WHO räknar med att det kommer att dröja flera veckor innan man har en tydlig bild av varianten.

• EU:s smittskyddsmyndighet ECDC säger att det finns "mycket hög risk" för att varianten kommer att spridas i Europa. På lördagen har inga fall av omikron ännu upptäckts i Sverige, men Folkhälsomyndigheten följer noga utvecklingen.

• Bioteknikföretaget Biontech som, tillsammans med Pfizer, tagit fram covid-19-vaccin har inlett studier av hur den nya mutationen reagerar på vaccinet. Biontech räknar med att kunna presentera data inom två veckor.

• Johnson & Johnson och Moderna har bägge meddelat att deras vaccin kan fungera sämre mot omikron, men att de arbetar med att ta fram uppdaterade versioner – något som de säger kan ta 100 dagar.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Utrikes

Krig mot jihadister bakom kupp i Burkina Faso

Människor i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou firade på måndagen beskedet att en militärjunta tagit kontroll över landet.
Foto: Sophie Garcia
Utrikes
Utrikes Burkina Fasos president har försökt blidka sina kritiker genom att byta ut flera personer på ledande positioner inom militären. Men draget tycks ha fått motsatt effekt, säger Västafrikaexperten Jesper Bjarnesen.

En militärjunta har av mycket att döma tagit makten i Burkina Faso. I ett uttalande i burkinsk tv på måndagen sade de sig ha tagit president Roch Marc Christian Kaboré i förvar, upplöst parlamentet och stängt landets gränser.

Enligt Jesper Bjarnesen, forskare med fokus på Västafrika vid Nordiska Afrikainstitutet, följer kuppen på en längre tids turbulens kopplad till den blodiga kampen mot jihadistiska grupper i landets norra delar. Så sent som i november dödades 49 militärpoliser i en attack.

– Det har länge funnits en frustration, både hos befolkningen och inom de olika delarna av landets säkerhetsstyrkor. Militärjuntan vill göra det de anser att presidenten inte klarat av — ta kontrollen över de norra delarna av landet, säger Jesper Bjarnesen.

Motsatt effekt

President Kaboré har den senaste tiden försökt blidka sina kritiker genom att byta ut flera personer på ledande positioner inom säkerhetsstyrkorna. Draget tycks dock ha fått motsatt effekt, och nyligen greps en liten grupp militärer misstänkta för att ha planerat en kupp.

– Börjar man flytta runt på militäreliten så är det klart att risken finns att de som marginaliseras vill ta tillbaka makten. Jag har sett tecken på att det här skulle kunna hända, egentligen ända sedan november.

– Civilbefolkningen har önskat en förändring under en längre tid. Jag tror därför att de flesta vill avvakta litegrann och se om det här kan leda till en positiv förändring i kampen mot den gemensamma fienden som är islamisterna. Det är dock viktigt att understryka att det inte är folket som har önskat ett militärt ingripande.

Ovisst läge

Burkina Faso har en lång historia av militärkupper och ledare med nära kopplingar till militären. Men efter en folklig resning 2014 som tvingade bort den dåvarande presidenten Blaise Compaoré har landet tagit tydliga steg i demokratisk riktning, säger Jesper Bjarnesen.

– Det här kan gå åt flera håll. Jag tror fortfarande att man just i ljuset av de senaste årens erfarenheter kommer se att de politiska aktörerna och civilsamhället väldigt aktivt kommer att sätta press på juntan och kräva att de jobbar mot en civil övergångsregering. Jag tror inte att man kommer att acceptera flera års militärstyre.

Simon Uggla/TT

Utrikes

EU fördömer Ryssland: Trappa ned!

Utrikesminister Ann Linde (S) på väg in till måndagens EU-möte i Bryssel. Senare träffade hon och finländske kollegan Pekka Haavisto (till höger) Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Vi vill inte ha konflikt, upprepar både EU och Nato efter nya möten om krisen kring Ukraina. Men båda fördömer Rysslands aggressivitet och varnar återigen för massiva sanktioner. Och Nato förstärker sina styrkor i öst.

I ett gemensamt uttalande från EU-ländernas utrikesministermöte i Bryssel är kritiken hård.

"Rådet fördömer Rysslands fortsatta aggressiva agerande och hot mot Ukraina. Talet om 'intressesfärer' har ingen plats på 2000-talet", heter det bland annat.

EU-länderna betonar vikten av att alla fritt får välja sin egen säkerhetslösning, inklusive vilka organisationer man vill söka sig till.

– De krav som handlar om det här i de ryska förslagen (som framförts till USA och Nato) är helt oacceptabla, betonar utrikesminister Ann Linde (S) på väg ut från mötet.

"Vill ha diplomati"

I uttalandet uppmanas Ryssland att trappa ned, följa internationell rätt och engagera sig i en "konstruktiv dialog".

– Vi är väldigt, väldigt tydliga. Vi vill inte ha en militär konflikt. Vi vill ha diplomati, säger Linde.

Men det betonas också att de sanktioner som västvärlden förberett vid en eventuell ny rysk aggression mot Ukraina kommer att bli tuffa. Det var något som EU-ländernas utrikesministrar också tog upp när deras USA-kollega Antony Blinken kopplade upp sig under måndagsmötet.

– Vi diskuterade gemensamma sanktioner som kommer att komma och klargjorde också att det inte bara är om det är en stor invasion, utan också vid militära eller andra angrepp, säger Linde.

På onsdag möts företrädare för Ukraina och Ryssland i Paris för samtal tillsammans med företrädare för Tyskland och Frankrike i ett försök att minska spänningarna, enligt en källa som arbetar nära Frankrikes president Emmanuel Macron.

– Presidenten tror att det finns utrymme för diplomati, en väg till nedtrappning, säger källan till AFP.

Enigt med USA

De ryska "säkerhetsförslagen" är i praktiken är en lista med krav på Nato för att militäralliansens räckvidd och medlemskap ska begränsas. Denna har avvisats helt av Natoländerna, men under ett möte mellan Blinken och hans ryske motpart Sergej Lavrov i fredags kom utrikesministrarna överens om att USA ska ge Ryssland något slags skriftligt svar denna vecka. Det är oklart hur konkret USA:s svar kommer att bli.

Blinken sade i fredags att man kommer att lägga fram egna betänkligheter snarare än att direkt bemöta Rysslands krav. Han vidhöll att USA och dess allierade är beredda att agera om och när diplomatin går i stöpet och Ryssland genomför en regelrätt invasion av östra Ukraina.

Blinkens digitala möte med EU-länderna på måndagen får gott betyg av Ann Linde.

– Det var en stor transatlantisk enighet, väldigt bra faktiskt. Han är väldigt öppen, säger Linde efteråt.

Flyg och fartyg

Samtidigt förstärker Nato den egna närvaron i sina östliga medlemsländer. Danmark skickar en fregatt till Östersjön och fyra jaktplan till Litauen. Nederländerna har utlovat två jaktplan till Bulgarien i vår samt ytterligare fartyg och trupp till Natos snabbinsatsstyrka. Även Spanien, Frankrike och USA aviserar förstärkningar.

– Den här utplaceringen är proportionerlig och i enlighet med våra internationella åtaganden. Det förstärker den europeiska säkerheten för oss alla, säger generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens efter att ha hållit ett enskilt möte med Linde och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto på måndagseftermiddagen.

Trots den militära muskelspänningen trycker också han på vikten av fortsatta samtal.

– Det här är defensiva åtgärder. Nato utgör inget hot mot Ryssland. Vi är redo att engagera oss i god tro, säger generalsekreteraren.

Vapenexport?

Inom Nato pågår samtidigt diskussioner om vilken typ av hjälp som icke-medlemmen Ukraina kan få. Tyskland har tills vidare stoppat Nato-kollegan Estland från att skicka tyskbyggda vapen till Ukraina, vilket väckt irritation i Kiev.

Från svensk sida finns dock inga planer på att leverera vapen.

– Vi har ju väldigt starka regler om vapenexport så det är inte aktuellt för vår del. Men vi stödjer ju Ukraina på många sätt, framför allt genom ett mycket högt bistånd för reformer i Ukraina som vi tror att är något av det viktigaste, säger Ann Linde i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Öppen konflikt sedan 2014

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.

Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta att Ukraina eller andra länder ansluter sig till Nato.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Utrikes

Tre döda i protester mot juntan i Sudan

Demonstranter i Sudans huvudstad Khartum på måndagen.
Foto: Marwan Ali/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Tusentals sudaneser gick enligt demonstranter ut på gatorna i huvudstaden Khartum och andra städer på måndagen för att protester mot militärjuntan som tog makten i en kupp för tre månader sedan.

Säkerhetsstyrkor sköt tårgas för att skingra demonstranter på flera platser i huvudstaden, inklusive området runt det befästa presidentpalatset. Filmer som publicerats på nätet visar hur säkerhetsstyrkor försöker skingra demonstranterna med tårgas, samt demonstranter som tar skydd och kastar sten mot säkerhetsstyrkorna.

Tre demonstranter dödades när säkerhetsstyrkorna öppnade eld, enligt sjukvårdare.

Det militära maktövertagandet har satt käppar i hjulet för Sudans övergång till demokratiskt styre efter tre årtionden med den auktoritära presidenten Omar al-Bashir, som tvingades från makten i april 2019 efter ett folkligt uppror.

Sammanlagt 76 människor har dödats och hundratals skadats i protester sedan kuppen den 25 oktober, enligt en lokal läkargrupp.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL