Utrikes

Sydafrikansk läkare: Milda symptom av omikron

Den nya varianten av coronaviruset omikron upptäcktes först i Sydafrika. Världen över – och inte minst i Sydafrika – har nyheten om virusvarianten varit toppnyhet.
Foto: Denis Farrell/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den sydafrikanska läkare som slog larm om den nya varianten av coronaviruset omikron säger att många av hennes patienter endast visat milda symptom och har kunnat tillfriskna utan att att behöva sjukhusvård.
Men hon understryker också att mycket ännu är oklart med den nya varianten.
PREMIUM

Angelique Coetzee, som också är ordförande för det sydafrikanska läkarsällskapet, säger i en intervju med nyhetsbyrån AFP att hon de senaste tio dagarna haft omkring 30 patienter som alla testat positivt för covid-19, men som haft symptom som man inte sett förrän dittills.

– Vad som fick dem att söka vård var extrem trötthet, säger hon från sin praktik i den sydafrikanska huvudstaden Pretoria.

Extrem trötthet är ett ovanligt symptom bland unga patienter, enligt Coetzee som berättar att flertalet i den aktuella grupp som sökte vård var män under 40.

Knappt någon feber

Det visade sig också att knappt hälften av dem var vaccinerade.

– De uppvisade också lindrig muskelvärk, halsont och torrhosta. Endast några få hade en aning förhöjd kroppstemperatur, fortsätter hon.

Symptomen var med andra ord mycket mildare än sådana som patienter med bekräftad covid-19 oftast uppvisar.

Angelique Coetzee larmade de sydafrikanska sjukvårdsmyndigheterna den 18 november efter att hon tagit emot sju patienter med "en sjukdomsbild som inte stämmer med delta" (den virusvariant som är vanligast förekommande i Sydafrika).

Hon säger att sydafrikanska forskare redan då noterat virusvarianten omikron – som då hade fått namnet B.1.1.529 – vilket de också tillkännagav offentligt den 25 november.

Nyheten ledde till panik världen över när nationer försökte stänga ute den nya virusvarianten genom att hejda flygresor mellan länder i södra Afrika och övriga världen.

Olycklig larmstämpel

Coetzee säger i intervjun att hon anser det olyckligt att omikron fått en stämpel som en "extremt farlig virusvariant" med sina många mutationer trots att det ännu är okänt hur potent det är.

Världshälsoorganisationen (WHO) har klassat omikron som en virusvariant av särskild betydelse.

Varianten tros vara mycket smittsam och resistent mot immunitet, medan dess förmåga att undvika vaccin fortfarande utreds.

– Vi säger inte att det inte kan bli fråga om allvarlig sjukdom framöver, poängterar Coetzee, men konstaterar samtidigt att "för närvarande har även de patienter (med omikron) som var ovaccinerade haft milda symptom.

– Jag är tämligen säker på att en hel del människor i Europa är smittade med denna virusvariant.

Enligt officiell statistik har nästan tre fjärdedelar av de covidfall som registrerats i Sydafrika de senaste dagarna varit omikronfall.

Utrikes

Desperat Sydafrika vädjar: Häv flygstoppet

Sydafrikas president Cyril Ramaphosa uttryckte i ett tal till nationen på söndagen stor besvikelse över de länder som stoppat flygtrafiken med södra Afrika på grund av den nya varianten av coronaviruset, omikron. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Nya fall av virusvarianten omikron upptäcks i hela världen.
Varianten upptäcktes först i Sydafrika vilket lett till att flera länder stoppat flygtrafiken till södra Afrika. Den sydafrikanske presidenten Cyril Ramaphosa vädjar i ett tal till omvärlden att återuppta flygtrafiken.
PREMIUM

– Vi uppmanar alla de länder som infört resestopp till vårt land och till våra systernationer i södra Afrika att omedelbart ompröva sina beslut , sade Ramaphosa på söndagskvällen i sitt första tal till nationen sedan sydafrikanska forskare för några dagar sedan berättat för omvärlden att de lokaliserat en ny variant av coronaviruset.

– Det finns inget vetenskapligt stöd för detta (resestoppen). Besluten skadar vår ekonomi och de övriga ländernas ekonomi, sade Ramaphosa och uppmanade samtidigt Sydafrikas medborgare att vaccinera sig – annars kan det bli aktuellt att göra covidvaccinationer obligatoriskt om man vill delta i vissa aktiviteter.

Endast 35 procent av Sydafrikas vuxna befolkning är fullvaccinerad.

"Kamp mot klockan"

Tidigare under dagen manade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen till försiktighet så att forskarsamhället ska få tid att analysera varianten, som har fått namnet omikron.

EU-basen konstaterade samtidigt att världen utkämpar en "kamp mot klockan" för att förstå den nyupptäckta virusvarianten. Enligt von der Leyens bedömning kommer det att krävas två till tre veckor för att forskare och vaccintillverkare ska få en fullständig bild av mutationerna som skiljer varianten från tidigare varianter.

Även Världshälsoorganisationens (WHO) regionchef i Afrika Matshidiso Moeti uppmanar världens länder att lyssna till vetenskapen i stället för att stänga gränser.

– Att införa inreseförbud som slår mot Afrika när omikronvarianten nu upptäckts i flera regioner i världen, är ett angrepp på den globala solidariteten, säger Moeti.

Totalstopp i Israel

Även Israel har bekräftat fall av omikron och aviserar ett totalstopp för alla utlänningar att komma in i landet från och med söndag kväll. Gränserna kommer att stängas i 14 dagar. Förhoppningen är att det under tiden kommer att framkomma mer information om hur effektiva vaccinen är mot omikron.

– Vår arbetshypotes är att varianten redan finns i nästan alla länder och att vaccinet är effektivt, även om vi ännu inte vet i vilken grad, säger Israels inrikesminister Ayelet Shaked.

Angola stoppar alla flyg från grannländerna för att hindra spridningen av virusvarianten, meddelar det nationella flygbolaget TAAG. Marocko går steget längre och meddelar att alla flygningar till landet stoppas under två veckor, från och med natten till måndag. Flygstoppet ska löpande omvärderas utifrån händelseutvecklingen, enligt en regeringskommitté.

Fall i Europa

Flera andra länder har bekräftat fall av omikronsmitta, bland annat Tyskland, Italien, Belgien och Hongkong. I Danmark bekräftar Statens Serum Institut (SSI) att två fall har upptäckts i landet.

– Det var väntat, säger SSI-chefen Henrik Ullum.

Storbritannien återinförde krav på munskydd i butiker och kollektivtrafik, sedan två fall av omikron bekräftats i landet. Båda har koppling till resor från södra Afrika. På söndagen upptäcktes ett tredje fall.

Alla inresande till Storbritannien måste ta PCR-test och isolera sig i väntan på svar. Landet kommer också att skynda på vaccinationer med en tredje dos.

Beröm för transparens

USA:s utrikesminister Antony Blinken ger beröm till "Sydafrikas forskare för den snabba identifieringen av omikronvarianten och Sydafrikas regering för dess transparens när den delar med sig av denna information, vilket borde tjäna som modell för världen".

Uttalandet kan tolkas som dold kritik mot Kinas sätt att hantera information om det ursprungliga utbrottet av covid-19. USA har kritiserat Kina för brist på samarbetsvilja.

USA:s president Joe Biden säger att rikare länder borde donera mer vaccin och ge upp patent för att tillverka fler doser över hela världen.

– Nyheterna om den här nya varianten borde tydligare än någonsin visa varför denna pandemi inte kommer att upphöra förrän vi har globala vaccinationer.

FAKTA

Fakta: Detta vet vi om omikron

Virusvarianten av sars-cov2 som först upptäcktes i Sydafrika har fått namnet omikron av Världshälsoorganisationen (WHO). Den benämns även B.1.1.529.

WHO klassar omikron som en virusvariant av särskild betydelse (variant of concern) – den högsta klassificeringen på skalan.

Varianten är nyupptäckt och det saknas kunskap om den. Omikron har dock många mutationer som potentiellt skulle kunna leda till att vacciner ger sämre skydd. Även tidigare genomgångna infektioner skulle kunna ge ett sämre skydd mot den.

Också effekten av vissa läkemedel, baserade på antikroppar, skulle potentiellt kunna påverkas.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Utrikes

Norska FHI: Virusvariant kan redan finnas här

Frode Forland, smittskyddsdirektör på Folkehelseinstituttet. Arkivbild.
Foto: Håkon Mosvold Larsen/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Hittills har inga fall av den nya coronavirusvarianten omikron bekräftats i Norge. Men det är möjligt att den redan har kommit till landet, enligt en riskvärdering från Folkehelseinstituttet.
PREMIUM

– Människor är ju ute och reser. Det är inte osannolikt att den kan finnas i Norge, säger Frode Forland, smittskyddsdirektör på Folkehelseinstituttet (FHI), till TT.

Omikronvarianten bekräftades första gången den 23 november i Sydafrika. Sedan dess har flera fall konstaterats i ett antal länder, bland annat i Europa.

Enligt FHI:s rapport är det sannolikt att omikronvarianten är mer smittsam än deltavarianten och att den kommer att spridas till Norge.

– Vi har därför ökat beredskapen i Norge genom att skala upp övervakningen, säger Forland.

Det sker bland annat genom en ökad sekvensering av covidfall som inte är deltavarianten. FHI har förstärkt samarbetet med laboratorier och kommunläkare för att hitta fall som är smittade med omikron.

Enligt FHI finns det ingen information om att omikronvarianten skulle leda till svårare sjukdom.

Forland betonar också vikten av att alla som är 65 år och äldre får en tredje vaccindos.

Fredrik Gunér/TT

Inrikes

Juholt till svenskar i Sydafrika: Åk hem

Håkan Juholt uppmanar svenskar på semester i Sydafrika att lämna landet.
Foto: Svenska ambassaden i Sydafrika/TT
Inrikes
Inrikes Sveriges ambassadör i Sydafrika Håkan Juholt uppmanar alla svenskar som befinner sig i Sydafrika på semester att snarast möjligt ta sig därifrån.
– Det finns ingen anledning att stanna kvar för att se vad som kommer att hända.
PREMIUM

Fler och fler länder ansluter sig till skaran som begränsar inkommande flyg från södra Afrika efter larmen den nya virusvarianten omikron. Även EU har stoppat flyg, vilket innebär att även Sverige omfattas indirekt.

Det går däremot inga direktflyg mellan södra Afrika och Sverige, vilket gör att svenskar i begrepp att resa hem från Sydafrika är utlämnade till bestämmelserna i landet de mellanlandar i, eller flygbolagets regler.

– Vi uppmanar alla att boka om så snart som möjligt så att man inte blir strandsatt. Har man en hemresa om fjorton dagar: Se till att boka om den så fort som möjligt, vi vet inte hur läget är om fjorton dagar, säger Håkan Juholt och tillägger:

– Det är den resande som är ansvarig att boka om sina flyg. Det finns inga som helst planer på att arrangera hemresor. Budskapet är mycket tydligt: Har du rest hit på semester, gör vad du kan för att återvända till Sverige så snart som möjligt.

"Ingen reseavrådan"

Juholt är dock mycket tydligt med att det inte handlar om någon formell reseavrådan från utrikesdepartementet. Uppmaningen att snarast ta sig hem utgår inte från hälsoläget, utan från risken att bli strandad om flygen slutar lyfta.

– Därför måste man kontakta den researrangör man valt, för att ta reda på vad som gäller.

En av dem som hamnat i kläm är svensken Gustav Hallén. Efter att ha vinkat av sin kompis vid flygplatsen dagen innan möttes han nästa dag av inställda avgångar. Han befinner sig i Sydafrika på tjänsteresa och var även på plats i landet när pandemin bröt ut. För honom blev det tydligt hur mycket snabbare världen agerat den här gången.

– Nu gick det bara på några timmar. Man hade liksom inte ens en chans, berättar Gustav Hallén för SVT Nyheter.

4 000 svenskar

Svenska utrikesdepartementet uppskattar antalet svenskar i södra Afrika till cirka 4 000, varav de flesta befinner sig i Sydafrika. Men enligt Håkan Juholt har det inte varit något jättetryck på ambassaden. Under helgen har ett tjugotal svenskar hört av sig.

– Man känner sig orolig för vad som gäller. Jag upplever läget som lugnt och de flesta har nog sin hemresa under kontroll.

Några delegationer som varit planerade för veckan har ställts in, men i övrigt har Juholt ingen lägesbild klar över semesterresenärer på väg ner.

Kärvt läge

Antalet nyupptäckta smittfall i Sydafrika gick mellan torsdagen och fredagen från 300 till 3 000. Det är inte bekräftat hur många av dem som bär på den nya varianten.

– Vi ser en rakt uppåtgående smittkurva nu, säger Juholt.

Pandemin har slagit oerhört hårt mot den sydafrikanska ekonomin. Arbetslösheten är enligt Juholt uppåt femtio procent och sju av tio unga är går sysslolösa. Många är beroende av turistnäringen som utgör en viktig motor i ekonomin.

– Det finns ilska och uppgivenhet över att Sydafrika pekas ut som ett problem. Verkligheten är den att här har man oerhört omfattande testning och skickliga virologer och forskare, efter hanteringen av hiv-epidemin. Man kanske har de bästa i hela världen här, säger Håkan Juholt.

– Hade omikron om två eller tre dagar upptäckts i London eller Berlin så hade det hetat "det brittiska viruset", eller "det tyska". Man känner här att det är väldigt orättvist.

Tomas Lauffs/TT

Utrikes

Danmark: Två misstänka fall av omikronvarianten

Två misstänkta fall av den nya virusvarianten omikron har konstaterats i Danmark. Arkivbild.
Foto: Paul Kleiven/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Flera länder i Europa rapporterar nu att fall av den nya virusvarianten omikron lokaliserats. Storbritannien, Tyskland, Italien och Tjeckien har bekräftat smittade och sent på lördagskvällen uppgav även Danmark att två misstänkta fall konstaterats.

Inom kort räknar det danska hälsodepartementet med att kunna ge besked om man kan bekräfta att två resenärer från Sydafrika bär på den nya varianten av coronaviruset, omikron.

I ett pressmeddelande som gavs ut på lördagskvällen, skriver departementet att det är mycket sannolikt att det rör sig om den nya virusvarianten, skriver nyhetsbyrån Ritzau.

Tidigare under kvällen meddelade en pressad Boris Johnson, den brittiske premiärministern, att inreserestriktionerna skärps.

Det innebär bland annat att Storbritannien kommer att kräva av samtliga inresande resenärer som anländer till landet att de ska isoleras till dess att de kan visa upp ett negativt PCR-test.

– Vi måste nu gå vidare för att genomföra ett nytt regelverk för testning, sade Johnson vid en hastigt sammankallad presskonferens på lördagskvällen.

Ökat krav på användande av munskydd kommer också att införas.

Land efter land

Beskedet kom några timmar efter att det offentliggjorts att två fall av den nya virusvarianten påträffats i Storbritannien.

– I går kväll blev jag kontaktad av den brittiska enheten för medicinsk säkerhet. Jag blev informerad att man hittat två fall av den nya varianten, omikron, i Storbritannien. Ett i Chelmsford och det andra i Nottingham, sade hälsominister Sajid Javid, på lördagseftermiddagen.

Senare under dagen kom bekräftelse från Tysklands sjukvårdsmyndigheter över vad som redan misstänkts – två nya fall av smittade med omikronvarianten hade lokaliserats i delstaten Bayern. Kort därpå kom beskedet från Italien; en person som rest från Moçambique i södra Afrika hade konstaterats smittad med de nya varianten. Även Tjeckien bekräftade ett fall under kvällen.

Tidigare hade det varnas för "mycket hög risk" för spridning i Europa. Även Belgien tror sig ha upptäckt fall av varianten.

Snabb händelseutveckling

För varje timme som går meddelar fler länder att de inför restriktioner för resande från länder i södra Afrika. Bakom den snabba händelseutvecklingen finns en växande oro för den nya varianten av coronaviruset, som så sent som i fredags fick namnet omikron.

USA:s smittskyddsmyndighet CDC och landets utrikesdepartement utfärdade på lördagskvällen (svensk tid) en "res inte-varning" för åtta länder i södra Afrika.

Det första fallet av virusmutationen rapporterades till Världshälsoorganisationen (WHO) från Sydafrika den 24 november och upptäcktes i ett prov som togs den 9 november. Fall har, förutom i Europa, också konstaterats i Botswana, Hongkong och Israel.

EU:s smittskyddsmyndighet ECDC anser att det finns "mycket hög risk" för att varianten kommer att spridas i Europa.

Stort antal mutationer

I Nederländerna undersöker myndigheter huruvida 61 personer som testat positivt för covid-19 sedan de flugit från Sydafrika till Amsterdam bär på omikronvarianten. De som har testat positivt isoleras på hotell i väntan på nya prover.

Mycket är fortfarande okänt om den nya virusvarianten, men den bär på ett stort antal mutationer och har fått snabb spridning i Sydafrika, där bara omkring 24 procent av befolkningen är fullvaccinerad mot covid-19.

Tidiga uppgifter tyder på att omikron kan medföra ökad risk för återinfektion jämfört med andra smittsamma varianter, enligt WHO. Det betyder att människor som har insjuknat i covid-19 och tillfrisknat kan drabbas igen.

"Vet mycket lite"

Men om varianten verkligen är mer smittsam eller huruvida nuvarande vacciner är mindre effektiva mot omikron kan ta flera veckor att reda ut.

– Vi är alla fruktansvärt oroade över det här viruset, säger professor Willem Hanekom, chef för det sydafrikanska forskningsinstitutet Africa Health Research Institute, till nyhetsbyrån AP.

– Den vetenskapliga reaktionen från Sydafrika är att vi måste lära oss mycket så snart som möjligt. Vi vet mycket lite. Vi vet till exempel inte hur virulent det här viruset är, hur svår sjukdom orsakar det?

WHO varnar för förhastade och panikartade beslut om restriktioner och uppmanar till ett "riskbaserat och vetenskapligt tillvägagångssätt". Men en orolig värld fruktar det värsta eftersom det seglivade coronaviruset utlöst en pandemi som redan tagit mer än fem miljoner liv i världen.

Utrikes

Expert: Ilska över jihadistiskt våld bakom kupp

Människor i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou firade på måndagen beskedet att en militärjunta tagit kontroll över landet.
Foto: Sophie Garcia
Utrikes
Utrikes Burkina Fasos president har försökt blidka sina kritiker genom att byta ut flera personer på ledande positioner inom militären.
Men draget tycks ha fått motsatt effekt, säger Västafrikaexperten Jesper Bjarnesen om militärkuppen i landet.

En militärjunta har tagit makten i Burkina Faso. I ett framträdande i burkinsk tv på måndagen sade de sig ha tagit president Roch Marc Christian Kaboré i förvar, upplöst parlamentet och stängt landets gränser.

Kuppen följer på en längre tids turbulens kopplad till den blodiga kampen mot jihadistiska grupper i landets norra delar som pågått i flera år. Så sent som i november dödades 49 militärpoliser i en attack.

Kritiken har varit hård mot president Kaboré, som inte anses ha gjort tillräckligt för att förhindra dödandet.

– Det har länge funnits en frustration, både hos befolkningen och inom de olika delarna av landets säkerhetsstyrkor. Militärjuntan vill göra det de anser att presidenten inte klarat av — ta kontrollen över de norra delarna av landet, säger Jesper Bjarnesen, forskare med fokus på Västafrika på Nordiska Afrikainstitutet.

Motsatt effekt

Kaboré har den senaste tiden försökt blidka sina kritiker genom att byta ut flera personer på ledande positioner inom säkerhetsstyrkorna. Draget tycks dock ha fått motsatt effekt, och nyligen greps en liten grupp militärer misstänkta för att ha planerat en kupp.

– Börjar man flytta runt på militäreliten så är det klart att risken finns att de som marginaliseras vill ta tillbaka makten. Jag har sett tecken på att det här skulle kunna hända, egentligen ända sedan november.

– Civilbefolkningen har önskat en förändring under en längre tid. Jag tror därför att de flesta vill avvakta litegrann och se om det här kan leda till en positiv förändring i kampen mot den gemensamma fienden som är islamisterna. Det är dock viktigt att understryka att det inte är folket som har önskat ett militärt ingripande.

Ovisst läge

Burkina Faso har en lång historia av militärkupper och ledare med nära kopplingar till militären. Men efter en folklig resning som 2014 tvingade bort den dåvarande presidenten Blaise Compaoré efter 27 år vid makten har landet tagit tydliga steg i demokratisk riktning, säger Jesper Bjarnesen.

– Många känner en stolthet över att man genom fredliga demonstrationer och ett brett samarbete mellan politik och civilsamhälle lyckades tvinga bort regimen, förvalta en övergångsregering och organisera demokratiska val ett år senare. De flesta burkiners självbild är nog att man sedan dess gått in i en ny era där man jobbar för att förankra demokratiska institutioner i landet.

– Det här kan gå åt flera håll. Jag tror fortfarande att man just i ljuset av de senaste årens erfarenheter kommer se att de politiska aktörerna och civilsamhället väldigt aktivt kommer att sätta press på juntan och kräva att de jobbar mot en civil övergångsregering. Jag tror inte att man kommer att acceptera flera års militärstyre.

Simon Uggla/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Utrikes

Mali kräver att Danmark tar hem militärer

Malis militärjunta vill att Danmark tar hem militärer från landet. Här patrullerar franska soldater i samma insats i staden Timbuktu. Arkivbild.
Foto: Moulaye Sayah/AP/TT
Utrikes
Utrikes Malis militärjunta kräver att Danmark tar hem militärer som deltar i den franskledda insatsen Barkhane i landet.

Det maliska styret meddelar att Danmark inte har fått det tillstånd som krävs för att få skicka dit soldater.

Det framgår inte tydligt om det är ett visst antal danska soldater som åsyftas eller om det är samtliga som deltar inom Barkhane-insatsen.

Förra veckan skickade Danmark ytterligare soldater och ett läkarteam till Task Force Takuba, som är en multinationell specialförbandsstyrka som för närvarande lyder under svenskt befäl och som är en del av Barkhane.

Sverige bidrar med omkring 220 soldater och officerare till FN-insatsen Minusma, 150 till Task Force Takuba, samt med åtta officerare till EU:s tränings- och utbildningsinsats EUTM Mali.

Dessa internationella insatser syftar till att bekämpa jihadistiska rebeller i Sahelregionen. Detta skedde länge i samarbete med den maliska armén, men sedan militären kuppade till sig makten i Mali och sköt demokratiska val på framtiden har relationen med de inblandade länderna skurit sig. En annan försvårande faktor är att ryska legosoldater har kommit till Mali för att strida på arméns sida.

Det är oklart om Sverige har fått någon liknande uppmaning som Danmark, eller om denna uppmaning påverkar de svenska militärerna i Mali. TT har sökt Sveriges försvars- och utrikesministrar för kommentarer.

Utrikes

Danmark räknar med flockimmunitet

Invånare i Ålborg köar för att testa sig för covid-19. Arkivbild.
Foto: Henning Bagger/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Danska smittskyddsmyndigheten Statens Serum Institut (SSI) räknar med att landet uppnår så kallad befolkningsimmunitet mot coronaviruset inom de närmaste veckorna, säger Tyra Grove på SSI i en skriftlig kommentar till TV 2.

Förklaringen är att det i dagsläget finns en utbredd coronasmitta i samhället, men också en omfattande vaccintäckning, enligt Grove. Det kommer i sin tur leda till att smittotalen sjunker eftersom det blir svårare för coronaviruset att hitta personer att infektera.

Samtidigt sprids en undervariant av omikronvarianten i Danmark. Undervarianten som håller på att bli dominerande går under namnet BA.2 (den ursprungliga går under namnet BA.1) och står för fler än hälften av de registrerade fallen i landet.

I söndags rapporterades drygt 42 000 nya coronafall i Danmark under det gångna dygnet – den näst högsta dygnssiffran under pandemin.

Utrikes

EU fördömer Ryssland: Trappa ned!

Utrikesminister Ann Linde (S) på väg in till måndagens EU-möte i Bryssel. Senare träffade hon och finländske kollegan Pekka Haavisto (till höger) Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Vi vill inte ha konflikt, upprepar både EU och Nato efter nya möten om krisen kring Ukraina. Men båda fördömer Rysslands aggressivitet och varnar återigen för massiva sanktioner. Och Nato förstärker sina styrkor i öst.

I ett gemensamt uttalande från EU-ländernas utrikesministermöte i Bryssel är kritiken hård.

"Rådet fördömer Rysslands fortsatta aggressiva agerande och hot mot Ukraina. Talet om 'intressesfärer' har ingen plats på 2000-talet", heter det bland annat.

EU-länderna betonar vikten av att alla fritt får välja sin egen säkerhetslösning, inklusive vilka organisationer man vill söka sig till.

– De krav som handlar om det här i de ryska förslagen (som framförts till USA och Nato) är helt oacceptabla, betonar utrikesminister Ann Linde (S) på väg ut från mötet.

"Vill ha diplomati"

I uttalandet uppmanas Ryssland att trappa ned, följa internationell rätt och engagera sig i en "konstruktiv dialog".

– Vi är väldigt, väldigt tydliga. Vi vill inte ha en militär konflikt. Vi vill ha diplomati, säger Linde.

Men det betonas också att de sanktioner som västvärlden förberett vid en eventuell ny rysk aggression mot Ukraina kommer att bli tuffa. Det var något som EU-ländernas utrikesministrar också tog upp när deras USA-kollega Antony Blinken kopplade upp sig under måndagsmötet.

– Vi diskuterade gemensamma sanktioner som kommer att komma och klargjorde också att det inte bara är om det är en stor invasion, utan också vid militära eller andra angrepp, säger Linde.

På onsdag möts företrädare för Ukraina och Ryssland i Paris för samtal tillsammans med företrädare för Tyskland och Frankrike i ett försök att minska spänningarna, enligt en källa som arbetar nära Frankrikes president Emmanuel Macron.

– Presidenten tror att det finns utrymme för diplomati, en väg till nedtrappning, säger källan till AFP.

Enigt med USA

De ryska "säkerhetsförslagen" är i praktiken är en lista med krav på Nato för att militäralliansens räckvidd och medlemskap ska begränsas. Denna har avvisats helt av Natoländerna, men under ett möte mellan Blinken och hans ryske motpart Sergej Lavrov i fredags kom utrikesministrarna överens om att USA ska ge Ryssland något slags skriftligt svar denna vecka. Det är oklart hur konkret USA:s svar kommer att bli.

Blinken sade i fredags att man kommer att lägga fram egna betänkligheter snarare än att direkt bemöta Rysslands krav. Han vidhöll att USA och dess allierade är beredda att agera om och när diplomatin går i stöpet och Ryssland genomför en regelrätt invasion av östra Ukraina.

Blinkens digitala möte med EU-länderna på måndagen får gott betyg av Ann Linde.

– Det var en stor transatlantisk enighet, väldigt bra faktiskt. Han är väldigt öppen, säger Linde efteråt.

Flyg och fartyg

Samtidigt förstärker Nato den egna närvaron i sina östliga medlemsländer. Danmark skickar en fregatt till Östersjön och fyra jaktplan till Litauen. Nederländerna har utlovat två jaktplan till Bulgarien i vår samt ytterligare fartyg och trupp till Natos snabbinsatsstyrka. Även Spanien, Frankrike och USA aviserar förstärkningar.

– Den här utplaceringen är proportionerlig och i enlighet med våra internationella åtaganden. Det förstärker den europeiska säkerheten för oss alla, säger generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens efter att ha hållit ett enskilt möte med Linde och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto på måndagseftermiddagen.

Trots den militära muskelspänningen trycker också han på vikten av fortsatta samtal.

– Det här är defensiva åtgärder. Nato utgör inget hot mot Ryssland. Vi är redo att engagera oss i god tro, säger generalsekreteraren.

Vapenexport?

Inom Nato pågår samtidigt diskussioner om vilken typ av hjälp som icke-medlemmen Ukraina kan få. Tyskland har tills vidare stoppat Nato-kollegan Estland från att skicka tyskbyggda vapen till Ukraina, vilket väckt irritation i Kiev.

Från svensk sida finns dock inga planer på att leverera vapen.

– Vi har ju väldigt starka regler om vapenexport så det är inte aktuellt för vår del. Men vi stödjer ju Ukraina på många sätt, framför allt genom ett mycket högt bistånd för reformer i Ukraina som vi tror att är något av det viktigaste, säger Ann Linde i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Öppen konflikt sedan 2014

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.

Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta att Ukraina eller andra länder ansluter sig till Nato.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL