Opinion

Skamligt kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet kopplar Israel och apartheid. Ett uttryck för antisemitiskt tankegods.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Ända från att romarriket gjorde kristendomen till sin officiella religion har judarna utsatts för förföljelse och diskriminering. Den förföljelsen spred sig över hela Europa och fick som tragiskt resultat Adolf Hitlers och nazismens försök att utrota den judiska folkspillran. Denna antisemitism har också haft ett starkt fotfäste i Sverige och begränsade t.ex var judar fick bo i vårt land och vilka yrken de fick utöva. Åren kring andra världskriget blev även i Sverige ett mörkt kapitel då starka krafter försökte försvåra för judar att söka skydd undan Nazitysklands förföljelse.

På senare år har judehat och antisemitism börjat gro igen via invandringen från muslimska länder och svenska extremister som börjat dyrka nazismens idéer. Judar som är utsatta för antisemitism har börjat fråga sig om de längre kan bo kvar i Sverige. Det är inte tryggt att ute i offentligheten skylta med sin judiska identitet, vilket resulterat i att en del har tagit steget att fly till Israel, en utveckling som också synts i bland annat Frankrike där flera blodiga attentat mot judar har skett.

I en tid när ånyo judar förföljs och det i delar av den muslimska världen pågår en etnisk rensning så valde majoritet på Kyrkomötet förra veckan att rösta ja till ett yrkande om att ”lyfta frågan” om att granska folkrättens tillämpning i Israel och Palestina, även utifrån” FN:s apartheidkonvention och Romstadgans skrivningar om apartheid.”

Palestinierna har under mycket lång tid levt i en trängd situation i konflikten med Israel. Men det har till avgörande del varit självförvållat genom ständiga attacker mot judar från gangsterregimen Hamas och proklamationer om att utrota den judiska staten och driva judarna ut i Medelhavet. Konflikten har också försvårats genom palestiniernas upprepade vägran att acceptera flera konstruktiva fredsförslag som USA tagit fram.

Att hävda att Israel är en apartheidstat som nu en majoritet i kyrkomötet ger uttryck för är sakligt sett fel. Det är en skamfläck för den svenska kyrkan, men också för de fyra personer som drev fram förslaget – Anna Karin Hammar (S), Lisa Tegby (Posk), Roberth Krantz (S) och Daniel Tisell (C) – och för den knappa majoritet som tog beslutet och därmed sällar sig till en antisemitisk historisk tradition som borde ha nått vägs ände. Extra illa är det också eftersom den svenska kyrkan grundades av en antisemit, Luther.

Världen av idag har en rad länder där människor utsätts för förföljelse, diskrimineras och vill fly. Men dessa lyfts inte fram på kyrkomötet fastän det finns många att välja på. Till staten Israel vill däremot palestinier flytta, vilket visas av kalla fakta. Den arabiska befolkningen har ökat från 1.2 miljoner till nästan 1.9 sedan staten Israel bildades, vilket knappast vore möjligt om denna magnet på araber med muslimsk tro är en apartheidstat. Men antisemitiskt anfäktade personer på kyrkomötet väljer att ensidigt peka ut det land som utgör den enda demokratin i denna del av världen och dessutom det tryggaste landet att leva i.

Heder åt de biskopar bl.a Sören Dalevi, Andreas Holmberg och Åke Bonnier som gått ut och protesterat mot kyrkomötets vansinniga beslut. Nu måste också de politiska partier som nominerat personer med antisemitiska reflexer till kyrkomötet tydligt ta avstånd från dessa företrädare och de åsikter de står för. För inte är det väl Socialdemokraternas och Centerpartiets uppfattning att Israel är en apartheidstat?

Lars J Eriksson

Opinion

Val och desinformation

Valsedlar.
Foto: Erik Simander / TT
Opinion
Opinion

Valen är det finaste vi har. Men samtidigt som valdeltagandet står på topp – ett tydligt tecken på engagemang och förtroende – så är demokratin hotad och ifrågasatt. Vid valet 2018 ökade antalet anmälningar om oegentligheter kraftigt i förhållande till 2014. Det fanns naturligtvis anmälningar som handlade om verkliga fel i rösthanteringen, så som att kommunvalsedlar lagts i urnan för landstingsvalen, att röster inte kommit fram i tid för att räknas och felaktig avprickning i vallängden, men de allra flesta var ogrundade, byggde på missförstånd och ofta rena lögner.

Ökningen ska inte ses som en indikator på att det förekom mer oegentligheter eller fel utan som en indikator på ökad misstro och ett resultat av att det finns krafter som medvetet försöker undergräva vår tilltro till systemet.

Sverigedemokraterna sprider sedan länge rykten om valfusk. I ett pressmeddelande 2009 under EU-valet påstod Jimmie Åkesson att det pågick omfattande valfusk ute i vallokalerna genom att småpartiernas valsedlar göms och slängs. Efter valet 2018 skrev SD:s tidning Samtiden att fusket var så omfattande att valresultatet knappast speglar folkviljan. Tidningen länkade till ett upprop som innehöll grova påståenden om direkt valfusk. Uppropet krävde omval, men även en ny utformning av valsedeln, och detta senare krav är något som många av oss som värnar demokratin faktiskt sympatiserar med.

Val är inte en enkel sak, det är ett komplicerat och intrikat system som måste vårdas, granskas och reformeras ibland. Konspirationsteorier vävs ofta kring verkliga brister, risker och tillkortakommanden. Exempel på sådana tillkortakommanden i det svenska systemet är ombudsröstningen och systemet med en valsedel per parti istället för enhetsvalsedel.

Sveriges journalister måste förbereda sig på att ryktesspridningen kommer att öka inför, efter och under valet i september i år. Inte bara från Sverigedemokraterna, utan även från mer anonyma och extrema aktörer. I värsta fall desinformation av ryskt ursprung. I USA räckte det med att en handfull högerextrema spred rykten om valfusk för att en tredjedel av befolkningen skulle ifrågasätta valets legitimitet. Enligt en opinionsundersökning i december 2020 var 75 procent av de republikanska väljarna övertygade om att miljontals falska röster för Biden hade räknats in i valresultatet. En av de mest stabila demokratierna i världen kan skakas i sina grundvalar av denna typ av draksådd. Den kommer sås även här.

Sveriges kommunpolitiker måste därför lägga mer resurser på att ordna bättre vallokaler och på att rekrytera och utbilda röstmottagare (valförrättare), som i många kommuner bara får några timmar utbildning. Röstmottagare måste ha förmågan att snabbt hantera incidenter och sabotage.

Du som medborgare kan anmäla dig till att bli röstmottagare. Då gör du en viktig insats för demokratin, inte minst genom att du kan vittna för familj, vänner och kollegor om hur valen faktiskt går till. Sista ansökningsdag är i de flesta kommuner i slutet av februari.

Man kan inte ta för givet att valsystemet fungerar. Inte heller att medborgarna litar på det. Det är vi medborgare som förvaltar det här systemet. Vi måste även vara beredda att försvara det.

Amanda Valentin

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

Opinion

Byråkratifeta regioner

Alltför många pärmbärare i regionerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Vi är inne i ett valår. Inga politiker kommer att ha svårare att försvara sitt fögderi än regionpolitikerna som har ansvaret för den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet visade för några dagar sedan hur hela 33,6 procent av personalökningarna inom sjukvården de senaste 13 åren består av byråkrater. Allra värst är det i Region Stockholm där ökningen av byråkrater är 62 procent. Men även Region Skåne ligger illa till med en ökning med 34 procent.

Av samtliga personalökningar står ökningen av byråkraterna för 62 procent hos värstingen, Region Stockholm. Rikssnittet ligger på 33,6 procent medan Skåne har en ökning med 34 procent, vilket motsvarar 1925 fler byråkrater. Alla är förstås inte passiva pärmbärare ingen verksamhet klarar sig utan en stor tjänstemannakader. Men vi har fått en alltmer destruktiv obalans mellan vårdpersonal och en svällande byråkrati.

Få eller inga politiker kommer att ställa sig upp och försvara ökningen av byråkratin. Frågan är om de ens är medvetna om hur omfattande ökningen har varit. Snarare är den ett utslag av bristande kontroll och oförmåga att göra rätt prioriteringar.

Så här kan vi inte ha det och definitivt kan vi inte fortsätta på den inslagna vägen.

Till det paradoxala hör att ökningen av antalet byråkrater inom sjukvården inte är önskad av politikerna. De vinner inte några väljare under valrörelsen genom att stå i valstugor och peka på att de har anställt fler tjänstepersoner för den och den uppgiften. Däremot riskerar politikerna i majoritetskonstellationerna att förlora valet om och när väljarna får upp ögonen på hur illa ställt det är.

Det behövs en kriskommission för sjukvården. Den svällande byråkratin är inget som regionpolitikerna eller regionernas högsta chefer själva klarar av att hantera. Det gäller i synnerhet som en delförklaring är att statliga regelverk kring sjukvården pressar fram en ökad byråkrati t.ex genom dokumentationskrav, rapporteringsskyldigheter och liknande krav på de administrativa processerna.

Det finns en rad saker som behöver klarläggas. Hur kan t.ex Region Östergötland begränsa ökningen av andelen byråkrater till 14 procent under samma tidsperiod som genomsnittet för regionerna är mer än dubbelt så högt på 34 procent. Det behövs en kriskommission för sjukvården, gärna en gemensam via SKR, regionernas eget samverkansorgan.

Lars J Eriksson

Opinion

Laban kunde varit en bra anställd

Opinion
Opinion

Kanske är det ingens fel att 23-årige Laban från Eslöv, som hade autism, valde att avsluta sitt liv efter att han upplevt sin arbetssituation som stressande. Laban arbetstränade på Samhall, som borde haft goda förutsättningar att tillgodose en anställd med särskilda behov. Att han inte kunde garanteras den förutsägbara, trygga arbetsträning som han behövde för att kunna fungera är rejält tragiskt.

Personer med symptom som gör att de kräver en extremt inrutad, förutsägbart arbetssituation skulle kunna vara en tillgång för en verksamhet. En ung person utan problem med att göra vad hen ska på utsatt tid, som trivs med det som andra skulle tycka var tråkiga, repetitiva arbetsuppgifter skulle med rätt stöd vara en bra anställd.

Det sorgliga och märkliga i historier som Labans är att personer med den här typen av funktionsvariationer med rätt förutsättningar både kan klara av och trivas med ett arbete. Personer med en problematik som gör det struligt för dem i vardags- och privatlivet kan komma till sin rätt på en arbetsplats med tydliga regler och förväntningar.

Man kan inte annat än beklaga att det verkar så svårt med förståelsen för vad som behövs för att personer med särskilda behov ska få plats på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsgivare som Samhall borde ha kompetens och möjlighet att av att möta dem på deras egna villkor.

Martina Jarminder

Opinion

Vad man pratar om när man pratar ekologiskt

Opinion
Opinion

En rapport från ekonomihögskolan vid Lunds universitet kommer fram till att ekologisk odling är sämre för miljön än konventionell. Som vanligt har det lett till en diskussion som blandar ihop koncept och målsättningar med ekologisk odling, vilket man bland annat kunde se i en läsarchatt på SVT i samband med inslaget.

Tillspetsat kan man säga att de som är mot eko-odling är nedlåtande och förespråkarna är romantiserande och otydliga. Man kan dock glädja sig åt att kunskapen mellan de två grupperna förefaller överlappa i högre grad än tidigare. Till exempel är eko-skeptikerna numera med på att det behövs häckar och snår mellan åkrar även inom konventionellt jordbruk om man ska ha någon chans till biologisk mångfald.

Det är ett missförstånd att ekoodlare och konsumenter inte förstår att avkastningen blir mindre utan konstgödsel. Att eko-konsumenter är lurade av godhetssignalering är en vanlig tes från eko-skeptikerna, men det stämmer sällan. Eko-skeptikerna verkar å sin sida underligt ointresserade av näringsvärdet i det som odlas: mycket mat innebär inte alltid bra mat.

I studien menar man att det är bättre för klimatet med konventionell odling som maxar avkastning eftersom övrig mark då kan vara ”skog eller orörd natur”. Övergivna åkrar förvandlas inte till naturskog bara för att man slutar odla vete där, det är olika sorters mark. Detta inte främst menat som kritik av studiens författare, utan som ett uppgivet konstaterande av hur studiens resultat kommer att läsas och tolkas.

Ekobonden Ebba-Maria Olson på Mossagården i Veberöd intervjuas om huruvida studien kommer att leda till att hon övergår till konventionellt jordbruk, men ekoodlare har oftast gjort hemläxan kring varför de vill odla ekologiskt. Olson nämner daggmaskar. Ekoodling handlar ofta om tanken om jorden som en enda levande och frisk organism, som ska vara full av svamptrådar, maskar och insekter som gör sitt jobb. Det kan inget konstgödsel i världen åstadkomma.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Frisk luft och vacker natur

www.snabbare.com

Vintermörker och kyla till trots så bor vi i ett väldigt vackert land. Skogar, stränder, sjöar och öppna ängar. Det bästa av allt är att allemansrätten gör det möjligt för dig att ta del av denna naturliga skönhet utan att behöva betala. Vart du än reser i Sverige kan du hitta ställen att bara njuta av. Har du med lite picknick så blir det ännu bättre.

Smultronställen

Dessa små söta bär, i dubbel bemärkelse, är för många synonymt med sommaren. Ett smultronställe syftar dock inte till platser där det växer en massa smultron. Även om det vore något! När man pratar om smultronställen menar man i stället platser som är extra natursköna. Gärna lite undangömt och inte så välbesökt.

Det finns mängder med platser att besöka. Ibland finns det saker att se, saker att uppleva eller saker att göra. Du kan lätt kolla upp smultronställen nära dig. Nästa gång det är sol och du har en ledig dag är det bara att hoppa på cykeln och trampa iväg. Glöm inte matsäcken.

Dop i det blå

Så här års får du inte glömma utedopet. En dag vid närmaste badstrand kan vara både kul och avslappnande. Olika ställen erbjuder olika upplevelser. Du kan hitta en mer kommersiell badstrand med ett kafé eller en restaurang i närheten. En brygga ut i vattnet med enbart toalett och omklädningsrum. I vissa fall finns det bara en brygga där du kan ta dig ett dopp.

Efter en lång dag ute är det många som känner sig trötta. Vilket är helt normalt. Du rör mer på dig, flera nya intryck och brott från rutiner. Då kan det vara skönt att ta det lugnt och varva ner lite grann.

En stor favorit är att ta en liten tupplur för att ladda batterierna igen. Andra alternativ är att läsa en bok eller titta på en film. Är du på semester räcker det med att ha med din telefon och laddare för att kunna ta det lugnt. Du kan lyssna på musik, spela på casino, eller titta på Youtube.

Håll naturen ren

Inget förstör en badstrand eller ett smultronställe så snabbt som skräp. Det är alltid trist att se. I Sverige har vi en värdefull möjlighet att vistas fritt i naturen. Markägare har inte rätt att stänga ute allmänheten. Våra rättigheter kommer dock med skyldigheter.

Lämna en plats så som du fann den. Så långt som det går i alla fall. Ta med allt ditt skräp eller släng det i en soptunna. På så sätt är stranden lika fin nästa gång du kommer. Smultronstället är fortfarande vackert.

Vi har inte många månader av mycket sol och varma dagar. Därför är det värt att ta vara på de dagar du kan. En vandring i skogen, ett dop i närmsta sjö eller hav, picknick i parken eller slöa dagar i trädgården.

Det finns inga rätta eller fel svar. När sommaren sedan är över väntar nya spännande platser att se. Vilket som blir ditt nästa äventyr är helt upp till dig.

Opinion

Även dyrare pizza

Högre elpriser slår igenom överallt.
Foto: Marco Ugarte
Opinion
Opinion

En stor del av svenska folket har drabbats av en elprischock när de öppnat sin elräkning från december som förfaller nu i slutet på januari. Det handlar för många om mer än en fördubbling av elkostnaden, mest i Sydsverige och för de med rörligt avtal. Det har gjort att vi fått ett nytt begrepp, elfattigdom.

Men det är inte bara enskilda hushåll som drabbas. I Skånska Dagbladet intervjuades Roy Rosendahl, vd för Klagstorps Gurkodling. Hans företag får ökade kostnader med 600.000-700.000 kronor eftersom växthusodling är en mycket elkrävande verksamhet, en kostnadsökning som det blir svårt föra vidare till kunderna.

På den politiska nivån har elprisernas ökning blivit en het potatis. Regeringen vill subventionera de med särskilt höga elkostnader för sin uppvärmning. Det är en fördelningspolitiskt tveksamt förslag, hur undviker man att subventionera de med uppvärmd inomhuspool, lyxigt stor boendeyta eller annat som inte handlar om värmeförsörjningen i ett hus? Ändå är det rätt att regeringen vill göra något.

Men den chockhöjda elräkningen i december är inte tillfälligheterna spel utan speglar ett Europa som varit alltför passivt när det gäller att investera i energisektorn. Det handlar heller inte om begränsade ryska gasleveranser till Europa, de var högre under 2021 än 2022. Angela Merkel sa kort före sin avgång att Ryssland helt följt sina leveranser.

Inom EU råder en fri elmarknad. Eftersom naturgas används för att producera elektricitet så innebär konkurrens om gas och högre gaspriser också högre elpriser. Med den fria elmarknaden tvingas vi i Sverige betala för andra länders bristfälliga energipolitik, något som även företrädare för svensk industri reagerar emot. Framöver kommer vi att se hur höga elpriser slår igenom på en rad områden; höga grönsakspriser, högre priser på mejerivaror, dyrare gödning för lantbruket, dyrare varor i alla slag av butiker som är beroende av el, dyrare pizza och matbröd, ja nästan allt som vi konsumerar blir dyrare. Detta för att politikerna inte förstod vad en gemensam elmarknad inom EU skulle leda till.

Lars J Eriksson

Ekonomi

Räntefrossa förstör techfest på börsen

Börser runt om i världen – särskilt Nasdaqbörsen på Wall Street – skakas av oro inför snabba amerikanska räntehöjningar, sedan inflationen rusat upp till 7 procent i USA i december. Arkivbild
Foto: Courtney Crow AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Räntefrossa härjar på tekniktunga Nasdaqbörsen. Högt värderade bolag med dålig lönsamhet har inlett året med kursras på bred front.
Turbulensen lär hålla i sig ett tag till, enligt experterna. Men någon upprepning av IT-kraschen 2000 väntas inte.

Nasdaqbörsen i New York har fallit fyra veckor i rad. Sedan den historiska toppen i november är nedgången 14 procent – "en korrektion" på börsspråk.

– Jag tror inte riktigt du kan jämföra med it-bubblan 2000, säger Johan Nilke, förvaltare på fonden Lannebo Teknik.

– Men till slut kommer verkligheten ikapp och nu har vi ränta igen, snart, tillägger han.

Svårare att räkna hem

Högre räntor gör det svårare att räkna hem de höga värderingar som präglar delar av börsen. Det hänger ihop med att en krona i framtiden tappar i värde mot en krona i handen när ränteläget lyfter.

– I en miljö där räntorna stiger brukar bolag som har låga vinster och svaga kassaflöden få det jobbigt. Det är förhoppningsbolag. De har ett koncept, men vinsterna ligger långt in i framtiden, säger Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken.

– Det är en ren och rå multipelkontraktion, tillägger han.

Multiplarna som Söderfjell pratar om är de så kallade P/E-talen, som anger aktiernas pris i förhållande till bolagens förväntade vinster.

De flesta aktierna som tar stryk i räntefrossan finns i tekniksektorn, enligt Söderfjell. Men det finns även gott om kursförlorare inom bioteknik och bland så kallade förvärvsbolag, som har som affärsidé att köpa till sig tillväxt.

– Den typen av bolag tycker jag generellt man ska vara försiktig med, säger han.

Johan Nilke gör ungefär samma analys. Men han varnar för att dra alla teknikbolag över en kam.

– Det är ingen teknikbubbla, utan snarare en bubbla i höga värderingar i bolag som har sämre kvalitet – eller snarare där vinsterna ligger längre fram, säger han.

"Tesla ser galet dyrt ut"

Nilke pekar ut elbilsjätten Tesla som ett typexempel på en bubbelaktie.

Värdet på Teslas aktie ökade mer än tio gånger från botten i mars 2020 till den historiska toppen i november i fjol. Men i år har det gått brant utför, med ett kursras på 21 procent sedan den 3 januari i år.

Fast även om en dryg femtedel av börsvärdet raderats ut i år är Tesla värt nästan 1 000 miljarder dollar – över tre gånger så mycket som världens största biltillverkare, Toyota. Detta trots att Toyotas vinst och försäljning ligger omkring 6-7 gånger över Teslas.

Nilke påminner samtidigt om att Tesla inte alls har samma lönsamhet och vinster att räkna hem som de etablerade så kallade Faang-bolagen på Nasdaq: Facebook-ägaren Meta Platforms, Amazon, Apple, Netflix eller Google-ägaren Alphabet.

Tomas Otterbeck, analyschef på investeringsbanken Redeye, gör samma iaktagelse.

– Med normala värderingsögon ser Tesla helt galet dyrt ut. Och det är alltid ett varningstecken när analytiker måste börja räkna med att bolaget ska lyckas etablera sig på helt nya marknader för att kunna motivera den nuvarande värderingen, säger han.

– Tesla är väl den mest uppenbara bubbelvarningen. Det finns även troligtvis många bubblor inom krypto. Varningsflaggorna är många, kan jag säga utan att vara någon expert på området, tillägger han.

Men man ska enligt Otterbeck komma ihåg att Nasdaq redan har korrigerats nedåt med en relativt kraftig nedgång i fjol – om man räknar bort Faang-bolagen och teknikbjässar som Microsoft, Nvidia och Tesla.

Mycket pengar till förvärv

Otterbeck lyfter även fram att spelsektorn just nu är inne i en förvärvsfas, med Microsofts bud på Activision Blizzard för 620 miljarder kronor i veckan som en milstolpe.

– Gamingbolagen har gått från att vara "out of fashion" till att vara lite heta igen bara på en dag, säger han.

Han tillägger att det finns mycket pengar för förvärv ute på börsen.

Söderfjell på Ålandsbanken minns it-bubblan 2000 väl, när bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com kollapsade på Stockholmsbörsen och e-handelsjätten Amazon – då ett relativt nystartat tillväxtbolag – rasade över 90 procent på Nasdaq.

Någon upprepning av det tror han inte på nu.

– Det finns ett antal mindre bolag som ser mycket högt värderade ut, men det finns inte samma vilda optimism i värderingarna eller vinstprognoserna, säger han.

Fast mycket pekar på att börsturbulensen fortsätter. Frågan är bara hur mycket och hur länge. Kommande räntebesked och inflationsdata från USA spelar här en avgörande roll.

– Om det blir de räntehöjningar som är planerade nu borde vi se att det stabiliseras någon gång i mars. Men fortsätter det att vara osäkerhet kring inflationen och räntorna kan det här fortsätta under längre tid, säger Nilke.

Söderfjell fyller i:

– Jag tror inte det här är färdigt ännu. Jag tror det kommer fortsätta tills det att osäkerheten kring hur aggressiva centralbankerna kommer att vara har lagt sig.

– Sedan handlar det förstås om företagsvinsterna. Vi går ju precis in i rapportsäsongen nu.

Agnarna skiljs från vetet

Inflationsproblemet är i första hand amerikanskt. Men många räknar med att Riksbanken och Europeiska centralbanken (ECB) måste ta rygg på centralbanken i USA när penningpolitiken börjar stramas åt.

Tydligt är i alla fall att det inte bara är Wall Street som drabbats av räntefrossan. Agnarna skiljs från vetet på alla börser i världen, även på Stockholmsbörsen.

Söderfjell har tittat närmare på de 101 aktier som föll mer än 10 procent på Stockholmsbörsen under årets två första handelsveckor. Med några enstaka undantag handlade det just om högt värderade tillväxtbolag och trots de kraftiga kursfallen är de 101 bolagen fortfarande i genomsnitt 4-5 gånger högre värderade i förhållande till sin vinst än verkstadsbolag som AB Volvo och SKF eller storbankerna.

– Så man kan ändå inte säga att det har blivit rea, säger Söderfjell.

Joakim Goksör/TT

Elbilstillverkaren Tesla, med grundaren och vd:n Elon Musk, pekas ut av flera som en bubbelaktie. Arkivbild
Elbilstillverkaren Tesla, med grundaren och vd:n Elon Musk, pekas ut av flera som en bubbelaktie. Arkivbild
Foto: Susan Walsh AP/TT
Hur börsen klarar resten av året, efter den skakiga inledningen, avgörs i första hand av inflationen och hur USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) – med chefen Jerome Powell – gör med åtstramningar. Arkivbild
Hur börsen klarar resten av året, efter den skakiga inledningen, avgörs i första hand av inflationen och hur USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) – med chefen Jerome Powell – gör med åtstramningar. Arkivbild
Foto: Graeme Jennings AP/TT

FAKTA

Fakta: Nasdaqs sämsta årsstart på 24 år

Nasdaqs inledning på 2022 på minus 12 procent är enligt nyhetskanalen CNBC den sämsta på 24 år. I veckan väntar en rad tunga bokslut, från bland annat Microsoft, Apple och Tesla, som kommer att prägla fortsättningen. Men mest avgörande blir enligt expertisen vad USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) gör med räntan och hur inflationen utvecklas.

Över 2 900 av Nasdaqs drygt 3700 aktier ligger på minus i år. Här är de tio kursras som tyngt mest hittills:

Microsoft: -12,0 procent

Apple: -8,5 procent

Amazon: -14,4 procent

Nvidia: -20,5 procent

Tesla: -10,7 procent

Netflix: 34,0 procent

Alphabet (Google): -10,1 procent

Meta Platforms (Facebook): -9,9 procent

Broadcom: -19,9 procent

Bland vinnarna på Nasdaq hittills i år sticker speljätten Activision Blizzard ut efter budet från Microsoft. Aktien har gått upp 22,3 procent. Andra spelaktier har hängt på uppåt, däribland Zynga, upp 40,5 procent, och Electronic Arts, som ligger på plus 5,4 procent.

Källa: Bloomberg

FAKTA

Fakta: Därför präglas börsen av räntefrossa

Drivkraften bakom börsturbulensen som präglat inledningen av 2022 är den räntefrossa som tog fart när ett protokoll från det senaste räntemötet i USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) publicerades den 5 januari. Protokollet visade upp en oväntat enad front i direktionen om att det börjar bli dags att strama åt med räntehöjningar och en avveckling av den gigantiska obligationsportfölj på 8 900 miljarder dollar som har byggts upp under pandemin.

Räntefrossan har sedan dess bara ökat. Bland annat sedan inflationen i december tryckts upp till 7 procent, den högsta nivån på nästan 40 år. Samtidigt kommer allt tydligare tecken på en utbredd arbetskraftsbrist och ett brett tryck uppåt på lönerna i USA.

FAKTA

Fakta: Även Stockholmsbörsen skakas

Stockholmsbörsen skakas också om av räntefrossan och har inlett året tydligt nedåt. OMXS-index ligger hittills i år på minus 8,4 procent.

De tio aktier som tyngt mest är:

EQT: -20,9 procent

Nibe Industrier: -33,5 procent

Hexagon: -14,5 procent

Latour: -21,4 procent

Investor: -10,5 procent

Altas Copco: -7,5 procent

Vitrolife: -32,2 procent

Lifco: -21,2 procent

Storskogen: -26,2 procent

Assa Abloy: 6,7 procent

Bland de tunga vinnarna i år – som dämpat indexfallet – finns bland annat Volvo Cars, upp 8,5 procent, Lundin Energy, upp 12,7 procent och Boliden, plus 10,3 procent. Även Ericsson och AB Volvo har gått okej, upp 3,1 respektive 2,6 procent.

Källa: Bloomberg

Sport

Franska glädjetårar – slog ut Halep

Alize Cornet i glädjetårar efter att ha nått kvartsfinal i Australian Open.
Foto: Tertius Pickard/AP/TT
Sport
Sport Den forna världsettan, Simona Halep, är utslagen ur Australian Open. Rumänskan, nu rankad 15 i världen, förlorade med 1–2 i set mot franska Alize Cornet, rankad 61.

Cornet kopplade greppet direkt i första set med 6–4, men skakades av stjärnan Halep i det andra. Fransyskan tappade serven fyra gånger och därmed kunde Halep ta hem det andra setet med 6–3.

I det tredje var det dock ingen tvekan, Cornet tog hem även det med 6–4.

Det är första gången Cornet tar sig till kvartsfinal i en grand slam, trots att hon deltagit hela 63 gånger.

– Det är aldrig för sent att försöka igen! Att jag har tagit mig till min första kvartsfinal är en dröm som går i uppfyllelse, säger Cornet enligt AP.

I kvartsfinalen möter Cornet amerikanska Danielle Collins som besegrat Elise Mertens, Belgien, med 4–6, 6–4, 6–4.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL