Inrikes

Så blir din julklapp en klimatbov

Ton koldioxidekvivalenter under ett år.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Julens frosseri är dåligt för såväl plånboken som planeten. Leksaken som klickas hem från andra sidan jordklotet lämnar ett spår av koldioxid efter sig.
– Presenterna är den stora boven, säger Kristina Östman från Naturskyddsföreningen.
PREMIUM

När paketen har slitits upp och de sista gästerna gått hem tornar berg av plast, pynt och papper upp sig i de svenska hemmen. Lägg till de tusentals mil på vägar och i luften som klappar, släktingar och godsaker kan ha transporterats till firandet och julen framstår som en miljöbov.

Under tre dagar kan en genomsnittlig julfirare i vår del av världen orsaka upp till 650 kilo koldioxidutsläpp genom sin konsumtion av mat, resor, belysning och klappar, enligt en studie från Stockholm Environment Institute. Den gjordes för flera år sedan och bör inte tas som någon absolut sanning, men kan ge en fingervisning om julens påverkan på klimatet.

Nio ton

Under ett år orsakar snittsvenskens konsumtion av kläder, mat och resor nio ton utsläpp av växthusgaser, enligt Naturvårdsverket. För att begränsa den globala uppvärmningen i enlighet med Parisavtalet bör de genomsnittliga utsläppen högst vara ett ton per person och år 2050 – en utmaning om några få decemberdagar äter upp en stor del av kakan.

Att julen är en konsumtionshögtid är välkänt och många är tipsen om ett mer klimatsmart firande. Men medan något vegetariskt enkelt smyger sig in bredvid skinkan och presentsnöret samvetsgrant sopsorteras tycks köpsuget svårare att stilla.

Julhandeln slår ständigt rekord och i år är inget undantag. Inköpen under december väntas landa på 86,7 miljarder kronor, spår handelns utredningsinstitut HUI. Det orsakar stora utsläpp av koldioxid – framförallt under tillverkningen av det som hamnar i shoppingkassarna men också under transporten.

– Julen har ett stort klimatavtryck, särskilt de fysiska julklapparna, säger Kristina Östman, tillförordnad klimatchef på Naturskyddsföreningen.

– Problemet med konsumtionen ligger både i de koldioxidutsläpp som kopplas till tillverkningen men det finns också andra negativa effekter för miljön. Det gäller all konsumtion, inte bara under julen, men då sker det ju särskilt koncentrerat.

Utsläpp utomlands

Mer än hälften av de svenska konsumtionsbaserade utsläppen sker utanför landets gränser. I det ingår utrikesresor, framförallt med flyg, men också varor som importeras från andra länder. Det beskrivs ibland som en bortglömd klimatpåverkan eftersom de utsläpp som sker utomlands till följd av vår konsumtion inte inkluderas i de svenska klimatmålen.

– Klickar man hem en leksak från Kina kommer den att synas i Kinas utsläppsstatistik och inte i Sverige, säger Östman.

– Sveriges utsläpp inom landet har minskat. Men inkluderas konsumtionsbaserade utsläpp ligger Sverige högt jämfört med andra länder eftersom vi är ett rikt land med ganska liten inrikes produktion av de varor vi konsumerar.

Minst en av årets julklappar kommer att köpas på nätet, uppger 63 procent av de tillfrågade i Postnords rapport E-barometern. På ett dygn i december kan postoperatören hantera över en miljon paket och en vanlig dag släpper företagets e-handelsleveranser i snitt ut 80 ton koldioxid. Men är det bättre ur klimatsynpunkt att köpa julklappen i fysisk butik snarare än på nätet?

– Det är svårt att svara på och handlar i slutändan om personligt ansvar, säger Postnords e-handelschef Peter Hesslin.

– Att beställa från en kinesisk snabbsajt som skickar med flyg är ingen bra idé, det är ångest bara att tänka på. Men e-handel möjliggör också för människor i hela Sverige att ta del av utbudet i Stockholm utan att behöva resa dit.

Utsläpp per krona

Men julhandeln behöver inte betyda ökade utsläpp, framhåller Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid KTH.

– Om folk köpte prylar som är klimatsmarta, med mindre utsläpp per krona, skulle det gå att kombinera med minskade utsläpp.

TT: Vad är en klimatsmart julklapp?

– Olika tjänster, som massage eller en konsertbiljett, är ofta det. Mindre bra är julklappar som genererar användning av fossila bränslen, som en moped eller en lång flygresa.

Ett annat sätt att minska klappens klimatavtryck är att handla begagnat. Men utsläppen skulle också minska om människor konsumerade mindre. Och beteendeändringar behöver inte vara negativa – även om det ofta framställs som uppoffringar, menar Finnveden.

– För 30 år sedan var det okej att röka på arbetsplatsen men i dag är det tabu. För alla som slutat röka har det varit en stor livsstilsförändring, till det bättre. Många konsumtionsrelaterade beteendeförändringar kan också öka livskvalitén.

Sofia Eriksson/TT

Tillverkning och transport av julklappar kan orsaka stora utsläpp. Arkivbild.
Tillverkning och transport av julklappar kan orsaka stora utsläpp. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT

FAKTA

Fakta: Konsumtionsbaserade utsläpp

De utsläpp av växthusgas som orsakas av vår konsumtion och våra utrikesresor kallas konsumtionsbaserade utsläpp. I Sverige uppgår de till omkring 9 ton per person och år.

Den svenska konsumtionens klimatpåverkan är stor, men sett över tid är utsläppstrenden nedåtgående.

De konsumtionsbaserade utsläppen omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker. Utsläppen kan därmed ske både inom Sveriges gränser och i andra länder.

63 procent av de konsumtionsbaserade utsläppen uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion.

2019 kom ungefär tre femtedelar av de konsumtionsbaserade utsläppen från hushållens konsumtion och resten från offentlig konsumtion och investeringar (till exempel i byggnader, maskiner, bostäder och värdeföremål).

Endast hushållens årliga konsumtion står för över fem ton växthusgaser per person enligt det konsumtionsbaserade beräkningssättet. För att uppnå de långsiktiga klimatmålen behöver konsumtionsmönstren förändras.

Källa: Naturvårdsverket

FAKTA

Fakta: Parisavtalet

Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som världens länder enades om i december 2015. Det trädde formellt i kraft i november 2016.

Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas långt under 2 grader jämfört med förindustriell nivå, med ambitionen att begränsa den till 1,5 grader. Det ska framförallt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.

Avtalets parter ska successivt skärpa sina åtaganden och förnya eller uppdatera dessa vart femte år. Det görs i nationella klimatplaner (NDC).

En del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter och hantera skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.

En grundtanke i avtalet är att de länder som har bäst förutsättningar ska gå före och att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer. Det ska ske genom klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad.

Inrikes

Strömavbrott och nedfallna träd under ovädret

SMHI utfärdade flera varningar för lokala stormbyar i delar av landet under kvällen och natten. På bilden ett stormfällt träd som blockerade en väg i Skåne för några dagar sedan. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Kraftig blåst, nedfallna träd och snöfall har ställt till problem på vägarna under natten och orsakat flera strömavbrott. Ovädret har nu rört sig österut mot Gotland, men väntas avta under morgonen.

Kraftiga vindar drog in över landet med en kallfront på onsdagen och en gul varning för hårda vindbyar, lokalt stormbyar, utfärdades för stora delar av Svealand och för norra Götaland under kvällen.

En gul varning var utfärdat för östra Svealand under natten, när ett snöfallsområde i kombination med friska vindar passerade. Även över Gotland var varning utfärdad för hårda vindbyar som befarades nå stormstyrka.

Nattens blåst och snöfall har ställt till det för trafiken på många håll. Flera olyckor har skett, bland annat har två lastbilar halkat in i mitträcket och sedan hamnat i diket i Hedemora i Dalarna, rapporterar SVT Dalarna. Många träd har också fallit över vägbanor i Svealand och norra Götaland.

I Skåne föll två träd över två motorvägar, E4 vid påfarten Vasatorp och E6 vid Helsingborg södra, rapporterar Sydsvenskan. Vindkänsliga fordon har också varnats för att köra över Öresundsbron.

Rör sig österut

Vid 05-tiden på torsdagsmorgonen hade ovädret rört sig österut, enligt SMHI.

– Det blåste upp på några platser, men nu börjar det avta igen. Det har förflyttat sig ut över Gotland där det blåser 24 meter per sekund så det är mycket hårda vindbyar. På Fårösund har vi stormbyar på 29 meter per sekund, säger Malin Boman, meteorolog på SMHI.

Vindarna och snöfallet väntas dock avta under morgonen.

– Men det kommer fortsätta vara hårda eller mycket hårda vindbyar. Sedan kommer det fortsätta blåsa över hav hela dagen och det kommer inte börja avta förrän fredagsdygnet, säger Malin Boman.

Det finns också viss risk för halka lokalt, då gårdagens regn som övergick till snö, kan ha frusit på, men ingen varning har utfärdats från SMHI.

Flera strömavbrott

Ovädret har dessutom medfört flera strömavbrott på en rad håll i landet efter att träd blåst ner över elledningar. I Värmland drabbades sammanlagt några tusen hushåll under kvällen, däribland i Årjäng, Hagfors, Grums, Karlstad och Arvika.

Även i Örebro län, Stockholms län, Östergötlands län och Gävleborgs län har hushåll drabbats av strömavbrott under kvällen och natten. Ellevio fördubblade sin beredskap i Värmland och Eon höjde beredskapen i Stockholms län.

SMHI har även bland annat utfärdat gula varningar för kuling på Östersjön och för hård vind i norra Lapplandsfjällen och i Jämtlands- och Härjedalsfjällen.

FAKTA

Fakta: Vädervarningar

Gul varning:

Konsekvenser för samhället, vissa risker för allmänheten.

Orange varning:

Allvarliga konsekvenser för samhället, fara för allmänheten.

Röd varning:

Mycket allvarliga konsekvenser för samhället, stor fara för allmänheten.

Källa: SMHI

Inrikes

Myndigheters bidragsstöd granskas

Riksrevisionen ska granska fyra myndigheters bidragsgivning. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes

Varje år betalar staten ut miljardbelopp i stöd till civilsamhällets organisationer. Men det statliga stödet har fått en hel del kritik, dels för att det kan vara svårt att söka, dels för att det har brustit i kontroller och uppföljningar.

Riksrevisionen granskar nu om bidragsgivningen är effektiv.

"Kontrollen av hur statliga medel används är grundläggande för tilliten till det offentliga. Samtidigt ska dessa viktiga organisationer kunna bedriva sin verksamhet utan obefogad kontroll eller inblandning", säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Fyra myndigheter har valts ut för att deras bidragsgivning till organisationer med social inriktning ska granskas. Det rör sig om Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för stöd till trossamfund, Jämställdhetsmyndigheten samt Socialstyrelsen.

Riksrevisionens arbete är planerat att redovisas i februari nästa år.

Inrikes

MSB: Samhällsviktiga yrken får testförtur

Ett negativt antigentest. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Vissa samhällsviktiga yrken kommer att få särskilda karantänsregler och förtur i testningen, när nya åtgärder presenteras på torsdagens presskonferens med Folkhälsomyndigheten, uppger Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap (MSB), för Aftonbladet.

Det är inte klarlagt exakt vilka grupper som omfattas, men enligt MSB, som tidigare under pandemin tagit fram en lista över samhällsviktiga yrken, kommer den nya uppdaterade listan vara "ganska begränsad".

– Det vi har pratat mycket om är mindre personalgrupper med väldigt specialiserad kompetens. De kan handla om vattenförsörjning, energi och elektroniska kommunikationer, alltså de som håller igång internet, säger Jan-Olof Olsson, handläggare inom försörjningsberedskap vid MSB, till tidningen.

Myndigheten uppger även att regionerna och länsstyrelserna kommer att gå ut med hur listan ska användas och att lösningarna kan komma att se olika ut lokalt.

Inrikes

Tågstopp när elledningar krockade

Det hördes en hög smäll vid resecentrum i Norrköping på onsdagskvällen och polisen ryckte ut. Det visade sig vara två elledningar som gått ihop och tågtrafiken stoppades. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Tågtrafiken förbi Norrköping stoppades på onsdagskvällen. Orsaken är att två elledningar ska ha blåst ihop, rapporterar lokala medier.

Stoppet påverkar Östgötatrafikens pendeltåg samt tågen mellan Stockholm och Malmö.

Felet inträffade vid 20-tiden på onsdagen. Trafikverket skriver på sin webbplats att personal är på plats. Prognosen är att trafiken ska kunna återupptas i full kapacitet vid 06 på torsdagsmorgonen.

Inrikes

Herrgårdsbrand ännu inte under kontroll

Det brinner i en herrgård utanför Mölle i nordvästra Skåne. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Den brand som på onsdagskvällen bröt ut i Kockenhus herrgård i Skåne är ännu inte under kontroll. Släckningen försvåras av de hårda vindarna.
PREMIUM

Larmet om branden i Kockenhus herrgård några kilometer utanför Mölle i nordvästra Skåne kom vid 18-tiden på onsdagskvällen.

Vid 01-tiden natten mot torsdagen var branden ännu inte under kontroll. Herrgården är från 1800-talet och släckningen kompliceras bland annat av byggnadens konstruktion.

– Vi har stora bekymmer att få tag i glödbränder och annan brand i konstruktionen. Det är väldigt hård vind ute på kullen, så det gör inte saken lättare. Vi har inte kontroll på branden, säger Ronny Lundgren, inre befäl vid räddningstjänsten, till TT.

Omkring 30 man deltar i insatsen under natten. Räddningstjänsten hoppas kunna rädda de största delarna av byggnaden, men räknar med att herrgården kommer drabbas av vattenskador och rökskador.

– De kämpar på och gör så gott de kan, men det är tufft, säger Lundgren.

Insatsen väntas pågå i flera timmar inpå torsdagen.

– Vi kommer garanterat vara där. Även om de får den släckt kommer vi att ha bevakning, kanske till lunch skulle jag kunna tänka mig.

De människor som befann sig i byggnaden kunde ta sig ut själva. En person hade andats in lite rök, men det finns inga uppgifter om allvarliga skador, enligt lokala medier.

Brandorsaken är okänd. Polisen misstänker inget brott.

Marielle Theander Olsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Inrikes

Man till sjukhus efter misstänkt skottlossning

Polisavspärrningar har upprättats i Linköping efter en misstänkt skottlossning. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man har förts till sjukhus i Linköping efter larm om att skottlossning förekommit i stadsdelen Skäggetorp.

– Vi är på plats där med flera polispatruller för att få en bild av vad som hänt, polisens presstalesperson Monica Bergström till Aftonbladet.

Det är ännu oklart om någon skjutning verkligen ägt rum, men flera personer ringde till polisen på onsdagskvällen och uppgav att de hört höga smällar. Polisen har upprättat avspärrningar i området.

Personen som fördes med ambulans till sjukhus har inte livshotande skador, uppger polisen.

Inrikes

Över 70 000 vill skriva högskoleprovet i vår

Vårens högskoleprov genomförs vid två tillfällen, en gång i mars och en gång i maj. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

74 478 personer har anmält sig till högskoleprovet i vår. Det är det högsta antalet sedan våren 2018.

"Jag kan konstatera att många vill skriva högskole­provet nu när antalet platser inte längre är begränsat som det var 2020–2021", säger generaldirektör Eino Örnfeldt enligt ett pressmeddelande från Universitets- och högskolerådet (UHR).

Vårens prov är uppdelat på två provtillfällen, 12 mars och 7 maj. UHR bedömer att det går att genomföra provet på ett smittsäkert sätt genom ha två provtillfällen och genom extra säkerhetsåtgärder, exempelvis avstånd mellan provdeltagarna och rutiner vid in- och utpassering.

"UHR följer noga utvecklingen kring smittspridningen och har en nära dialog med regeringen, Folkhälsomyndigheten och de regionala smittskydds­enheterna om förutsättningarna för att genomföra vårens prov på ett smittskyddssäkert sätt", säger Tuula Kuosmanen, avdelningschef vid UHR, i pressmeddelandet.

Inrikes

Rättegång mot svensk programmerare inledd

Den svenske programmeraren och internetaktivisten Ola Bini när han anlände till domstolen första rättegångsdagen.
Foto: Dolores Ochoa/AP/TT
Inrikes
Inrikes Rättegången mot den svenske svenske programmeraren och internetaktivisten Ola Bini har inletts i Ecuadors huvudstad Quito. Han är åtalad för dataintrång.
PREMIUM

Rättegången är planerad att pågå från och med onsdag till och med fredag.

Enligt utrikesdepartementets presstjänst planerar Sveriges ambassadör i Colombia, Helena Storm, att närvara vid rättegången.

– Jag har fått rapporter om att rättegången är i gång och att det är flera poliser som har hörts. Det är ett stort antal som är kallade och det har hörts sex–sju poliser så här långt, säger Thomas Bodström, juridiskt ombud åt Ola Bini.

– Jag fick också information om att hans eget (Ola Binis) nyckelvittne, en it-tekniker som ska höras som sakkunnig, själv blivit anklagad för brott för att han ställer upp och vittnar. Det är ett sätt att trakassera och förhindra att Ola får en rättvis rättegång.

Förhandlingen skulle ha inletts den 21 oktober men ställdes då in med kort varsel.

Ola Bini greps i Quito i april 2019, misstänkt för att utan tillstånd ha fått tillgång till data- och telekomsystem. Han var frihetsberövad till i slutet av juni det året och har sedan dess inte tillåtits lämna landet.

Bini är bekant med den fängslade Wikileaksgrundaren Julian Assange, som tidigare uppehöll sig på Ecuadors ambassad i London. Bini greps bara timmar efter det att Ecuador dragit tillbaka Assanges asyl.

Binis försvarare Carlos Soria har tidigare sagt till TT att rättsprocessen mot hans klient har varit politiskt motiverad från första början.

Beatrice Nordensson/TT

Fredrik Gunér/TT

FAKTA

Fakta: Fallet Ola Bini

Ola Bini är en bekant till Wikileaksgrundaren Julian Assange och greps i Quito i april 2019, bara några timmar efter det att Ecuador dragit tillbaka Assanges asyl vid landets ambassad i London.

Han greps på flygplatsen i Quito när han var på väg till Japan för delta i ett kampsportsträningsläger. Han satt sedan frihetsberövad fram till den 20 juni 2019. Ola Bini har sedan dess varit förbjuden att lämna Ecuador och måste varje vecka anmäla sig hos åklagaren.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL