Ekonomi

Leasa eller köpa elbil – här är fallgroparna

Elbilen på leasing – var är fallgroparna? Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Inköpspriset avskräcker många från att skaffa elbil. Och privatleasing har seglat upp som ett rimligare alternativ för många.
Men det gäller att se upp för fallgroparna.
PREMIUM

Vid årsskiftet 2020–2021 fanns omkring 250 000 laddbara bilar i Sverige. Men bara 50 000 av dessa ägdes av privatpersoner, enligt statistik som konsumentorganisationen M bett Statistiska centralbyrån att ta fram. Nu väntas elbilarna öka rejält – 2030 tror Bil Sweden att det kommer att finnas runt två miljoner elbilar i landet. Frågan är bara hur vi ska få råd att köpa dem, trots stimulanserna från staten.

– Om man tycker att det känns dyrt så är man inte ensam, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk rådgivare på M.

Att privatleasa i stället för att köpa sin bil har blivit allt mer populärt under de senaste åren. Nu går nästan 25 procent av nybilsmarknaden via privatleasing, enligt Stjernvall.

Räntan styr

– Erbjudandena kan se väldigt förmånliga ut, nu när räntorna är låga. I de flesta privatleasingavtal ingår en rörlig ränta.

Bakom står oftast biltillverkarnas finansbolag, som köper bilarna av bilföretaget förmånligt, för att sedan hyra ut dem via privatleasing, förklarar han.

Det går att leasa en elbil för kanske 3 000–4 000 kronor i månaden, vilket kan se ut som en rätt bra affär jämfört med att finansiera bilköpet exempelvis via billån. När det gäller elbilar funderar många kring teknikutvecklingen, och vad som händer med andrahandsvärdet på bilen då nya, vassare elbilar nu väller ut på marknaden.

– Det är stora, dyra batterier i dem. Det är svårt att gissa hur gammal en elbil kan bli, vi har inte data på det ännu. En vanlig bil kanske har ett värde i 17 år, men hur är det med elbilar? Vi vet inte vad som händer om batteriet går sönder på en tolv år gammal elbil.

Därför kan leasingavtal locka många, man binder sig för en kortare tid och behöver inte tänka på restvärdet.

Fast det gäller att se upp, varnar Carl-Erik Stjernvall.

– En nackdel för konsumenten är att det inte går att bryta kontraktet.

Bunden av kontraktet

Om man till exempelvis inte längre behöver bilen, eller inte är nöjd med sitt bilval, så kan man inte alltid komma loss, förklarar han.

– Därför är det extra viktigt att göra jobbet innan man skriver på avtalet. Behöver man till exempel få in en barnstol, eller behövs dragkrok? Man måste också provköra ordentligt.

– Det kan också vara juridiskt krångligt att reklamera fel då man själv inte äger bilen. Samtidigt har man inte samma ansvar som då man äger den.

Ofta finns en lång rad tillval, precis som då man köper en ny bil. Men de kan bli ruskigt dyra på leasingbilen, varnar han.

Tilläggen kostar

– Om man har många egna val så lönar det sig sämre för leasingbilar.

Men många som leasar gruvar sig för den dag då det är dags att lämna tillbaka bilen. Leasingkontraktet förutsätter ett normalt slitage på bilen, men vad ska räknas som normalt? Repor, bucklor och slitna däck hör kanske till själva bruket av en bil, men det är inte säkert att leasingföretaget är av samma åsikt, konstaterar Carl-Erik Stjernvall.

– Det är jättesvårt att få till en opartisk bedömning. Numera kan man dock vända sig till Allmänna reklamationsnämnden.

Körsträckebegränsningar och kostnaden för eventuella övermil tycker han däremot inte man ska vara så rädd för. Priset för övermilen ligger ofta mellan 10 och 20 kronor per mil, förklarar han, men han har sett exempel där kostnaden bara är 7 kronor.

Däremot gäller det att kolla avtalet ordentligt.

– För en del privatleasingavtal med låg månadsavgift har företaget smusslat in en extra hög första betalning. Det är inte snyggt, säger Carl-Erik Stjernvall.

Johanna Cederblad/TT

FAKTA

Fakta: Privatleasing

Privatleasing innebär att man hyr bilen på lång tid i stället för att köpa den. Kontraktet kan löpa på exempelvis två eller tre år. För detta betalas en månadskostnad. Vad som ingår i avtalet kan variera, det går till exempel ofta att lägga in sådant som service och däckbyten.

Eftersom det rör sig om hyra är det inte helt klart i vilken utsträckning konsumenträttsliga regler blir tillämpliga.

Ungefär 25 procent av nybilsmarknaden går till privatleasing.

Källa: M

Ekonomi

Sämre än väntat av Atlas Copco

Atlas Copco redovisar resultat för 2021. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Verkstadskoncernen Atlas Copco redovisar en svagare avslutning än väntat på fjolåret. Aktien faller, trots att styrelsen föreslår en extrautdelning på 8 kronor ovanpå en ordinarie utdelning på 7:60 kronor per aktie för 2021.

"Atlas Copco förväntar sig att kundernas affärsaktivitet kommer att kvarstå på den nuvarande höga nivån", skriver Atlas Copco i sina marknadsutsikter.

Efter rapporten sjunker aktien med omkring en procent på Stockholmsbörsen.

Kursnedgången kommer sedan koncernen redovisat ett rörelseresultat på 6 248 miljoner kronor för fjärde kvartalet, en ökning från 5 373 miljoner kronor motsvarande period året före.

Intäkterna ökade med 15 procent till 29 533 miljoner kronor, från 25 738 miljoner kronor ett år tidigare.

Enligt Bloombergs sammanställning räknar analytiker i snitt med ett rörelseresultat på 6,6 miljarder kronor och en omsättning på 29,7 miljarder kronor. Utdelningen väntas hamna på 8 kronor per aktie.

Orderingången ökade samtidigt med 30 procent till 33 525 miljoner kronor, en organisk ökning med 26 procent från året innan.

Ekonomi

Ingves kallas till möte om Ukrainakrisen

Finansmarknadsminister Max Elger (S), ser ökade säkerhetspolitiska risker och kallar till extrainsatt stabilitetsmöte med cheferna för Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden. Arkivbild
Foto: Sören Andersson/TT
Ekonomi
Ekonomi Det försämrade säkerhetsläget i Europa gör att finansmarknadsminister Max Elger (S) kallar till sig cheferna för Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden för ett extrainsatt möte.
– Jag tycker det är bra att man har en lite tätare dialog i den här kretsen i en sådan här tid av lite förhöjda osäkerheter.

Mötet ska äga rum på onsdag.

– Under senare tid har osäkerheten ökat. Det handlar först och främst om det säkerhetspolitiska läget i Europa och dess eventuella implikationer på finansmarknadens funktionssätt, säger Max Elger.

Han tillägger att han även vill diskutera "de ojämförligt höga smittotal vi observerar" i pandemin, sjukfrånvaron som följer på detta och om det kan påverka det finansiella systemet.

Påverkanskampanjer

Han hoppas på mötet få en bättre bild av de bedömningar finansmyndigheterna gör av läget och även få tillfälle att reflektera över behovet av "ytterligare beredskap". Bland annat ser han en förhöjd risk för cyberattacker och påverkanskampanjer.

– Ett generellt försämrat säkerhetsläge kommer att innebära ökad oro på finansiella marknader. Det i sig kan innebära risker, säger han.

– Det kan även handla om påverkanskampanjer eller cyberattacker och dessas eventuella återverkningar på de finansiella marknaderna. Det behöver ju inte med nödvändighet beröra Sverige. Det gäller att komma ihåg alla finansmarknader i Europa är väldigt intimt sammankopplade, tillägger han.

Enligt Max Elger är utgångspunkten för den finansiella stabiliteten i Sverige god.

– Vi ser inga tecken på instabilitet. Marknaderna fungerar bra och bankerna är väl kapitaliserade.

Ovanligt

Han värjer sig samtidigt för att beskriva det extrainsatta möte han nu sammankallar i Finansiella stabilitetsrådet som ett krismöte. Men Finansiella stabilitetsrådet har tidigare bara haft extrainkallade möten vid tre tillfällen, samtliga i samband med pandemiutbrottet våren 2020.

– "Extrainkallat möte" är korrekt, säger han.

Finansiella stabilitetsrådet, vars arbete leds av finansmarknadsministern, fattar inga formella beslut. Rådet fungerar snarare som en mötesplats för de tre myndigheterna och Finansdepartementet, där de kan diskutera hur de ser på och vad de planerar att göra åt finansiella obalanser och potentiella kriser.

Joakim Goksör/TT

Ekonomi

Ericsson draglok i börsuppgång

Börsen slickar såren efter måndagens kursslakt. Arkivbild.
Foto: Linus Sundahl-Djerf/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen återhämtar sig något efter kursslakten i måndags. Rapporterande Ericsson är draglok.
OMXS-index har efter nästan två timmars handel lyft 1,2 procent.

Den indextunga telekomtillverkaren Ericssons aktie rusar uppåt med över 8 procent efter en rapportrökare med ett oväntat starkt resultat och ett förslag om höjd utdelning.

E-sportbolaget MTG rusar samtidigt uppåt med 35 procent efter beskedet om att man säljer sin andel i ESL Gaming till Savvy Gaming Group i måndags kväll.

Ledande Europabörser går också uppåt, medan Wall Street ser ut att öppna svagt nedåt på tisdagen efter den berg- och dalbana i måndags, som slutade på plus efter en dramatisk återhämtning i den avslutande handeln.

I måndagens handel rasade Stockholmsbörsen med 4,5 procent och trots återhämtningen i tisdagens handel har OMXS-index tappat över 11 procent sedan årsskiftet.

En ihållande oro för räntehöjningar från centralbanker – med USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) i täten – präglar marknaden. Därtill kommer den geopolitiska spänningen kring Ukraina och Ryssland.

Ekonomi

Ericsson rusar efter rapport: "En stänkare"

Telekomtillverkaren Ericsson, med vd Börje Ekholm, presenterar bokslutet för 2021.
Foto: Marko Säävälä/TT
Ekonomi
Ekonomi Ericsson redovisar ett oväntat starkt resultat och aktiekursen rusar över sju procent i börsöppningen.
– Vi hade ett bra avslut på året, och ett bra helår 2021. Vi har sett en bra efterfrågan, våra 5G-nät har rullat ut globalt och det sker i snabb takt, säger vd Börje Ekholm till TT.

Ericsson redovisar en rörelsevinst på 11,9 miljarder kronor för fjärde kvartalet 2021, vilket kan jämföras med 11 miljarder kronor under motsvarande kvartal 2020.

Analytiker hade i snitt räknat med nära 10 miljarder kronor, enligt en Bloombergenkät. Aktiekursen steg 7-8 procent på Stockholmsbörsen.

TT: Det är över en miljard bättre än aktiemarknaden spått i genomsnitt, hur förklarar du det?

– Vi har haft en bra utveckling, vunnit marknadsandelar och den takten har accelererat under året. Vi har sett en bra efterfrågan och framför allt, trots den tuffa situationen i leveranskedjor, har vi kunnat möta den tack vare våra fantastiska medarbetare i företaget, säger Ekholm och konstaterar att lönsamhetsmålet nåtts ett år tidigare än förväntat. Nu skruvar ledningen upp takten framåt.

– Vi kommer att ha en bättre lönsamhet om ett par år, säger Ekholm.

Tappar i Kina

Ericsson har vuxit med 15 procent i Nordamerika främst på grund av 5G-utrullningen och vunna marknadsandelar, säger Börje Ekholm. Även i Europa och Latinamerika har företaget vunnit marknadsandelar.

Men i Kina fortsätter tappet.

– Vi har fått en väsentligt lägre marknadsandelstilldelning i Kina än vad vi hade hoppats på, och vi ser väl det som en konsekvens av det svenska beslutet, säger Ekholm.

Beslutet han syftar på är Post- och Telestyrelsens beslut att utestänga det kinesiska företaget Huawei från att bygga ut det svenska telenätet, ett beslut som sedan fastställdes i förvaltningsrätten.

– Som alltid, i vilken marknad man än är: Får man se en motgång får man se det som avstamp att vinna tillbaka. Vi kommer att jobba vidare, vi har varit i Kina under väldigt många år, och vi kommer att fortsätta jobba där, säger Ekholm.

Analytiker: En riktig stänkare

Rapporten var stark, enligt analytiker.

– En riktig stänkare, kommenterar Daniel Djurberg, telekomanalytiker på Handelsbanken.

Omsättningen under fjolårets fjärde kvartal blev 71,3 miljarder, mot 69,6 miljarder ett år tidigare. Där hade analytiker räknat med 67,8 miljarder kronor.

Försäljningen i Kina sjönk med 1,8 miljarder kronor. Räknar man bort detta var den organiska försäljningstillväxten 5 procent, enligt Ericsson.

Affärsområdet Networks går väldigt starkt.

– Det är en enorm 5G-utrullning som pågår i Nordamerika, men även Europa och på andra håll, säger han.

Även rekordstarkt kassaflöde och högre aktieutdelning än väntat driver upp aktiekursen.

Ericssons styrelse föreslår en utdelning till aktieägarna på 2:50 kronor per aktie för 2021, vilket kan jämföras med utdelningen på 2 kronor per aktie för 2020.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Rapporten i siffror

Rörelsevinsten för helåret 2021 steg till 31,8 miljarder kronor, upp från 27,8 miljarder kronor 2020.

Försäljningen låg still på 232 miljarder kronor.

Lönsamheten, mätt som rörelsevinst i förhållande till försäljning, steg från 12,0 procent till 13,7 procent.

Källa: Ericsson

Ekonomi

Oväntat hård halvledarsmäll för Hyundai

Hyundai rapportmissar, aktien faller. Arkivbild
Foto: Gene J. Puskar AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Den sydkoreanska biltillverkaren Hyundai redovisar en oväntat svag kvartalsrapport. Bolagets försäljningsintäkter ökar, men halvledarbristen och stigande råvarupriser slår mot resultatet.

Rörelseresultatet föll 6,8 procent till 1 530 miljarder won (cirka 12 miljarder kronor) under kvartalet, som avslutades i december. Det kan jämföras med en snittprognos på 1 790 miljarder won, enligt en sammanställning av prognoser gjord av nyhetsbyrån Bloomberg.

Försäljningsintäkterna lyfte 6,1 procent till totalt 31 000 miljarder won, vilket var marginellt mer än väntat. Det hjälpte dock inte Hyundai-aktien, som föll med 3,6 procent på Seoulbörsen efter rapporten.

Försäljningsvolymen föll med 15 procent i kvartalet, med ett ras på 43 procent i Kina. Det pekade nedåt även i övriga Asien och USA, medan det lyfte med 7 procent i Europa.

Enligt Hyundai är prognosen för 2022 års försäljning 4,32 miljoner bilar, vilket skulle innebära en tillväxt på 11 procent.

Hyundais andel av den globala marknaden för elbilar uppgick under perioden januari– november 2021 till 5,7 procent.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Ekonomi

Marknaden räknar med högre inflation

Högre inflationsförväntningar bidrar till trycket på Riksbanken att höja styrräntan. Arkivbild
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Inflationsförväntningarna stiger på marknaden, enligt en färsk enkät gjord av Kantar Prospera, gjord på uppdrag av Riksbanken.
Och tillväxtutsikterna ser lite mörkare ut, enligt de tillfrågade marknadsaktörerna.
PREMIUM

Lyftet för inflationsförväntningarna kommer efter det att SCB uppmätt KPIF-inflationen till 4,1 procent i december.

Högre inflationsförväntningar brukar tillsammans med lönebildningen pekas ut som avgörande för när Riksbanken måste agera penningpolitiskt, med justeringar av styrräntan eller stödköpsportföljen.

KPIF-inflationen på ett års sikt väntas nu ligga på 2,3 procent, vilket kan jämföras med 2,1 procent i decembermätningen. På två och fem års sikt väntas inflationen ligga på 2,1 respektive 2,0 procent. Tidigare låg där snittprognosen bland de tillfrågade på 2,1 för båda åren.

Riksbankens inflationsmål ligger på 2 procent.

Samtidigt sjunker förväntningarna när det gäller tillväxten på ett års sikt till 3,3 procent, ned från 3,5 procent. Även på två års sikt sänks tillväxtprognosen, till 2,6 procent från 2,7 procent.

Marknaden räknar enligt enkäten med att reporäntan på ett års sikt ligger på 0,1 procent och på två års sikt ligger kring 0,40 procent för att på fem års sikt ligga på 1,1 procent.

I enkäten har företrädare för marknadsaktörer tillfrågats om sin inflationsförväntningar under perioden 18-24 januari.

Joakim Goksör/TT

Ekonomi

Börsoron väntas fortsätta

Krigsoron sänkte börserna i Europa, men i USA gick det uppåt. Arkivbild.
Foto: FREDRIK PERSSON / TT
Ekonomi
Ekonomi Måndagen blev ännu en turbulent dag på världens börser.
Av allt att döma fortsätter börsoron, tror analytikern, även om Ericssons starka rapport kan dämpa marknadens ångest något.
PREMIUM

De breda nedgångarna under måndagen på de europeiska börserna beror bland annat på oron för konflikten i Ukraina, konstaterar Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB. Stockholmsbörsen backade över fyra procent, och även de stora europeiska börserna tappade.

– Marknaden är nervös för att det blir krig mellan Ryssland och Ukraina, och att det skulle driva upp energipriserna. Den energikris vi har haft nu är bara en västanfläkt mot en sådan utveckling, säger Esbjörn Lundevall.

I USA slutade det ändå svagt uppåt, efter att det inlett med brutala ras. Både Dow Jones, S&P 500 och Nasdaq steg till slut med några tiondelars procent.

– Det är svårare att förklara, av terminshandeln nu är Nasdaq på väg ned nu idag. Det kan vara så att investerare tyckte att det gått ned så mycket att det var billigt. Men det är historia nu.

I Stockholm tror han att Ericssons starka rapport kan hjälpa till att dra uppåt.

– Men krigsoron, den fortsätter, i alla fall i närtid. Antagligen minskar finansmarknadens oro ju längre tid den drar ut.

Det finns också en oro hos marknaden för penningpolitiken och för höjda räntor, men det var enligt honom inte den som utlöste de stora fallen under måndagen.

– Nedgången hittills i år har berott på ränteoron, men nedgången igår berodde inte på det. Men räntan kan spöka hela det här året, säger Esbjörn Lundevall.

Johanna Cederblad/TT

Ekonomi

Kursfall på Asiens ledande börser

Nedåt på Asienbörserna. Arkivbild
Foto: Ahn Young-joon/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Det var breda och djupa nedgångar på ledande Asienbörser i tisdagens handel efter gårdagens berg- och dalbana på Wall Street.

Tokyobörsens Nikkei 225-index och det bredare Topix-index föll båda 1,7 procent.

Oro för effekterna av snabba räntehöjningar fortsätter prägla marknaden, liksom den geopolitiska spänningen kring Ukraina och Ryssland.

Nedgångarna på de asiatiska börserna ligger i linje nedgångar i terminshandeln inför tisdagens handel på Wall Street, medan Europabörserna ser ut att öppna uppåt efter måndagens kursslakt.

Seoulbörsens Kospi-index föll 2,6 procent, medan Taiwanbörsen tappade 1,6 procent.

Shanghaibörsen låg i den avslutande handeln på minus 2,4 procent, medan Shenzhenbörsen låg på minus 3,1 procent. I Hongkong kretsade samtidigt Hang Seng-index på minus 1,9 procent.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL