Utrikes

Kambodjas tidigare premiärminister död

Prins Norodom Ranariddh 2018. Arkivbild.
Foto: Heng Sinith/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Kambodjas tidigare premiärminister, prins Norodom Ranariddh, har avlidit i Frankrike, meddelar Kambodjas kommunikationsminister.

Prinsen blev 77 år. Hans rojalistiska parti vann valet 1998, men han avsattes i en kupp 1997 av sin koalitionspartner och rival Hun Sen.

Hun Sen har sedan dess innehaft posten som premiärminister i landet.

Utrikes

Biden varnar Ryssland för förluster i Ukraina

President Joe Biden håller presskonferens.
Foto: Susan Walsh/AP/TT
Utrikes
Utrikes Utmaningar och framgångar.
Så ville Joe Biden summera sitt första år som USA:s president.
Men Ukrainakrisen kom att prägla delar av presskonferensen. Och Biden varnade Ryssland och president Vladimir Putin för att anfalla Ukraina.

Första frågorna till president Biden gällde amerikansk inrikespolitik och ekonomi.

Men sedan brände det till, när Biden pressades över utvecklingen i Ukrainakonflikten och den ryske presidentens nästa drag:

– Jag är inte så säker på att han vet vad han ska göra. Min gissning är att han kommer att ta sig in (med ryska trupper). Han måste göra någonting, han måste försöka hitta sin plats i världen mellan Kina och väst.

Medveten om risker

Biden sade också att han talat två gånger med Putin den senaste månaden, och att den ryske presidenten var väl införstådd med konsekvenserna vid en invasion.

– Det kommer att bli en katastrof för Ryssland om landet invaderar Ukraina, sade Biden.

Han varnade för att en invasion skulle få stora kostnader för Ryssland, inte minst i mänskliga förluster.

– Jag tror inte att Rysslands president Vladimir Putin vill ha ett fullskaligt krig. Men han vill testa Nato och USA.

President Biden fick också frågan om USA:s kommande drag i konflikten om Ukraina, och om hotet om sanktioner mot Kreml och Vladimir Putin är tillräckliga.

– Ni har inte sett liknande sanktioner tidigare. Priset kommer att bli mycket högt, varnade Biden.

Biden utvecklade senare sina tankar om Moskvas försök att splittra militäralliansen Nato.

– Det är viktigt att hålla samman Nato när vi rör oss framåt, för det finns motsättningar, erkände Biden.

Fler jobb – men högre priser

Presidenten tog inte emot i det vanliga pressrummet i Vita huset. I stället valde han ett mer pompös inramning, med två fanor och en guldbrokad bakom sig och en kristallkrona över huvudet i festsalen East room; och han inledde med en redogörelse för läget i landet.

Fler jobb har skapats, arbetslösheten är låg, men priserna har skenat iväg med hög inflation, konstaterade presidenten.

Sedan förvandlades inledningen av presskonferensen till ett försvarstal för de enorma reformförslag som kallas "Build back better", men som mött hårdnackat motstånd från ett par demokrater på högerkanten.

– Jag hoppas ändå att få igenom stora bitar av förslagen.

Storsatsning med problem

Bidens och hans regering vill satsa två biljoner dollar på exempelvis barnomsorg, utbildning – och grön energiomställning, som stött på patrull i senaten.

Samtidigt som presskonferensen pågick rasade en utdragen debatt i kongressen om Bidens förslag om att ändra kongressens röstregler i ett försök att få igenom sina förslag.

– Jag är en obotlig optimist, svarade Biden på frågan om svårigheterna i kongressen.

Men han påstod sig vara förvånad över det massiva motståndet från Republikanerna.

Ovanlig presskonferens

Det var Bidens första enskilda presskonferens i Vita Huset sedan i mars 2021. Presidenten har mötts av kritik från medier i USA för att, trots löften om en öppenhet mot media, ha hållit långt färre sådana framträdanden än sina företrädare.

Bidens stab påpekar dock att presidenten i stället väldigt ofta svarar på frågor under mindre formella sammanhang.

Grim Berglund/TT

President Joe Biden lyssnar till frågor under onsdagens presskonferens i East room i Vita huset.
President Joe Biden lyssnar till frågor under onsdagens presskonferens i East room i Vita huset.
Foto: Susan Walsh/AP/TT

Utrikes

Prins Andrew stänger konton på sociala medier

Storbritanniens prins Andrew drar ur pluggen för sina sociala medier
Foto: Neil Hall/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Storbritanniens prins Andrew har stängt sina konton på social medier.

På Twitter får man upp ett meddelande om att kontot inte finns, och likadant är det på Youtube. Hans Instagramkonto finns kvar, men har gjorts privat. Enligt brittiska medier har innehållet tagits bort även där.

Förra veckan meddelade det brittiska hovet att den 61-årige prinsen avsade sig sina militära titlar och kungliga beskyddarskap. Anledningen är den rättegång angående sexuella övergrepp där prinsen står anklagad för att 2001 ha våldtagit en då 17-årig flicka.

Prins Andrew nekar till alla anklagelser om övergrepp.

Utrikes

Blinken i Kiev manar till enighet mot Ryssland

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tar emot USA:s utrikesminister Antony Blinken (höger).
Foto: Alex Brandon/Pool via AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s utrikesminister Antony Blinken uppmanar Ryssland att välja fredens väg, och vädjar till allierade om enad front i konflikten om östra Ukraina.
Utspelen kom under en blixtvisit i Kiev.
PREMIUM

Blinken träffade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på onsdagen, för att sedan fortsätta till Berlin och samtal med Frankrike, Tyskland och Storbritannien under torsdagen.

Redan på onsdagskvällen träffade Blinken EU:s utrikeschef Josep Borell, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och en representant för Polen, som för närvarande är ordförande i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Konsultationerna genomförs inför det hastigt påkallade mötet mellan Blinken och den ryske utrikesministern Sergej Lavrov i Genève på fredag.

Tufft inför samtal

Tongångarna från både Moskva och Washington är tuffa inför förhandlingen. Ryssland fortsätter att kräva skriftligt på att militäralliansen Nato inte expanderar i före detta Sovjetrepubliker såsom till exempel Ukraina.

Dessutom meddelar Moskva att en större militärövning ska genomföras i Belarus, som är Ukrainas granne i norr.

Blinkens svar var tydligt i Kiev: något skrivet löfte om Natobegränsningar är inte aktuellt. Dessutom skickar USA 200 miljoner dollar, omkring 1,8 miljarder kronor, i militärt stöd till Ukraina.

– Vår styrka beror på om vi kan behålla vår enighet, vilket inbegriper enighet med Ukraina, sade Blinken efter mötet med Zelenskyj.

– Jag tror att Moskvas mål är att så split mellan och inom våra länder. Vi får och kommer inte att tillåta det, fortsatte Blinken och underströk vikten av att konflikten löses diplomatiskt och fredligt.

"Invasion inte aktuell"

USA:s utrikesminister hänvisade samtidigt till att det finns över 100 000 ryska soldater nära Ukrainas gräns, och att antalet "kan fördubblas med kort varsel".

Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov upprepade på onsdagen Moskvas hållning: någon invasion av Ukraina är inte aktuell. Men allt annat än ett "vattentätt" löfte om säkerhetsgarantier från Nato – inklusive ett löfte om att hålla sig borta från Ukraina – är oacceptabelt för Kreml.

Utrikes

Säkerhetsstyrka skadad av bussbomb i Syrien

Byggnader som attackerats av regeringsstyrkor i Daraa i Syrien. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Minst tolv personer i Syriens säkerhetsstyrka skadades när en bomb exploderade i en polisbuss i provinsen Daraa.

Uppgiften kommer från den statliga nyhetsbyrån Sana, och har inte bekräftats av oberoende källor.

Dådet utfördes nära orten Jisr Saida, och bomben orsakade bara lättare skador enligt Sana.

Provinsen Daraa, och staden med samma namn, såg ursprunget till de fredliga, regimkritiska, protester som inleddes 2011 och som sedan mynnade ut i landets brutala inbördeskrig. Den hårdföra regimen i Damaskus återtog kontrollen i stora delar av Daraa 2018, med slutstrider mot oppositionella i samband med den ryskledda uppgörelse 2021 som ledde till vapenstillestånd.

Uppgifter om flera attacker mot säkerhetsstyrkor har rapporterats av Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som bevakar utvecklingen i Syrien från Storbritannien.

Enligt SOHR har 16 personer dödats i ett 20-tal attacker sedan årsskiftet.

Utrikes

Dödsfall vid nya protester i Sudan

En man bevakar en av de uppbyggda barrikaderna i Sudan, här i Khartum på tisdagen.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Protesterna mot militärjuntan i Sudan har krävt ytterligare dödsoffer. Minst en person sköts till döds vid protester i Omdurman nära huvudstaden Khartum, uppger regimkritiska läkare.

Dödsskjutningen skedde när säkerhetsstyrkor tog bort barrikader som demonstranter byggt på gatorna i protest mot att minst sju personer dödades under protester i måndags.

Sedan oktober i fjol, när en militärjunta tog över styret i en kupp, har över 70 personer dödats i samband med protester mot kuppledarna.

Läget har varit instabilt i Sudan den långvarige auktoritäre härskaren Omar al-Bashir tvingades från makten 2019. Läget förvärrades än mer när premiärminister Abdalla Hamdok avgick två dagar in på det här året.

Under onsdagen anlände två diplomatiska sändebud från USA till Sudan för att försöka hitta en lösning på krisen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nordicbet

Skånska fotbollslag – framgång i Superettan

Nordicbet Skåne är en mäktig fotbollsregion. I Allsvenskan finner vi storheterna Malmö FF och Helsingborgs IF, men i superettan är det för närvarande bara Trelleborgs FF som håller de skånska ställningarna. Endast tre klubbar i de två högsta divisionerna. Är det i enlighet med den storslagna skånska fotbollshistorien?

Skånes senaste storhetstid

För femton år sedan spelade fyra skånska klubbar i allsvenskan och för nio år sedan – så sent som 2010 – utkämpade Malmö FF och Helsingborgs IF en duell om SM-guldet. Trelleborg slutade femma i allsvenskan medan Landskrona BOIS tog samma position i superettan där Ängelholms FF blev tolva. Året därpå vann Helsingborg allsvenskan medan Ängelholm kvalspelade för att ta steget upp i Sveriges högsta serie.

Kärvare tider

Skåne var att räkna med. Inte minst som intressanta spel i de absolut viktigaste matcherna. Idag präglas Superettan fotbollsodds knappast alls av Skåne. Kvar finns endast Trelleborgs FF. Helsingborg dras med ekonomiska problem och kämpar om att hålla sig kvar i allsvenskan. Landskrona befinner sig i division 1 medan Ängelholm kämpar på i division 2, där man möter andra klassiska skånestorheter som IFK Malmö, som en gång i tiden var Malmös förstalag och deltagit i spel i Europa, men har även många säsonger i allsvenskan och föregångsserier till superettan.

Malmö FF håller stilen och Trelleborg kämpar

Idag är det endast MFF som håller gammal god stil i allsvenskan, men för oss som älskar att följa superettan finns endast Trelleborgs FF och det går väl lite sisådär, där man får vara nöjd med en mittenplacering samtidigt som risken för att dras ned i kampen om kvalplatserna är överhängande.

Fortet Vångavallen

En gång i tiden var dock Vångavallen en plats som beredde många storlag svår ångest. Det var svårspelat och så sent som 2018 var TFF i allsvenskan, efter att ha varit ned och vänt i division 1 så sent som 2015. En serieseger som för övrigt säkrades mot Helsingborgslaget Eskilsminne IF och sedan följde två säsonger i superettan som kulminerade i kval mot Jönköping Södra, vilket gav en allsvensk plats 2018. Klubben var dock sedan länge ett rutinerat superettanlag och hade flera sejourer i allsvenskan bakom sig, där den första kom 1985 och den absolut bästa perioden i klubbens historia var under 1990-talet då man lyckades med konststycket att ta sig till UEFA-cupen.

Skrälleborg

Säsongen 1994/95 hackade sig Trelleborg förbi färöiska Götu i två inte alltför imponerande insatser och få trodde väl att äventyret skulle gå särskilt mycket längre när engelska Blackburn Rovers stod som motståndare i nästa omgång. Då med ett stjärnspäckat lag som kryllade av landslagsmän och internationella storspelare, såsom den engelske skyttekungen Alan Shearer. Rovers skulle samma säsong vinna hela Premier League, men att åka till Vångavallen visade sig betydligt tuffare än Old Trafford. Trelleborg – däremot – njöt för fulla muggar på Ewood Park, då man vann den första matchen med 1–0 efter mål av Fredrik Sandell. En seger som skapade stora rubriker i hela Europa och efter 2–2 hemma, så var avancemanget ett faktum. Skrälleborg var numera ett begrepp och man pressade dessutom italienska Lazio i följande omgång, där endast ett mål på övertid avgjorde dubbelmötet till Rom-klubbens fördel.

Bygga nytt och stanna kvar

Idag handlar det om att bygga på nytt efter uttåget från allsvenskan och att framförallt att inte falla igenom superettan till mörkret i division 1. En hel del talar för att den anrika föreningen kommer att klara uppgiften, men inget står skrivet i sten. Kampen kommer att bli hård säsongen ut. Men visst vore det märkligt med en superetta utan en skånsk klubb.

Inte mycket underifrån

Ja, om nu inte Helsingborg trillar ur allsvenskan igen. Även här kommer det handla om en fight ända in på målsnöret. Underifrån är det väl Torns IF - från lilla Stångby norr om Lund - som ligger bäst till tillsammans med klassiska Landskrona BOIS, men att avancera från division 1 till superettan är ett riktigt nålsöga och båda klubbarna befinner sig i mittenskiktet med hopp om att stabilisera sig på den övre halvan. Klubbar som Ljungskile SK, Skövde AIK, FC Trollhättan såväl som den lilla göteborgsklubben Utsiktens BK är nog alla starkare än Skåneklubbarna, åtminstone i dagsläget.

Skånederbyn

Skåne är kanske inte vad det en gång var i superettan, men Trelleborgs FF lär klara sig kvar och kanske få sällskap av Helsingborg nästa säsong, så visst finns det utsikter för Skånederbyn, även om Helsingborgsfansen knappast ser fram emot ett sådant scenario.

Utrikes

Undantagstillstånd förlängs efter massaker

Ett av offren begravs efter massakern i Santa Catarina Ixtahuacan,. Arkivbild.
Foto: Oliver de Ros/AP/TT
Utrikes
Utrikes Guatemala förlänger ett undantagstillstånd som råder i ett område där två grupper ur urbefolkningen strider om rättigheter. Undantagstillståndet infördes för en månad sedan efter att 13 personer dödats i en massaker.
PREMIUM

Konflikten mellan grupperna är över hundra år gammal, och rör bland annat tillgång till mark och vatten. Dispyten har fått en våldsam utveckling, och myndigheter befarar nya våldsdåd då grupperna är fortsatt beväpnade.

Förlängningen av undantagstillståndet en månad i Nahuala och Santa Catarina Ixtahuacan är nödvändig "för att bibehålla grundlagsstadgad ordning och säkerhet, samt att återfå kontrollen över området", meddelar regeringen.

I massakern lade sig ett beväpnat gäng i bakhåll och attackerade en grupp som kommit för att skörda majs. Bland dödsoffren fanns tre barn, vars kroppar skändades och brändes efter attacken.

En polis dödades i sammandrabbningar när regeringen beordrade 6 500 poliser för att återskapa ordning.

Fyra personer har hittills gripits, misstänkta för delaktighet i massakern.

Grim Berglund/TT

Utrikes

Macron i EU: Solidariteten är en styrka

Frankrikes president Emmanuel Macron talar i EU-parlamentet i Strasbourg.
Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT
Utrikes
Utrikes Orden är långa och många när Emmanuel Macron håller låda i EU-parlamentet om vårens franska ordförandeskap i ministerrådet.
Anhängarna gläds – men oroas också över allt för ambitiösa planer. Och kritikerna hugger hårt.
PREMIUM

Mycket Macron blev det, för den som följde presidentens framträdande i Strasbourg under onsdagen.

Först 30 minuters starttal, i stället för planerade 20. Sedan en rejäl replik i 40 minuter till. Och så ett avslutande inlägg på drygt 20 minuter.

Macron talade i vanlig ordning vackert om EU-samarbetet och den "liberala demokratin" som enligt honom visat sin styrka genom sitt sätt att klara coronapandemin med öppenhet och samarbete.

– Pandemin har visat att solidaritet inte är en svaghet, utan en styrka, sade Macron i Strasbourg.

Tidigt i talet utlovade han också ett starkt försvar för de rättsstatsprinciper som på senare år skapat tvister mellan EU-ledningen och främst Ungern och Polen.

– Vi kommer att tala om och försvara rättsstatsprinciperna vid varje tillfälle. Principerna är inget som hittats på i Bryssel. Det är resultatet av vår gemensamma historia, sade Macron.

Rätten till abort

Talet innehöll också en tydlig passning till EU-parlamentets nyvalda talman, maltesiska högerpolitikern Roberta Metsola, som kritiserats för att ha röstat nej i olika omröstningar till stöd för rätten till abort.

– 20 år efter vår stadga om grundläggande rättigheter, bland annat om avskaffandet av dödsstraff i hela unionen, önskar jag att vi kan uppdatera den, för att vara mer tydliga om att skydda miljön och erkänna rätten till abort, sade Macron.

Bland svenskarna i EU-parlamentet är L och C de varmaste anhängarna av Macron. Men de är inte odelat positiva.

– Som varm Europavän blir jag glad och inspirerad av att höra en europeisk ledare som är kristallklar när det gäller demokrati och skyddet för mänskliga fri- och rättigheter, säger Karin Karlsbro (L).

– Samtidigt vill Frankrike göra mycket mer på det sociala området, vilket går stick i stäv med hur vi ser det. Och det finns också en tendens till protektionism i franska regeringar, vilket är direkt Sverigefientligt, anser Abir Al-Sahlani (C).

Kampanjen i gång

Ännu skarpare kritik får Macron samtidigt från några av sina egna landsmän i parlamentet, som passar på att göra onsdagens debatt till ett inlägg i kampanjandet inför vårens franska presidentval.

– Ni leder en klimatdödande allians med Polen och Ungern, stöder naturgas för att rädda en konkursmässig kärnkraft, fräser Yannick Jadot, som är miljöpartiet EELV:s kandidat i presidentvalet.

– Ni lovar ett slut på sprickorna men lämnar Frankrike och Europa splittrat som aldrig förut, anser François-Xavier Bellamy, som ingår i kampanjledningen för högerpartiet Republikanernas presidentkandidat Valérie Pécresse.

Wiktor Nummelin/TT

EU-parlamentets nya talman Roberta Metsola lyssnar till onsdagens tal från Frankrikes president Emmanuel Macron.
EU-parlamentets nya talman Roberta Metsola lyssnar till onsdagens tal från Frankrikes president Emmanuel Macron.
Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT

FAKTA

Fakta: Ordförandeland i EU

EU:s ordförandeland har som främsta uppgift att leda ministerrådets möten och pågående förhandlingar med EU-parlamentet och EU-kommissionen. Samtliga ordinarie toppmöten hålls dock i Bryssel under ledning av rådets permanente ordförande, för närvarande Belgiens förre premiärminister Charles Michel.

Ordförandeskapet roterar mellan samtliga medlemsländer under ett halvår i taget. Så här ser listan ut under de närmaste åren:

2022: Frankrike (vår), Tjeckien (höst)

2023: Sverige (vår), Spanien (höst)

2024: Belgien (vår), Ungern (höst)

2025: Polen (vår), Danmark (höst)

2026: Cypern (vår), Irland (höst)

FAKTA

Fakta: Emmanuel Macron

Emmanuel Macron (född 1977) är Frankrikes president sedan maj 2017, då han tillträdde som landets yngste statschef sedan Napoleon-tiden.

Macron vann valet 2017 efter att ha besegrat ytterhögerns Marine Le Pen med 66 procent av rösterna mot 34 i den avgörande andra valomgången.

Macron är favorit till att bli omvald i årets presidentval, även om han ännu inte officiellt meddelat att han kandiderar. Mot sig har han främst återigen Le Pen, högerextreme debattören Éric Zemmour samt Valérie Pécresse från det traditionella högerpartiet Republikanerna (LR).

Presidenten är uppvuxen i Amiens i norra Frankrike, där han även träffade sin hustru Brigitte (född 1953) – som då var lärare på hans gymnasieskola.

Utrikes

Militärpolis i massiv insats i Rios kåkstäder

Militärpolis i kåkstaden Jacarezinho i Rio de Janeiro.
Foto: Silvia Izquierdo/AP/TT
Utrikes
Utrikes En stor polisinsats genomförs mot kriminella gäng i den brasilianska storstaden Rio de Janeiros kåkstäder. Drygt ett tusental poliser ingår i räderna, uppger militärpolis på sociala nätverk.
PREMIUM

"Delstaten Rios regering har börjat återta kontroll över området Jacarezinho. Även närliggande områden kommer att ockuperas", enligt militärpolisen som också visade bilder på beväpnade patruller.

Kriminella grupper och knarksyndikat kontrollerar stora delar av de favelas – kåkstäder – som ligger belägna utefter Rio de Janeiros sluttningar. I Jacarezinho anses gruppen Comando vermelho – Röda kommandot – ha den verkliga makten.

Polis och militärpolis har tidigare gått in i kåkstäder, ibland med förödande resultat. Minst 28 personer dödades i en räd i Jacarezinho i maj förra året, och polis anklagades då för att ha använt övervåld och utfört summariska avrättningar. FN har krävt att fallen utreds av åklagare.

President Jair Bolsonaro, med politisk hemvist på högerkanten, har sagt att ett av hans främsta mål är att bekämpa brottslighet i Brasilien.

Rättad: I en tidigare version av texten fick översättningen av Comando vermelho fel färg.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL