Utrikes

Covidprotester kan ge skjuts åt ytterhöger

Herbert Kickl har tagit klivet ut i rampljuset, efter att under flera år hållit sig i bakgrunden. Nu försöker FPÖ:s nye partiledare mobilisera i coronafrågan. Arkivbild.
Foto: Kay Nietfeld/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett guldläge kan ha uppstått för Österrikes ytterhöger FPÖ och ledaren Herbert Kickl. När regeringen tar i med hårdhandskarna mot covid-19 ordnar FPÖ protester och kallar vaccintvånget diktatoriskt.
– Kickl försöker samla anti-vaxxare, säger statsvetaren Reinhard Heinish.
PREMIUM

Centrala Wien fylldes av en brokig samling människor förra söndagen – allt från barnfamiljer till högerextremister – som gav sig ut för att visa sitt missnöje med Österrikes politiska ledning.

Dagarna innan stod det klart att koalitionsregeringen mellan konservativa ÖVP och De gröna beslutat att införa en landsomfattande lockdown i minst 10 dagar, samt obligatorisk covidvaccinering från början av nästa år.

Flera av manifestationerna arrangerades av högerpopulistiska partiet FPÖ, vars partiledare Herbert Kickl var tydlig med sina åsikter om de nya åtgärderna.

"Med det vaccinationstvång som i dag meddelats kliver regeringen långt över en gräns, den kastar grunden för hela vår författning överbord och för oss med berått mod in i en diktatur", sade han i ett uttalande.

"Desperation"

Tusentals personer har deltagit i protester även den här helgen. De starka reaktionerna bland österrikare har flera skäl, förklarar Reinhard Heinisch, professor i statsvetenskap vid universitetet i Salzburg. Ett är att regeringsföreträdare tidigare sagt att pandemin är över, åtminstone för vaccinerade.

– Jag tror det finns både frustration och desperation i olika delar av befolkningen. En stor grupp människor är arga för att de känner att nuvarande situation borde ha kunnat undvikas. De har gjort allt man begärt av dem, ändå har vi samma läge igen, och de klandrar delvis regeringen för detta.

Ett annat är att det finns en stor grupp människor som ifrågasätter åtgärderna som sådana. På deras sida står Herbert Kickl, som har gjort sig känd som en skarp kritiker av det han kallar regeringens "lögner" och "katastrofala coronastrategi".

Skapat slogans

Kickl har bland annat utmanat munskyddsplikten och ifrågasatt vaccinet. Han har förordat alternativa behandlingsmetoder, som läkemedel mot parasiter och D-vitamin. Han har talat sig varm för folkets rätt till frihet och mot den "tvångsregim" han anser att regeringen står för.

Att Kickl uttrycker sig i hårda ordalag är österrikarna vana vid. Hans ofta bryska spel med ord har präglat hela den politiska karriären. Han var tidigare talskrivare till Jörg Haider – mannen som under 1990-talet ledde FPÖ i en mer radikal riktning. Kickl är också kreatören bakom flera av partiets slagkraftiga men kontroversiella valslogans.

Språkbruket har ofta kallats antisemitiskt och islamofobiskt. När Kickl var inrikesminister i koalitionsregeringen mellan FPÖ och ÖVP döpte han om mottagningsenheter för flyktingar till "utresecentrum". Han sade också att flyktingar bör "koncentreras" till en ort – ett ordval många kopplade ihop med nazityskt vokabulär.

"Ett språkrör"

Kickl beskrivs samtidigt som strategisk, intellektuell och som "hjärnan" inom FPÖ. Från att ha verkat mer i skymundan tog han tidigare i somras ett stort kliv framåt och blev partiledare. Och som den strateg han är försöker han nu mobilisera i coronafrågan och kallar sig själv "ett språkrör" för alla som känner samma oro som han själv.

Det är dessutom inte bara pandemin som skakar Österrike. I oktober framkom att landets förbundskansler Sebastian Kurz (ÖVP) misstänks för inblandning i en korruptionshärva, vilket ledde till hans avgång.

Missnöjet kring och kritiken mot allt detta sammantaget kan gynna Kickl och FPÖ, tror Reinhard Heinisch.

– FPÖ kommer dra nytta av detta, om de spelar sina kort rätt, konstaterar han.

Erika Nekham/TT

Tiotusentals människor samlades för demonstrationer i centrala Wien söndagen den 21 november, efter beskedet om regeringens nya pandemiåtgärder. Arkivbild.
Tiotusentals människor samlades för demonstrationer i centrala Wien söndagen den 21 november, efter beskedet om regeringens nya pandemiåtgärder. Arkivbild.
Foto: Lisa Leutner/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Kickl som inrikesminister

Under Herbert Kickls tid som inrikesminister (2017–2019) och ansvarig för bland annat landets polis och författningsskydd var han inblandad i en rad uppseendeväckande händelser.

I februari 2018 genomfördes en razzia på BVT, en av landets säkerhetstjänster, med märkliga ingredienser. Exempelvis ägnade sig insatsgruppen som utförde razzian vanligtvis åt gatukriminalitet och dess ledare var politiskt aktiv inom FPÖ. Dessutom beslagtogs material från en BVT-anställd som granskade den högerextremistiska miljön i landet, och som inte alls hade med de officiella misstankarna bakom razzian att göra. Razzian visade sig vid senare granskningar strida mot lagen och påverkade Österrikes relation till andra länders säkerhetstjänster.

Senare samma år framkom att inrikesdepartementet ville begränsa informationen till vissa medier som ansågs rapportera för kritiskt om inrikesdepartementets och polisens verksamhet. Departementet förklarade sig med att detta rörde sig om ett förslag och inte en order, och att det inte kom från Kickl utan från hans presschef.

Sommaren 2019 kunde tidningen Kurier avslöja att det under Kickls tid på inrikesdepartementet i hemlighet inrättats en särskild polisstyrka vars uppdrag var att skydda i första hand regeringens FPÖ-ministrar. Medarbetarna inom styrkan hade också kopplingar till partiet.

Källa: Profil, Kurier, m.fl.

FAKTA

Fakta: FPÖ och Herbert Kickl

FPÖ står för Freiheitliche Partei Österreichs (Österrikes frihetliga parti) och grundades 1955 av tidigare nazister.

Från att ha haft en mer liberal profil togs partiet under 1980-talet i en mer högerradikal och populistisk riktning av dåvarande partiledaren Jörg Haider.

2005 tog Heinz-Christian Strache över partiledarposten. Efter valet 2017 bildade FPÖ regering tillsammans med konservativa konservativa partiet ÖVP. Flera tunga departement viktes åt FPÖ, som inrikes- försvars- och utrikesdepartementen.

I maj 2019 avgick Strache till följd av den så kallade Ibiza-affären och regeringssamarbetet sprack.

Herbert Kickl föddes 1968 i delstaten Kärnten i Österrike. Han studerade senare filosofi och historia vid universitetet i Wien, men tog aldrig ut någon examen. Under 1990-talet började han arbeta nära Jörg Haider.

2005 blev han partisekreterare för FPÖ. 2017 blev han inrikesminister. I våras valdes Herbert Kickl till ny FPÖ-ledare.

Utrikes

Hjälpplan har landat på vulkandrabbade Tonga

Ett av den nyzeeländska försvarsmaktens Herkulesplan strax innan start med förnödenheter till den vulkandrabbade önationen Tonga.
Foto: Nya Zeelands försvarsmakt/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Fem dagar efter att undervattensvulkanen Hunga fick sitt förödande utbrott har två militärplan med hjälp landat på önationen Tonga i Stilla havet.

Det är myndigheterna i Nya Zeeland och Australien som tidigare under torsdagen meddelade att planen var på väg och väntades landa några timmar senare.

Vid utbrottet kastades oerhörda mängder aska upp i atmosfären, vilket stoppade alla flyg i området. Nu har askan sopats undan så att Tongas stora flygplats kan ta emot hjälp.

Utrikes

Hackerattack mot Röda Korset

Internationella rödakorsfederationen har utsatts för en cyberattack. Arkivbild.
Foto: Salvatore Di Nolfi/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Internationella rödakorsfederationen (ICRC) har drabbats av en hackerattack, meddelar organisationen.

Hackarna har kommit över personlig information om över 515 000 personer, "extremt sårbara människor, varav många flytt från konflikter", uppger ICRC i ett uttalande.

Intrånget skedde hos ett externt it-bolag i Schweiz som ICRC anlitar för att lagra data. Det är oklart vem som ligger bakom intrånget, men ingen information ska ha läckt ut och finnas allmänt tillgänglig.

Som följd av attacken har ICRC tillfälligt tvingats stänga ner ett program som arbetar med att återförena familjer som splittrats av krig och konflikter.

ICRC:s generaldirektör Robert Mardini uppmanar de ansvariga för attacken att nu "göra det rätta".

– Dela, sälj eller läck inte den här informationen. Era handlingar kan bara skada de som redan gått igenom ofattbart lidande.

Utrikes

HD nobbar Trump – kongressen kan få handlingar

USA:s tidigare president Donald Trump. Arkivbild.
Foto: Ross D. Franklin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Högsta domstolen i USA avvisar den tidigare presidenten Donald Trumps krav på sekretess av de dokument som ett kongressutskott begärt ut till utredningen om händelserna den 6 januari förra året då Kapitolium stormades.
PREMIUM

Det rör sig om arkiverade dokument på cirka 770 sidor med anteckningar från expresidentens närmaste medarbetare, promemorior till Vita husets pressekreterare och utkast till det tal som den dåvarande presidenten höll strax innan det som utvecklades till en stormning av kongressen i USA.

Kongressen vill granska om talet och förberedelserna kan ha haft en betydelse när Trumpanhängare tog sig förbi säkerhetsvakter och trängde in i Kapitolium. Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

I och med Högsta domstolens besked finns det inga rättsliga hinder för att överlämna dokumenten till kongressutskottet.

Endast en av HD:s nio domare, konservative Clarence Thomas, röstade enligt Trumps krav på att dokumenten inte ska ges till kongresskommittén.

Samtliga övriga domare – även de tre konservativa som Trump själv nominerade under sin presidentperiod – röstade för att utskottet ska få tillgång till handlingarna.

Beskedet från Högsta domstolen innebär att den följer en appellationsdomstols tidigare utslag om att Donald Trump inte kan kräva att dokumentet stoppas från att ges till kongressutskottet.

FAKTA

Bakgrund: Stormningen av Kapitolium

Den 6 januari 2021 samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nästa president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte presidenten höll under parollen "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade han bland annat.

Några hundra personer tog honom på orden. Protesterna övergick till våld när de stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i den demokratiska talmannen Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Minst fem människor, varav en polis, miste livet i samband med våldsamheterna.

Utrikes

Biden varnar Ryssland för förluster i Ukraina

President Joe Biden håller presskonferens.
Foto: Susan Walsh/AP/TT
Utrikes
Utrikes Utmaningar och framgångar.
Så ville Joe Biden summera sitt första år som USA:s president.
Men Ukrainakrisen kom att prägla delar av presskonferensen. Och Biden varnade Ryssland och president Vladimir Putin för att anfalla Ukraina.
PREMIUM

Första frågorna till president Biden gällde amerikansk inrikespolitik och ekonomi.

Men sedan brände det till, när Biden pressades över utvecklingen i Ukrainakonflikten och den ryske presidentens nästa drag:

– Jag är inte så säker på att han vet vad han ska göra. Min gissning är att han kommer att ta sig in (med ryska trupper). Han måste göra någonting, han måste försöka hitta sin plats i världen mellan Kina och väst.

Medveten om risker

Biden sade också att han talat två gånger med Putin den senaste månaden, och att den ryske presidenten var väl införstådd med konsekvenserna vid en invasion.

– Det kommer att bli en katastrof för Ryssland om landet invaderar Ukraina, sade Biden.

Han varnade för att en invasion skulle få stora kostnader för Ryssland, inte minst i mänskliga förluster.

– Jag tror inte att Rysslands president Vladimir Putin vill ha ett fullskaligt krig. Men han vill testa Nato och USA.

President Biden fick också frågan om USA:s kommande drag i konflikten om Ukraina, och om hotet om sanktioner mot Kreml och Vladimir Putin är tillräckliga.

– Ni har inte sett liknande sanktioner tidigare. Priset kommer att bli mycket högt, varnade Biden.

Biden utvecklade senare sina tankar om Moskvas försök att splittra militäralliansen Nato.

– Det är viktigt att hålla samman Nato när vi rör oss framåt, för det finns motsättningar, erkände Biden.

Fler jobb – men högre priser

Presidenten tog inte emot i det vanliga pressrummet i Vita huset. I stället valde han ett mer pompös inramning, med två fanor och en guldbrokad bakom sig och en kristallkrona över huvudet i festsalen East room; och han inledde med en redogörelse för läget i landet.

Fler jobb har skapats, arbetslösheten är låg, men priserna har skenat iväg med hög inflation, konstaterade presidenten.

Sedan förvandlades inledningen av presskonferensen till ett försvarstal för de enorma reformförslag som kallas "Build back better", men som mött hårdnackat motstånd från ett par demokrater på högerkanten.

– Jag hoppas ändå att få igenom stora bitar av förslagen.

Storsatsning med problem

Bidens och hans regering vill satsa två biljoner dollar på exempelvis barnomsorg, utbildning – och grön energiomställning, som stött på patrull i senaten.

Samtidigt som presskonferensen pågick rasade en utdragen debatt i kongressen om Bidens förslag om att ändra kongressens röstregler i ett försök att få igenom sina förslag.

– Jag är en obotlig optimist, svarade Biden på frågan om svårigheterna i kongressen.

Men han påstod sig vara förvånad över det massiva motståndet från Republikanerna.

Ovanlig presskonferens

Det var Bidens första enskilda presskonferens i Vita Huset sedan i mars 2021. Presidenten har mötts av kritik från medier i USA för att, trots löften om en öppenhet mot media, ha hållit långt färre sådana framträdanden än sina företrädare.

Bidens stab påpekar dock att presidenten i stället väldigt ofta svarar på frågor under mindre formella sammanhang.

Grim Berglund/TT

President Joe Biden lyssnar till frågor under onsdagens presskonferens i East room i Vita huset.
President Joe Biden lyssnar till frågor under onsdagens presskonferens i East room i Vita huset.
Foto: Susan Walsh/AP/TT

Utrikes

Prins Andrew stänger konton på sociala medier

Storbritanniens prins Andrew drar ur pluggen för sina sociala medier
Foto: Neil Hall/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Storbritanniens prins Andrew har stängt sina konton på social medier.

På Twitter får man upp ett meddelande om att kontot inte finns, och likadant är det på Youtube. Hans Instagramkonto finns kvar, men har gjorts privat. Enligt brittiska medier har innehållet tagits bort även där.

Förra veckan meddelade det brittiska hovet att den 61-årige prinsen avsade sig sina militära titlar och kungliga beskyddarskap. Anledningen är den rättegång angående sexuella övergrepp där prinsen står anklagad för att 2001 ha våldtagit en då 17-årig flicka.

Prins Andrew nekar till alla anklagelser om övergrepp.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Utrikes

Blinken i Kiev manar till enighet mot Ryssland

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tar emot USA:s utrikesminister Antony Blinken (höger).
Foto: Alex Brandon/Pool via AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s utrikesminister Antony Blinken uppmanar Ryssland att välja fredens väg, och vädjar till allierade om enad front i konflikten om östra Ukraina.
Utspelen kom under en blixtvisit i Kiev.
PREMIUM

Blinken träffade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på onsdagen, för att sedan fortsätta till Berlin och samtal med Frankrike, Tyskland och Storbritannien under torsdagen.

Redan på onsdagskvällen träffade Blinken EU:s utrikeschef Josep Borell, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och en representant för Polen, som för närvarande är ordförande i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Konsultationerna genomförs inför det hastigt påkallade mötet mellan Blinken och den ryske utrikesministern Sergej Lavrov i Genève på fredag.

Tufft inför samtal

Tongångarna från både Moskva och Washington är tuffa inför förhandlingen. Ryssland fortsätter att kräva skriftligt på att militäralliansen Nato inte expanderar i före detta Sovjetrepubliker såsom till exempel Ukraina.

Dessutom meddelar Moskva att en större militärövning ska genomföras i Belarus, som är Ukrainas granne i norr.

Blinkens svar var tydligt i Kiev: något skrivet löfte om Natobegränsningar är inte aktuellt. Dessutom skickar USA 200 miljoner dollar, omkring 1,8 miljarder kronor, i militärt stöd till Ukraina.

– Vår styrka beror på om vi kan behålla vår enighet, vilket inbegriper enighet med Ukraina, sade Blinken efter mötet med Zelenskyj.

– Jag tror att Moskvas mål är att så split mellan och inom våra länder. Vi får och kommer inte att tillåta det, fortsatte Blinken och underströk vikten av att konflikten löses diplomatiskt och fredligt.

"Invasion inte aktuell"

USA:s utrikesminister hänvisade samtidigt till att det finns över 100 000 ryska soldater nära Ukrainas gräns, och att antalet "kan fördubblas med kort varsel".

Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov upprepade på onsdagen Moskvas hållning: någon invasion av Ukraina är inte aktuell. Men allt annat än ett "vattentätt" löfte om säkerhetsgarantier från Nato – inklusive ett löfte om att hålla sig borta från Ukraina – är oacceptabelt för Kreml.

Utrikes

Säkerhetsstyrka skadad av bussbomb i Syrien

Byggnader som attackerats av regeringsstyrkor i Daraa i Syrien. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Minst tolv personer i Syriens säkerhetsstyrka skadades när en bomb exploderade i en polisbuss i provinsen Daraa.

Uppgiften kommer från den statliga nyhetsbyrån Sana, och har inte bekräftats av oberoende källor.

Dådet utfördes nära orten Jisr Saida, och bomben orsakade bara lättare skador enligt Sana.

Provinsen Daraa, och staden med samma namn, såg ursprunget till de fredliga, regimkritiska, protester som inleddes 2011 och som sedan mynnade ut i landets brutala inbördeskrig. Den hårdföra regimen i Damaskus återtog kontrollen i stora delar av Daraa 2018, med slutstrider mot oppositionella i samband med den ryskledda uppgörelse 2021 som ledde till vapenstillestånd.

Uppgifter om flera attacker mot säkerhetsstyrkor har rapporterats av Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som bevakar utvecklingen i Syrien från Storbritannien.

Enligt SOHR har 16 personer dödats i ett 20-tal attacker sedan årsskiftet.

Utrikes

Dödsfall vid nya protester i Sudan

En man bevakar en av de uppbyggda barrikaderna i Sudan, här i Khartum på tisdagen.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Protesterna mot militärjuntan i Sudan har krävt ytterligare dödsoffer. Minst en person sköts till döds vid protester i Omdurman nära huvudstaden Khartum, uppger regimkritiska läkare.

Dödsskjutningen skedde när säkerhetsstyrkor tog bort barrikader som demonstranter byggt på gatorna i protest mot att minst sju personer dödades under protester i måndags.

Sedan oktober i fjol, när en militärjunta tog över styret i en kupp, har över 70 personer dödats i samband med protester mot kuppledarna.

Läget har varit instabilt i Sudan den långvarige auktoritäre härskaren Omar al-Bashir tvingades från makten 2019. Läget förvärrades än mer när premiärminister Abdalla Hamdok avgick två dagar in på det här året.

Under onsdagen anlände två diplomatiska sändebud från USA till Sudan för att försöka hitta en lösning på krisen.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL