Opinion

Trafikverket inte SJ ansvarigt

Opinion
Opinion

Rättelse: I fredagens huvudledare pekades SJ ut som ansvarig för högtalarutropen på järnvägsstationerna, en service som skall upphöra. Det var fel påpekar SJ:s pressavdelning och jag beklagar att jag inte noterat att det var Trafikverket som var ansvarigt.

Järnvägssystemet är idag så uppdelat på olika bolag att det skapar oreda. SJ kör tågen, Trafikverket ansvarar för spår, skyltar och högtalare medan Jernhusen äger stationsbyggnaderna. Till råga på allt är det ett separat statligt bolag, Green Cargo, som kör godstrafiken och Euromaint, ett tidigare av SJ ägt bolag som sköter underhåll av tågen, numera spanskägt efter att ha ägts av riskkapitalbolag. Väl många kockar inblandade för att anspela på ett känt uttryck. Det fick jag och ett femtontal passagerare uppleva en snökall vinter för några år sedan på centralen i Nyköping då all södergående tågtrafik var inställd på grund av en brand. Efter en stund kom en väktare och körde ut oss eftersom han jobbade åt Jernhusen som ägde stationshuset och SJ som körde tågen inte kunde hålla stationen öppen i väntan på att ersättningsbussar skulle komma om någon timma. Men detta är ett sidospår. Texten i ledaren var rent principiell, att höga chefer både i offentliga verksamheter och näringslivet skickar fram underhuggare att svara på kritiska frågor. SJ skall inte lastas för Trafikverkets felbedömning och bristande kommunikation när det gäller slopade stationsutrop som bland annat drabbar synskadade. Senaste beskedet är att de slopade stationsutropen skjuts på framtiden, bäst vore förstås att behålla dem.

Lars J Eriksson

Opinion

Elsparkcyklar skulle haft parkering från början

Opinion
Opinion

Malmös kommunalråd Andreas Schönström glädjer sig åt ett regeringsförslag om att det kan bli förbjudet att parkera elsparkcyklar där det inte finns ställ. Det vore välkommet om det blev så, inte minst för att undvika olyckor. Risken för synskadade har till exempel uppmärksammats tidigare.

Elsparkcyklarna har hanterats konstigt från uthyrarnas sida. Tanken på man ska kunna slänga en tung maskin där man står är ett feltänk. Hade cyklarna lanserats som något man kan köra från en parkering till en annan hade det sannolikt inte blivit kontroversiellt från början. Hade cyklister slängt sin cykel på trottoaren och gått därifrån när turen var slut hade vanliga cyklar också irriterat.

I mitt område är det under sommarhalvåret mycket elsparkcyklar, som ofta körs av yngre personer, gärna snabbt och flera på varje fordon. Jag är snarare imponerad över att det inte sker fler olyckor än det gör, både där förare och fotgängare, även om det är tråkigt att Skåne ligger i ”olyckstoppen” för sparkcyklar.

Det finns inrutade zoner att ställa dem i, men man kan misstänka att grejen med att slänga dem på trottaren ingår i roligheten för vissa som hyr elsparkcykel. Annars är det svårt att förklara unga användarnas förkärlek för det. Det är kul att retas när man är ung.

Företagen har fått många möjligheter att styra upp hur cyklarna hanteras, men misslyckats eller valt bort problemlösning och då får man tyvärr lösa det uppifrån.

Opinion

Därför är kryptovaluta dålig idé för kommuner

Opinion
Opinion

Ett av de märkligare förslagen från skånsk kommunpolitik är att en kommun skulle kunna investera en del av sina pengar i kryptovaluta som Bitcoin. Intresset för krypto har nått nästan sektliknande dimensioner och det är begripligt att tanken om snabba pengar lockar privatpersoner. I bästa fall är kryptovaluta gratis pengar, men risknivån gör det föga lämpat för organisationer som kommuner att spekulera i.

Det är svårt att se varför en verksamhet som en kommun skulle vilja ägna sig åt en ekonomisk spekulation som kräver påpasslighet och specialkunskaper. Kryptovalutan påverkas av börsens rörelser och dess förespråkare menar att man kan sitta lugnt i båten när den sjunker som de gjort under de senaste månaderna då kryptovaluta halkat ner på den lägsta nivån på tio år och lita på att den ökar i värde igen.

Att en kommuns tillgångar i bitcoin skulle kunna falla med 40 procent lär dock orsaka oro, oavsett hur det är med den saken. Om en kommun investerar i krypto kommer de att behöva svara på frågor från oroliga medborgare som läst rubriker om värdeminskningar och som undrar om kommunen är barskrapad. Det är nog ingen större risk att skånska kommuner börjar spekulera i hypoteser och påhittade valutor. Men det skadar inte att påminna sig om varför det är en dålig idé. Det skapar helt enkelt inte förtroende i relationen med medborgarna.

Opinion

Livskvalitet

STOCKHOLM 20200930Björn Natthiko Lindeblad är aktuell med boken “Jag kan ha fel och andra visdomar från mitt liv som buddhistmunk”Foto: Claudio Bresciani / TT / Kod 10090
Foto: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion

Efter buddistmunken Björn Natthiko Lindeblads planerade död har diskussionen om dödshjälp fått ny fart i Sverige. Inga av de politiska partierna är i nuläget för dödshjälp, men många privatpersoner är positivt inställda, inte minst om de sett anhöriga vars lidande gjorde deras död mindre värdig än de önskat sig. Partiernas tveksamhet är begriplig: det är en känslig fråga.

Det inte minst eftersom diskussionen ofta hamnar på samma för Sverige irrelevanta nivå. Man tittar på en skräckkabinettsversion av dödshjälp som används som ett smidigt sätt att göra sig av med för samhället oönskade individer. I den versionen diskuterar man vad som händer om Sverige tillåter att kortvarigt deprimerade personer ber om dödshjälp istället för psykologhjälp, eller en genomrutten anhörig till en funktionsvarierad person föreslår att hen ska be om dödshjälp för att inte ”ligga till last”.

Detta i Landet Lagom, där vuxna människor inte ens är betrodda med att köpa en flaska bordsvin på ICA. När läste man senast en rubrik i en svensk tidning om ett ifrågasatt människovärde hos en funktionsvarierad eller om det verkligen är lönt att deprimerade får gå i terapi för skattebetalarnas pengar? Sannolikheten att just Sverige ska tillåta en extra radikal form av eutanasi, där det räcker med att uttrycka ett önskemål om att ända sitt liv för att det ska beviljas, är i princip noll.

Det är betydligt mer sannolikt att Sverige skulle börja med en så restriktiv tolkning att det nästan skulle bli omöjligt att få det beviljat och gömma det i en snårskog av regelkrångel och administration. Kanske är det gott så. Om man ser att systemet är till för de som drabbats av ett obotligt lidande som de inte ser något slut på kanske beröringsskräcken minskar. Då kan de få som inte ser någon annan utväg sluta sitt liv som Björn Lindeblad: omgiven av kärlek och trygghet, på sina egna villkor.

I nuläget diskuterar vi en form av dödshjälp som Sverige aldrig kommer att införa och i princip ingen kommer att vara för. Martina Jarminder

Opinion

Mer ankdamm i Hörbypolitiken, tack

Gräsandsfamilj
Foto: Sergei Grits
Opinion
Opinion

För tre år sedan fick Hörbybon Gunilla Kronbäck ja till ett medborgarförslag om att bygga nya ankhus för änderna i Hörbyån. När Kronbäck flyttade till kommunen för 20 år sedan gladde hon sig åt de många gräsänderna, men antalet minskade som en följd av att ankhusen vandaliserats och gjort ungarna till måltavlor för rovfåglar.

Hon lade ett förslag om nya ankhus, fick ja och lämnade över material till kommunen, eftersom tekniska nämnden satt som villkor att det inte fick kosta kommunen något, vilket i sig är rätt konstigt. Sedan dess har inget hänt. Politiker hänvisar till tjänstemän och vice versa.

Det är inte ett gräsandsproblem, utan ett trygghetsprobem. Man måste kunna lita på beslutsfattare och tjänstemän och medborgarna måste känna att det lönar sig att engagera sig i sin närmiljö. Den lokala demokratin måste fungera i praktiken och den som vänder sig till kommunen med frågor måste kunna få bra svar. Ingen har velat veta av Kronbäcks ankhus efter beslutet att bygga dem. Så urholkar man förtroendet för lokal demokrati.

Peter Siilak, samhällsbyggnadschef i Hörby kommun frågar vad han har med saken att göra och menar att det inte är hans bekymmer. Självklart är det det. Alla chefer i en kommun har ansvar för att medborgarna ska känna sig som en del av en sund fungerande lokal demokrati och organisation, där man håller sina löften och medborgarnas synpunkter är viktiga.

Sverigedemokraternas Anders Hansson säger att beslutet som tekniska nämnden tog är jättekonstigt, eftersom man lägger ansvaret för bygget på Gunilla Kronbäck. Det har han rätt i. Vandalisering och återställning borde vara en fråga som intresserar kommunen mer än så.

Hansson lovar nu att man ska försöka hitta materialet som Gunilla Kronbäck har lämnat in, så ankhusen kanske kan byggas, även om han säger att han inte kan lova något. Men Hörby har redan lovat Gunilla Kronbäck att bygga ankhus. Det är det som ja till ett medborgarförslag innebär. Dags att hålla det löftet.

Martina Jarminder

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Utrikes

Katalonien slopar covidbevis

Inget covidbevis behövs från och med fredag för att gå på restaurang, bar eller gym i Katalonien. Arkivbild.
Foto: Emilio Morenatti/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Spanska Katalonien slopar kravet på covidbevis för att få besöka restauranger, barer och gym, meddelar regionregeringen. Experter bedömer att covidbevis är ineffektivt när det gäller att hejda smittspridningen av omikron.

En stor del av befolkningen riskerar att smittas av virusvarianten oavsett om de är vaccinerade eller redan haft covid-19, enligt en expertkommitté.

Kravet på covidbevis, som infördes i november, slopas från och med fredag.

Katalonien har slopat coronarestriktionerna successivt. Den restriktion som återstår nu gäller nattlivet, som är fortsatt nerstängt.

Över 90 procent av Spaniens befolkning över 12 år är fullvaccinerad mot covid-19.

Inrikes

FHM: Inget vaccin till barn mellan fem och elva

Britta Björkholm, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten vid torsdagens presskonferens.
Foto: Marko Säävälä/TT
Inrikes
Inrikes Smittspridningen i Sverige är fortsatt mycket hög, meddelar Folkhälsomyndigheten som uppmanar alla att följa rekommendationerna. Däremot rekommenderas ingen allmän vaccination för barn i åldern fem till elva år.

Folkhälsomyndigheten bedömer att den medicinska nyttan av två doser vaccin mot covid-19 för barn mellan fem och elva år i nuläget är liten.

– Det här gäller för nu, men kan komma att förändras om kunskapsläget ändras i den riktningen, säger Britta Björkholm, avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten på dagens myndighetsgemensamma presskonferens om covid-19.

Dramatisk ökning

Av de 588 000 personer som testade sig för covid-19 vecka tre var 42 procent positiva. Det är en dramatisk ökning av andelen positiva de senaste veckorna efter omikronvariantens intåg, enligt Britta Björkholm.

Hon säger att antalet intagna på iva är relativt stabilt men att risken att bli så sjuk att man behöver intensivvård är högre som ovaccinerad.

– Av de nya iva-fallen vecka tre var 58 procent ovaccinerade.

Nästan 2 000 personer vårdas nu på iva eller i slutenvård för covid-19.

– Det är en hög nivå som vi nu ligger på. Det är ett väldigt ansträngt läge vi har på sjukhusen, säger Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen.

Ansträngt läge

Bland regionerna är det två regioner som rapporterar allvarlig påverkan av covid-19, medan 13 regioner rapporterar en betydande påverkan. På kort sikt bedömer alla regioner att det blir en försämring, enligt Iréne Nilsson Carlsson.

Svante Werger, särskild rådgivare, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, säger att landets samhällskritiska verksamheter visserligen är ansträngda men fungerar.

– Den bild vi har är att det är ansträng främst på grund av stor personalfrånvaro. Man behöver prioritera hårt och beordrar också övertid för personal som är på plats. Den samlade bilden är att som helhet fungerar det allra viktigaste.

Han tillägger att lättnaderna i karantänsbestämmelserna som infördes förra veckan har lättat på trycket i verksamheterna.

På onsdagen meddelade regeringen och Folkhälsomyndigheten att de nuvarande smittskyddsåtgärderna kan börja avvecklas från den 9 februari, om inget oförutsett inträffar.

– Vi återkommer om det i början på nästa vecka, säger Britta Björkholm.

Vaccinläget

Hittills har 7 550 199 personer (tolv år och äldre) fått två vaccindoser mot covid-19, baserat på vad regionerna har rapporterat in till det nationella vaccinationsregistret. Det motsvarar 83,6 procent av befolkningen i åldersgruppen tolv år och äldre.

3 770 192 personer, 18 år och äldre, har fått en tredje dos, vilket motsvarar 45,4 procent av befolkningen i den åldersgruppen.

Så här långt har sammanlagt 15 778 smittade personer avlidit under pandemin.

Ekonomi

Jätteskjuts inom USA:s ekonomi

Nya BNP-siffror har redovisats gällande USA:s ekonomi. Arkivbild.
Foto: Yuki Iwamura/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den amerikanska BNP-tillväxten sköt i höjden under fjärde kvartalet. 6,9 procents tillväxt var betydligt högre än analytikernas genomsnittliga förväntningar som låg på 5,5 procent, enligt en Bloombergenkät.

För helåret 2021 blev tillväxten 5,7 procent.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL