Höör

Stal verktyg från uthus

Verktyg stals ur ett uthus i Tjörnarp.
Foto: Mons Brunius/TT
Höör
TJÖRNARP
PREMIUM

Vid ett inbrott i ett uthus i Tjörnarpstrakten i veckan som gick stals diverse byggverktyg, bland annat en klyvsåg och ett batteri till en dyckertpistol.

Höör

City Gross i Höör: ”Dramatisk ökning av onlinebeställningar”

Ylva Prellner, butiksmedarbetare står och lägger in varor i matkassar som snart ska komma hem till kundernas kylskåp och skafferier.
Foto: Noah O'Rourke Drevfjäll
Höör
Höör Omikron-varianten härjar just nu i samhället. Allt fler blir sjuka och sätter sig själva i karantän. En effekt av detta har blivit att City Gross i Höör belamrats av onlinebeställningar.

Pandemin håller fortsatt Skåne i ett järngrepp. Hemmajobbande, karantän och sjuka barn. Det är bara förnamnet på de utmaningar som skåningarna står inför. Håkan Olsson, butikschef på City Gross i Höör har noterat att allt fler valt att beställa sin mat online.

– Det är en dramatisk ökning av onlinebeställningar i januari. Det har accelererat dag för dag i beställningarna. Det blir mycket karantänhandling just nu. När man tidigare kanske hämtade sina kassar på eftermiddagen eller kvällen så hämtar kunderna nu ofta mitt på dagen, säger Håkan Olsson, butikschef.

Systemet ser ut som lyder; kunden går in på e-handelsbutiken, antingen via dator eller mobiltelefon och handlar där sina varor som sedan plockas ned i kassar av personal på City Gross. En av personerna som sköter allt detta är Ylva Prellner, butiksmedarbetare.

Det blir många kassar per dag som Ylva Prellner packar och skickar ut till kunderna. Rummet som man ser är, enligt personalen, ”tomt” jämfört med vad det brukar vara.
Foto: Noah O'Rourke Drevfjäll

– Det som jag har märkt är att det blir betydligt mycket mer godis i påsarna under veckorna. Det kanske man behöver under karantänen. Men också att det lagas mycket mer mat i hemmen, det märks också, säger Ylva Prellner.

Snittet för en matkasse som säljs i Höör är 1 200 kronor. Alltså storhandlas det en hel del, något Håkan Olsson ser positivt på.

Håkan Olsson, butikschef City Gross i Höör.
Foto: Noah O'Rourke Drevfjäll

– Vi försöker att uppmuntra våra kunder att handla via våra E-tjänster. Det blir dels säkrare för våra kunder, och för oss som jobbar. Vi har blivit klassade som samhällskritisk verksamhet, så det blir ju inte bra om vi får in smitta bland personalen, säger Olsson.

Det som har gjorts för att kunderna ska lockas till att handla mer av sina varor online är lite olika saker, ibland tas plockavgiften bort, och ibland dras några kronor av vid köp över 700 kronor.

– Det är några konkreta saker som vi har gjort för att minska antalet kunder i butiken. En sak som är bra är att vi har en stor butik, det blir inte så trångt här inne. Vi kan röra oss tryggt utan att riskera smittspridning, säger Olsson.

Några kunder som var på plats tidigt under lördagsförmiddagen var paret Lars-Göran Andersson och Carina Andersson.

Lars-Göran Andersson och Carina Andersson, kunder under hos City Gross under lördagen.
Foto: Noah O'Rourke Drevfjäll

– Det är smidigt detta alltså, vi behövde fylla på lagret så att säga. Så då skickade vi in en beställning. I dag handlar vi åt oss själva. Det har gått jättesmidigt, säger Lars-Göran Andersson, kund.

Pö om pö ramlar det in fler kunder som ska hämta ut. Processen för att hämta sina varor är tämligen enkel. Kunden placerar sin mobil på ett bord, ombeds att backa undan lite och sedan scannas en kod på mobilen av som styrker kundens identitet.

– Vi brukar be kunderna backa undan lite, det är både för deras säkerhet, men också för vår egen. Vi kan också erbjuda att lämna av varorna i kundernas bil på parkeringen, om man har svårt att gå till exempel, säger Ylva Prellner.

Varorna förvaras i ett kylrum och packas sedan ned i rullvagnar av personalen.
Foto: Noah O'Rourke Drevfjäll

Skulle du kunna tänka dig att fortsätta handla online efter pandemin?

– Ja, det tror jag faktiskt att jag kommer att göra. Kanske inte hela tiden, men någon gång ibland, säger Lars-Göran Andersson, kund.

Nästa satsning för City Gross i Höör är möjligheten att köra ut maten till kunderna. Men än är man inte riktigt där.

– Det är något som diskuteras hos City Gross centralt, det vet jag. Det är ju den enda svaga punkten än så länge, att vi inte kan köra ut mat till kunderna, säger Olsson.

Malmö

Vi har känt er i många år

Lena Philipson, chefredaktör för Skånska Dagbladet.
Foto: Ralph Bretzer
Malmö
Eslöv
Höör
Krönika Ett hundratal personer jobbar just nu med att förändra Skånskan. Låter det drastiskt? Både ja och nej, om du frågar mig.

Från den förste februari har Skånskan en ny sajt och en ommöblerad papperstidning.

Om vi börjar med det digitala: sajten skd.se och mobilappen.

På din skärm blir det från februari andra typsnitt (bland annat Tiempos i rubriker) och färger (mer orange och mindre blått), men också annan struktur och ordning. Den lokala journalistiken hamnar oftare högre upp, medan du får scrolla längre ner för att hitta allmänna nyheter som går att läsa i fler tidningar.

Sajten är uppbyggd i block som kommer i en viss ordning. Om du oftast vill veta vad som är nytt i just din kommun så kommer du snabbt att lära dig var du hittar det.

Även i papperstidningen kommer typsnitt och en del former ändras (rubriktypsnittet blir Lyon), men många signaler som hjälper dig hitta finns kvar. Exempel på det är färgerna som representerar olika delar av Skåne: grönt för Mellanskåne och Svalöv, lila för Sjöbo-Skurup och ljusblått för Malmö-Lund, Kävlinge, Staffanstorp, Svedala och övriga Skåne.

Så här ser Lyon, det kommande rubriktypsnittet i Skånskans papperstidning, ut.

Den största förändringen blir att lokalsidorna flyttar fram i tidningen. De allra första nyhetssidorna i A-delen blir Mellanskånes. Börssidan blir daglig, vi får fler sporttabeller. Även korsord kommer finnas varje dag, och dessutom gå att lösa även digitalt i e-tidningen!

Varför gör vi detta?

Det började i somras när koncernen Bonnier News Local köpte Skånskan av Skånska Tidningsföreningen.

I hela världen kämpar tidningar för att överleva i en tid när de allra flesta har en uppkopplad mobiltelefon i handen många gånger om dagen. Vi konkurrerar inte längre med varandra om varken uppmärksamhet eller annonsörer. Istället tvingas vi tävla med internationella jättar som Google och Facebook.

Vi konkurrerar inte längre med varandra om varken uppmärksamhet eller annonsörer. Istället tvingas vi tävla med internationella jättar som Google och Facebook.

Det kräver en enorm teknisk och digital utveckling, till den grad att det är oerhört svårt att klara på egen hand som lokaltidning. Med koncernen Bonnier News Local bakom sig kan Skånskan nu dela alla stödfunktioner med tidningar i hela landet. Vi har nu gemensam it-support, kundtjänst, ekonomisystem, utvecklare och experter och samma tekniska grund för sajt och papper.

Det gör att vi på Skånskan kan fokusera på det vi är unikt bäst på: er verklighet och vardag. De som hittar nyheterna, skriver artiklarna och planerar tidningen är samma journalister som ni har känt i flera år – som har känt era orter i många år.

Om en vecka ska jag berätta ännu mer om förändringen av papperstidningen. Ha en fin helg och ta hand om er!

Lokal debatt SkD

”Tråkiga plåtlådor har vi redan tillräckligt av”

Enhetschefen inom Höörs kommun Jesper Sundbärg ger sin bild om turerna med padelhallen på Grönalund.
Foto: Tobias Lagerholm/Arkiv
Lokal debatt SkD
Höör
Höör Häromdagen publicerade Skånska Dagbladet en artikel om att entreprenören Johan Malmgren dragit sig ur projektet med att bygga en padelhall på Grönalund. Nu ger enhetschefen inom Höörs kommun, Jesper Sundbärg, sin syn på saken i en insändare.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Jag läste artikeln om padelhallen i tisdags och blev förvånad över den kritik som riktas mot kommunen.

Sedan förhandsbesked beviljades i mars har vi endast haft en kontakt och det var med fastighetsägarens konsult den 15 april. Då diskuterades hur man kan lyfta den exteriöra utformningen av byggnaden.

Det var en bra och övergripande diskussion för att med enkla medel undvika ”en plåtlåda”, utan att krav på någon exakt utformning ställdes från kommunen. Fastighetsägaren skulle därefter återkomma.

Vi hade vid tillfället färsk erfarenhet av just utformning av padelhall där vi nådde fram till bra lösningar utan försening och fördyring genom god dialog och samsyn. Att lyfta den exteriöra utformningen av padelhallen på Stocken 4 (Grönalund) behöver inte vara särskilt kostnadsdrivande och sannerligen inte fördröjande.

Men saken är den att fastighetsägaren inte återkommit sedan den 15 april 2021. Kommunen känner över huvud taget ingen skuld till att projektet inte kommit längre. Tråkiga plåtlådor har vi redan mer än tillräckligt av i Höör.

Jesper Sundbärg

Enhetschef plan-, bygg och projekt inom Höörs kommun.

Höör

Körde bil påverkad

Höör
HÖÖR
PREMIUM

En 37-årig man åtalas för rattfylleri sedan han kört bil med amfetamin och alprazolam, som är narkotikaklassat, i kroppen. Det gjorde han på Fädriftsvägen i Höör den 27 mars förra året och på Snogerödsvägen den 4 maj.

37-åringen har förklarat sig med att han har ett recept på medicin som innehåller amfetamin. Men halten var för hög för att kunna förklaras av den medicinen, enligt en analys från Rättsmedicinalverket.

Höör

Kris inom skolan och förskolan - 73 anställda hemma

Förskolan på Holma är en av flera förskolor som är hårt drabbade av frånvaro.
Foto: Tobias Lagerholm
Höör
Höör Stor personalfrånvaro råder för närvarande vid Höörs skolor och förskolor. På förskolan Krokodilen är hela 11 av 15 anställda borta för närvarande vilket gör att förskolan för närvarande håller stängt.
Biträdande barn- och utbildningschef Cecilia Palmqvist berättar att läget aldrig varit så ansträngt som nu.
– En logisk följd av lättade restriktioner är att personalläget förbättras, säger hon.

Cirka 70 anställda på Höörs kommuns skolor och förskolor är för närvarande frånvarande. Något som gör att ansträngt läge råder. Det berättar biträdande barn- och utbildningschef Cecilia Palmqvist och förskolerektor Jeanette Schildt.

– Nu är påverkan på våra verksamheter större än vad den nånsin har varit under pandemin, säger Cecilia Palmqvist.

Stängd till tisdag

Framförallt är det förskolorna som just nu påverkas. I förra veckan höll Skeppsklockans förskola stängt i några dagar och sedan i onsdags håller Krokodilens förskola stängt. Först på tisdag väntas förskolan öppna igen.

När det gäller Krokodilen har en större del av personalstyrkan insjuknat på olika sätt. Det berättar förskolechef Jeanette Schildt.

– När det gäller konstaterad covid inväntar vi testresultat. Några snabbtest har visat positivt utfall. Det är symtom på alla medarbetarna som fått gå hem. I något fall är det medarbetare som först befunnit sig i hushållskarantän och som sedan insjuknat, säger hon.

Även skolorna i Höör är drabbade av stor frånvaro. På bilden syns Ringsjöskolan.
Foto: Tobias Lagerholm

FAKTA

Läget på skolor och förskolor

Personalfrånvaron på skolorna i Höör såg i onsdags ut så här.

Sätoftaskolan: 16 ur personalen borta.

Gudmuntorps skola: 4.

Enebackeskolan: 16

Tjörnarps skola: Höörs kommun vill inte uppge exakt antal men ett antal borta.

Ringsjöskolan: 6

Fogdaröd: 5

Holma: 5

Skeppsklockan: 9.

Norra Rörum: Höörs kommun vill inte uppge men ett antal är hemma.

Midgård-Prästkragen: 6

Krokodilen: 11

Elevfrånvaron är också hög. På vissa skolor är det 20 procent av eleverna som är frånvarande. Under torsdagen fanns en notering på 37 procents frånvaro på Tjörnarps skola.

På fredagen var totalt 73 personal frånvarande på skolor och förskolor. I torsdags var 80 anställda hemma.

På fredagen var 355 barn/elever frånvarande att jämföra med 379 på torsdagen.

Källa: Höörs kommun.

Av Krokodilens 15 medarbetare är det just nu 11 som inte är på plats. Cecilia Palmqvist hoppas att inte fler förskolor ska behöva stänga även om Holma och Skeppsklockan också har problem med hög personalfrånvaro.

– Vi kan använda de vikarier vi annars hade behövt använda på Krokodilen till andra förskolor. I nuläget ser det ut som att det bara är Krokodilen som vi behöver ha förändrad verksamhet i men det kan bli annorlunda i morgon. Det kan gå från lugn till kris på en eftermiddag, säger hon.

Enligt Jeanette Schildt har berörda vårdnadshavare varit förstående.

– Ingen upprördhet så kan jag säga. Det har inte varit jättemycket reaktioner. Men några mejl tillbaks med visad förståelse och uppmuntran om att man tänker på oss och önskar personalen att krya på sig, säger hon.

Hur ser det ut på skolorna?

– Där finns också en hög personalfrånvaro. Men vi vill verkligen inte stänga eller gå över till distans, särskilt inte för de yngre eleverna. Det påverkar såpass mycket för barnen. Där sliter ju personalen och skolledarna också för att vi ska undvika stängning in i det sista. Det är på håret på vissa skolor från dag till dag, säger Cecilia Palmqvist.

Höörs kommun vill så långt som det är möjligt undvika distansundervisning.
Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Lättnader

Nationellt har debatten intensifierats de senaste veckorna om nuvarande restriktioner hjälper eller stjälper. Detta med tanke på den höga frånvaron som ställer till problem för många verksamheter inom exempelvis sjukvård och skola. Under torsdagen kom vissa lättnader i restriktionerna.

– Det är klart att det påverkar personalförsörjningssituationen om restriktionerna lättas, så är det ju. Det är en väldigt ansträngd situation för personalen i förskolan och skolan. Det blir en brist på kontinuitet i verksamheten när man inte vet vilka kollegor som kommer vara på plats från den ena dagen till den andra. Det kostar på bland personalen att ha det så här länge och de gör ett jättebra jobb, säger Cecilia Palmqvist.

Svårt med kontinuitet

– Även skolledarna belastas mycket när man måste ringa in vikarier i en omfattning som vi aldrig har sett förut. Vårdnadshavare är också ganska trötta över att inte få kontinuitet i sitt arbete. Alla kan inte jobba hemma och inte jobba jättebra om det finns små barn man ska ta hand om. Även eleverna drabbas av bristande kontinuitet, fortsätter hon.

Vissa lättnader har kommit under den senaste veckan. Ett exempel är att elever inte behöver testa sig om man är symtomfri för att underlätta i provtagningskapaciteten. En nyhet är också att distansundervisning inte behöver införas även om stor smittspridning råder bland elever. Undervisning på distans rekommenderas endast om det råder stor brist på personal.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Smartstudies

Ökat intresse för läxhjälp i Skåne

SmartStudies Allt fler skånska familjer vill ha läxhjälp.

Det beskriver läxhjälpsföretaget SmartStudies som menar att intresset ökar i de flesta av de skånska kommunerna.

Fram till 2015 var det möjligt att få RUT-avdrag för läxhjälp. Men även fast RUT-avdraget för läxhjälp har avskaffats, så har det fortsatt funnits ett stort intresse för att anlita privat läxhjälp. SmartStudies är ett företag som särskilt profilerat sig på mattehjälp. SmartStudies identifierar att intresset för läxhjälp ökat avsevärt bland de skånska kommunerna, det gäller läxhjälp både för elever i grundskolan- och gymnasieskolan. Men SmartStudies får också in förfrågningar om att hjälpa elever med exempelvis tekniker för uppsatsskrivande, men även om att hjälpa elever med kurser på avancerad nivå på högskolor och universitet.

Undervisning både fysiskt och online

SmartStudies erbjuder både läxhjälp fysiskt, hemma hos eleven eller på ett bibliotek eller på annan plats. Men också digital studiehjälp, vilket det nu finns en stor efterfrågan på med anledning av Coronavirusets spridning. Det finns även elever och familjer som efterfrågar kombinationer av fysisk och digital studiehjälp. Ett annat företag som erbjuder mattehjälp både fysiskt och digitalt är Allakando, läs mer om Allakando läxhjälp här.

Läxhjälp som leder till förbättrade kunskapsresultat

Läxhjälp är en beprövad metod för att höja en elevs kunskapsresultat. Självstudier är bra, nyttigt och oundgängligt, men forskningen är samtidigt tydlig med att en av de viktigaste faktorerna för att en elev ska lära sig så mycket som möjligt i skolan är att den får tillbringa så mycket tid som krävs med en ämneskunnig lärare. Svenska elever har dessutom mindre undervisningstid än elever i jämförbara länder och läxhjälp kan på så sätt vara en möjlighet att få mer tid med en kunnig lärare. 9 av 10 av SmarStudies elever höjer sina betyg efter slutförd undervisning.

Privatlärare som kan ämnena och pedagogiken

En förklaring till att SmartStudies privatundervisning har varit så framgångsrik är att de har varit noggranna med att rekrytera de bästa privatlärarna. För att bli anställd som privatlärare, eller mattelärare, hos SmartStudies ska du genomgå en lång rekryteringsprocess som innefattar flertalet intervjuer, tester och en mycket noggrann referenstagning. SmartStudies ställer höga krav på att personen har en bra pedagogisk förmåga och djupa kunskaper i de ämnena som han eller hon ska undervisa i - för det är det som i slutändan avgör läxhjälpens kvalitet. Många av privatlärarna är studenter på framstående utbildningar på exempelvis Lunds Tekniska Högskola, Chalmers OCH Kungliga Tekniska Högskolan.

Ett upplägg som passar dig

SmartStudies anpassar ett upplägg på undervisningens som passar dig och din familj. Undervisningen kan ges i de allra flesta ämnena och oavsett var du bor i Skåne, eller var du bor i landet. Om du vill veta mer om SmartStudies läxhjälp, klicka här.

Sport

Uppskjutet för covid-19-drabbat Frosta

Sport
Höör
Ishockey Covid-19-smitta i Frosta HC stoppade torsdagens bortadrabbning mot Ronneby IK i Hockeytrean södra grupp C:s fortsättningsserie. När matchen kommer att spelas i stället är ännu oklart.

Enligt sportchefen Jerker Påhlsson rör det sig om sex spelare som är sjuka.

Något spel blir det heller inte på söndag då Lenhovda IF skulle ha gästat Höör.

Höör

Målmedveten satsning på djurens bästa

Höör
Personligt
Personligt När Lucie Havelka var sex år gammal bestämde hon sig för att bli veterinär. Att arbeta för djuren - och deras hussar och mattar - var ett självklart val. Hon nöjde sig inte med att öppna egen veterinärklinik utan har också byggt upp ett katthem som nu firar tioårsjubileum.

– Jag trodde från början för tio år sedan att det kanske skulle komma fem-sex katter, minns hon. Men det blev så många att jag blev tvungen att organisera upp arbetet i en förening med ideella krafter. Vi var tre stycken från början, nu är vi 17 volontärer och har svårt att hinna med.

Själv firar hon i år 22 år som veterinär. Som liten räddade hon fågelungar som ramlat ur sina bon och viljan att hjälpa djur har funnits där från allra första början.

– Min mormor var fantastisk med djur! Hon hade kunnat dela sina sista brödsmulor med fåglarna och jag har blivit likadan.

Spikrak väg

Från sexåringens beslut att bli veterinär till uppnått mål tog det 20 år. Vägen har i princip varit spikrak, med undantag för ett år på high school i USA.

– En granne hade varit där och det lät så inspirerande att jag ville prova. Så mellan nian och gymnasiet åkte jag till Georgia och det ångrar jag inte. Jag har fortfarande kontakt med en del av människorna som jag mötte där då.

Lucie är danska, även om det är svårt att identifiera dialekten när hon talar. Hon pluggade till veterinär i Köpenhamn och tog ett extra år på sig.

– De bytte studieordning mitt i vår utbildning, utan övergångsregler. Så valet stod mellan att råplugga och ta sig igenom nätt och jämnt eller att ta extra tid. Jag valde det senare eftersom jag inte bara ville klara mig igenom, jag ville bli bra på det jag gör!

Med facit i hand var det rätt beslut. Många av kurskamraterna som försökte stressa sig igenom fick i stället efterhängsna resttentor och blev inte klara innan Lucie i vilket fall som helst.

Efter avslutad utbildning fick hon jobb på en mindre klinik utanför Köpenhamn där hon trivdes utomordentligt väl och stannade kvar i ett par år.

Hästarna tog henne till Sverige

– I Danmark har man ett lite annat koncept när det gäller veterinärvård, ofta har man mindre kliniker som tar emot flera olika slags djur, lite mer blandad praktik. Här är det mer de stora bolagen med sina djursjukhus som dominerar.

Eftersom hon trivdes så bra, var det med ett styng av sorg i hjärtat som hon 2002 bestämde sig för att ta klivet över Öresund och slå sig ner i Skåne.

– Det var hästarna som avgjorde, förklarar hon och syftar på två fullblodshästar, före detta galoppörerna och tillika syskonen Apollon och Elektra.

Djupt älskade Apollon dog i fjor, 22 år gammal. Men systern Elektra njuter av livet i de stora lösdriftshagarna utanför tillsammans med en ung galopphäst som på grund av felaktig benställning inte duger på galoppbanan.

– Det är dyrt med stallplats i Köpenhamnsområdet och här i Skåne var det fina förutsättningar om man hade galopphästar. Nära till fina tävlings- och träningsmöjligheter och överkomliga priser på gårdar med mark till. Jag tränade hästarna själv, men i loppen var det en professionell jockey som satt upp i sadeln.

Från början bodde Lucie på Bosjökloster och arbetade som distriktsveterinär i Flyinge. Men drömmen om en egen gård och en egen klinik hägrade. Periodvis jobbade Lucie som volontär i Thailand och Indien med gatuhundar.

– Det kostar en del, för man får stå för resor och sådana kostnader själv. Så jag började fundera på om jag inte skulle kunna göra mer nytta för djuren om jag använde pengarna här hemma genom att öppna ett katthem.

Hon startade egen klinik i hyrda lokaler, men till slut öppnade sig möjligheten att köpa gården i Ekeröd vid Höör 2005. Det var ett renoveringsobjekt som gått i samma släkt i generationer. Med tiden hade otroligt mycket grejor samlats i uthus och lador.

– Vi slet i tre månader med enbart städning, minns Lucie. Sedan var det dags att renovera. Men byggnaderna hade fin grundstomme, så det var värt att lägga ner en massa jobb så att det blev en modern klinik och ett fint katthem. 2007 kunde kliniken flytta in här och för lite sedan byggde vi till ett mindre hus vid katthemmet till de små kattungarna som vi kallar för ”Kattstugan”.

Rikskänd klinik-katt

Där regerar katten Honey, som tidigare var klinik-katt och hjälpte till med patienterna. Efter att ha kommit in till kliniken svårt medtagen och nära döden men överlevt mot alla odds, började hon sin märkliga gärning.

Hon har en stark empatisk förmåga och höll sjuka och ängsliga djur sällskap och såg till att de hade det bra. Märkte hon att någon husse eller matte behövde tröst i väntrummet gick hon ut och lade sig i deras knä och spann eller busade med dem tills hon lyckades locka fram skratt.

– Hon är väldigt speciell och när hon märkte att en patient till exempel hade besvär att vakna upp ur narkos, påkallade hon vår uppmärksamhet, berättar Lucie.

Historien om den extraordinära katten spred sig i både press, radio och tv och en dag kom länsstyrelsen på kontrollbesök. Myndigheten förbjöd Honey att vistas på kliniken. Det hjälpte inte med namninsamlingar eller demonstrationer, så i dag har Honey fått en ny arbetsplats.

– Hon hjälper till att ta hand om kattungarna i kattstugan och är väldigt duktig. Men vi saknar henne här.

Springer halvmaraton

Den veterinära yrkesverksamheten och allt jobb med katthemmet och de egna djuren tar förstås väldigt mycket tid i anspråk. Men den begränsade fritid hon har, ägnar hon gärna åt att träna och tävla i halvmaraton.

– Jag har bra grundkondis, så jag är ganska lättränad. Vi är ett gäng som tränar tillsammans och det är bra. Har man sagt att man kommer och ska vara med, så måste man. Och eftersom jag har tävlingar som mål, är jag helt enkelt tvungen att förbereda mig.

– Och arbetet med djuren är ju också en form av träning. För ett par helger sedan gick vi över stängslen i hagarna och vadade i djup snö - bra för både kondisen och en massa olika muskelgrupper!

Under de 22 år som Lucie varit verksam har hon sett en utveckling i positiv riktning för katterna. Även om det uppskattningsvis finns 200 000 hemlösa katter i Sverige i dag, har medvetenheten blivit större och lagstiftningen bättre.

Balans i livet

– Nu står det i lagen väldigt tydligt att man faktiskt inte får lov att överge djur och att man ska kastrera sin katt om den inte ska användas för avel. Och förhoppningsvis kommer en lag om märkning av katter också snart. Det skulle betyda mycket och om man inför kravet med en vettig övergång, ungefär som man gjorde med hästpassen, så är det inget problem för någon.

– Lagen har ett starkt signalvärde och medverkar till att lyfta upp katten till hundens status. På sikt kommer det förhoppningsvis att göra att det finns allt färre hemlösa katter.

För egen del tycker Lucie att hon har hittat en ganska bra balans i livet och lyckats väl med att bygga upp konceptet med både kliniken och katthemmet. På Ringsjöns veterinärklinik tar hon i dansk anda emot flera olika djurslag. Hit kommer såväl hästar som hundar, katter och gnagare. Men framöver skulle hon gärna vilja ha lite mer fritid.

– Inte minst behövs mental återhämtning. Nu har vi kört stenhårt i tio år och jag hoppas kunna arbeta lite mindre framöver. Att vara tillgänglig 24-7 är inte hållbart i längden. Jag vill ju fortsätta kunna leverera omsorgsfull vård till djuren och ta hand om dem.

FAKTA

Lucie Havelka

Ålder: 48 år.

Bor: I Ekeröd vid Höör.

Familj: Maken Marco, sex katter och två engelska fullblod.

Intressen: Springer halvmaraton, tränar balett, målar, går på teater, läser böcker och ägnar sig åt yoga när tid finns.

Aktuell: Firar 20-årsjubileum som veterinär i Skåne och 10-årsjubileum med privat katthem.

Höör

Fel att ge anpassad skolgång till elev

En skola i Höör införde anpassad skolgång för en av sina elever på för lösa grunder. Det anser Skolinspektionen.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Höör
Höör Skolan gjorde fel som gav anpassad skolgång till en elev med koncentrationssvårigheter. Det anser Skolinspektionen i ett beslut. Detta eftersom elevens behov av särskilt stöd inte utreddes tillräckligt.

Det var den 19 april som Skolinspektionen tog emot en anmälan från en vårdnadshavare till en elev som går på en skola i Höör. Vårdnadshavaren uppgav bland annat att skolan brustit i arbetet med att säkerställa elevens rätt till utbildning och elevens rätt till anpassat stöd.

Tre terminers stress

Som ett exempel gavs att skolans frånvarorapportering varit bristfällig. Vidare ansåg vårdnadshavaren att tre terminers signaler om stress, ångest och hög frånvaro inte tagits på allvar.

Skolan skriver i sitt yttrande att man efter utvecklingssamtal i november 2019 fattade beslut om anpassad studiegång vilket innebar att eleven slutade tidigare några dagar i veckan. Detta eftersom eleven upplevde eftermiddagarna i skolan som jobbiga på grund av trötthet och hög ljudvolym. Eleven fick tillgång till hörselskydd och möjlighet till att sitta avskilt i klassrummet.

Rektors ansvar

Skolan skriver att elevens höga frånvaro varit ett problem under de senaste åren. Eftersom man gjort bedömningen att eleven inte har några inlärningssvårigheter menar skolan att de extra anpassningarna man infört varit tillräckliga.

Skolinspektionen menar i sitt beslut att det ligger på rektorns ansvar att genomföra en utredning när det uppmärksammats att en elev kan vara i behov av särskilt stöd.

Enligt Skolinspektionen framgår det inte i skolans utredning varför man kommit fram till slutsatsen att eleven var i behov av anpassad studiegång. Man finner att skolans utredning inte lever upp till lagstiftningens krav och Skolinspektionen menar att det är angeläget att det genomförs en ny utredning som visar elevens fullständiga behov.

Andra åtgärder

Vidare anser Skolinspektionen att anpassad studiegång är något som först ska införas när alla andra stödåtgärder är uttömda.

”Vad gäller elevens skolsituation har det inte framkommit annat än att detta var den första särskilda stödåtgärden som beslutades”, skriver Skolinspektionen och lägger till att koncentrationssvårigheter och trötthet under eftermiddagar inte är en tillräcklig motivering till anpassad undervisning.

Till sist är Skolinspektionen kritiska till att eleven fått med sig skoluppgifter hem när dennes skoldag slutat klockan tolv. Detta eftersom anpassad skolgång har motiverats med att eleven behöver tid för återhämtning.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL