Debatt

Rätt stöd minskar utanförskap

Autistiska barn kan behöva stöd i skolan
Foto: Gorm Kallestad
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Många barn med autism i Skåne hamnar tyvärr i utanförskap när skolan inte ger dem rätt stöd. Men med tidiga insatser och rätt kompetens hos personalen skulle fler barn klara skolans mål. Nu är det dags att Skånes kommunpolitiker tar ansvar för att ge skolorna förutsättningar att stötta barn med autism på rätt sätt, skriver Navid Ghannad och Gunilla Sundblad från Autism- och Aspergerförbundet.

Varje dag går många barn med autism till skolan med ont i magen och en känsla av att ingen skola passar dem. Samtidigt har debatten om skolan nästan uteslutande fokuserat på betygsinflation, vinster och olika skolformers fördelar, i stället för att handla om hur eleverna faktiskt mår.

Cirka 3200 skolbarn med autism går i Skånes skolor och i dag når färre än fyra av tio elever med autism i landet målen i svenska, engelska och matematik, visar Autism- och Aspergerförbundets skolenkät. Många elever med autism har en hög frånvaro från skolan och riskerar att fastna i psykisk ohälsa och i förlängningen i arbetslöshet. Förutom det personliga lidandet är kostnaden för detta stor – nationalekonomen Ingvar Nilsson har räknat ut att ett år av hög skolfrånvaro för en elev i genomsnitt leder till ett utanförskap som kostar samhället en halv miljon kronor.

Vi på Autism- och Aspergerförbundet har därför tagit fram tre konkreta förslag till Skånes kommunpolitiker för att skapa bättre förutsättningar för barn med autism:

1. Utbilda rektorerna i autism

Rektorerna på kommunens skolor ska ha tillräcklig kunskap om autism för att kunna organisera, planera och resursfördela stödet till elever med autism. Ta hjälp av till exempel Specialpedagogiska myndigheten för att ta fram utbildningsmaterial och råd till rektorer.

2. Bygg autismvänliga skolor

Fram till år 2026 ska cirka 1 400 förskolor och skolor byggas i Sverige. Se till att principen om universell utformning finns med som ett krav vid ny- och ombyggnation av skolor för att skapa avskalade miljöer som minskar mängden sinnesintryck, har ljudisolering och ger utrymmen för återhämtning. Det gynnar alla elever och vuxna i skolan.

3. Värna rätten till särskilt stöd

Se till att det finns tillräckligt många små särskilda undervisningsgrupper så att alla barn som behöver kan få en sådan plats. Har ett barn omfattande behov av särskilt stöd skall tilläggsbelopp tillämpas på ett sätt så att barnet inte förlorar rätten till extraordinära stödåtgärder.

När skolan inte ger rätt stöd till barn med autism är det både ett underbetyg till samhället och en stor sorg för alla som drabbas av skolans misslyckande. För att ha samma möjligheter som andra barn är det viktigt att alla barn med autism får rätt anpassningar och stöd. Ökad tillgänglighet i skolmiljön gynnar dessutom alla barn och vuxna i skolan.

Gunilla Sundblad

förbundssekreterare på Autism- och Aspergerförbundet

Navid Ghannad

ordförande Autism- och Aspergerföreningen Skåne

Debatt

Så förbättrar man arbetsmiljön i

Vält kran på en byggarbetsplats.
Foto: Anders Wiklund/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

”Jag ska bara, ni behöver inte vänta.” Vem har inte sagt så? Vi ska på lunch, eller strax avsluta dagen. Då är det lätt att skynda sig, men också att begå misstag. Inom många yrken får ett fel som begås under stress eller med en trött hjärna kanske inte så stora konsekvenser. Men i byggbranschen kan ett felsteg få förödande konsekvenser.

Sverige ligger långt fram när det gäller arbetsmiljö och säkerhet inom bygg-och anläggningsbranschen. Den arbetsrelaterade ohälsan har minskat påtagligt. Olycksfrekvensen har halverats sedan 1990-talet. Förbättringarna beror på ökad riskmedvetenhet och idogt arbete i företagen. Anmälningar av arbetssjukdomar minskar. Det gör även arbetsolyckorna, om än inte lika tydligt under senare år.

Byggföretagen har arbetat systematiskt för en säkrare arbetsmiljö. Våra arbetsmiljörådgivare ger råd och stöd till medlemsföretag. I Byggbranschens Säkerhetspark kan man reflektera och diskutera kring vanliga riskmiljöer. För att minska antalet olyckor i byggbranschen blev den 1 juli 2021 Byggföretagens branschgemensamma säkerhetsutbildning obligatorisk vid alla byggen där våra medlemsföretag driver verksamhet. Idag har över 200 000 människor gått utbildningen.

Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön, men allt arbetsmiljöarbete kräver samverkan mellan parterna ute på arbetsplatserna. Därför vill vi också se fackförbundens skyddsombud som en viktig resurs i arbetsmiljöarbetet. Dessa skall självklart ges förutsättningar att vara delaktiga i arbetet mot en nollvision. Men det räcker inte. Ska vi fortsätta förbättra arbetsmiljön i byggbranschen krävs fler åtgärder.

- Företagen måste fortsätta involvera sina medarbetare i arbetet för en sund arbetsmiljö och jobba vidare med att stärka säkerhetstänket. Vi måste få bort ”jag ska bara”-kulturen.

- För att skapa säkra arbetsplatser så måste beställare i alla led ställa uppföljningsbara arbetsmiljökrav på de entreprenörer som anlitas.

- Arbetsmiljöverket måste göra fler inspektioner och kontroller för att säkerställa arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatserna.

I en internationell jämförelse tillhör svenska byggföretag de främsta när det gäller arbetsmiljö. Det är glädjande för alla oss som länge arbetat för en schysst byggbransch. Men än är nollvisionen långt borta. Ett litet steg för att skapa en säkrare byggarbetsplats är därför att skippa den sista arbetsuppgiften innan rast, på samma sätt som man bör skippa ”det sista åket” i slalombacken. Alla ska komma hem säkert efter arbetsdagens slut.

Martin Endunge

Arbetsmiljörådgivare, byggföretagen

Debatt

Modernisera Källby

Skribenterna vill behålla Källby reningsverk.
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det pågår en intensiv debatt om elpriser, men hushållens utgifter för vatten- och avlopp skulle också behöva diskuteras. VA-taxan (avgift för vatten och avlopp) behöver enligt branschföreningen Svenskt Vatten höjas successivt till en möjlig fördubbling inom 20 år för att hantera ett omfattande eftersatt underhåll samt nödvändiga investeringar. Lunds kommun bör i därför i likhet med Kävlinge kommun säga nej till bygga dyra avloppstunnlar till Malmö. Såväl ekonomi som klimat och miljö talar för att i stället behålla och modernisera Källby reningsverk.

På grund av riskerna med havsnivåhöjning och kraftiga stormar som kan trycka upp vattnet mot kusten så menar Länsstyrelsen i Skåne att bebyggelse under 3 m.ö.h i kustnära lägen på genomsläppliga jordar är så pass riskabelt att det inte är förenligt med plan- och bygglagen. Att lägga ner Källby reningsverk och i stället skicka Lunds avloppsvatten för rening 2,5 meter över havsytan vid Malmös kust ökar risken för att vattenreningen slås ut vid extrema väderhändelser.

Det planerade reningsverket i Sjölunda blir inte bara känsligt för klimatförändringar, det kommer också att bidra till dessa. Samrådsunderlaget påstår att “huvuddelen av påverkan under byggskedet utgörs av buller” och bortser då helt från de stora koldioxidutsläpp som själva bygget kommer att orsaka. Att räkna ut Lunds andel av de totala utsläppen är komplicerat, men klimatforskare vid KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet har beräknat att investeringar i anläggningar och byggnader, ej inräknat bostäder, ger i snitt 25-50 ton koldioxidutsläpp per investerad miljon. Med den lägre siffran ger Lunds investering på 3 miljarder utsläpp om 75 tusen ton koldioxid. Som en jämförelse är det ca en tredjedel av de totala utsläppen inom Lunds kommun på ett år.

Lunds Naturskyddsförening har påtalat att en nedläggning av Källbyverket kan hota den biologiska mångfalden i Höjeådalen eftersom mängden vatten och dess sammansättning kommer att bli annorlunda. Med en uppgradering kan Källbyverket fungera i många årtionden till även om befolkningen ökar. Det finns s.k. blågröna lösningar som tar hand om regnvatten samt ökar förmågan att hantera både torka och översvämning. På så sätt minskas den volym avloppsvatten som måste renas i ett reningsverk. Att lösa problem i ett tidigt stadium är ofta det mest effektivaste. Utvecklingen av nya metoder för att separera och omhänderta läkemedelsrester, fosfor samt andra substanser sker i en snabb takt. Att investera i avloppssystem med moderna lokala kretsloppslösningar, såsom sker i Oceanhamnen i Helsingborg och i Simrishamn, gynnar innovativa företag i regionen samt bidrar till klimatomställning i andra delar av världen.

Karin Svensson Smith

MP oppositionsråd Lunds kommun

Kerstin Johnsson

medlem klimatnätverket MP-Lund

Shahad Lund

MP-ledamot i Lunds ägarnämnd för VA-Syd och ersättare i VA-Syds förbundsstyrelse

Debatt

Bryt trenden med psykisk ohälsa

Psykiska ohälsan ökar bland unga
Foto: Jessica Gow/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Sedan 1980-talet har den psykiska ohälsan bland barn och unga ökat i Sverige. I Skåne har vi kunnat följa utvecklingen av ungas hälsa sedan vi år 2012 genomförde den första folkhälsorapporten riktad mot just barn och unga. Denna följdes upp år 2016 och i höstas fick vi nya siffror. Vi ser både positiva och negativa trender i rapporten. Det är glädjande att de insatser som har påbörjats nu visar på positiva resultat. Men vi måste fortsätta och utveckla arbetet om vi på allvar menar att vi vill bekämpa den psykiska ohälsan.

Folkhälsorapporten riktar sig till alla barn i årskurs 6,9 och elever i gymnasiet årskurs 2. Drygt 26 000 elever deltog i höstas vilket ger en bra bild av barn och ungas psykiska hälsa i Skåne. Eleverna i Skåne uppger överlag att de har en god hälsa, att de är nöjda med sig själva och att de trivs med livet. Både alkoholförtäring och rökning fortsätter att minska i alla åldersgrupper. Men det finns djupt oroande inslag. Rapporten bekräftar trenden att den psykiska ohälsan fortsätter att öka men även att den kryper allt längre ned i åldrarna – särskilt bland flickor.

Region Skåne har en viktig roll att spela när det gäller att förhindra att fler unga drabbas av psykisk ohälsa. Idag har vi en samverkan med de skånska kommunerna, länsstyrelsen, den idéburna sektorn, näringslivet, akademin och andra relevanta aktörer för att möta denna utmaning. Vi jobbar med frågan på bred front, men arbetet behöver fördjupas. Region Skånes Folkhälsoberedning har därför skapat ett gemensamt forum för aktörer i Skåne som på olika sätt arbetar med att främja psykisk hälsa. Genom en regional samordning ges möjlighet att tillsammans utveckla nya idéer och metoder men även att utvärdera och följa upp vilka insatser som ger bäst resultat. Regionfullmäktige beslutade i slutet av 2021 att växla upp detta arbete genom att skjuta till ytterligare 2 miljoner kronor till satsningen.

Samtidigt har Regionala utvecklingsnämnden, efter förslag från Folkhälsoberedningen, beslutat att ge bidrag till idéburna organisationer i Skåne som arbetar med att främja psykisk hälsa hos unga. De organisationer som får ekonomiska bidrag under år 2022 är BRIS, Suicide Zero, Maskrosbarn, Rädda Barnen, BUFFF, FIFH, Skolidrottsförbundet Skåne och Skånes nykterhetsförbund. Beslutet innebär att en totalsumma på 2 600 000 kronor fördelas till de åtta organisationerna. Genom att stötta den idéburna sektorns ovärderliga insatser mot psykisk ohälsa bland unga når vi fler än enbart genom det offentligas egna insatser. Folkhälsoberedningen har dessutom även slutit samverkansavtal med RF-SISU och Friluftsfrämjandet och ger inom ramen för detta ett ekonomiskt stöd för att organisationerna ska arbeta strukturerat och medvetet med att stärka ungas psykiska hälsa.

Covid-19-pandemin har drabbat det svenska samhället hårt. Inte minst de unga har drabbats genom att skolan i omgångar har bedrivits genom distansundervisning och att idrotts- och andra sociala aktiviteter har ställts in. Som en följd har stillasittandet och den ofrivilliga ensamheten ökat. Situationen är dock inte nattsvart. Allt fler har fått upp ögonen för problemet och agerar för att möta det. Nationellt arbetas det med att ta fram en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention och en nationell samordnare är tillsatt. I många kommuner, däribland Malmö och Lund, förstärks elevhälsan. Tillsammans med Folkhälsoberedningens satsning på att samordna och utveckla det arbete som görs på olika nivåer finns det förutsättningar att på sikt vända den negativa utvecklingen. För att lyckas krävs det dock samarbete, nytänkande, långsiktighet och envishet. Så länge vi är med och styr Region Skåne är vi en garant för att detta ska prägla alla insatser.

Fredrik Sjögren (L)

Ordförande Region Skånes Folkhälsoberedning, Ledamot Regionala utvecklingsnämnden

Anna Mannfalk (M)

Regionråd och Vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden Region Skåne

Debatt

Skydda lärarna

Lektion.
Foto: Gorm
Foto: Kallestad
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Coronavirusets omikronvariant sprider sig nu med blixtens hastighet över världen och beräknas nå sin absoluta kulmen i Sverige under de närmaste veckorna. Det vill säga under början av skolornas vårtermin. Smittspridningen förväntas att explodera framför allt bland de elever som är ovaccinerade. Även lärarna riskerar att smittas och insjukna.

Att skydda lärarna och skolan skyddar Sverige. Vi från Lärarnas Riksförbund anser att de skolansvariga måste göra allt som är möjligt för att reducera smittspridningen och säkra lärares och elevers arbetsmiljö.

Vi efterlyser tydligare direktiv för skolan och kräver att:

* Skolhuvudmännen tar sitt ansvar och skärper sina åtgärder när det gäller den fysiska arbetsmiljön för att undvika trängsel och ge tillgång till skyddsutrustning i skolan.

* Noggranna riskbedömningar och skarpa åtgärder måste snarast komma på plats. Lärare bör kunna utföra så mycket av jobbet som möjligt hemma, men vara på skolan och undervisa i så stor utsträckning som det är rimligt. Undervisning i halvklasser och viss distansundervisning bör vara alternativ. Huvudmän har under pandemin givits ökad flexibilitet i regelverket vad gäller hur och när de erbjuder utbildning.

* Arbetsgivarna måste säkra vikarieförsörjningen då många lärare är eller förväntas bli sjuka när smittan ökar, vilket förutses de närmaste veckorna. Alla kommuner har fått del av coronamiljarden och dessa pengar borde bland annat användas till att anställa vikarier.

* Alla elever bör coronatestas regelbundet. Det kan minska smittspridningen. Det allvarliga läget talar för att alla kommuner och regioner bör införa snabbtestning av elever.

* Lärare ska skyndsamt få tillgång till en tredje dos vaccin. För lärare som inte fått sin tredje vaccindos och som känner en akut oro måste det finnas möjlighet att få helt smittsäkra arbetsuppgifter.

På så sätt kanske stängda skolor och fjärr- och distansundervisning kan undvikas och eleverna få den utbildning de har rätt till. Det kunskapstapp som hittills har skett under coronapandemin måste hejdas.

Världen och Sverige riskerar ett kunskapstapp av enorma proportioner och det finns oroväckande tecken på att elever redan har drabbats negativt av pandemin när det gäller kunskaper och psykisk hälsa.

Därför måste lärarna skyddas här i Skåne, liksom i hela vårt avlånga land.

Åsa Fahlén

ordförande Lärarnas Riksförbund

Åsa Fahlén

ordförande Lärarnas Riksförbund

Debatt

De glömda småföretagarna

Finansminister Mikael Damberg (S) och energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S)
Foto: Johan Jeppsson/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

På onsdagsmorgonen ställde sig Finansminister Mikael Damberg och Energiminister Khashayar Farmanbar på en presskonferens och meddelade att de avser att kompensera 1,8 miljoner hushåll för de skenande elpriserna som drabbat många i december och som sannolikt kommer drabba i januari, februari och mars också. Upp till 6000 kr skall man kunna få tillbaka om man har hög kostnad och en förbrukning på över 2000 kWh per månad.

Det är bra. Men de glömde småföretagen. Igen. Mängder av mindre tjänsteföretag som kämpat med ekonomin för att överleva i snart två år av restriktioner och nedstängningar till följd av pandemin drabbas minst lika hårt eller värre än de hushåll som nu för hjälp.

Varför är inte näringsministern med på presskonferensen och meddelar att man även avser att hjälpa företagen? Dessa står för en lejonpart av jobben till dem som bor i hushållen och är i stort behov av både förståelse för deras situation och för stöd när nu den fjärde vågen av restriktioner drabbar samhället med nya nedstängningar som håller många kunder borta från dessa företag.

Utöver de kraftigt begränsade intäkter som restriktionerna medför för tjänsteföretagen kommer nu elpriser som en ytterligare börda och knäcker ”ryggen” på många. Var är Karl-Petter Thorwaldsson mitt i denna kris? Inte nog med att dessa småföretag skall betala upp till 10 ggr så höga energipriser: en del av den energiskatt som dessa betalar har regeringen valt att subventionera stora utländska techjättar med. Microsoft, Facebook, Amazon med flera får alla kraftiga rabatter på energi till sina serverhallar. Här gör regeringen tvärtemot vad de säger sig stå för och tar från de fattiga och ger till de rika.

Beslutet om att subventionera serverhallar skedde före den nuvarande näringsministerns tid skall sägas, men hur passande hade det inte varit att i denna kris som ny minister kliva fram och värna våra svenska småföretag som uppgår till närmare 1 miljon. Det hade dessutom var taktiskt smart då dessa faktiskt också har rösträtt och kommer att gå till val i höst.

Ge små och medelstora företag samma möjlighet till energirabatt som hushållen proportionellt viktat mot företagets storlek och energianvändning. Eller slopa energiskatten helt under december och det första kvartalet 2022. Det räddar företag, jobb och skatteintäkter i det långa loppet. Det visar också att regeringen ser och förstår Sveriges jobbskapare. Finansiering kan med fördel hämtas från avsatta medel till några av de stöd som sjösattes för företagen i krisen men som ännu inte utnyttjats.

Mathias Rebane

Näringspolitisk talesperson, Företagarförbundet

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

NannyPoppins

Fler tar hjälp av nanny - ökningen väntas fortsätta när RUT-avdraget tredubblas

NannyPoppins Det finns just nu ett stort intresse av att anlita en nanny. Barnvaktsföretaget NannyPoppins beskriver hur det finns ett stort intresse för att få hjälp med barnpassning och att det stora intresset förväntas växa när möjligheten att göra skatteavdrag för tjänsten utökas.

Det är en fantastisk förmån att vara förälder. Du får möjligheten att se ett barn växa upp och formas till en egen människa och utvecklas år för år. Men med det sagt så behöver föräldraskapet inte alltid vara enkelt - det är prövande att vara förälder. Du måste ha förmågan att prioritera mellan saker i livet, du aldrig hade velat prioritera mellan. Det gäller därför att göra de val och beslut som är bäst för familjen som helhet - även om det inte finns något facit över vad som är rätt beslut i alla situationer. Ett sätt att frigöra mer tid att göra de saker du vill och behöver göra som förälder är att ta in en nanny. En nanny som kan bidra till omsorgen av ditt barn och avlasta dig som förälder några timmar i veckan och på så sätt frigöra tid för att ni kan göra annat.

Nanny - möjliggör tid för karriär och socialt liv

Möjligheten att få hjälp av en nanny innebär att man skapar tid för annat som man tidigare inte haft tid att göra. Det kan handla om att arbeta de där extra timmarna på jobbet, kanske för att senare kunna göra anspråk på en chefstjänst eller annat roligt uppdrag man är intresserad av. Det kan också innebära att man får mer tid över till att träffa vänner, eller släkt.

Trygg barnvakt

En av NannyPoppins viktigaste fokusområden är trygghet. Det är viktigt att familjen känner sig trygg med att den barnflicka man anlitar är pålitlig och trygg i omsorgen av ens barn. Därför har NannyPoppins ett mycket seriöst rekryteringsförfarande där bara en ett fåtal av hundra sökanden får jobbet. Rekryteringsförfarandet innehåller flera olika djupintervjuer samt tester och ett krav är att personen innan den anställs som barnvakt, har erfarenhet av att passa barn. NannyPoppins kontrollerar även att personen inte förekommer i belastningsregistret, samt gör flertalet slagningar i offentliga register för att kontrollera att personen inte förekommer i övriga domstolstvister. Vill du läsa mer om NannyPoppins rekryteringsprocess av barnvakt.

Pedagogisk barnflicka

Det blir allt vanligare att föräldrar önskar en pedagogisk nanny. Det handlar givetvis inte om att mötet mellan barnvakt och barn ska bli en undervisningssituation, utan att de lekar och aktiviteter som nannyn gör med barnet har en pedagogisk baktanke i syfte att utveckla barnets förmåga att läsa, skriva, räkna och tala. Det går även att ägna en viss del av tiden med nanny till traditionell läxläsning, Skatteverket medger att 10 procent av barnpassningstillfället får ägnas åt detta givet att familjen i fråga vill ha fullt RUT-avdrag.

Handplockad nanny

NannyPoppins handplockar alltid en nanny till er familj. Det innebär att företaget lyssnar in era behov och förutsättningar och utifrån det sätter er i kontakt med en av bolagets nannys som stämmer in på era önskemål. Ni får träffa er nanny för ett första gratis möte och därefter ta ställning till om ni vill gå vidare. Det finns även andra aktörer som arbetar med barnpassning, en sådan är myNanny, läs mer om myNanny här och hitta en nanny.

Debatt

Bra jobbutsikter med yrkesprogram

Pojkar som svetsar
Foto: Ingvar Karmhed / SvD / TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Snart är det dags för Skånes 15 700 niondeklassare att göra sitt gymnasieval. Den som väljer att läsa ett yrkesprogram kommer att ha goda förutsättningar att klara sig fint på arbetsmarknaden i framtiden. Den största utmaningen för företagens kompetensförsörjning är nämligen bristen på yrkesutbildade medarbetare.

Svårigheten att rekrytera rätt kompetens är en fråga som hämmar företagens möjligheter att växa mer än något annat. Det är kanske svårt att tro när arbetslösheten är hög och 1,3 miljoner svenskar i arbetsför ålder inte kan försörja sig själva. Företagen inom Svenskt Näringsliv sysselsätter två tredjedelar av alla som jobbar i privat sektor. Vi frågar regelbundet företagen hur deras rekryteringssituation ser ut. Hälften av alla företag i Skåne letar efter medarbetare med utbildningsbakgrund från gymnasieskolans yrkesprogram.

Men trots att det är den utbildningsbakgrund som flest företag efterfrågar är det allt färre som söker sig till yrkesprogrammen. För att möta arbetsmarknadens behov skulle 40 procent av eleverna behöva ta examen från ett yrkesprogram och börja jobba efter gymnasiet. I dag väljer knappt var tredje elev yrkesprogrammen. Om ingenting görs kommer det saknas 300 000 yrkesutbildade till 2035.

Det här är inte bara ett problem för det regionala näringslivet. Företagen är en viktig del av lösningen på de flesta utmaningar som samhället står inför i dag. I förlängningen riskerar kompetensbristen att göra det svårare att till exempel möta klimatutmaningen eller bygga bort bostadsbristen.

Ungdomsarbetslösheten är på rekordhöga nivåer. I SCB:s arbetskraftsundersökning från september uppgick ungdomsarbetslösheten till 24,4 procent. Samtidigt visar siffror från SCB att hälften av de som läser gymnasieskolans samhällsprogram inte har gått vidare till högskolestudier tre år efter examen. Många av dem har betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och har inte sällan lägre lön än den som har gått en yrkesutbildning. Att välja en yrkesutbildning leder inte bara till jobb. Den håller även dörren öppen för högskolestudier då möjligheter till högskolebehörighet ryms inom befintliga yrkesutbildningar.

Gymnasievalsperioden är också en utmärkt tid för länets kommuner att fundera på hur utbudet av utbildningar matchar företagens rekryteringsbehov. Företagen i regionen måste kunna få tag i medarbetare med rätt kompetens också i framtiden. Då gäller det att vi tillsammans kan öka attraktiviteten att välja gymnasieskolans yrkesprogram och berätta om de goda möjligheter som finns för den som väljer ett yrkesprogram.

Carina Centrén

Svenskt Näringsliv

Lena Andersson

Gröna arbetsgivare

Jonas Lindberg

Måleriföretagen

Torbjörn Johansson

Installatörsföretagen

Tommy Nilsson

Transportföretagen

Rickard Lindskog

Plåt & Ventföretagen

Per Ek

Maskinentreprenörerna

Magnus Nyberg

Teknikföretagen

Lennart Wallander

Byggföretagen

Claes Sandvig

Visita

Anna Paulsson

Almega

Marie Enhörning

Svensk Handel

Torbjörn Eriksson

IKEM

Ambjörn Wahlberg

Grafiska företagen samt Trä- och Möbelföretagen

Debatt

Hela kedjan måste fungera i klimatomställningen

Personbild
Foto: HANS ALM
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Ansvaret för att stärka samhällets motståndskraft mot effekterna av klimatförändringarna kan inte bara vila på kommunerna. Regeringen behöver ge mer ekonomiskt stöd för att genomföra de åtgärder som krävs.

Klimatförändringarna är vår tids stora globala utmaning, men konsekvenserna av dem drabbar i huvudsak det lokala samhället. Kraftiga översvämningar, tilltagande stormar och ökade risker för ras är några exempel på de allvarliga konsekvenser som riskerar att följa i klimatförändringarnas spår.

Vid sidan om arbetet mot minskade utsläpp behöver vi stärka samhällets beredskap mot de väderfenomen som drabbar oss i dag. Alla kommuner, liksom privata fastighetsägare, behöver på olika sätt anpassa och stärka förmågan att hantera effekterna av klimatförändringarna. Omställningen innebär stora kostnader, men om vi inte agerar nu riskerar slutnotan att bli ännu större. För att möta utmaningen behövs bättre nationella beräkningar av skadekostnaderna och en långsiktig strategi som ger klarhet i vem som ska stå för kostnaderna: staten, kommunen eller privata markägare.

Staten har hittills lagt betydande ekonomiska resurser på länsstyrelsernas och statliga myndigheters olika klimatuppdrag, medan kommunernas och regionernas klimatarbete har hanterats mer styvmoderligt. Under många år har anslagen till kommunsektorn varit både knappa och varierat kraftig, vilket har försvårat en långsiktig planering på lokal nivå.

Nu har regeringen under en treårsperiod ökat anslaget som kommunerna kan söka för förebyggande åtgärder, från 25 miljoner kronor till cirka 500 miljoner kronor om året. Det är ett nödvändigt tillskott, men fortfarande långt ifrån tillräckligt. Förebyggande insatser av det här slaget är väldigt kostsamma och åtgärderna ska fortfarande finansieras till 40 procent av kommunen. För att förstå omfattningen beräknas kostnaden för sommarens översvämning i Gävle uppgå till cirka en kvarts miljard kronor. I Vellinge uppskattar kommunen att bara den två mil långa skyddsvallen mot kommande översvämningar kostar cirka 200 miljoner kronor.

I dag är det upp till varje kommun att vid behov ta fram scenarier för hur kommunen påverkas av klimatförändringar. För att få expertstöd i bedömningarna köper kommunerna ofta in konsultinsatser från exempelvis staten genom Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Här behöver staten ta ett större ansvar för att producera, sammanställa och förmedla fakta om vad klimatförändringarna förväntas innebära för varje enskild kommun och region.

För att arbeta vidare med frågorna om klimatförebyggande arbete och klimatanpassning har SKR tillsatt en programberedning för hållbar omställning. Beredningens arbete kommer bland annat resultera i en rapport som beskriver hur kommuners och regioners förutsättningar ser ut för att arbeta ännu mer med klimatanpassning och klimatomställning.

För att öka samhällets motståndskraft mot klimatförändringens effekter krävs en nationell kraftsamling. Hela kedjan måste fungera i klimatomställningen. Staten måste göra mer för att underlätta kommunernas förebyggande insatser.

Anders Knape

Ordförande, Sveriges Kommuner och Regioner

Debatt

Omställning i praktiken

Personbild
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Omställningen till ett fossilfritt Sverige har under året på allvar gått från att vara planer till att märkas i praktiken. De stora investeringarna i industrin för att minska utsläppen och stärka företagens konkurrenskraft leder naturligtvis till diskussioner och konflikter om alltifrån tillstånd för elledningar och vindkraftverk till skogsbrukets hållbarhet. För att hantera den här typen av konflikter krävs ett tydligt ledarskap och en gemensam bild av hur omställningen ska gå till, hur långt vi har kommit och vart vi är på väg.

I en undersökning som Novus utfört på uppdrag av Fossilfritt Sverige kände endast 7 procent av de tillfrågade till att utsläppen från Sverige minskat med cirka 30 procent sedan 1990, bara 21 procent visste överhuvudtaget att de minskat.

Utan kunskap om effekterna av de satsningar vi gjort hittills blir det svårare att motivera de steg vi behöver ta framåt. Vi behöver därför en samlad nationell berättelse och målbild för omställningen för att skapa handlingskraft, sänka risken för investerare och säkerställa att alla delar av landet får nytta av fossilfriheten.

Under året som gått har vi till exempel kunnat se stora framsteg mot målet inom tre områden:

1.Vi har passerat en "tipping point", där den förnybara elen nu är så billig att den i många länder konkurrerar ut fossila energikällor. I Sverige är vindkraften den elproduktion som är billigast och växer snabbast. Detta möjliggör även billig förnybar vätgas inom både industri och transporter.

2.Under hösten var mer än var fjärde ny personbil en elbil. Nu elektrifieras även lastbilarna och samtidigt har regeringen slagit fast reduktionsplikten till 2030 vilket innebär fortsatt ökad inblandning av biodrivmedel i all bensin och diesel för de fordon som redan rullar på vägarna.

3.Näringslivet visar ledarskap genom att sätta upp mål inte bara för sina egna utsläpp utan för klimatpåverkan under produkters hela livscykel. Att Scania, Volkswagen och Volvo Cars sätter upp sådana mål gör det möjligt för både SSAB och H2 Green Steel att sälja fossilfritt stål, trots att det är dyrare att tillverka.

Sveriges strategi är att påskynda utvecklingen genom att gå före och visa hur vägen till ett fossilfritt samhälle också är vägen mot ökad välfärd och högre livskvalitet samtidigt som våra fossilfria lösningar kan bidra till andra länders utsläppsminskningar. Denna modell är i sig troligen Sveriges viktigaste exportprodukt och vår största möjlighet att påverka de globala utsläppen.

Trots att tempot i omställningen går för sakta bedömer vi att det fortfarande går att lösa klimatkrisen om vi nu tar vara på det möjlighetsfönster som inte minst den nya mogna tekniken erbjuder. Politikens viktigaste uppgift under 2022, är att mobilisera alla aktörer i samhället för att utveckla världens första fossilfria välfärdsland.

Svante Axelsson

nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Johan Rockström

Professor Earth System Science och Chef för Potsdam Institutet för klimatforskning (PIK)

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL