Personligt

Prisad professor kämpar mot smärtsam folksjukdom

Lars Edvinsson, överläkare och professor i medicin. Har fått The Brain Prize för sin migränforskning.
Foto: Catharina Nilsson
Personligt
Lund
Personligt Ungefär en miljard människor lider av sjukdomen migrän. Svenske professorn Lars Edvinsson är en av dem som har gjort en banbrytande upptäckt som lett fram till att nya mediciner mot folksjukdomen har tagits fram. Han har tilldelats världens största hjärnforskningspris, ”The Brain Prize” 2021, tillsammans med tre andra forskare.
– Yes, jag hade rätt! säger Lars Edvinsson lyckligt.
PREMIUM

Pengarna om 2,5 miljoner danska kronor från Lundbeckfonden känns som en fin trygghet att ha på banken om det är något som behöver fixas med stugan i Ystad tycker Lars Edvinsson, men äran värmer mer än pengarna. Det är härligt att bli uppmärksammad för snart tre och ett halvt decenniums ihärdigt medicinskt detektivarbete där processerna är tidsödande och kostsamma. Och på ett annat sätt är patienternas respons nog lön för mödan. Överläkare Lars Edvinsson på våning två på SUS, Skånes universitetssjukhus i Lund, har fått mängder av brev och mejl från människor som vill visa honom sin tacksamhet över att ha fått en helt annan livskvalitet tack vare hans forskning. Det finns människor med så kallad kronisk migrän, som har huvudvärk fler dagar per månad än de är utan, och där äldre migränmediciner inte har tillräckligt tillfredsställande effekt.

– När människor berättar att de efter tre sprutor inte har migrän, som mamman som frågar sina barn vad de vill göra till helgen, berättar Lars och avbryter för att samla sig.

– Jag blir nästan lite rörd, förklarar han och fortsätter återge konversationen:

– Du brukar ju ha ont i huvudet och ligga nere i källaren varje helg och inte göra kul saker med familjen. Nej, det behövs inte längre säger mamman. Vi kan gå på Tivoli!

FAKTA

Profilen

Bor: I Lund.

Familj: Fru och två vuxna söner.

Gör: Överläkare och professor vid både SUS, Skånes Universitetssjukhus i Lund samt Rigshospitalet i Köpenhamn.

Intressen: - Jag är egentligen en forskarnörd, ... men vad som får mig att koppla av är stugan i Ystad Sandskog. Redan när vi kör genom Sjöbo lägger sig stressen.

Aktuell: Har fått ”The Brain Prize 2021”för sina upptäckter inom migränforskningen, för upptäckten av neuropeptiden CGRP:s betydelse vid migränanfall. Priset delas med danske Jes Olesen, brittiske Peter Goadsby och amerikanen Michael Moskowitz.

Framtagna mediciner: Forskningen har lett till tillverkning av tre olika mediciner som baseras på upptäckten av CGRP:s betydelse, Aimovig, Ajovy och Emgality. Samtliga tre mediciner har godkänts av såväl EMA, europeiska läkemedelsmyndigheten, som TLV, tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, och finns på den svenska marknaden.

Jag fick kännedom om att jag skulle få ”The Brain Prize” när: - Jag var i Köpenhamn på ett viktigt möte och hade sagt till sekreteraren att jag inte ville bli störd. Hon kom ändå in och sade att du måste nog ta det här samtalet. Proffessor Morris, chefen för priskommitteen, ringde och sa att jag fått priset, och jag tänkte, .. ”what”? Jag såg det inte komma. Det var fantastiskt. Sen gick jag tillbaka till mötet och alla undrade vad som hade hänt. Jag var jublande glad. Jag fick egentligen inte säga något men jag berättade.

Om prispengarna på 2,5 miljoner danska kronor: - Jag har köpt en solpanel till stugan och så vill jag köpa en elbil, men jag väntar tills jag vet att systemet fungerar och att vi har el i Skåne.

Lundbeckfonden: Är en oberoende fond vars syfte är att stärka hjärnhälsan i Danmark och att utveckla den danska affärssektorn. Varje år delar de ut 10 miljoner danska kronor till forskare i hela världen som har gjort banbrytande upptäckter som har betydelse för hjärnhälsan.

Lars Edvinsson växte upp i Rostorp och gick på Kirsebergsskolan i Malmö som barn. Föräldrarna drev en bensinmack på Lundavägen sju dagar i veckan och Lars och hans lillebror lärde sig tidigt att ta ansvar för sig själva och sin skolgång. Lars hade inga speciella föreställningar om vad han skulle göra som vuxen, han älskade att spela fotboll och springa runt i skogen hos mormor och morfar om somrarna. När han vuxit från sin cykel i mellanstadiet och bad sin pappa om en ny fick han besked om att han skulle få en när hon kom hem med ett litet a i betyg.

– Jag kom hem med tre, berättar Lars som fick en ny cykel.

Han valde att läsa Naturvetenskapliga linjen på gymnasiet vid Latinskolan och tänkte att han kanske kunde bli ingenjör som vuxen. Men den avancerade matematiken var inte hans grej och han valde inriktningen mot biologi och kemi istället. Lars var flitig i skolan. Den arbetsmoral han såg att hans föräldrar lade ner på bensinmacken från sju på morgonen till tio på kvällen, samma energi ägnade Lars åt skolarbetet, fotbollsspelandet och senare även handboll.

– Mina föräldrar kom från fattiga förhållanden och de ville att vi skulle få det bättre, berättar han.

En av lyckligaste dagarna

Den dag han blev antagen till läkarlinjen kallar han en av sina absolut lyckligaste och han kommer fortfarande ihåg hur nerverna låg utanpå kroppen under de andlösa ögonblick då han väntade på att få höra sitt namn ropas upp bland de andra studenterna på Anatomiska institutionen i Lund.

Med samma iver som tidigare gav han sig i kast med medicinstudierna och började parallellt med studierna forska innan han var färdigutbildad läkare. Lars letade snabbt upp någon som behövde en assistent och fick napp hos neurokirurgen Kurt West som forskade på vattenskallar. Under en sommar fick Lars som 20-åring i uppgift att ta över ansvaret för experimentet med kaniner i källaren och när sommaren var slut hade han löst ett problem och skrev en uppsats. Det var starten till alla de kommande studierna kring huvudets funktioner och sjukdomar.

Lars Edvinsson, överläkare och professor i medicin. Har fått The Brain Prize för sin migränforskning.
Foto: Catharina Nilsson

I sin avhandling på 70-talet skrev Lars Edvinsson om hur blodflödet i hjärnan regleras med hjälp av flera signalsubstanser som verkar i autonoma nerver. ”The law of Dale” stämde inte. Det fanns inte alls bara en signalsubstans som verkade i varje enskild nerv, det fanns många fler. Det gick numer att upptäcka med en ny antikroppsmetod. Det han hade hittat var neuropeptider som skickade kemiska signaler i nerverna. Den första som identifierades hette VIP och forskarvärlden skulle de kommande åren hitta nya neuropeptider var och vartannat år.1983 hittade Lars Edvinsson neuropeptiden CGRP, den peptid som flödar i stora mängder i trigeminusnerven i samband med migränanfall.

– När jag träffade professor Nori Suzuki för två år sedan, forskningschefen i Tokyo, sade han, när vi andra såg kolbitar såg du en diamant.

Det är en talande bild eftersom Lars till en början var ganska ensam om att tro på CGRP:s betydelse vid migrän. Den rådande uppfattningen i forskarvärlden under 80-, och 90-talet var att det handlade om en substans som kallades P som var av vikt.

– Nu vet vi att substans P inte har med smärta att göra, förtydligar han.

En av de första att förstå

Men Lars Edvinsson avsatte pengar till att bekosta syntetiseringar av molekyler, köpa reagens och tillverka antikroppar och annat som behövdes för att göra studier som skulle bevisa CGRP:s betydelse. Mindre studier gjordes parallellt med hans läkararbete och strokeforskning och så år 1990 inleddes en betydelsefull studie på migränpatienter. Patienterna tillät Lars och hans kollegor att ta blodprover från halsen, nära trigeminusnerven, under pågående migränanfall. De hade sökt sig till akuten för att få hjälp med smärtan. Resultaten var tydliga. Mängder av CGRP frisattes under migränanfallen. 1993 fortsatte studierna på en större grupp patienter och runt 2000-talet började forskarvärlden och läkemedelsföretagen ge upp forskningen kring substans P. Nu riktades istället blickarna mot svensken och hans studier kring CGRP.

2004 görs de första kliniska testerna och 2009 lanseras en medicin som fungerade men visade sig ha alltför stor leverpåverkan för att vara användbar. Parallellt med det har andra läkemedelsföretag arbetat med samma forskning som grund. Amgen, ett amerikanskt antikroppsföretag, lyckas ta fram medicinen Aimovig som lanserades 2018 i Sverige. Ytterligare två mediciner har kommit ut på den amerikanska och den europeiska marknaden.

Lars Edvinsson lutar sig fram i stolen på sitt rum på universitetssjukhuset och tar inte en sekunds paus innan han förklarar att det inte slutar här. Det behövs mer pengar till att utröna varför det är många fler kvinnor än män som lider av migrän. Han vill utforska vilken betydelse hormonerna östrogen, progesteron och oxytocin har i samband med anfallen av huvudvärk som för många kvinnor har en tydlig koppling till menstruationscykeln.

Behöver ny finansiering

– Det vore inte fel om firmorna som tjänar miljarder kunde slänga in en så där 25 miljoner till forskning så att vi kan ta nästa steg, säger han.

Den annars småleende professorn suckar över finansieringen av migränforskningen. Trots att det är en folksjukdom är det svårt att få anslag, fast cirka 1,5 miljoner svenskar bedöms vara berörda. Han har haft betydligt enklare att få finansiering till den parallella forskningen han bedriver rörande den potentiellt dödliga sjukdomen stroke.

– Nästa månad ska vi testa en ny medicin i Köpenhamn mot stroke, som jag har forskat fram, avslöjar han förväntansfullt - sugen på ett till genombrott.

Personligt

Lugnet gav en resa till konstens inre

Fredrik Jensner
Personligt
Personligt För 15 år sedan lämnade Fredrik Jensner konstlivet i Malmö och flyttade ut till ett hus på landet med egen ateljé. Det är inte så man ska göra om man vill främja sin konstnärliga karriär. Men det struntar han i. Han är mer intresserad av att utforska konstens sanna väsen.

Han tar emot i sin atélje i Tjärby utanför Sjöbo. Den har han byggt och renoverat själv och älskar lugnet och livet på landet, även om det var ovant i början.

– Jag är uppvuxen i Staffanstorp, en trygg småstad där man kunde vara ute på kvällarna och hade många kompisar att hänga med. Det var lite läskigt med mörkret här ute i början. Och när det blåste... Det finns två stora kastanjer som står vid huset och när det blåser faller kastanjerna ner på taket. Det tog ett tag innan jag blev klok på det där ljudet och ett par år innan jag vande mig.

Som ung drömde han om att bli skådespelare och konstnär. Han berättar med värme om sin mormor och morfar vid Skirösjön som han tillbringade mycket tid hos som barn.

– Mormor skickade in teckningar som jag gjorde till Vetlandaposten. Jag vann priser och blev publicerad. En gång vann jag en hängmatta som jag blev väldigt glad för, jag har fortfarande kvar den här.

Mormors fina trädgård kanske inspirerade Fredriks syster Anna till att bli trädgårdsarkitekt, men hon var inte bara trädgårdsintresserad.

– Mormor lärde mig att spela munspel! Så jag spelar munspel, gitarr och trumpet. Jag lärde mig spela piano också, men tyckte det var svårt med noter. När jag gick hos en gitarrlärare i Staffanstorp - Eddie, en jazzkille från Lund, så försökte han lära mig spela efter noter, men efter en tid tog han med sina kompisar i stället och så satt vi och jammade.

– Min pappa, Gunnar, var också mycket musikintresserad, vi var mycket ute och kollade jazz. Vi såg Toots Thielemans på Grand i Lund en gång, det är nog en av de bästa konserterna jag sett.

Teaterfrälst

Fredrik Jensner beskriver skolan i Staffanstorp som sin ”fritidsgård”. Där erbjöds mycket teater och filmvisningar. I åttan och nian hade Fredrik en teatergrupp tillsammans med sin syster och hennes kompisar. Han hjälpte också till som råddare när olika teatergrupper kom på besök.

– Det var ju på 1970-talet så det var mer kultur då. När jag hjälpte till vid teaterföreställningarna fick jag träffa skådespelarna och jag gjorde stand-up-comedy innan jag ens visste vad det var för något.

Efter nian jobbade han på Teatersällskapet Proteus i Lund, med Rolf Arvidsson som handledare i ett år.

– Det var avgörande för mig, Rolf och jag skrev pjäser tillsammans och han har inspirerat mig många gånger. Jag fick komma in i teaterarbetet på alla möjliga sätt, hålla på med rekvisita, scenkläder och sufflera. Det var nog väldigt viktigt för mig som konstnär, att få komma in i en fri teatergrupp där alla höll samman. Efter det började jag på Studioteatern i Malmö hos Johnny Harborg, vi spelade teater.

Så småningom började han på Östra Grevie folkhögskola där hans huvudämne var keramik. Han säger att han har ”jättemycket idéer om skulptur - en dag kanske jag förlöser det”. Men just nu är det måleriet som slukar hans intresse, känslan i färgen.

Fredrik Jensner med några av sina konstverk.
Fredrik Jensner med några av sina konstverk.

Efter Östra Grevie, som han beskriver som ”jävligt intressant”, som ett sammmanhang där han formades, hade duktiga lärare och mötte människor som ”hade livserfarenhet men ändå var lekfulla”, sökte han in till flera olika konstskolor.

– Jag hade en folkabuss och körde upp konst till bland annat Valand i Göteborg flera gånger, men kom inte in. Det tar tid att mogna som konstnär.

Efter fyra års enträgenhet kom han äntligen in på Forum i Malmö, 1989.

– På 1990-talet var jag verkligen inne i konstsmeten i Malmö, när det var som mest turbulent. Det var många stjärnkonstnärer som blev lärare på Forum, konstnärer som ställde ut och sålde bra. Skolan hade samarbete med konsthallen - det var på Sune Nordgrens tid - och vi gjorde elevutställningar.

Fredrik tillbringade mycket tid i sin ateljé på Djäknegatan eller på The Basement på Stora Nygatan, kaféet för musiker där det även såldes instrument och skivor och fanns en musikstudio. Han var gitarrist i ett jazzband och ett reggae-band. För att få ihop pengar till hyra och konstnärsmaterial jobbade han som utställningstekniker på Rooseum och Lunds konsthall.

1991 fick han en inbjudan han inte kunde motstå. Han hade sökt in till USA:s äldsta och finaste konstskola, Pennsylvania Academy of the Fine Arts i Philadelphia och hälsades välkommen. Under ett år lämnade han tillfälligt Forum.

– Vi hade väldigt många bra lärare där. Vi experimenterade under så kallade Drawing Seminars där man presenterade ett verk per gång, ett slags skiss- och idébaserade diskurser.

Kompromisslöshet

Han fick lära sig att inte kompromissa och att man måste kämpa med sitt konstnärsskap, men att det kommer en punkt där man kan bejaka den man är, men att det kräver total ärlighet.

– Det finns mycket bra konst och jag har många inspirationskällor, men min favorit är nog Francis Bacon. Han var totalt kompromisslös och vågade skildra mänsklig smärta, vågade ut till den yttersta linjen i sig själv. Det är förutsättningen för bra konst och något slags ideal jag har.

Sista året på Forum hamnade han vid bordet bredvid Ola Billgren på en 50-årsfest. Båda bodde vid David Halls torg och gjorde sällskap dit efter festen.

– Han bjöd på en sen konjak och vi lyssnade på Chopin - han var pianointresserad och spelade bra själv också, i sin ateljé. Några dagar senare ringde han och undrade om jag ville jobba med honom.

Fredrik Jensner.
Fredrik Jensner har hittat kärnan i sitt eget skapande.

Svaret var självklart och Fredrik jobbade med Ola Billgren fram tills han dog, 2001.

– Det var en utmaning att jobba med honom, man fick testa olika tekniker och han ville lära mig saker under lång tid, han var grundläggande och noggrann.

I samband med Öresundsbrons invigning 2000, fick Ola Billgren en utställningsförfrågan från Galerie Susanne Højriis i Köpenhamn. Svaret blev:

– Ställ ut Fredrik i stället!

Utställningen sponsrades av flera svenska storföretag och invigdes av Sveriges ambassadör i Köpenhamn. Det blev artiklar i flera danska tidningar och man kunde räkna in 2 000 besökare.

– Jag sålde allt som fanns med på utställningen, konstaterar Fredrik. Det blev en stor framgång.

Därnäst följde fler utställningar, både i Sverige och utomlands, och ett hektiskt liv. Men 2007 satte han stopp.

Ändrade livsstil

– Jag ändrade min livsstil och flyttade ut på landet, renoverade och byggde egen ateljé. Då förändrades något grundläggande. Jag har gått inåt, gått min egen väg och försöker vara kompromisslös. Jag söker inte bekräftelse längre, jag har hittat min konstnärliga frihet.

Priset när man som konstnär lämnar ”de rätta kretsarna” och flyttar ut på landet är enligt Fredrik att man blir lite ”glömd”. Men det är inget som bekymrar honom nämnvärt.

– Jag har inte längre ambitionen att ställa ut fem gånger om året. Jag vill utveckla mitt måleri och ha pengar att göra skulpturerna jag vill göra.

Han menar att om man kan flytta ut på landet så som han har gjort och ändå överleva som konstnär, då kan man överleva i stort sett vad som helst. Han säger också att det inte längre är han som definierar konstverken utan konstverken som definierar honom - och att det är en jäkla skillnad.

– När man gör något man ska stå för blir man något av en tvivlare, men det är så man växer också. Man måste våga hoppa. Man får inte ha så höga krav att man inte kan möta upp sin egen standard. Då kan man inte älska det man gör. Och det är när man älskar det man gör - det är då man har hittat källan eller kärnan i sin verksamhet.

FAKTA

Fredrik Jensner

Ålder: 55 år.

Bor: I Tjärby utanför Sjöbo.

Familj: Mamma Isabella, storebror Magnus, storasyster Anna, sönerna Sigge 15 år, Frans 22 år och katten Pia.

Oväntade sidor: Har tävlat i skateboard och kan göra en handstand kick-flip. Gillade syslöjd. Gått två år och lärt sig pantomim hos Anna-Lena Brundin.

Kultur och nöje

Komikern Louie Anderson är död

Skådespelaren Louie Anderson medverkade i serier som 'Baskets' och 'Search party'. Arkivbild.
Foto: Richard Shotwell/AP/TT
Kultur och nöje
Personligt
Kultur och nöje
PREMIUM

Komikern och skådespelaren Louie Andersson har avlidit i sviterna av cancer, uppger hans presskontakt för Deadline.

Anderson spelade bland annat i tv-serierna "Baskets", "Search party" och Eddie Muprhy-komedin "En prins i New York" samt dess uppföljare.

Han föddes i Saint Paul, Minnesota, i en syskonskara med elva barn, där han var näst yngst. Han gjorde debut som ståuppkomiker på "The tonight show" med Johnny Carson 1984 och fortsatte hela tiden med sin ståuppkarriär. Den senaste showen "Louie Anderson: Big underwear" gjorde han 2018.

Anderson var också programledare för amerikanska lekprogram som "Family feud" och fick sin egen animerade tv-serie "Life with Louie" under 1990-talet. Den gav honom två Emmystatyetter. En tredje fick han för rollen som Zach Galifianakis mamma Christine Baskets i "Baskets".

Louie Anderson blev 68 år.

Kultur och nöje

Meat Loaf död: "Han var antitesen till punk"

Meat Loaf. Arkivbild.
Foto: Jeff Christensen/AP/TT
Kultur och nöje
Personligt
Kultur och nöje Den amerikanske artisten Meat Loaf är död, uppger Deadline. Michael Lee Aday, som han egentligen hette, avled på torsdagskvällen med sin fru och sina döttrar vid sin sida. Han blev 74 år.
PREMIUM

Meat Loaf var amerikansk rocksångare och skådespelare. Som musiker var han mest känd för de två albumen "Bat out of hell" och Bat out of hell II: Back into hell" som han gjorde tillsammans med producenten och låtskrivaren Jim Steinman. Den första skivan hör till de mest säljande i USA någonsin och den svenske musikjournalisten Anders Tengner jämställer den med "en modern opera" .

När Steinman dog i våras skrev Meat Loaf en offentlig hälsning till sin tidigare samarbetspartner:

"Jag kommer snart, min bror Jimmy", "Flyg Jimmy flyg".

"Fantastisk röst"

Meat Loaf har sålt mer än 100 miljoner skivor, men i hans eftermäle är det dumt att stirra sig blind på just försäljningssiffror, framhåller Christoffer Röstlund, reporter på ETC och tidigare musikjournalist. Han lyfter i stället fram Meat Loafs fantastiska röst och karriär som showman.

– Han och producenten Jim Steinman byggde hela det där svulstiga musikalsoundet, det överproducerade, som sedan kom att dominera på 80-talet. Han var antitesen till punk, säger Christoffer Röstlund.

Meat Loaf var även filmskådespelare och musikalartist. I musikalfilmen "The Rocky Horror picture show" från 1975 spelade han den färgstarke Eddie, en roll som han sedan gjorde även på scenen.

Michael Lee Aday föddes och växte upp i Dallas där modern var lärare och gospelsångerska och fadern alkoholiserad polis. Det ska också ha varit han som först kallade sonen för "Meat Loaf". I slutet av 1960-talet flyttade han till Los Angeles där han bildade sitt första band och så småningom fick en roll i musikalen "Hair".

Det var dock genom samarbetet med Jim Steinman som Meat Loaf fick sitt stora genombrott.

Rolig, trevlig och lynnig

Rockjournalisten Anders Tengner intervjuade Meat Loaf flera gånger och minns en "fruktansvärt rolig och trevlig människa":

– Skulle man intervjua Meat Loaf behövde man egentligen inga frågor – man behövde bara ställa en enda fråga, sedan var det i gång. Men han kunde också vara lynnig och få utbrott ibland.

Tengner beskriver Meat Loaf som en på papperet ganska omöjlig rockstjärna. Han var kraftigt överviktig, han var inget affischämne till flickrumsväggen, men han lyckades göra skivan "Bat out of hell".

– Den är fortfarande svårt att slå som populärmusikaliskt epos, säger han och jämför samarbetet mellan Meat Loaf och Jim Steinman med det mellan Elton John och Bernie Taupin.

Men kanske är det ytterst för sin röst som Meat Loaf kommer att bli ihågkommen:

– Han hade en stark och omfångsrik röst, han var en väldigt duktig sångare, det går inte att komma ifrån även om rocksång inte handlar om att pricka tonerna. Men det som var speciellt med honom var att det fanns ett rovdjur i halsen på honom, samtidigt som han också kunde sjunga sprött, bräckligt och extremt romantiskt.

Cystor på stämbanden

Samma röst ställde också till med problem. Efter cystor på stämbanden kom Meat Loaf tillbaka till scenen, men 2018 blev problemen så stora att han valde att turnera utan att sjunga. I stället anlitade han Caleb Johnson, vinnaren av amerikanska "Idol" 2014, och lämnade över stafettpinnen till honom. Själv nöjde sig Meat Loaf med att berätta anekdoter mellan låtarna.

– Det var decennier sedan han var relevant för musikvärlden. På senare år har han mest fått rubriker som allmänt tossig klimatförnekare, säger Christoffer Röstlund.

Erika Josefsson/TT

Sara Haldert/TT

Sofia Sundström/TT

Meat Loaf vid ett framträdande i Ohio 2012.
Meat Loaf vid ett framträdande i Ohio 2012.
Foto: Charles Dharapak/AP/TT
Meat Loaf blev 74 år. Arkivbild.
Meat Loaf blev 74 år. Arkivbild.
Foto: Frank Gunn/AP/TT

FAKTA

Fakta: Meat Loaf

Fakta: Meat Loaf

Namn: Marvin Lee Aday (senare Michael Lee Aday)

Yrke: Sångare och skådespelare

Bakgrund: Född i Dallas i Texas 1947. Bildade sitt första band Meat Loaf Soul 1967. Bandet bytte namn flera gånger och var förband till band som The Who, The Stooges och The Kinks men släppte aldrig några egna skivor.

Skivdebuterade med "Stoney & Meatloaf" tillsammans med Stoney Murphy 1971.

Slog igenom på allvar 1977 med skivan "Bat out of hell". Skivan var ett samarbete med Jim Steinman. Todd Rundgren producerade och skivan är i dag en av världens mest sålda.

Uppföljaren "Bat out of hell II: Back into hell" kom 1993 och innehåller bland annat jättehitten "I'd do anything for love (but I won't do that)".

"Bat out of hell III: The monster is loose" kom 2006.

Parallellt med rockkarriären medverkade Meat Loaf även i lång rad en rad filmer och tv-serier. Mest känd är han kanske för rollerna som Eddie i "Rocky horror picture show" (1975) och Robert Paulson i "Fight club" (1999).

Höör

Målmedveten satsning på djurens bästa

Höör
Personligt
Personligt När Lucie Havelka var sex år gammal bestämde hon sig för att bli veterinär. Att arbeta för djuren - och deras hussar och mattar - var ett självklart val. Hon nöjde sig inte med att öppna egen veterinärklinik utan har också byggt upp ett katthem som nu firar tioårsjubileum.

– Jag trodde från början för tio år sedan att det kanske skulle komma fem-sex katter, minns hon. Men det blev så många att jag blev tvungen att organisera upp arbetet i en förening med ideella krafter. Vi var tre stycken från början, nu är vi 17 volontärer och har svårt att hinna med.

Själv firar hon i år 22 år som veterinär. Som liten räddade hon fågelungar som ramlat ur sina bon och viljan att hjälpa djur har funnits där från allra första början.

– Min mormor var fantastisk med djur! Hon hade kunnat dela sina sista brödsmulor med fåglarna och jag har blivit likadan.

Spikrak väg

Från sexåringens beslut att bli veterinär till uppnått mål tog det 20 år. Vägen har i princip varit spikrak, med undantag för ett år på high school i USA.

– En granne hade varit där och det lät så inspirerande att jag ville prova. Så mellan nian och gymnasiet åkte jag till Georgia och det ångrar jag inte. Jag har fortfarande kontakt med en del av människorna som jag mötte där då.

Lucie är danska, även om det är svårt att identifiera dialekten när hon talar. Hon pluggade till veterinär i Köpenhamn och tog ett extra år på sig.

– De bytte studieordning mitt i vår utbildning, utan övergångsregler. Så valet stod mellan att råplugga och ta sig igenom nätt och jämnt eller att ta extra tid. Jag valde det senare eftersom jag inte bara ville klara mig igenom, jag ville bli bra på det jag gör!

Med facit i hand var det rätt beslut. Många av kurskamraterna som försökte stressa sig igenom fick i stället efterhängsna resttentor och blev inte klara innan Lucie i vilket fall som helst.

Efter avslutad utbildning fick hon jobb på en mindre klinik utanför Köpenhamn där hon trivdes utomordentligt väl och stannade kvar i ett par år.

Hästarna tog henne till Sverige

– I Danmark har man ett lite annat koncept när det gäller veterinärvård, ofta har man mindre kliniker som tar emot flera olika slags djur, lite mer blandad praktik. Här är det mer de stora bolagen med sina djursjukhus som dominerar.

Eftersom hon trivdes så bra, var det med ett styng av sorg i hjärtat som hon 2002 bestämde sig för att ta klivet över Öresund och slå sig ner i Skåne.

– Det var hästarna som avgjorde, förklarar hon och syftar på två fullblodshästar, före detta galoppörerna och tillika syskonen Apollon och Elektra.

Djupt älskade Apollon dog i fjor, 22 år gammal. Men systern Elektra njuter av livet i de stora lösdriftshagarna utanför tillsammans med en ung galopphäst som på grund av felaktig benställning inte duger på galoppbanan.

– Det är dyrt med stallplats i Köpenhamnsområdet och här i Skåne var det fina förutsättningar om man hade galopphästar. Nära till fina tävlings- och träningsmöjligheter och överkomliga priser på gårdar med mark till. Jag tränade hästarna själv, men i loppen var det en professionell jockey som satt upp i sadeln.

Från början bodde Lucie på Bosjökloster och arbetade som distriktsveterinär i Flyinge. Men drömmen om en egen gård och en egen klinik hägrade. Periodvis jobbade Lucie som volontär i Thailand och Indien med gatuhundar.

– Det kostar en del, för man får stå för resor och sådana kostnader själv. Så jag började fundera på om jag inte skulle kunna göra mer nytta för djuren om jag använde pengarna här hemma genom att öppna ett katthem.

Hon startade egen klinik i hyrda lokaler, men till slut öppnade sig möjligheten att köpa gården i Ekeröd vid Höör 2005. Det var ett renoveringsobjekt som gått i samma släkt i generationer. Med tiden hade otroligt mycket grejor samlats i uthus och lador.

– Vi slet i tre månader med enbart städning, minns Lucie. Sedan var det dags att renovera. Men byggnaderna hade fin grundstomme, så det var värt att lägga ner en massa jobb så att det blev en modern klinik och ett fint katthem. 2007 kunde kliniken flytta in här och för lite sedan byggde vi till ett mindre hus vid katthemmet till de små kattungarna som vi kallar för ”Kattstugan”.

Rikskänd klinik-katt

Där regerar katten Honey, som tidigare var klinik-katt och hjälpte till med patienterna. Efter att ha kommit in till kliniken svårt medtagen och nära döden men överlevt mot alla odds, började hon sin märkliga gärning.

Hon har en stark empatisk förmåga och höll sjuka och ängsliga djur sällskap och såg till att de hade det bra. Märkte hon att någon husse eller matte behövde tröst i väntrummet gick hon ut och lade sig i deras knä och spann eller busade med dem tills hon lyckades locka fram skratt.

– Hon är väldigt speciell och när hon märkte att en patient till exempel hade besvär att vakna upp ur narkos, påkallade hon vår uppmärksamhet, berättar Lucie.

Historien om den extraordinära katten spred sig i både press, radio och tv och en dag kom länsstyrelsen på kontrollbesök. Myndigheten förbjöd Honey att vistas på kliniken. Det hjälpte inte med namninsamlingar eller demonstrationer, så i dag har Honey fått en ny arbetsplats.

– Hon hjälper till att ta hand om kattungarna i kattstugan och är väldigt duktig. Men vi saknar henne här.

Springer halvmaraton

Den veterinära yrkesverksamheten och allt jobb med katthemmet och de egna djuren tar förstås väldigt mycket tid i anspråk. Men den begränsade fritid hon har, ägnar hon gärna åt att träna och tävla i halvmaraton.

– Jag har bra grundkondis, så jag är ganska lättränad. Vi är ett gäng som tränar tillsammans och det är bra. Har man sagt att man kommer och ska vara med, så måste man. Och eftersom jag har tävlingar som mål, är jag helt enkelt tvungen att förbereda mig.

– Och arbetet med djuren är ju också en form av träning. För ett par helger sedan gick vi över stängslen i hagarna och vadade i djup snö - bra för både kondisen och en massa olika muskelgrupper!

Under de 22 år som Lucie varit verksam har hon sett en utveckling i positiv riktning för katterna. Även om det uppskattningsvis finns 200 000 hemlösa katter i Sverige i dag, har medvetenheten blivit större och lagstiftningen bättre.

Balans i livet

– Nu står det i lagen väldigt tydligt att man faktiskt inte får lov att överge djur och att man ska kastrera sin katt om den inte ska användas för avel. Och förhoppningsvis kommer en lag om märkning av katter också snart. Det skulle betyda mycket och om man inför kravet med en vettig övergång, ungefär som man gjorde med hästpassen, så är det inget problem för någon.

– Lagen har ett starkt signalvärde och medverkar till att lyfta upp katten till hundens status. På sikt kommer det förhoppningsvis att göra att det finns allt färre hemlösa katter.

För egen del tycker Lucie att hon har hittat en ganska bra balans i livet och lyckats väl med att bygga upp konceptet med både kliniken och katthemmet. På Ringsjöns veterinärklinik tar hon i dansk anda emot flera olika djurslag. Hit kommer såväl hästar som hundar, katter och gnagare. Men framöver skulle hon gärna vilja ha lite mer fritid.

– Inte minst behövs mental återhämtning. Nu har vi kört stenhårt i tio år och jag hoppas kunna arbeta lite mindre framöver. Att vara tillgänglig 24-7 är inte hållbart i längden. Jag vill ju fortsätta kunna leverera omsorgsfull vård till djuren och ta hand om dem.

FAKTA

Lucie Havelka

Ålder: 48 år.

Bor: I Ekeröd vid Höör.

Familj: Maken Marco, sex katter och två engelska fullblod.

Intressen: Springer halvmaraton, tränar balett, målar, går på teater, läser böcker och ägnar sig åt yoga när tid finns.

Aktuell: Firar 20-årsjubileum som veterinär i Skåne och 10-årsjubileum med privat katthem.

Sport

Legendarisk friidrottstränare död

Sport
Personligt
Sport

Den legendariske friidrottstränaren John Velzian har avlidit vid 93 års ålder, rapporterar bland annat Athletics Weekly på Twitter.

På 1950-talet blev britten John Velzian den första förbundskaptenen för Kenyas friidrottslandslag – en post han stannade på fram till 1968. John Velzian upptäckte, tränade och utvecklade storheter som Kipchoge Keino, som tog OS-guld i Mexico City 1968.

Enligt Athletics Weekly kallades John Velzian av vissa för "Kenyas friidrotts fader".

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Apoteum

Fullspektrum CBD-olja: vad du behöver veta

Apoteum Under de senaste åren har populariteten för CBD-olja ökat. Plötsligt legaliseras den i allt fler stater och är lokalt tillgänglig. CBD-industrin har verkligen exploderat och visar inte några tecken på att sakta ner.

Det finns tre huvudtyper av CBD-oljor, nämligen:

– Fullspektrum CBD-olja

– CBD-isolat

– Bredspektrum CBD-olja

I den här artikeln kommer vi att lägga vårt huvudfokus på fullspektrum CBD-olja.

Vad är fullspektrum CBD-olja?

CBD-olja med fullspektrum är den olja som utvinns från Cannabis Sativa, och innehåller alla cannabinoider som finns naturligt i växten.

Fullspektrum CBD-olja skiljer sig från CBD-isolat och bredspektrum CBD-oljorna på fler sätt än ett. För det första så innehåller CBD-isolat endast rent CBD eftersom det är isolerat från de andra komponenterna i plantan.

Å andra sidan är bredspektrum CBD-olja nästan identisk med fullspektrum CBD-oljan. Den enda skillnaden är att bredspektrum CBD-olja inte innehåller THC, vilket är fallet med fullspektrum CBD-olja.

Vilka är fördelarna med att använda fullspektrum CBD-olja?

I allmänhet har CBD-oljor en mängd fördelar. Det är inte konstigt att de legaliseras i Kanada, Mexiko, Jamaica och olika stater över hela USA.

CBD-oljor med fullspektrum har särskilt många fördelar.

Låt oss ta en närmare titt.

– Ger entourage-effekten

CBD-oljor med fullspektrum innehåller hundratals botaniska komponenter, som var och en har sin egen, specifika effekt på kroppen. När alla dessa föreningar interagerar förändras deras beteende, vilket skapar en entourage-effekt. Forskning, även om den är begränsad, har visat att på grund av entourage-effekten så fungerar CBD-oljor med fullspektrum bättre. De ger bland annat användaren en omfattande mängd fördelar.

– De innehåller terpener

CBD-oljor med fullspektrum innehåller terpener som är bra för aromaterapi. De ger en söt doft som är terapeutisk. De avger en lugnande och avslappnande effekt som hjälper till att öka individens mentala och allmänna välbefinnande.

Dessutom hjälper de med muskelavslappning, minskade stressnivåer och ökade energinivåer.

– Möjlig lindring av kronisk smärta

Kronisk smärta är ett tillstånd där kroppen lider av svår smärta till följd av trauma, såsom svåra skador efter olycksfall. I de flesta fall inträffar smärtan dagar eller till och med månader efter skadan. Med tanke på att kroppen led av skadorna under en längre period kan det vara svårt att hantera smärtan, vilket kan leda till att receptfria mediciner för smärtstillande är mindre effektiva. Dessutom kan långvarig användning ha negativa effekter på kroppens organ. Användningen av fullspektrum CBD-olja har dock visat sig vara ett lovande preparat i att lindra smärta.

Dessutom har fullspektrum CBD-olja till stor del används för dess antiinflammatoriska egenskaper hos personer som lider av artrit och ledvärk. Eftersom fullspektrum CBD-olja har antioxidanter, förstärker den de smärtlindrande och antiinflammatoriska effekterna.

Är det värt att spendera dina pengar och tid på fullspektrum CBD-olja?

Utifrån de fördelar som lyfts fram ovan är det tydligt att fullspektrum ger fler fördelar jämfört med andra CBD-oljor. Så länge som säkra interaktioner med oljan upprätthålls, så är den absolut värd att spendera tid och pengar på.

Kultur och nöje

Skådespelaren Hardy Krüger är död

Skådespelaren Hardy Krüger blev 93 år gammal. Arkivbild.
Foto: Axel Heimken/AP
Kultur och nöje
Personligt
Kultur och nöje
PREMIUM

Den tyske skådespelaren Hardy Krüger har avlidit, 93 år gammal.

Hans litterära agent i Hamburg, Peter Kaefferlein, säger att Krüger dog "plötsligt och oväntat" under onsdagen i Kalifornien, där han var bosatt.

Krüger slog igenom i den brittiska filmen "The one that got away" från 1957, som handlar om en tillfångatagen tysk stridspilot som iscensätter en rad vågade försök att fly de allierade och – som titeln antyder – till slut lyckas.

Hans charm, fördelaktiga utseende och det faktum att han deserterade från den nazistiska armén mot slutet av andra världskriget hjälpte till att få fart på Krügers karriär i en tid då tyskar i hans generation fortfarande sågs på med misstänksamhet utomlands.

Krüger medverkade genom åren i en rad äventyrs- och krigsfilmer som "Barry Lyndon" (1975), "En bro för mycket" (1977) och "De vilda gässen" (1978).

Under senare år fokuserade han på att göra resefilmer för tysk tv, skriva böcker och göra enstaka scenframträdanden.

Kultur och nöje

Fransk skådespelare död i skidolycka

Den franske skådespelaren Gaspard Ulliel har omkommit i en skidolycka. Arkivbild.
Foto: Mosa'ab Elshamy/AP
Kultur och nöje
Personligt
Kultur och nöje
PREMIUM

Den franske skådespelaren och modellen Gaspard Ulliel har omkommit i en skidolycka i franska Alperna. Olyckan inträffade under tisdagen i skidorten La Rosière då Ulliel kolliderade med en annan skidåkare och ådrog sig svåra skallskador.

Hans familj bekräftar dödsfallet i ett uttalande till AFP via Ulliels agent. Ulliel blev 37 år gammal.

Ulliel uppmärksammades internationellt för sin roll som den unge Hannibal Lecter i "Hannibal rising" 2007 och för sitt porträtt av modemogulen Yves Saint Laurent i 2014 års biografiska film "Saint Laurent". Han har också en huvudroll i den kommande Marvelserien "Moon knight" tillsammans med Oscar Isaac och Ethan Hawke.

Gaspard Ulliel, som har en modellkarrär bakom sig, är ansiktet utåt för Chanels parfym Bleu de Chanel.

Sport

Legendarisk norsk fotbollstränare död

Nils Arne Eggen har gått bort. Arkivbild.
Foto: Ole Martin Wold/NTB/TT
Sport
Personligt
Sport Norsk fotboll har sorg.
Tränarlegendaren Nils Arne Eggen har gått bort, bekräftar Rosenborg på sin hemsida.
"Det är var med stor sorg Rosenborg i dag mottog beskedet att klubbens allra största legend är död", skriver klubben.

Han blev 80 år gammal.

– Det är förfärligt att höra. Han har betytt så enormt mycket för norsk fotboll och har drivit klubbfotbollen framåt och visat alla vad som är möjligt. Han är en gigant för alla norska fotbollstränare, säger Norges förbundskapten Ståle Solbakken till TV2.

Eggen ledde Rosenborg till stora framgångar mellan 1988 och 2002 och vann ligan hela 13 gånger under den perioden. Han tog också laget till en sensationell kvartsfinal i Champions League 1997.

Svenska hyllningar

Han gjorde senare comeback i klubben i två år mellan 2010 och 2011, efter att Erik Hamrén lämnat posten för att ta över det svenska landslaget.

– Det är Norges största och mest framgångsrika fotbollstränare genom tiderna, han var fantastisk och enormt stor i Rosenborg, Trondheim och hela Norge, säger Hamrén till Aftonbladet.

Eggen säkrade ytterligare en ligatitel med Rosenborg säsongen 2010, med spelare som Mikael Dorsin, Mikael Lustig och Rade Prica i laget.

– Det är så mycket man kan lyfta fram om Nils Arne, men Rosenborg, norsk fotboll och norsk idrott har Nils Arne att tacka för mycket. Han var banbrytande i sitt sätt att leda, tänka och vara på. Han skapade en tro i norsk fotboll och idrott att göra det omöjliga möjligt och en vi kan slå alla-mentalitet, säger Dorsin till Aftonbladet.

Norsk förbundskapten

Sedan 2019 står han som staty utanför Rosenborgs hemmaarena Lerkendal.

Utöver framgångarna med Rosenborg har han även varit norsk förbundskapten mellan 1974 och 1978.

De senaste åren har han haft bekymmer med hälsan och bland annat behövt amputera båda benen. Han genomförde även en njurtransplantation 2015.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL