Inrikes

Stort amfetaminbeslag – man döms till fängelse

En man i Örebro döms till sju års fängelse för synnerligen grovt narkotikabrott. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Polisen hittade drygt 82 kilo amfetamin i en bostad vid ett tillslag i Örebro i våras. Nu döms en man i 30-årsåldern till sju års fängelse för synnerligen grovt narkotikabrott, rapporterar lokala medier.

"Han säger att han förvarar det mellan två säljare och att han skulle få mycket pengar för det. Hans plan är att köpa ett hus till sig och sin mor", skrev polisen i en rapport efter tillslaget, skriver Nerikes Allehanda.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Alla intagna på Sis ska riskklassas

På Sis Ungdomshem Råby i Lund hotades i somras anställda med vapen under en fritagning av två gängkriminella som placerats på Sis enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU). Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes En ny metod införs på Sis-hemmen för att höja beredskapen för våld, rymningar och fritagningar.
Samtliga intagna kommer klassas på en fyrgradig riskskala, som sedan kan påverka placering och förhållningsregler för personalen.

Säkerheten på tvångsvården inom Statens institutionsstyrelse, Sis, som bland annat vårdar ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård (LSU), har varit kraftigt omdebatterad de senaste åren.

Flertalet dramatiska fritagningar och andra våldsamma händelser har bland annat fått regeringen att öka anslagen för att förbättra skalskyddet, och Moderaterna att kräva att Kriminalvården ska ta över ansvaret för de som placerats enligt LSU, vilket nu utreds på uppdrag av regeringen.

Nivå ett till fyra

Även internt på myndigheten görs nu mycket för att höja säkerheten. Denna vecka inleds arbete med "strukturerade säkerhetsbedömningar" på sex av hemmen, som om allt går som planerat ska införas på fler institutioner nästa vår och till sist gälla för samtliga ungdomar och klienter på Sis.

– Vi kommer titta på historik gällande avvikningar och rymningar, historik när det gäller våld och hot och historik när det gäller nätverkskontakter, säger Sis säkerhetsdirektör Christer Johansson.

Utifrån det graderas personen från nivå ett till fyra, där ett är högst risk. Bedömningen blir vägledande för de åtgärder som ska vidtas för att minska risken för framför allt våld, avvikningar och fritagningar. Det kan bland annat handla om på vilken institution personen placeras och hur bemanningen runt personen ska se ut.

Bedömningen kommer göras med hjälp av exempelvis domar och information från andra myndigheter, enligt Christer Johansson.

TT: Det låter som en basal och självklar åtgärd, varför har man inte gjort detta tidigare?

– Det har inte varit fokus på säkerhetsfrågor på ett sådant strukturerat sätt. Det har säkert förekommit att man tagit fram uppgifterna, men nu kommer alla på Sis prata samma språk och förstå vad nivåerna betyder. Det har gjorts på lite olika sätt och med olika kvalitet.

Färre rymningar

En orsak till att man tar det här steget är bland annat de många fritagningarna som skett på Sis.

– Vi har haft för många sådana incidenter, säger Johansson.

TT: Hur bedömer du att säkerheten är i dag?

– Vi har påbörjat förändringsresan. Tittar man exempelvis på LSU-avvikningar så hade vi förra året 26 stycken. I år har vi än så länge sex. Så det är en skillnad. Men vi har fortfarande en del att göra när det gäller våld och hot mot våra medarbetare.

Marc Skogelin/TT

Christer Johansson är säkerhetsdirektör på Statens institutionsstyrelse sedan den 1 februari 2021.
Christer Johansson är säkerhetsdirektör på Statens institutionsstyrelse sedan den 1 februari 2021.
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

FAKTA

Fakta: Sis-hem

Statens institutionsstyrelse (Sis), är en statlig myndighet som ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård.

Sis behandlar ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem. Sis tar också emot ungdomar som har dömts till sluten ungdomsvård.

Myndigheten har 21 särskilda ungdomshem med drygt 700 platser och elva LVM-hem med knappt 400 platser för vård av vuxna missbrukare. Institutionerna är placerade över hela landet.

På Sis särskilda ungdomshem placeras barn och unga enligt LVU eller om de dömts till sluten ungdomsvård enligt LSU.

LVU är en tvångsåtgärd till följd av sociala problem, medan en placering med stöd av LSU är ett straff för unga förbrytare mellan 15 och 17 år.

Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård kan ha begått bland annat rån, grov misshandel, mord, dråp, narkotikabrott och sexualbrott. Den maximala strafftiden är fyra år.

Källa: Statens institutionsstyrelse

Inrikes

WHO-besked om omikron inom två veckor

Sydafrika befinner sig i en fjärde smittovåg som drivs av den nya coronavirusvarianten omikron. På bilden en man som får förbi en teststation i staden Durban i Sydafrika.
Foto: AP/TT
Inrikes
Inrikes Inom två veckor lämnar Världshälsoorganisationen (WHO) troligen uppdaterade besked om coronavirusvarianten omikron – om smittsamhet, sjukdomens allvarsgrad och vaccinernas verkan.

Forskare, myndigheter och vaccinföretag världen över samlar nu in och värderar data om coronavirusvarianten omikron, som upptäcktes i Sydafrika för mindre än två veckor sedan.

"WHO lämnar information regelbundet, men mer sammanfattad information kommer troligen lämnas inom två veckor utifrån informationen som samlats in av forskare och myndigheter", skriver Mia Brytting, enhetschef på Folkhälsomyndigheten i ett mejl.

Hon deltog på måndagen i ett möte med WHO där det framkom att deltavarianten är fortsatt dominerande globalt och vaccination är viktigt för att få ett skydd.

Sydafrika rapporterar att landet gått in i en fjärde smittovåg och att vaccinationstäckningen i landet är fortsatt låg.

Spädbarnsutbrott

Antalet barn som behöver sjukhusvård för covid-19 har ökat under fjärde vågen och utgör nu en större andel av de sjukhuspatienter än vid tidigare smittovågor i Sydafrika, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Men myndigheterna manar till lugn eftersom barnens sjukdomstillstånd definieras som "milt".

Å andra sidan har ett smittoutbrott bland spädbarn i huvudstadsområdet Tshwane orsakat oro för att barn ska drabbas hårdare av omikron än tidigare varianter.

Om de unga patienterna verkligen är smittade av just omikron vet man dock inte säkert eftersom endast ett fåtal procent av de positiva proven analyseras.

Mild sjukdom

Även om heltäckande data om omikron saknas, ger vårdens observationer en lägesbild.

Majoriteten av covidpatienterna på ett sjukhus i huvudstaden Pretoria de senaste två veckorna var endast inlagda en kortare period och behövde inte hjälp med andningen, enligt Sydafrikas råd för medicinsk forskning.

Jämfört med tidigare smittovågor innan omikron så stiger antalet smittade snabbare nu, medan sjukhusinläggningarna ligger på en liknande nivå, enligt William Hanage, professor i epidemiologi vid Harvard-universitetet i USA.

Han lyfter att en person i Israel som vaccinerats med tre doser konstaterats smittad av omikronvarianten. Den personen hade även smittat en annan person som också fått tre doser. Det är viktigt att notera, även om det bara rör sig om ett enda fall – och tre doser kan fortfarande ge ett skydd, menar han.

Utesluter extremer

– Jag skulle ramla av stolen om det visade sig att vaccinets effektivitet mot svår sjukdom påverkades allvarligt, säger han till universitetstidningen Gazette.

Att dubbelvaccinering och påfyllnadsdos skyddar mot att infekteras med omikronvarianten ser han som mindre troligt. Det avgörande nu är hur allvarlig sjukdom varianten orsakar.

– Vi kan utesluta extremerna. Vi vet att den inte är mild för att sjukhusinläggningarna går upp i Sydafrika. Vi vet att den inte är väldigt allvarlig, eftersom sjukhusinläggningarna inte stiger snabbt, säger han.

Helena Björk/TT

FAKTA

Fakta: Omikron

Virusvarianten av sars-cov-2 som först upptäcktes i södra Afrika har fått namnet omikron av Världshälsoorganisationen (WHO). Den benämns även B.1.1.529.

WHO klassar omikron som en virusvariant av särskild betydelse (variant of concern) – den högsta klassificeringen på skalan.

Varianten är relativt nyupptäckt och det saknas fortfarande mycket kunskap om den.

Bland tidigare virusvarianter av särskild betydelse finns till exempel deltavarianten.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Inrikes

Studie: Blandade vaccin kan ge bättre skydd

Vaccin från Pfizer-Biontechs eller Astra Zeneca som följs av Modernas vaccin ger ett bra skydd mot covid-19 enligt en ny studie. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Personer som har fått en första dos covidvaccin från Pfizer-Biontechs eller Astra Zeneca, följt av en andra dos nio veckor senare, men med Moderna, fick ett bättre immunförsvar.
Det visar en ny brittisk studie, som publicerades på måndagen.

Studien, som bygger på data från 1 070 volontärer, visade bland annat att om en första dos med Astra Zeneca-vaccinet följdes av Moderna eller Novavax, ökade antalet antikroppar och T-celler, jämfört med två doser Astra Zeneca.

Den visade också att en dos Pfizer följd av en dos Moderna gav bättre resultat än två doser med Pfizer. En dos Pfizer följt av Novavax gav fler antikroppar än två doser Astra Zeneca, men denna kombination gav dock sämre resultat än två doser av enbart Pfizer.

Resultaten som publiceras i tidskriften Lancet Medical Journal kan särskilt intressera låg- och medelinkomstländer som kan tvingas kombinera olika vaccin då de fortfarande vaccinerar dos ett och två, anser Matthew Snape, professor vid Oxford University, som står bakom studien:

– Vi visar att man inte måste hålla sig strikt till att den andra dosen är av samma vaccin som den första. Och om vaccinprogrammet kan genomföras snabbare genom att använda olika vaccin, så är det okej att göra det, säger han.

Inga hälsonackdelar har rapporterats enligt studien.

Inrikes

Fattigdomsgapet växer bland barn

Klyftan mellan svenska och invandrarhushåll är oroande, enligt professor Carina Mood. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT
Inrikes
Inrikes Färre barn är fattiga i Sverige – men klyftan mellan svenska barn och barn med utländsk bakgrund har blivit större.
– Ojämlikheten ökar, men det är viktigt att betona att det inte beror på att de längst ner i inkomstfördelningen blir fattigare, säger professor Carina Mood.

Under 2019 levde 196 000 barn, eller 9,2 procent, i ekonomisk utsatthet, en minskning med 0,1 procent sedan 2016. Det visar Rädda Barnens nya barnfattigdomsrapport.

Siffrorna följer den positiva trend som synts de senaste åren, och barnfattigdomen minskar även bland barn i familjer med utländsk bakgrund och barn till ensamstående. Men fortfarande är det sju gånger vanligare med fattigdom bland barn med utländsk bakgrund (20,3 procent) än för barn med båda föräldrarna från Sverige (2,8 procent).

– Det är tydligt att barn i inrikes- och utrikesfödda familjer lever väldigt olika liv. Den klyftan är allvarlig, säger Carina Mood, professor i sociologi vid Stockholms universitet.

"Kan bli missvisande"

För den som tar del av statistiken är det viktigt att veta att Rädda Barnen har en egen definition av barnfattigdom. I måttet ingår familjer med låg inkomststandard, så kallad absolut fattigdom – men även barn i familjer som beviljats ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag).

– Ekonomiskt bistånd är konstruerat för att lyfta människor över fattigdomsgränsen, så att definiera dem som fattiga blir missvisande. Om ekonomiskt bistånd fungerar som det är tänkt ska det ju ta människor ur fattigdom, säger Carina Mood.

Det är tydligt att barn i inrikes- och utrikesfödda familjer lever väldigt olika liv.

Tar man bort gruppen med socialbidrag blir andelen fattiga barn istället 4,4 procent.

Problematiskt med Rädda Barnens definition är också att åtgärder mot fattigdom till synes kan bli kontraproduktiva, enligt Carina Mood.

– Säg att vi vill förbättra för de med lägst inkomster och höjer socialbidragen, då kommer fler människor att falla under fattigdomsgränsen enligt det här måttet – trots att det egentligen är en förbättring för de som berörs, säger hon.

Oroande klyfta

Men den övergripande trenden i Rädda Barnens rapport är ändå korrekt.

– Färre är fattiga överlag. Vi har haft en generell höjning av den reala levnadsstandarden över tid, en tillväxt som kommer människor till del, säger Carina Mood.

Grafiken visar fattigdom både efter bakgrund och familjeform.
Grafiken visar fattigdom både efter bakgrund och familjeform.
Foto: JOHAN HALLNÄS/TT

Men klyftan mellan svenska och invandrarhushåll är oroande, anser hon.

– Även om de här barnen inte lider av materiell utsatthet, det vill säga att till exempel inte ha råd med lagad mat, vinterskor och aktiviteter med kompisar, så har avståndet mellan barnen i inrikes- och utrikesfödda familjer ökat.

En viktig åtgärd för att bryta detta är att få in utrikesfödda föräldrar på arbetsmarknaden snabbare, och särskilt utrikesfödda kvinnor, säger hon.

"Trubbigt mått"

Vad är det då som fattiga familjer och barn inte har råd med?

Gränsen för absolut fattigdom ligger enligt Rädda Barnen på runt 20 000 kronor efter skatt för en familj med två vuxna och två barn.

– Exemplen som Rädda Barnen brukar ge handlar till exempel om att inte ha råd med internetuppkoppling, åka på semester eller kunna ta hem kompisar på middag. Men det leder tankarna fel. För allt det är exempel på materiell utsatthet, och den mäts med andra mått och är väldigt låg i Sverige.

Inkomster är ett trubbigt mått för att fånga hur människor verkligen har det.

Det skulle kunna handla om att familjen inte har råd att köpa den jacka barnet vill ha, men det kan också vara så att föräldrarna prioriterar att barnet får jackan och själva väljer att stå tillbaka. Hur en låg familjeinkomst påverkar barnens situation varierar.

– Inkomster är ett trubbigt mått för att fånga hur människor verkligen har det. Men samtidigt är det ju så att en hög inkomst ger ett utrymme som är viktigt, inte bara för de faktiska saker man kan köpa, utan för känslan av frihet att förverkliga sitt liv, säger Carina Mood.

Pandemin påverkat

De flesta som är fattiga ett år är det dock inte nästa, understryker hon.

Rapporten omfattar inte vad som hänt med fattigdomen under pandemin. Men preliminära siffror pekar på att fler fick lägre arbetsinkomster efter det att coronaviruset drog in.

– Det skulle tala för att den absoluta inkomstfattigdomen borde ha ökat. Samtidigt har försörjningsstödet förvånande nog minskat något, så det verkar inte ha yttrat sig i att fler ansöker om ekonomiskt bistånd. Räddar man sig på andra sätt? Vi vet inte, säger Carina Mood.

Anja Haglund/TT

FAKTA

Fakta: Så definieras barnfattigdom

Begreppet fattigdom är komplext och svårdefinierat.

Ofta definieras det i förhållande till vad som är normalt i det land där individen lever, så kallad relativ fattigdom.

Rädda Barnen har en egen definition av fattigdom.

Två mått används:

1. Barn i familjer med låg inkomststandard, så kallad absolut fattigdom. (Beskriver hur väl hushållets inkomster räcker för att betala nödvändiga omkostnader för mat och boende).

2. Barn i familjer som beviljats ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag).

Enligt de två måtten blev barnfattigdomen 9,2 procent, 196 000 barn, år 2019.

Inrikes

Fartygsbranden under kontroll men inte släckt

Släckningsarbetet vid fartyget Almirante Storni under måndagen.
Foto: Kustbevakningen
Inrikes
Inrikes Med hjälp av flera vattenkanoner, flygplan och drönare fortsätter kampen ombord på det eldhärjade fartyget utanför Göteborg.
– Man håller den under kontroll men man lyckas inte släcka den, säger Erik Österlund vid Kustbevakningen.
PREMIUM

Med oförminskad styrka har Kustbevakningens största fartyg Poseidon och Triton tillsammans med flera bogserbåtar fortsatt att pumpa stora mängder vatten över branden på det Liberiaflaggade Almirante Storni.

Branden är långt inne på sitt tredje dygn, men än finns ingen prognos för när elden skulle kunna vara släckt. Det har dock diskuterats om det skulle kunna gå att avlägsna den branddrabbade lasten från fartyget.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Inrikes

Första raketen från Esrange efter branden

Raketuppskjutning på Esrange. Arkivbild.
Foto: Esrange
Inrikes
Inrikes En brand på rymdbasen Esrange i Kiruna i augusti orsakade omfattande skador på infrastrukturen för uppskjutning av sondraketer.
Nu har uppskjutningsplatsen delvis återställts – och den första raketen har skjutits upp från rymdbasen efter olyckan.
PREMIUM

Sondraketen Mapheus-10, som ägs av tyska rymdbolaget DLR, sköts upp vid halv tio-tiden på måndagsförmiddagen i syfte att genomföra forskningsexperiment på hur lättmetaller beter sig i tyngdlöshet. Raketen nådde 250 kilometer upp i atmosfären innan den föll tillbaka mot jorden.

Lennart Poromaa, platschef på Esrange, säger i ett pressmeddelande att det "känns fantastiskt bra" att kunna genomföra en uppskjutning lite drygt tre månader efter branden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Man knivskuren i Jakobsberg

En man i 50-årsåldern har knivskurits norr om Stockholm. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 50-årsåldern har förts till sjukhus efter att ha hittats knivskuren utomhus i Jakobsberg, norr om Stockholm, på måndagskvällen, rapporterar P4 Stockholm.

Skadeläget var sent på kvällen ännu oklart, men han ska ha varit vid medvetande när polisen kom till platsen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Döda hundar hittades i frys

Flera hundar hittades döda i en frys på en gård i Västerbottens inland. Arkivbild.
Foto: Mikael Fritzon/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En person misstänks för djurplågeri sedan polisen på en gård i Västerbottens inland hittat flera döda hundar i en frys. I ett hägn hittades också sju hundar som var i mycket dåligt skick.

– En del var redan döda när vi kom till platsen, sedan var det flera hundar som var kraftigt undernärda, säger polisens förundersökningsledare Rickard Sundberg till Västerbottens-Kuriren.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL