Utrikes

Nya restriktioner på gång i Danmark

Danmark började öppna upp i våras, men nu har regeringen lagt förslag om nya restriktioner. Arkivbild: Johan Nilsson
Foto: Johan Nilsson/TT
Utrikes
Utrikes Danmark kan komma att införa krav på munskydd i kollektivtrafiken och i butiker, samt coronapass för offentliga tillställningar.
PREMIUM

För att minska smittspridningen vill Danmarks regering införa nya restriktioner. På inrådan av epidemikommissionen föreslår regeringen att det från och med måndag 29 november ska bli krav på munskydd i kollektivtrafiken och i handeln samt vid besök på vårdinrättningar som sjukhus och äldreboenden.

Kraven på coronapass kan utökas och ska då uppvisas på statliga arbetsplatser och inom vuxenutbildningen samt hos frisören, på solarier och massagesalonger. Passkravet föreslås också gälla vid offentliga inomhusevenemang med fler än 100 deltagare och utomhusarrangemang med fler än 1 000 deltagare.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Skjutning i Köpenhamn för tredje dagen i rad

Polisens kriminaltekniker på plats under fredagskvällen efter mordet på en frisörsalong i västra Köpenhamn. Under lördagen inträffade ännu en skjutning i staden.
Foto: Johan Nilsson/TT
Utrikes
Utrikes Under lördagen inträffade den tredje skjutningen på lika många dagar i Köpenhamnsområdet. Polisen misstänker att det rör sig om gänguppgörelser.

Det var strax efter halv tio på lördagskvällen som polisen fick larm om skottlossning på ett vattenpipskafé på Åboulevarden i centrala Köpenhamn.

– Många patruller var relativt snabbt framme på plats där vi kunde konstatera att det hade varit fem–sex personer inne på vattenpipskaféet. En ung man var skottskadad, sade polisinspektör Rasmus Bernt Skovsgaard vid en pressträff, enligt danska DR.

Tidigt söndag morgon beskrivs mannen vara i ett stabilt men kritiskt tillstånd, rapporterar nyhetsbyrån Ritzau.

Skytten tros ha flytt in i en mataffär efter skjutningen och polisen har publicerat en bild från en övervakningskamera i affären som visar den misstänkte.

Lördagens skottlossning är den tredje på lika många dagar i huvudstadsområdet.

I torsdags dog en man som blev skjuten i ryggen i stadsdelen Nørrebro. En timme senare grep dansk polis två misstänkta män i en bil, däribland en 21-årig man från Göteborg som tidigare dömts för flera grova brott i Sverige. Båda har häktats av Köpenhamns tingsrätt.

På fredagen sköts en 17-årig pojke, som polisen först uppgav var svensk men som senare konstaterades vara bulgarisk medborgare, till döds då två personer öppnade eld i en frisörsalong i Rødovre utanför Köpenhamn. Två andra personer skadades i skjutningen. Båda var danska medborgare.

Polisen har än så länge inte sagt huruvida man tror att händelserna är sammankopplade, men Rasmus Bernt Skovsgaard sade under lördagens pressträff att allt mer pekar på att det rör sig om gängrelaterade uppgörelser.

– Det är klart att med de händelser som har skett så är det en hypotes som blir mer och mer sannolik, sade Rasmus Bernt Skovsgaard enligt DR.

Marc Skogelin/TT

Utrikes

Tichanovskaja: Lukasjenko lever i fruktan

Den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja på besök i Stockholm.
Foto: Duygu Getiren/TT
Utrikes
Utrikes Domen är bestämd över Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko.
– Lukasjenko vill visa sig stark. Men han är rädd – och svag, säger oppositionsledaren i exil, Svetlana Tichanovskaja, som en förklaring till regimens brutalitet.

Svetlana Tichanovskaja driver en oförtröttlig kamp för förändring i Belarus. Uppdraget har hon fått sedan hennes man fängslats vid valet 2020. Själv har hon tvingats i exil.

Hon sitter i en rakryggad fåtölj i en regeringsbyggnads fönstersal i Stockholm. Hennes blick är skarp när hon redogör för läget i Belarus, om försöken att få till stånd ett land där invånarna själva får välja sin ledare. Utefter väggarna bakom oss finns säkerhetspersonal och livvakter.

– Vi måste kalla läget för vad det är: en humanitär kris. Varje dag grips människor, det finns omkring 890 politiska fångar, och flera tusen invånare har drabbats av våld och tortyr. Men människor vägrar att ge upp, de fortsätter att försöka att skapa en struktur på marken för opposition, säger hon.

Förhoppningar, om än minimala, fanns till en förändring i presidentvalet i augusti 2020. Tichanovskaja ställde upp som motkandidat sedan hennes man, dåvarande presidentkandidaten Sergej Tichanovskij, gripits.

På minimal tid lyckades de få 100 000 underskrifter som krävdes för att ställa upp.

Maldes ned

Men förhoppningarna maldes ned till blodbesudlat grus. Lukasjenko segrade i valet med 80 procent av rösterna. Svetlana Tichanovskaja greps, för att sedan föras till grannlandet Litauen där hon tvingas leva i exil.

TT: Går det att verka på distans när Belarus slutit sig och makten blockerar utflöde av information?

– Jag är inte i exil, säger hon skarpt.

– Mina närstående är i Belarus. Sedan, rent praktiskt, så är vi i kontakt med många olika grupper och koordinerar verksamheten med dem som är kvar i Belarus, fortsätter hon och nämner speciellt de många kvinnor som är aktiva i oppositionen.

I fåtöljen bredvid Svetlana sitter EU-minister Hans Dahlgren (S). De två har precis diskuterat utvecklingen i Belarus, Dahlgren poängterar fortsatt svenskt stöd till förändring och Tichanovskaja tackar för det kvarts sekel som Sverige varit aktivt i Belarus.

– Vi behöver mer hjälp till dem som verkar på marken i Belarus Det är viktigt att EU:s länder, och USA, står enade och att kontinuitet finns i påtryckningarna.

Nya sanktioner

En sådan åtgärd är förstärkta sanktioner som EU, USA, Storbritannien och Kanada infört mot personer, företag och landets flygbolag. Ytterligare anledning är migrantkrisen där Lukasjenko anses ha tvingat migranter till gränsen mot Polen för att ta sig in i EU. Dahlgren kallar det för ett ”hybridkrig” i samtalet.

Tichanovskaja vill se mer:

– Vi behöver allt stöd vi kan få för vår sak. Sanktioner är en del av det.

TT: Men hur stark är då regimen i huvudstaden Minsk? Hur många står Lukasjenko nära?

– Det är en ganska liten grupp. Men det är svårt att säga, då makten utnyttjar hot för att behålla makten. Lukasjenko har suttit 27 år vid makten. Det finns en vertikal maktutövning, där regimen kan använda sig av utpressning för att behålla lojalitet.

Följdfrågan är förstås Rysslands inflytande. Lukasjenko har vid flera tillfällen suttit vid president Vladimir Putins sida, ofta i Putins mer informella mottagningsmiljö i Sotji vid Svarta havet. Satiriker har liknat samtalen vid en knähund, om än stor, som hålls hårt i kopplet av husse Putin.

Tichanovskaja är försiktig om Kremls roll:

– Vi är grannar med Ryssland. Och vi vill ha en bra relation med vår granne. Men det är ju som om Lukasjenko tar skydd bakom Putin.

Tichanovskaja är också noggrann med att peka på skillnaden mellan situationen i Belarus och utvecklingen i östra Ukraina, där ordkrig pågår om risker för en rysk invasion. Ukrainakrisen är mer omfattande, den rör även Krimhalvön och tillgång till Svarta havet samt Natos roll gentemot Moskva.

– - Krisen i Belarus är inte geopolitisk på samma sätt, säger hon.

Frestar på

39-åriga Tichanovskaja är både korrekt och formell; men mitt i den hänsynslösa storpolitiken är det uppenbart att hon är en närvarande människa som påtagit sig ett ansvar som hon kanske inte bett om.

– Det är hårt arbete, dag och natt och det måste göras. Men rent personligt, på det psykiska planet, innebär det mycket stress. Det är påfrestande, uttröttande.

Tichanovskajas barn är med henne i exil. Men hennes man är fortsatt fängslad. Den sobra salen i regeringskansliet skrumpnar liksom när hon berättar:

– Han har suttit i isoleringscell i över ett år. En så kallad rättegång kan ge honom tolv till femton års fängelse.

TT: Kan du prata med honom?

– Bara genom advokat, svarar Svetlana Tichanovskaja.

Grim Berglund/TT

Sveriges EU-minister Hans Dahgren (S) och Belarus oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja, som lever i exil.
Sveriges EU-minister Hans Dahgren (S) och Belarus oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja, som lever i exil.
Foto: Duygu Getiren/TT

FAKTA

Fakta: Orolig utveckling i Belarus

Belarus president Aleksandr Lukasjenko har suttit vid makten i den tidigare Sovjetrepubliken sedan 1994.

Efter presidentvalet den 9 augusti 2020 — då Lukasjenko utropade sig till segrare och hävdade att han vunnit 80 procent av rösterna — utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning.

Valet var enligt bedömare inte demokratiskt och präglades av valfusk.

23 maj 2021 omdirigerade Belarus regering ett Ryanair-plan till Minsks internationella flygplats. Planet flög från Aten med Vilnius som destination. Ombord fanns regimkritikerna Roman Protasevitj och Sofia Sapega som greps. Händelsen fördömeds internationellt.

I början av juli hotade president Lukasjenko med att EU skulle ”översvämmas” av migranter. Senare började migranter från bland annat Irak och Syrien att ta sig till Belarus, där de fördes till gränsen mot främst Polen, men även Litauen och Lettland.

Källor: NE, BBC

FAKTA

Fakta: Oppositionsledaren i Belarus

Svetlana Tichanovskaja — eller Svjatlana Tsichanouskaja, om man transkriberar från belarusiska — har varit förgrundsfigur för oppositionen i Belarus sedan sommaren 2020.

Hon ersatte då den fängslade maken Sergej Tichanovskij som kandidat i presidentvalet mot den långsittande diktatorn Aleksandr Lukasjenko.

Efter valet flydde hon till Litauen undan de gripanden och repressalier som i stor grad drabbat oppositionen inne i Belarus.

Tichanovskaja är född 1982, har arbetat som lärare och tolk och har två barn, födda 2010 och 2016.

Oppositionsrörelsen i Belarus fick år 2020 EU-parlamentets Sacharov-pris för tankefrihet.

Källor: NE, EU

Utrikes

Indiska soldater sköt ihjäl civila av misstag

Indiska soldater står vakt i Kohima, huvudstad i indiska Nagaland. Arkivbild.
Foto: Yirmiyan Arthur/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Indiska soldater har av misstag skjutit ihjäl sex personer, sedan soldaterna öppnat eld mot en lastbil, uppger en armékälla.

Soldaterna hade fått underrättelser om att rebeller rört sig i området, i nordöstra delen Nagaland nära gränsen till Myanmar.

Delstatens toppolitiker Neiphiu Rio bekräftar att civila dödats, och har beordrat en utredning av händelsen.

Arga bybor satte eld på två militärfordon efter händelsen, vilket ledde till att soldater sköt även mot dem, och dödade ytterligare sju personer, enligt källan. En soldat ska också ha dödats i sammandrabbningar med bybor.

Rebeller korsar ofta gränsen och attackerar indiska styrkor i området.

Utrikes

De lever i undantagstillstånd vid gränsen

Rita från gränsbyn Svendubre i Litauen mötte flera migranter som korsade gränsen i somras.
Foto: Mykolas Juodele/TT
Utrikes
Utrikes Här kommer ingen in utan rätt papper. Vid Litauens gräns mot Belarus lever invånarna i undantagstillstånd och ständig närvaro av polis och militär. Varje dag försöker migranter korsa gränsen – men ingen ser dem.
– Jag vet inte varför de flyr eller från vad men jag tycker synd om dem, säger Rita, som bor en kilometer från gränsen, till TT:s utsända.

Det är några grader kallare än i Mellansverige. Fukten och blåsten tränger in i märgen.

En kvinna i 60-årsåldern kommer cyklandes längs den smala vägen som löper genom samhället Svendubre. Hon heter Rita och är uppvuxen här. Trots att hon inte har någon ordentlig jacka eller vantar verkar hon oberörd av kylan. Men när hon tänker på migranterna som befinner sig i skogarna kring henne skakar hon på huvudet och rister till i kroppen.

– Åh! Jag tycker så synd om dem. Gud, det är kallt. Det är människor med barn. Vet du, jag har slutat titta på nyheterna. Min dotter låter mig inte göra det längre för jag kan inte sova efteråt, säger hon.

Rita, som inte vill säga sitt efternamn, bodde i Belarus i runt 20 år. Hennes man, som var polack, hade jobb och lägenhet där. Det är ofta så relationerna i orterna häromkring – där avstånden till Polen och Belarus är korta – ser ut. Nu ligger hennes make sedan länge begravd i Privalka, ett par kilometer bort och på den belarusiska sidan. Hon längtar efter att få besöka hans grav, det har inte varit möjligt sedan corona slog till.

Hon har inget ont att säga om Belarus. Alla länder har för- och nackdelar, men de hade det bra där och alla var vänliga. När hennes man dog och hennes mamma blev sjuk flyttade familjen tillbaka. Barnen föredrog också att bo i Litauen.

Svendubre är en liten sömnig by, liksom alla andra små samhällen häromkring. Några nedgångna hus längs landsvägen. En knotig kvinna i huckle korsar vägen stödjandes på en träkäpp.

Rita lutar sig mot sin gamla cykel och ser ut över fälten.

– Stackars människor.

Gränsen stängd

Man kan säga att det var efter presidentvalet i Belarus förra året, ett val som dömts ut som riggat till Aleksandr Lukasjenkos fördel, som situationen började. Oppositionella flydde diktatorn Lukasjenko och Litauen tog emot dem. Efter att Lukasjenko i maj tvingat ner ett passagerarplan på väg till Litauen för att gripa en regimkritisk journalist infördes nya EU-sanktioner mot landet.

I våras började personer från främst Irak, men även länder som Afghanistan och Syrien, dyka upp i gränsområdena till Belarus. Fler och fler hittade vägen från grannlandet, i hopp om ett liv i Europa och i juli kulminerade situationen. Som en hämnd för sanktionerna hade Lukasjenko iscensatt en migrantkris i ett maktspel mot väst, enligt EU.

I augusti fattade den litauiska regeringen beslutet att trycka tillbaka migranterna och arbetet med att stärka gränsen med taggtråd och staket pågår.

Några mil västerut, på gränsen till Polen, sitter tusentals personer nu fast i kylan. Polen försöker, liksom Litauen, att skydda sin gräns och har fått stöd för sin sak av EU. Samtidigt har folk dött i kylan och situationen liknas vid en humanitär katastrof.

I Litauen har migranter bytts ut mot militär och polis och sedan ett par veckor tillbaka råder undantagstillstånd. För att ens komma inom fem kilometer till gränsen måste man bo här eller ha beviljats tillstånd.

"Blivit lurade"

– Press? Kan jag se era papper?

Två påpälsade poliser kommer ut från en ensam polisbil vid vägkanten strax utanför byn Latežeris en knapp mil väster om Svendubre.

Det tog ett helt dygn att få tillstånd att vistas sju timmar i gränsområdet. När TT åker in i området är det förbjudet att vistas inom en kilometer från gränsen. Tidigare, i somras, när situationen eskalerade och det mediala intresset var högt, anordnades pressresor till det påbörjade byggandet av gränsen. Nu har intresset falnat. Vi är i princip ensamma här i de reflexvästar vi beordrats att ha på oss.

Poliserna kontrollerar pass, presskort, det tomma bagageutrymmet och ringer ett samtal. Det tar inte lång tid. Vi vinkas vidare.

Militärpolisen vid nästa gränskontroll en bit bort bryr sig inte ens om att kontrollera oss förrän vi stannar och går ur bilen.

Latežeris ger intrycket av en idyllisk semesterby som fallit i glömska. Ett semesterboende i träda, som mer liknar en kyrka i trä, med massiva fönster mot en liten sjö tornar upp sig i byns utkant.

"De har tagit fel beslut"

Ett par hundra meter bort från kontrollen arbetar Juozas Sadauskas på en träpaviljong inför nästa års lokala höstfest med sina två vänner Ceslovas Mazdzierius och Jouzas Kurlavicius.

Att han bor i en undantagszon är inget som bekommer honom särskilt mycket. Man blir stoppad då och då. Visar sitt pass, säger hej och kör vidare.

– Jag tycker så klart synd om människorna som fastnat mellan gränserna. Men de har tagit fel beslut eller blivit lurade. De flesta vill vidare till Tyskland eller något annat europeiskt land och trodde, eller fick höra, att det skulle bli lätt. De har fått en felaktig uppfattning om vad som gällde och hamnade där.

Han uppskattar militärens och polisens närvaro i området. De gör vad de måste. I somras såg han då och då "svarta personer", som han säger, i byn, men inte längre. Han hade inget emot att hjälpa dem med vatten eller ge något att äta, men om EU och Litauen visar sig svaga nu kommer situationen bara att bli värre.

De tre vännerna är eniga. Lukasjenko vill visa sin makt och har provocerat fram den här situationen för att skaka EU, och har lyckats.

– Hybridkrig, ropar Ceslovas Mezdzierius på engelska från trätaket han snickrar på.

Hur situationen ska lösas på bästa sätt är en alldeles för stor fråga. Juozas Sadauskas ojar sig. Hur ska han veta när regeringarna inte ens kan hantera vad som händer?

– Vem som än startade den här processen måste också hantera processen med att ta dem tillbaka, säger han.

Stoppas varje dag

Det är oklart hur många människor som faktiskt befinner sig i området mellan Belarus och Litauen. Enligt gränspolisen har mellan 20 och ett par hundra personer om dagen försökt korsa gränsen senaste veckorna. Det dygn som TT besöker gränsområdet stoppas 71 personer från att ta sig in i Litauen från Belarus.

Totalt i år har drygt 4 200 personer tagit sig in i landet.

Hjälporganisationer, som Röda Korset eller andra volontärer, har erbjudit sin hjälp men fått höra att den inte behövs.

Rita i Svendubre kommer ihåg hur det var i somras när migranter under några dagar i juli kom i hundratal om dagen.

– Flera gånger mötte vi personer som korsade gränsen och kom hit, säger Rita.

En gång stötte hon och hennes barnbarn på två föräldrar med en liten dotter och en hundvalp. Familjen undrade om det fanns någonstans de kunde köpa vatten.

– Så mitt barnbarn sa att vi skulle gå hem och hämta vatten till dem. Men när vi kom tillbaka var de redan borta. Jag antar att någon hade fört bort dem.

Rita känner sig illa till mods och kluven till att militär, helikoptrar och polis blivit vardag i byn. Innan fanns inget sådant "nonsens".

– Alla gick fram och tillbaka utan några problem.

"Vi måste komma överens"

Hon säger som alla andra vi träffar. Det är politik som skapat situationen.

Å andra sidan känns det ändå lite tryggare nu än i somras – även om hon försäkrar att migranterna aldrig gjorde något dumt.

I slutändan är ju alla människor, oavsett var man kommer i från. Folk har ju lämnat och lämnar Litauen också, påpekar hon.

– Där finns alla sorters människor och här också. Vi måste hitta något sätt att komma överens.

Anna Hansson/TT

Svendubre, en liten by en dryg kilometer från Belarus.
Svendubre, en liten by en dryg kilometer från Belarus.
Foto: Mykolas Juodele/TT
Militärpolis stoppar en bil på väg in i gränsområdet mot Belarus.
Militärpolis stoppar en bil på väg in i gränsområdet mot Belarus.
Foto: Mykolas Juodele/TT
Jouzas Kurlavicius, Juozas Sadauskas och Ceslovas Mazdzierius snickrar på en paviljong inför nästa års höstfest i byn Latežeris.
Jouzas Kurlavicius, Juozas Sadauskas och Ceslovas Mazdzierius snickrar på en paviljong inför nästa års höstfest i byn Latežeris.
Foto: Mykolas Juodele/TT
Floden Njemen rinner längs gränsen mellan Belarus och Litauen. Utsikt från Svendubre.
Floden Njemen rinner längs gränsen mellan Belarus och Litauen. Utsikt från Svendubre.
Foto: Mykolas Juodele/TT
Oavsett varifrån man kommer är vi alla människor, säger Rita i Svendubre.
Oavsett varifrån man kommer är vi alla människor, säger Rita i Svendubre.
Foto: Mykolas Juodele/TT

FAKTA

Fakta: Litauen och migranterna från Belarus

Oppositionella i Belarus flyr till Litauen efter "valet" i Belarus sommaren 2020.

I maj 2021 tvingar diktatorn Aleksandr Lukasjenko ner ett plan, på väg mot Litauen, i Minsk. En regimkritisk belarusisk journalist som lever i exil grips.

EU fördömer flygkapningen och inför ekonomiska sanktioner mot Belarus.

I juli börjar migranter från bland annat Irak och Syrien strömma in i Litauen från Belarus. I juli korsar runt 2 900 personer gränsen. Litauen och EU anklagar Belarus för att ligga bakom migrantströmmarna.

I augusti minskar antalet migranter av flera anledningar.

– Irak pausar flyg till Minsk.

– Gränsen stängs och migranter stoppas från att ta sig in i landet.

– Beslut om att stärka gränsen med ett fyra meter högt stängsel tas.

– EU ger ekonomiskt stöd och bidrar med 100 gränsvakter från gränsbevakningsbyrån Frontex.

Litauiska gränspolisen har sedan 3 augusti i år, då gränsen stängdes, stoppat migranter över 7 000 gånger.

Hittills i år har drygt 4 200 personer tagit sig in i Litauen, jämfört med 81 personer 2020.

Utrikes

Migrantkrisen i öst – detta har hänt

MIgranter vid en gränsen nära staden Grodno, Belarus, 17 november 2021.
Foto: Leonid Shcheglov
Utrikes
Utrikes Migrantkrisen i gränsområdena mellan Litauen, Polen och Belarus har pågått sedan i somras. Så här har händelseutvecklingen sett ut, i stora drag.

Sommaren 2020

Ett mycket omtvistat presidentval, utdömt i väst som helt riggat till Aleksandr Lukasjenkos fördel, hålls i diktaturen Belarus. Oppositionen är ovanligt stark och Lukasjenko gör allt för att kväsa den. Politiker fängslas och demonstrationer slås ner. Lukasjenko utropas till valets vinnare. Oppositionella politiker och anhängare flyr till grannlandet Litauen.

USA, EU, Storbritannien och Kanada inför sanktioner mot regimen.

.

Maj 2021

Lukasjenko tvingar ner ett passagerarplan på väg från Malta till Litauen. Journalisten och regimkritikern Roman Protasevitj och hans flickvän grips.

EU skärper sanktionerna.

.

Sommaren 2021

Migranter från främst Irak men även länder som Syrien och Afghanistan börjar strömma in från Belarus till Litauen.

EU ser det som en hybridattack från belarusisk sida, som hämnd för kritiken mot Belarus och sanktionerna mot landet.

Den 2 juli utlyser Litauen nödläge i landet. Under juli månad anländer nästan 2 900 migranter, enligt gränspolisen. Många passerar och tar sig vidare till andra europeiska länder som Tyskland.

EU bistår med ekonomisk hjälp och 100 personer från EU:s gränsbyrå Frontex.

I augusti klubbas flera beslut i Litauen för att stoppa situationen. Man ger gränspolisen tillstånd att stoppa migranter. Militär kallas till gränsen.

Samma månad pausas flyg till Minsk från Irak. Migranter fortsätter dock ta sig till Belarus, genom att mellanlanda i länder där flyg fortfarande går.

.

Hösten 2021

Migranterna från Belarus fortsätter under hösten att trycka på vid gränserna till Litauen, Lettland och Polen. Polen utlyser undantagstillstånd vid gränsen och Tyskland stärker sin gräns mot Polen med 800 poliser.

I slutet av oktober beslutar Polens parlament att bygga upp en starkare gräns mot Belarus.

I början av november eskalerar situationen i Polen. Tusentals personer samlas vid gränsen och försöker ta sig in. Omkring 15 000 polska soldater skickas till gränsområdet.

Den 9 november utfärdar Litauen undantagstillstånd inom ett fem kilometer stort område från gränsen till Belarus.

Hjälporganisationer, EU och FN varnar för en potentiell humanitär katastrof.

18 november flyger Irak hem 437 migranter från Minsk.

Minst elva personer har dittills dött i kylan vid gränsen.

Anna Hansson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Utrikes

Oppositionsseger i Chávez hemtrakt stoppas

Freddy Superlano (höger) lyfter sin fru Aurora Superlanos hand i luften inför demonstranter i Barinas. Till vänster står oppositionens frontfigur Juan Guaidó.
Foto: Ariana Cubillos/AP/TT
Utrikes
Utrikes En oppositionskandidat vann guvernörsvalet i Venezuelas tidigare socialistledare Hugo Chávez hemtrakter – mot Chávez bror.
Landets högsta domstol har beslutat att riva resultatet.

Freddy Superlano, som företräder partiet VP (Folkets vilja) fick marginellt fler röster än det mäktiga Socialistpartiets (PSUV) kandidat Argenis Chávez, den sittande guvernören som är bror till Venezuelas förre auktoritäre vänsterledare Hugo Chávez.

Domstolen i Caracas meddelar i efterhand att segraren Superlano egentligen inte var kvalificerad att ställa upp i guvernörsvalet i Barinas i västra Venezuela.

Nyval har utlysts till den 9 januari och där får Freddy Superlano inte ställa upp. Beskedet kom tidigare i veckan och i helgen har det hållits demonstrationer runtom i delstaten.

Frun mot ny Chávez?

Nu står det klart att oppositionskandidatens fru Aurora Superlano kommer att ställa upp i hans ställe, rapporterar nyhetsbyrån EFE.

– Efter det som hänt vill alla som inte röstade i Barinas gå och rösta. Folk fick en bitter eftersmak. Att man slår chavismen i Chávez egen hemdelstat … Revansch är inte rätta ordet, men folk såg vad som hände. Det kan bli ännu högre deltagande, sade Freddy Superlano i en intervju med El País tidigare i veckan.

Där berättar han också om sina farhågor att regeringen kommer att ingripa med andra, ljusskygga maktverktyg.

Argenis Chávez har varit guvernör i Barinas sedan 2017 och hans familj har haft makten där sedan 1998. Innan honom var det en annan bror i Chávez-familjen och dessförinnan deras pappa.

Efter valnederlaget och protesterna valde Argenis Chávez dock att avgå i början av veckan. Han kommer inte heller att ställa upp i omvalet, så det är oklart vem Aurora Superlano kommer att ställas mot. Hennes make säger till El País att det troligen blir ännu en Chávez.

Vill väcka uppmärksamhet

Den nationelle oppositionsledaren Juan Guaidó har rest till Barinas för att visa sitt stöd för Superlano och oppositionella demonstranter. Han vill också leda omvärldens och valobservatörernas blickar dit.

– Det som skett i Barinas visar att det inte finns några förutsättningar eller respekt för valet. Men det finns en vilja att kämpa tills det har uppnåtts, sade Guaidó vid ett framträdande.

Landets auktoritäre president Nicolás Maduro är själv ifrågasatt av stora delar av omvärlden till följd av att han efter ett valbakslag 2017 instiftade ett helt nytt parlament, skrev om grundlagen och sedan vann stort i ett tvivelaktigt omval 2018. Trots omfattande protester och krisår har han behållit kontrollen.

De guvernörs- och borgmästarval som hölls i mitten av november präglades enligt europeiska valobservatörer av oegentligheter. PSUV vann guvernörsvalen i 19 av 23 delstater.

Martin Mederyd Hårdh/TT

Juan Guaidó och Freddy Superlano, mitt i folkmassan i en protestsamling i staden Barinas på lördagen.
Juan Guaidó och Freddy Superlano, mitt i folkmassan i en protestsamling i staden Barinas på lördagen.
Foto: Ariana Cubillos/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Makten i Venezuela

Venezuelas hårdföre vänsterledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.

I valet 2015 förlorade hans socialistparti PSUV för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen, vilket innebar att regering och parlament kontrollerades av två olika läger.

För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny lagstiftande församling som också fick befogenhet att skriva om grundlagen.

Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas till maj 2018 och där utropades han som segrare. Deltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade det. Valet har dömts ut av stora delar av omvärlden som orättvist och följts av sanktioner från USA och EU.

Den 23 januari 2019 utropade sig talmannen i den ursprungliga nationalförsamlingen, Juan Guaidó, till landets interimspresident med hänvisning till att Maduros presidentmandat inte var legitimt.

Guaidó erkändes omgående av USA och inom några veckor hade över 50 länder erkänt honom som landets legitime ledare.

Maduro beskriver Guaidó som en USA-kontrollerad marionett och hans anspråk som en kupp. Maduro har ekonomiskt kunnat luta sig mot Ryssland och Kina.

En FN-rapport har visat att väpnade grupper lojala med Maduros regering dödat nästan 7 000 personer mellan januari 2018 och maj 2019.

Fyra miljoner människor, över en tiondel av Venezuelas befolkning, beräknas ha flytt landet som länge härjats av en djup ekonomisk kris.

Källa: Landguiden/UI

Utrikes

Flera döda i indonesiskt vulkanutbrott

En bro har svepts nedför en sluttning till följd av vulkanens Semerus utbrott på östra Java.
Foto: Hendra Permana/AP/TT
Utrikes
Utrikes Antalet döda i vulkanutbrottet i Indonesien stiger till 13. Närmare 100 personer har skadats.

Det plötsliga utbrottet överraskade många närboende på lördagen, och tvingade tusentals på flykt.

Semeru, det största berget på ön Java, kastade upp aska och heta gaser 12 000 meter och fick människor att fly i panik. Lava och annat vulkaniskt material har runnit ned längs med bergssidorna och förstört bostäder och infrastruktur.

I ett dramatiskt videoklipp, som ser ut att ha filmats med mobiltelefon, syns ett enormt moln från utbrottet närma sig, och människor som flyr undan det.

På sina håll täckte det täta rökmolnet allt solljus och lade samhällen i mörker.

– Plötsligt blev allt mörkt, en ljus eftermiddag förvandlades till natt. Ett mullrande ljud hördes och hettan tvingade oss att springa till moskén, säger Fatmah, från samhället Curah Kobokan omkring fem kilometer från kratern.

Minst 13 personer har omkommit i samband med utbrottet, uppger landets katastrofmyndighet BNPB. Minst 98 personer uppges ha skadats.

Tio gruvarbetare som har varit instängda under utbrottet har kunnat räddas, enligt BNPB.

Flygbolag har uppmanats att undvika att flyga över det drabbade området.

Vulkenen Semerus utbrott på lördagen.
Vulkenen Semerus utbrott på lördagen.
Foto: Trisnadi/AP/TT

Utrikes

Pirat fick ben amputerat på dansk fregatt

Krigsfartyget Esbern Snare, här vid Cypern 2014.
Foto: Petros Karadjias/AP/TT
Utrikes
Utrikes En förmodad pirat som sköts i samband med en eldstrid mot den danska fregatten Esbern Snare i Guineabukten har fått sitt ben amputerat ombord på fartyget.
PREMIUM

Fregatten är utsänd i vattnen utanför Afrikas västkust, där personal upptäckte en misstänkt piratbåt den 24 november.

När personerna ombord på det misstänkta båten inte svarade på anrop sköt danskarna varningsskott, varpå piraterna öppnade eld mot soldaterna på fregatten. Danskarna sköt då tillbaka.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL