Utrikes

Smittoro i EU: "Tuffa åtgärder behövs"

En kvinna i kollektivtrafiken i München får sitt covidintyg granskat av en kontrollör. Arkivfoto.
Foto: Matthias Balk/AP/TT
Utrikes
Utrikes Vaccinera ännu mera, lyder budet från Bryssel när oron växer över smittspridningen av covid-19. Gemensam giltighetstid föreslås för coronapassen för att undvika nygamla problem vid gränserna.
PREMIUM

Land efter land i EU redovisar ett allt värre läge i coronapandemin. Österrike är redan nedstängt och på torsdagen följde Slovakien efter. Frankrike varslar om nygamla munskyddskrav och Tjeckien har infört nödtillstånd. Många länder talar nu öppet om att även vaccinera barnen.

Från Bryssel manar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen alla vuxna att ta en ytterligare dos.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Talibaner fördöms för stort antal avrättningar

En taliban övervakar en köbildning i Afghanistans huvudstad Kabul i november.
Foto: Petros Giannakouris
Utrikes
Utrikes

Över 100 personer från de tidigare regeringsstyrkorna i Afghanistan har avrättats eller förts bort sedan talibanerna tog makten i augusti, enligt en rapport från människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW).

Nu fördöms talibanerna i ett gemensamt uttalande från USA, EU och ytterligare ett 20-tal länder, däribland Sverige.

"Vi är mycket bekymrade över rapporter om godtyckligt dödande och påtvingade försvinnanden av tidigare medlemmar i de afghanska säkerhetsstyrkorna", heter det i ett uttalande, där det även påpekas att agerandet står i bjärt kontrast till talibanernas utlovade amnesti.

"Misstänkta fall måste utredas omgående och på ett transparent sätt, de inblandade måste hållas ansvariga och det måste offentliggöras tydligt för att avskräcka ytterligare dödande och försvinnanden", står det i uttalandet, som även bland andra Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Japan och Australien står bakom.

Företrädare för talibanerna har upprepade gånger förnekat att deras styrkor ska ha dödat eller tvingat bort människor.

Utrikes

Säkerhetsstyrka körde in i demonstranter

Militär patrullerar i Kayah i östra Myanmar tidigare i år. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Tre personer har dött och flera har skadats i Myanmar efter att säkerhetsstyrkor kört in med en bil i en demonstration, rapporterar nyhetsbyrån EFE med hänvisning till lokala medier.

Människorna protesterade mot militärjuntan och mot statskuppen i februari då landets folkvalde ledare Aung San Suu Kyi greps.

Protesten hölls i landets största stad Rangoon (Yangon) på söndagsmorgonen och bara minuter efter att den startat rammades den, enligt vittnesmålen. Ett tiotal personer uppges ha gripits.

– Jag träffades och föll framför en lastbil. En soldat slog mig med sitt gevär men jag försvarade mig och knuffade tillbaka honom. Han började omedelbart skjuta mot mig, när jag sprang i sicksack. Lyckligtvis kom jag undan, säger en demonstrant till Reuters över telefon.

Soldaterna hade tagit en privatpersons bil och kört på demonstranterna bakifrån. Sedan följde de efter demonstranterna och slog och grep dem. Vissa skadades allvarligt i huvudet och var medvetslösa, uppger vittnen.

Spontana protester mot militärjuntan i landet har fortsatt trots att över 1 300 personer har dödats sedan kuppen 1 februari.

Utrikes

Skjutning i Köpenhamn för tredje dagen i rad

Polisens kriminaltekniker på plats under fredagskvällen efter mordet på en frisörsalong i västra Köpenhamn. Under lördagen inträffade ännu en skjutning i staden.
Foto: Johan Nilsson/TT
Utrikes
Utrikes Under lördagen inträffade den tredje skjutningen på lika många dagar i Köpenhamnsområdet. Polisen misstänker att det rör sig om gänguppgörelser.

Det var strax efter halv tio på lördagskvällen som polisen fick larm om skottlossning på ett vattenpipskafé på Åboulevarden i centrala Köpenhamn.

– Många patruller var relativt snabbt framme på plats där vi kunde konstatera att det hade varit fem–sex personer inne på vattenpipskaféet. En ung man var skottskadad, sade polisinspektör Rasmus Bernt Skovsgaard vid en pressträff, enligt danska DR.

Tidigt söndag morgon beskrivs mannen vara i ett stabilt men kritiskt tillstånd, rapporterar nyhetsbyrån Ritzau.

Skytten tros ha flytt in i en mataffär efter skjutningen och polisen har publicerat en bild från en övervakningskamera i affären som visar den misstänkte.

Lördagens skottlossning är den tredje på lika många dagar i huvudstadsområdet.

I torsdags dog en man som blev skjuten i ryggen i stadsdelen Nørrebro. En timme senare grep dansk polis två misstänkta män i en bil, däribland en 21-årig man från Göteborg som tidigare dömts för flera grova brott i Sverige. Båda har häktats av Köpenhamns tingsrätt.

På fredagen sköts en 17-årig pojke, som polisen först uppgav var svensk men som senare konstaterades vara bulgarisk medborgare, till döds då två personer öppnade eld i en frisörsalong i Rødovre utanför Köpenhamn. Två andra personer skadades i skjutningen. Båda var danska medborgare.

Polisen har än så länge inte sagt huruvida man tror att händelserna är sammankopplade, men Rasmus Bernt Skovsgaard sade under lördagens pressträff att allt mer pekar på att det rör sig om gängrelaterade uppgörelser.

– Det är klart att med de händelser som har skett så är det en hypotes som blir mer och mer sannolik, sade Rasmus Bernt Skovsgaard enligt DR.

Marc Skogelin/TT

Utrikes

Tichanovskaja: Lukasjenko lever i fruktan

Den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja på besök i Stockholm.
Foto: Duygu Getiren/TT
Utrikes
Utrikes Domen är bestämd över Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko.
– Lukasjenko vill visa sig stark. Men han är rädd – och svag, säger oppositionsledaren i exil, Svetlana Tichanovskaja, som en förklaring till regimens brutalitet.

Svetlana Tichanovskaja driver en oförtröttlig kamp för förändring i Belarus. Uppdraget har hon fått sedan hennes man fängslats vid valet 2020. Själv har hon tvingats i exil.

Hon sitter i en rakryggad fåtölj i en regeringsbyggnads fönstersal i Stockholm. Hennes blick är skarp när hon redogör för läget i Belarus, om försöken att få till stånd ett land där invånarna själva får välja sin ledare. Utefter väggarna bakom oss finns säkerhetspersonal och livvakter.

– Vi måste kalla läget för vad det är: en humanitär kris. Varje dag grips människor, det finns omkring 890 politiska fångar, och flera tusen invånare har drabbats av våld och tortyr. Men människor vägrar att ge upp, de fortsätter att försöka att skapa en struktur på marken för opposition, säger hon.

Förhoppningar, om än minimala, fanns till en förändring i presidentvalet i augusti 2020. Tichanovskaja ställde upp som motkandidat sedan hennes man, dåvarande presidentkandidaten Sergej Tichanovskij, gripits.

På minimal tid lyckades de få 100 000 underskrifter som krävdes för att ställa upp.

Maldes ned

Men förhoppningarna maldes ned till blodbesudlat grus. Lukasjenko segrade i valet med 80 procent av rösterna. Svetlana Tichanovskaja greps, för att sedan föras till grannlandet Litauen där hon tvingas leva i exil.

TT: Går det att verka på distans när Belarus slutit sig och makten blockerar utflöde av information?

– Jag är inte i exil, säger hon skarpt.

– Mina närstående är i Belarus. Sedan, rent praktiskt, så är vi i kontakt med många olika grupper och koordinerar verksamheten med dem som är kvar i Belarus, fortsätter hon och nämner speciellt de många kvinnor som är aktiva i oppositionen.

I fåtöljen bredvid Svetlana sitter EU-minister Hans Dahlgren (S). De två har precis diskuterat utvecklingen i Belarus, Dahlgren poängterar fortsatt svenskt stöd till förändring och Tichanovskaja tackar för det kvarts sekel som Sverige varit aktivt i Belarus.

– Vi behöver mer hjälp till dem som verkar på marken i Belarus Det är viktigt att EU:s länder, och USA, står enade och att kontinuitet finns i påtryckningarna.

Nya sanktioner

En sådan åtgärd är förstärkta sanktioner som EU, USA, Storbritannien och Kanada infört mot personer, företag och landets flygbolag. Ytterligare anledning är migrantkrisen där Lukasjenko anses ha tvingat migranter till gränsen mot Polen för att ta sig in i EU. Dahlgren kallar det för ett ”hybridkrig” i samtalet.

Tichanovskaja vill se mer:

– Vi behöver allt stöd vi kan få för vår sak. Sanktioner är en del av det.

TT: Men hur stark är då regimen i huvudstaden Minsk? Hur många står Lukasjenko nära?

– Det är en ganska liten grupp. Men det är svårt att säga, då makten utnyttjar hot för att behålla makten. Lukasjenko har suttit 27 år vid makten. Det finns en vertikal maktutövning, där regimen kan använda sig av utpressning för att behålla lojalitet.

Följdfrågan är förstås Rysslands inflytande. Lukasjenko har vid flera tillfällen suttit vid president Vladimir Putins sida, ofta i Putins mer informella mottagningsmiljö i Sotji vid Svarta havet. Satiriker har liknat samtalen vid en knähund, om än stor, som hålls hårt i kopplet av husse Putin.

Tichanovskaja är försiktig om Kremls roll:

– Vi är grannar med Ryssland. Och vi vill ha en bra relation med vår granne. Men det är ju som om Lukasjenko tar skydd bakom Putin.

Tichanovskaja är också noggrann med att peka på skillnaden mellan situationen i Belarus och utvecklingen i östra Ukraina, där ordkrig pågår om risker för en rysk invasion. Ukrainakrisen är mer omfattande, den rör även Krimhalvön och tillgång till Svarta havet samt Natos roll gentemot Moskva.

– - Krisen i Belarus är inte geopolitisk på samma sätt, säger hon.

Frestar på

39-åriga Tichanovskaja är både korrekt och formell; men mitt i den hänsynslösa storpolitiken är det uppenbart att hon är en närvarande människa som påtagit sig ett ansvar som hon kanske inte bett om.

– Det är hårt arbete, dag och natt och det måste göras. Men rent personligt, på det psykiska planet, innebär det mycket stress. Det är påfrestande, uttröttande.

Tichanovskajas barn är med henne i exil. Men hennes man är fortsatt fängslad. Den sobra salen i regeringskansliet skrumpnar liksom när hon berättar:

– Han har suttit i isoleringscell i över ett år. En så kallad rättegång kan ge honom tolv till femton års fängelse.

TT: Kan du prata med honom?

– Bara genom advokat, svarar Svetlana Tichanovskaja.

Grim Berglund/TT

Sveriges EU-minister Hans Dahgren (S) och Belarus oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja, som lever i exil.
Sveriges EU-minister Hans Dahgren (S) och Belarus oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja, som lever i exil.
Foto: Duygu Getiren/TT

FAKTA

Fakta: Orolig utveckling i Belarus

Belarus president Aleksandr Lukasjenko har suttit vid makten i den tidigare Sovjetrepubliken sedan 1994.

Efter presidentvalet den 9 augusti 2020 — då Lukasjenko utropade sig till segrare och hävdade att han vunnit 80 procent av rösterna — utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning.

Valet var enligt bedömare inte demokratiskt och präglades av valfusk.

23 maj 2021 omdirigerade Belarus regering ett Ryanair-plan till Minsks internationella flygplats. Planet flög från Aten med Vilnius som destination. Ombord fanns regimkritikerna Roman Protasevitj och Sofia Sapega som greps. Händelsen fördömeds internationellt.

I början av juli hotade president Lukasjenko med att EU skulle ”översvämmas” av migranter. Senare började migranter från bland annat Irak och Syrien att ta sig till Belarus, där de fördes till gränsen mot främst Polen, men även Litauen och Lettland.

Källor: NE, BBC

FAKTA

Fakta: Oppositionsledaren i Belarus

Svetlana Tichanovskaja — eller Svjatlana Tsichanouskaja, om man transkriberar från belarusiska — har varit förgrundsfigur för oppositionen i Belarus sedan sommaren 2020.

Hon ersatte då den fängslade maken Sergej Tichanovskij som kandidat i presidentvalet mot den långsittande diktatorn Aleksandr Lukasjenko.

Efter valet flydde hon till Litauen undan de gripanden och repressalier som i stor grad drabbat oppositionen inne i Belarus.

Tichanovskaja är född 1982, har arbetat som lärare och tolk och har två barn, födda 2010 och 2016.

Oppositionsrörelsen i Belarus fick år 2020 EU-parlamentets Sacharov-pris för tankefrihet.

Källor: NE, EU

Utrikes

Indiska soldater sköt ihjäl civila av misstag

Indiska soldater står vakt i Kohima, huvudstad i indiska Nagaland. Arkivbild.
Foto: Yirmiyan Arthur/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Indiska soldater har av misstag skjutit ihjäl sex personer, sedan soldaterna öppnat eld mot en lastbil, uppger en armékälla.

Soldaterna hade fått underrättelser om att rebeller rört sig i området, i nordöstra delen Nagaland nära gränsen till Myanmar.

Delstatens toppolitiker Neiphiu Rio bekräftar att civila dödats, och har beordrat en utredning av händelsen.

Arga bybor satte eld på två militärfordon efter händelsen, vilket ledde till att soldater sköt även mot dem, och dödade ytterligare sju personer, enligt källan. En soldat ska också ha dödats i sammandrabbningar med bybor.

Rebeller korsar ofta gränsen och attackerar indiska styrkor i området.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker på företagsfinanser.se för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Utrikes

De lever i undantagstillstånd vid gränsen

Rita från gränsbyn Svendubre i Litauen mötte flera migranter som korsade gränsen i somras.
Foto: Mykolas Juodele/TT
Utrikes
Utrikes Här kommer ingen in utan rätt papper. Vid Litauens gräns mot Belarus lever invånarna i undantagstillstånd och ständig närvaro av polis och militär. Varje dag försöker migranter korsa gränsen – men ingen ser dem.
– Jag vet inte varför de flyr eller från vad men jag tycker synd om dem, säger Rita, som bor en kilometer från gränsen, till TT:s utsända.

Det är några grader kallare än i Mellansverige. Fukten och blåsten tränger in i märgen.

En kvinna i 60-årsåldern kommer cyklandes längs den smala vägen som löper genom samhället Svendubre. Hon heter Rita och är uppvuxen här. Trots att hon inte har någon ordentlig jacka eller vantar verkar hon oberörd av kylan. Men när hon tänker på migranterna som befinner sig i skogarna kring henne skakar hon på huvudet och rister till i kroppen.

– Åh! Jag tycker så synd om dem. Gud, det är kallt. Det är människor med barn. Vet du, jag har slutat titta på nyheterna. Min dotter låter mig inte göra det längre för jag kan inte sova efteråt, säger hon.

Rita, som inte vill säga sitt efternamn, bodde i Belarus i runt 20 år. Hennes man, som var polack, hade jobb och lägenhet där. Det är ofta så relationerna i orterna häromkring – där avstånden till Polen och Belarus är korta – ser ut. Nu ligger hennes make sedan länge begravd i Privalka, ett par kilometer bort och på den belarusiska sidan. Hon längtar efter att få besöka hans grav, det har inte varit möjligt sedan corona slog till.

Hon har inget ont att säga om Belarus. Alla länder har för- och nackdelar, men de hade det bra där och alla var vänliga. När hennes man dog och hennes mamma blev sjuk flyttade familjen tillbaka. Barnen föredrog också att bo i Litauen.

Svendubre är en liten sömnig by, liksom alla andra små samhällen häromkring. Några nedgångna hus längs landsvägen. En knotig kvinna i huckle korsar vägen stödjandes på en träkäpp.

Rita lutar sig mot sin gamla cykel och ser ut över fälten.

– Stackars människor.

Gränsen stängd

Man kan säga att det var efter presidentvalet i Belarus förra året, ett val som dömts ut som riggat till Aleksandr Lukasjenkos fördel, som situationen började. Oppositionella flydde diktatorn Lukasjenko och Litauen tog emot dem. Efter att Lukasjenko i maj tvingat ner ett passagerarplan på väg till Litauen för att gripa en regimkritisk journalist infördes nya EU-sanktioner mot landet.

I våras började personer från främst Irak, men även länder som Afghanistan och Syrien, dyka upp i gränsområdena till Belarus. Fler och fler hittade vägen från grannlandet, i hopp om ett liv i Europa och i juli kulminerade situationen. Som en hämnd för sanktionerna hade Lukasjenko iscensatt en migrantkris i ett maktspel mot väst, enligt EU.

I augusti fattade den litauiska regeringen beslutet att trycka tillbaka migranterna och arbetet med att stärka gränsen med taggtråd och staket pågår.

Några mil västerut, på gränsen till Polen, sitter tusentals personer nu fast i kylan. Polen försöker, liksom Litauen, att skydda sin gräns och har fått stöd för sin sak av EU. Samtidigt har folk dött i kylan och situationen liknas vid en humanitär katastrof.

I Litauen har migranter bytts ut mot militär och polis och sedan ett par veckor tillbaka råder undantagstillstånd. För att ens komma inom fem kilometer till gränsen måste man bo här eller ha beviljats tillstånd.

"Blivit lurade"

– Press? Kan jag se era papper?

Två påpälsade poliser kommer ut från en ensam polisbil vid vägkanten strax utanför byn Latežeris en knapp mil väster om Svendubre.

Det tog ett helt dygn att få tillstånd att vistas sju timmar i gränsområdet. När TT åker in i området är det förbjudet att vistas inom en kilometer från gränsen. Tidigare, i somras, när situationen eskalerade och det mediala intresset var högt, anordnades pressresor till det påbörjade byggandet av gränsen. Nu har intresset falnat. Vi är i princip ensamma här i de reflexvästar vi beordrats att ha på oss.

Poliserna kontrollerar pass, presskort, det tomma bagageutrymmet och ringer ett samtal. Det tar inte lång tid. Vi vinkas vidare.

Militärpolisen vid nästa gränskontroll en bit bort bryr sig inte ens om att kontrollera oss förrän vi stannar och går ur bilen.

Latežeris ger intrycket av en idyllisk semesterby som fallit i glömska. Ett semesterboende i träda, som mer liknar en kyrka i trä, med massiva fönster mot en liten sjö tornar upp sig i byns utkant.

"De har tagit fel beslut"

Ett par hundra meter bort från kontrollen arbetar Juozas Sadauskas på en träpaviljong inför nästa års lokala höstfest med sina två vänner Ceslovas Mazdzierius och Jouzas Kurlavicius.

Att han bor i en undantagszon är inget som bekommer honom särskilt mycket. Man blir stoppad då och då. Visar sitt pass, säger hej och kör vidare.

– Jag tycker så klart synd om människorna som fastnat mellan gränserna. Men de har tagit fel beslut eller blivit lurade. De flesta vill vidare till Tyskland eller något annat europeiskt land och trodde, eller fick höra, att det skulle bli lätt. De har fått en felaktig uppfattning om vad som gällde och hamnade där.

Han uppskattar militärens och polisens närvaro i området. De gör vad de måste. I somras såg han då och då "svarta personer", som han säger, i byn, men inte längre. Han hade inget emot att hjälpa dem med vatten eller ge något att äta, men om EU och Litauen visar sig svaga nu kommer situationen bara att bli värre.

De tre vännerna är eniga. Lukasjenko vill visa sin makt och har provocerat fram den här situationen för att skaka EU, och har lyckats.

– Hybridkrig, ropar Ceslovas Mezdzierius på engelska från trätaket han snickrar på.

Hur situationen ska lösas på bästa sätt är en alldeles för stor fråga. Juozas Sadauskas ojar sig. Hur ska han veta när regeringarna inte ens kan hantera vad som händer?

– Vem som än startade den här processen måste också hantera processen med att ta dem tillbaka, säger han.

Stoppas varje dag

Det är oklart hur många människor som faktiskt befinner sig i området mellan Belarus och Litauen. Enligt gränspolisen har mellan 20 och ett par hundra personer om dagen försökt korsa gränsen senaste veckorna. Det dygn som TT besöker gränsområdet stoppas 71 personer från att ta sig in i Litauen från Belarus.

Totalt i år har drygt 4 200 personer tagit sig in i landet.

Hjälporganisationer, som Röda Korset eller andra volontärer, har erbjudit sin hjälp men fått höra att den inte behövs.

Rita i Svendubre kommer ihåg hur det var i somras när migranter under några dagar i juli kom i hundratal om dagen.

– Flera gånger mötte vi personer som korsade gränsen och kom hit, säger Rita.

En gång stötte hon och hennes barnbarn på två föräldrar med en liten dotter och en hundvalp. Familjen undrade om det fanns någonstans de kunde köpa vatten.

– Så mitt barnbarn sa att vi skulle gå hem och hämta vatten till dem. Men när vi kom tillbaka var de redan borta. Jag antar att någon hade fört bort dem.

Rita känner sig illa till mods och kluven till att militär, helikoptrar och polis blivit vardag i byn. Innan fanns inget sådant "nonsens".

– Alla gick fram och tillbaka utan några problem.

"Vi måste komma överens"

Hon säger som alla andra vi träffar. Det är politik som skapat situationen.

Å andra sidan känns det ändå lite tryggare nu än i somras – även om hon försäkrar att migranterna aldrig gjorde något dumt.

I slutändan är ju alla människor, oavsett var man kommer i från. Folk har ju lämnat och lämnar Litauen också, påpekar hon.

– Där finns alla sorters människor och här också. Vi måste hitta något sätt att komma överens.

Anna Hansson/TT

Svendubre, en liten by en dryg kilometer från Belarus.
Svendubre, en liten by en dryg kilometer från Belarus.
Foto: Mykolas Juodele/TT
Militärpolis stoppar en bil på väg in i gränsområdet mot Belarus.
Militärpolis stoppar en bil på väg in i gränsområdet mot Belarus.
Foto: Mykolas Juodele/TT
Jouzas Kurlavicius, Juozas Sadauskas och Ceslovas Mazdzierius snickrar på en paviljong inför nästa års höstfest i byn Latežeris.
Jouzas Kurlavicius, Juozas Sadauskas och Ceslovas Mazdzierius snickrar på en paviljong inför nästa års höstfest i byn Latežeris.
Foto: Mykolas Juodele/TT
Floden Njemen rinner längs gränsen mellan Belarus och Litauen. Utsikt från Svendubre.
Floden Njemen rinner längs gränsen mellan Belarus och Litauen. Utsikt från Svendubre.
Foto: Mykolas Juodele/TT
Oavsett varifrån man kommer är vi alla människor, säger Rita i Svendubre.
Oavsett varifrån man kommer är vi alla människor, säger Rita i Svendubre.
Foto: Mykolas Juodele/TT

FAKTA

Fakta: Litauen och migranterna från Belarus

Oppositionella i Belarus flyr till Litauen efter "valet" i Belarus sommaren 2020.

I maj 2021 tvingar diktatorn Aleksandr Lukasjenko ner ett plan, på väg mot Litauen, i Minsk. En regimkritisk belarusisk journalist som lever i exil grips.

EU fördömer flygkapningen och inför ekonomiska sanktioner mot Belarus.

I juli börjar migranter från bland annat Irak och Syrien strömma in i Litauen från Belarus. I juli korsar runt 2 900 personer gränsen. Litauen och EU anklagar Belarus för att ligga bakom migrantströmmarna.

I augusti minskar antalet migranter av flera anledningar.

– Irak pausar flyg till Minsk.

– Gränsen stängs och migranter stoppas från att ta sig in i landet.

– Beslut om att stärka gränsen med ett fyra meter högt stängsel tas.

– EU ger ekonomiskt stöd och bidrar med 100 gränsvakter från gränsbevakningsbyrån Frontex.

Litauiska gränspolisen har sedan 3 augusti i år, då gränsen stängdes, stoppat migranter över 7 000 gånger.

Hittills i år har drygt 4 200 personer tagit sig in i Litauen, jämfört med 81 personer 2020.

Utrikes

Migrantkrisen i öst – detta har hänt

MIgranter vid en gränsen nära staden Grodno, Belarus, 17 november 2021.
Foto: Leonid Shcheglov
Utrikes
Utrikes Migrantkrisen i gränsområdena mellan Litauen, Polen och Belarus har pågått sedan i somras. Så här har händelseutvecklingen sett ut, i stora drag.

Sommaren 2020

Ett mycket omtvistat presidentval, utdömt i väst som helt riggat till Aleksandr Lukasjenkos fördel, hålls i diktaturen Belarus. Oppositionen är ovanligt stark och Lukasjenko gör allt för att kväsa den. Politiker fängslas och demonstrationer slås ner. Lukasjenko utropas till valets vinnare. Oppositionella politiker och anhängare flyr till grannlandet Litauen.

USA, EU, Storbritannien och Kanada inför sanktioner mot regimen.

.

Maj 2021

Lukasjenko tvingar ner ett passagerarplan på väg från Malta till Litauen. Journalisten och regimkritikern Roman Protasevitj och hans flickvän grips.

EU skärper sanktionerna.

.

Sommaren 2021

Migranter från främst Irak men även länder som Syrien och Afghanistan börjar strömma in från Belarus till Litauen.

EU ser det som en hybridattack från belarusisk sida, som hämnd för kritiken mot Belarus och sanktionerna mot landet.

Den 2 juli utlyser Litauen nödläge i landet. Under juli månad anländer nästan 2 900 migranter, enligt gränspolisen. Många passerar och tar sig vidare till andra europeiska länder som Tyskland.

EU bistår med ekonomisk hjälp och 100 personer från EU:s gränsbyrå Frontex.

I augusti klubbas flera beslut i Litauen för att stoppa situationen. Man ger gränspolisen tillstånd att stoppa migranter. Militär kallas till gränsen.

Samma månad pausas flyg till Minsk från Irak. Migranter fortsätter dock ta sig till Belarus, genom att mellanlanda i länder där flyg fortfarande går.

.

Hösten 2021

Migranterna från Belarus fortsätter under hösten att trycka på vid gränserna till Litauen, Lettland och Polen. Polen utlyser undantagstillstånd vid gränsen och Tyskland stärker sin gräns mot Polen med 800 poliser.

I slutet av oktober beslutar Polens parlament att bygga upp en starkare gräns mot Belarus.

I början av november eskalerar situationen i Polen. Tusentals personer samlas vid gränsen och försöker ta sig in. Omkring 15 000 polska soldater skickas till gränsområdet.

Den 9 november utfärdar Litauen undantagstillstånd inom ett fem kilometer stort område från gränsen till Belarus.

Hjälporganisationer, EU och FN varnar för en potentiell humanitär katastrof.

18 november flyger Irak hem 437 migranter från Minsk.

Minst elva personer har dittills dött i kylan vid gränsen.

Anna Hansson/TT

Utrikes

Oppositionsseger i Chávez hemtrakt stoppas

Freddy Superlano (höger) lyfter sin fru Aurora Superlanos hand i luften inför demonstranter i Barinas. Till vänster står oppositionens frontfigur Juan Guaidó.
Foto: Ariana Cubillos/AP/TT
Utrikes
Utrikes En oppositionskandidat vann guvernörsvalet i Venezuelas tidigare socialistledare Hugo Chávez hemtrakter – mot Chávez bror.
Landets högsta domstol har beslutat att riva resultatet.

Freddy Superlano, som företräder partiet VP (Folkets vilja) fick marginellt fler röster än det mäktiga Socialistpartiets (PSUV) kandidat Argenis Chávez, den sittande guvernören som är bror till Venezuelas förre auktoritäre vänsterledare Hugo Chávez.

Domstolen i Caracas meddelar i efterhand att segraren Superlano egentligen inte var kvalificerad att ställa upp i guvernörsvalet i Barinas i västra Venezuela.

Nyval har utlysts till den 9 januari och där får Freddy Superlano inte ställa upp. Beskedet kom tidigare i veckan och i helgen har det hållits demonstrationer runtom i delstaten.

Frun mot ny Chávez?

Nu står det klart att oppositionskandidatens fru Aurora Superlano kommer att ställa upp i hans ställe, rapporterar nyhetsbyrån EFE.

– Efter det som hänt vill alla som inte röstade i Barinas gå och rösta. Folk fick en bitter eftersmak. Att man slår chavismen i Chávez egen hemdelstat … Revansch är inte rätta ordet, men folk såg vad som hände. Det kan bli ännu högre deltagande, sade Freddy Superlano i en intervju med El País tidigare i veckan.

Där berättar han också om sina farhågor att regeringen kommer att ingripa med andra, ljusskygga maktverktyg.

Argenis Chávez har varit guvernör i Barinas sedan 2017 och hans familj har haft makten där sedan 1998. Innan honom var det en annan bror i Chávez-familjen och dessförinnan deras pappa.

Efter valnederlaget och protesterna valde Argenis Chávez dock att avgå i början av veckan. Han kommer inte heller att ställa upp i omvalet, så det är oklart vem Aurora Superlano kommer att ställas mot. Hennes make säger till El País att det troligen blir ännu en Chávez.

Vill väcka uppmärksamhet

Den nationelle oppositionsledaren Juan Guaidó har rest till Barinas för att visa sitt stöd för Superlano och oppositionella demonstranter. Han vill också leda omvärldens och valobservatörernas blickar dit.

– Det som skett i Barinas visar att det inte finns några förutsättningar eller respekt för valet. Men det finns en vilja att kämpa tills det har uppnåtts, sade Guaidó vid ett framträdande.

Landets auktoritäre president Nicolás Maduro är själv ifrågasatt av stora delar av omvärlden till följd av att han efter ett valbakslag 2017 instiftade ett helt nytt parlament, skrev om grundlagen och sedan vann stort i ett tvivelaktigt omval 2018. Trots omfattande protester och krisår har han behållit kontrollen.

De guvernörs- och borgmästarval som hölls i mitten av november präglades enligt europeiska valobservatörer av oegentligheter. PSUV vann guvernörsvalen i 19 av 23 delstater.

Martin Mederyd Hårdh/TT

Juan Guaidó och Freddy Superlano, mitt i folkmassan i en protestsamling i staden Barinas på lördagen.
Juan Guaidó och Freddy Superlano, mitt i folkmassan i en protestsamling i staden Barinas på lördagen.
Foto: Ariana Cubillos/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Makten i Venezuela

Venezuelas hårdföre vänsterledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.

I valet 2015 förlorade hans socialistparti PSUV för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen, vilket innebar att regering och parlament kontrollerades av två olika läger.

För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny lagstiftande församling som också fick befogenhet att skriva om grundlagen.

Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas till maj 2018 och där utropades han som segrare. Deltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade det. Valet har dömts ut av stora delar av omvärlden som orättvist och följts av sanktioner från USA och EU.

Den 23 januari 2019 utropade sig talmannen i den ursprungliga nationalförsamlingen, Juan Guaidó, till landets interimspresident med hänvisning till att Maduros presidentmandat inte var legitimt.

Guaidó erkändes omgående av USA och inom några veckor hade över 50 länder erkänt honom som landets legitime ledare.

Maduro beskriver Guaidó som en USA-kontrollerad marionett och hans anspråk som en kupp. Maduro har ekonomiskt kunnat luta sig mot Ryssland och Kina.

En FN-rapport har visat att väpnade grupper lojala med Maduros regering dödat nästan 7 000 personer mellan januari 2018 och maj 2019.

Fyra miljoner människor, över en tiondel av Venezuelas befolkning, beräknas ha flytt landet som länge härjats av en djup ekonomisk kris.

Källa: Landguiden/UI

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL