Utrikes

Fler "skilsmässor" för albatrosser i klimatkris

Två albatrosser av arten laysan, som likt den svartbrynade arten också lever monogamt. Arkivbild.
Foto: Lucy Pemoni/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Den jättelika albatrossfågeln är en av världens till naturen mest monogama varelser, som ofta håller sig till en partner livet ut. Men enligt en studie från Royal Society driver klimatförändringar och uppvärmda hav till att fler albatrosser separerar från sin partner, skriver The Guardian.

Vanligtvis brukar bara mellan 1 och 3 procent av alla svartbrynade albatrosser lämna sin partner på jakt efter en ny. Men de senaste åren har upp till 8 procent av alla par separerat, enligt studien som under 15 år har undersökt cirka 15 500 albatrosspar på Falklandsöarna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris, för närvarande 99 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Reservation för framtida prisjustering av ordinarie pris.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Scholz: "Jag är för vaccinplikt"

Olaf Scholz. Bild från i förra veckan.
Foto: Frank Rumpenhorst/DPA/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Obligatorisk covid-vaccinering bör införas i Tyskland. Det tycker den tillträdande förbundskanslern Olaf Scholz, rapporterar Der Spiegel.

Han ansluter sig därmed till linjen i grannlandet Österrike, där regeringen sagt att allmän vaccinplikt ska införas i februari.

Grekland har meddelat att invånare över 60 år måste ha börjat vaccinera sig senast i januari.

Scholz väntas tillträda om någon vecka.

Utrikes

Nato-kritik mot "cyniskt" Belarus

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Arkivfoto.
Foto: Mindaugas Kulbis/AP/TT
Utrikes
Utrikes "Cyniskt och omänskligt" är Nato-chefen Jens Stoltenbergs beskrivning av hur regimen i Belarus skickar migranter till gränsen mot EU och Nato.

Generalsekreteraren i Nato är inte förtjust i hur den belarusiske ledaren Aleksandr Lukasjenko agerar.

– Herr Lukasjenko borde sluta använda sårbara människor som offer för att sätta press på andra länder, säger Stoltenberg på väg in till militäralliansens utrikesministermöte i Riga i Lettland.

Inför mötet har Nato-chefen besökt alla de tre medlemsländer som på sistone sett en kraftig ökning av migranter och asylsökande från framför allt Mellanöstern och Afrika som hoppas ta sig in i EU via Belarus. Både EU och Nato anser att Lukasjenkos regim ägnar sig åt en hybridattack, som hämnd för politiska och ekonomiska sanktioner från väst.

Stoltenberg uppmanar samtidigt Belarus att sluta slå ned oppositionens protester mot regimen.

– Släpp alla politiska fångar, tillåt demokratiska processer och respektera det belarusiska folkets demokratiska rätt att bestämma över sin egen framtid, säger Stoltenberg i Riga.

Natos utrikesministermöte pågår under tisdagen och onsdagen.

Wiktor Nummelin/TT

Utrikes

IS-anhängare döms för folkmord på yazidier

Taha, till vänster, inför domen i Frankfurt på tisdagen.
Foto: Frank Rumpenhorst/pool/AP/TT
Utrikes
Utrikes Livstid för folkmord. Det blev den unika domen mot en ung irakier som ställts inför rätta i Tyskland för brott mot den yazidiska minoriteten.

Det är första gången en sådan dom klubbas för så allvarliga brott under terrorrörelsen IS förföljelse av yazidier i Irak.

29-åringen som namngetts som Taha svimmade när domen mot honom lästes upp. Förutom folkmord är han skyldig till brott mot mänskligheten med flera andra krigsbrott, enligt domstolen.

Brotten ska ha begåtts efter att han anslutit sig till IS 2013. Mannen döms bland annat för att tillsammans med sin fru, som tidigare i höst dömdes till tio års fängelse, ha låtit en femårig yazidisk flicka som makarna köpt som slav dö av törst ute i solen. Flickans mor, även hon utsatt för slaveri av paret, överlevde och vittnade i rättegången.

"Det här är det domslut varenda yazidier och alla folkmordsöverlevare hoppats på.", säger Natia Navrouzov, jurist och medlem i den icke-statliga organisationen Yazda, som samlar bevis över IS brott mot yazidier.

Utrikes

Förre premiärministern misstänks ha dödat exfru

Lesothos tidigare premiärminister Thomas Thabane tillsammans med sin fru Maesaiah Thabane i rätten i fjol. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Lesothos förre premiärminister Thomas Thabane, 82, anklagas formellt för mordet på exhustrun Lipelo Thabane. Han misstänks ha anlitat fyra personer för att döda exhustrun.

Exfrun blev överfallen och ihjälskjuten i utkanten av huvudstaden Maseru i juni 2017. Två dagar senare svors Thabane in som premiärminister och två månader senare gifte han om sig med nuvarande hustrun Maesaiah Thabane.

Fem andra personer misstänks också för inblandning i mordet. En av dem är Maesaiah Thabane, som släpptes mot borgen i juni i år.

Fyra personer misstänks för att ha anlitats av paret för mordet på den då 58-åriga exhustrun, som var involverad i en bitter skilsmässoprocess med den tillträdande premiärministern. Enligt polisen ska de fyra ha tagit emot motsvarande cirka 217 000 kronor som en delbetalning för mordet.

Thomas Thabane lämnade premiärministerposten i maj i fjol efter att han hamnat under stor press att avgå på grund av mordanklagelserna.

Både Thomas och Maesaiah Thabane har nekat till inblandning i mordet.

Utrikes

Nato varnar Moskva: Priset blir väldigt högt

Ryska soldater på övning på Krimhalvön i april i år. Arkivbild.
Foto: Ryska försvarsdepartementet/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tonläget höjs från båda sidor när Ukraina oroas över Rysslands militära upptrappning vid gränsen.
Nato-chefen varnar för "ett väldigt högt pris" för Moskva.

Enligt Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har Ryssland samlat 115 000 soldater nära den ukrainska gränsen, bland annat på den annekterade Krimhalvön och i de två regioner i öst som är ockuperade av proryska separatister.

Även stridsvagnar, artilleri, system för elektronisk krigsföring, flyg- och marina krafter har satts in, hävdar Kuleba.

– Vad vi ser är väldigt allvarligt. Ryssland har placerat ut en stor militärstyrka i regioner nära Ukrainas gräns. Om Ryssland beslutar sig för att åta sig en militär insats, så kommer saker att hända bokstavligen på ett ögonblick, säger Kuleba på en träff med utländska journalister, enligt nyhetsbyrån AFP.

Nato-varning

Oron delas av USA:s utrikesminister Anthony Blinken.

– All förnyad rysk aggression kommer att få allvarliga konsekvenser, säger Blinken på en presskonferens i Riga inför tisdagens möte med kollegor från övriga Nato-länder.

Liknande ord hörs från Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Ryssland kommer att få betala ett väldigt högt pris om de återigen använder våld mot självständigheten i Ukraina, säger Stoltenberg på väg in till mötet.

Samtidigt betonar han att det finns en stor skillnad på hur Nato agerar när det inte handlar om ett medlemsland. Ukraina är fortfarande bara "en högt värderad partner", vilket gör att "det höga priset" för Ryssland handlar om ekonomiska och politiska sanktioner.

Vill ha toppmöte?

Liknande muller kring gränsen i öst hördes även i våras då stora ryska övningar pågick i området.

Nu finns analytiker som siar om att Rysslands avsikt är att pressa fram ett toppmöte mellan president Vladimir Putin och USA:s Joe Biden, gärna till början av 2022.

Förre ryske diplomaten Vladimir Frolov pekar också på att Ryssland vill få stopp på vapen från Nato till Ukraina.

– Rysslands röda linjer har flyttats: det handlar inte längre om att inte få in Ukraina i Nato, utan om att inte få in Nato i Ukraina, säger Frolov till Reuters.

Uppmuntra inte!

Den officiella ryska linjen är i sin tur att det är Ukraina och Nato som agerar hotfullt och upptrappande.

– Vi kan inte utesluta möjligheten att Kiev ger sig ut på ett militärt äventyr. President Putin har poängterat att vi inte behöver någon konflikt, men om väst inte kan hålla tillbaka Ukraina, utan i stället uppmuntrar det, så kommer vi naturligtvis att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera vår säkerhet, säger utrikesminister Sergej Lavrov på en presskonferens i Moskva, enligt den statskontrollerade ryska nyhetsbyrån Interfax.

Wiktor Nummelin/TT

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Arkivfoto.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Arkivfoto.
Foto: Mindaugas Kulbis/AP/TT

FAKTA

Fakta: Ryssland och Nato

Efter Sovjetunionens sönderfall 1991 har en rad länder i Öst- och Centraleuropa blivit medlemmar i den USA-dominerade försvarsalliansen Nato, däribland de forna sovjetrepublikerna Estland, Lettland och Litauen, som blev Nato-medlemmar våren 2004.

Även Georgien och Ukraina har aviserat intresse för Nato-medlemskap, vilket väckt upprördhet i Ryssland, där utvidgningen ses som ett militärt hot.

Än så länge har Georgien och Ukraina dock fått nöja sig med status som "aspirantländer" i Nato. Militäralliansens ledning har samtidigt flitigt upprepat att det är upp till länderna själva att avgöra om de vill söka medlemskap eller inte och att inget utomstående land har rätt att säga vem som inte ska få vara med.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Utrikes

Omikron fanns i Europa redan före Afrikalarm

Människor köar för att få covidvaccin i Milano i Italien, ett av de länder där den nya omikronvarianten av coronaviruset har konstaterats.
Foto: Luca Bruno/AP/TT
Utrikes
Utrikes Minst 19 länder, däribland Sverige, har konstaterat fall av den nya omikronvarianten av coronaviruset.
I Nederländerna fanns varianten redan innan rapporterna kom från Sydafrika förra veckan, meddelar landets myndigheter.

Mycket är fortfarande okänt kring virusvarianten som upptäcktes i förra veckan – bland annat hur smittsam den är, hur allvarlig sjukdom den kan orsaka och huruvida den kan ta sig förbi vaccin. Men eftersom den riskerar att sätta ytterligare press på redan ansträngda sjukvårdssystem bedömer Världshälsoorganisationen (WHO) variantens risknivå som "mycket hög".

Den nya varianten fanns i Nederländerna en vecka tidigare än man först trott, meddelar landets myndigheter. Enligt folkhälsomyndigheten RIVM har omikronvarianten hittats i två prover som togs den 19 och 23 november, rapporterar AFP.

Hur mycket smittan spritt sig i landet ska utredas.

Nya åtgärder

Närmare 70 länder och territorier har begränsat resandet från främst södra Afrika med anledning av den nya virusformen, rapporterar nyhetskanalen CNN.

– Vi är förberedda, säger chefen för EU:s läkemedelsmyndighet EMA, Emer Cooke, om omikron.

Det kommer ta cirka två veckor för myndigheten att få ett första besked om huruvida befintliga vaccin fungerar mot den nya varianten. Om ett nytt vaccin skulle krävas kommer det ta upp till fyra månader att framställa det, enligt Cooke.

I Storbritannien, där sammanlagt 14 omikronfall bekräftats, har nya åtgärder införts. Alla som vistas i butiker, banker, skönhetssalonger och på transportmedel måste från och med tisdagen använda munskydd. Det gäller i minst tre veckor framöver, skriver Reuters.

Internationella besökare måste ta ett PCR-test senast dagen efter att de anlänt till Storbritannien, och isolera sig i väntan på resultat. Detta utöver de reserestriktioner som införts för resenärer från tio länder i södra Afrika, som sätts i karantän.

Skänker vaccin

Kinas president Xi Jinping lovade på måndagen att skänka en miljard doser covidvaccin till Afrika, i ljuset av den nya varianten. Även Indien erbjuder medicinskt stöd till afrikanska länder, enligt CNN.

Japan, som just stängt sina gränser med hänvisning till omikron, har bekräftat sitt första fall av varianten, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

FAKTA

Fakta: Detta vet vi om omikron

Virusvarianten av sars-cov2 som först upptäcktes i Sydafrika har fått namnet omikron av Världshälsoorganisationen (WHO). Den benämns även B.1.1.529.

WHO klassar omikron som en virusvariant av särskild betydelse (variant of concern) – den högsta klassificeringen på skalan.

Varianten är nyupptäckt och det saknas kunskap om den. Omikron har dock många mutationer som potentiellt skulle kunna leda till att vacciner ger sämre skydd. Även tidigare genomgångna infektioner skulle kunna ge ett sämre skydd mot den.

Också effekten av vissa läkemedel, baserade på antikroppar, skulle potentiellt kunna påverkas.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Utrikes

Officellt: Zemmour vill bli fransk president

Éric Zemmour väntas ställa upp i presidentvalet i Frankrike, vars första omgång hålls den 10 april. Arkivbild.
Foto: Daniel Cole/AP/TT
Utrikes
Utrikes Extremhögerdebattören Éric Zemmour ger sig nu officiellt in i kampen om att bli president i Frankrike.

I ett mejl till sina anhängare meddelar 63-åringen att han nu gör det som alla i flera månader räknat med att han ska göra.

"Jag har beslutat att ta vårt öde i mina egna händer. Det handlar inte längre om att reformera Frankrike, utan om att rädda det. Jag har beslutat att ställa upp i presidentvalet", skriver Zemmour enligt tidningen Le Figaro.

Zemmour är journalist, författare, debattör och kanske framför allt provokatör. I flera år har han synts flitigt i tv, bland annat i ett eget debattprogram på tv-kanalen Paris Première, inte minst för att diskutera invandring, rasism, feminism och franskhet.

Han dömdes till böter 2011 för ett debattuttalande om invandrare och har flera gånger anmälts för andra utspel.

Zemmours agerande har lett till jämförelser med USA:s förre president Donald Trump. Tidigt i höstas klättrade han också hastigt i opinionsmätningarna inför presidentvalet – även om han på sistone tappat igen, efter ett antal hårt kritiserade framträdanden.

När han nu officiellt ger sig in i leken sker det samtidigt som högerpartiet Republikanerna (LR) gör sig redo att utse sin kandidat till presidentvalet. En medlemsomröstning fram till på lördag ska avgöra vem partiet sätter sitt hopp till av främst förre EU-kommissionären Michel Barnier, regionala ledarna Xavier Bernard och Valérie Pécresse samt parlamentsledamoten Éric Ciotti.

Utrikes

Obligatorisk vaccinering för greker från 60 år

Ovaccinerade 60-plussare i Grekland kommer att få böta.
Foto: Thanassis Stavrakis/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Alla från 60 års ålder måste vaccinera sig i Grekland. Personer i den åldersgruppen som inte är vaccinerade kommer att få böta 100 euro, drygt 1 000 kronor, meddelar myndigheterna.

Kravet gäller från den 16 januari, då 60-plussarna åtminstone måste ha bokat tid för sin första vaccindos.

Grekland har drabbats av en ny uppgång i coronavirusfall, och premiärminister Kyriakos Mitsotakis säger att beslutet är nödvändigt för att skydda de över en halv miljon äldre som inte har fått vaccinet.

– Det är priset vi får betala för hälsa, säger han.

Runt 63 procent av landets befolkning är fullvaccinerad, men siffran har stigit de senaste veckorna. Ovaccinerade personer får i nuläget inte vistas i inomhusrestauranger, biografer, museum och gym i landet.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL