Utrikes

Kansler Scholz tar kamp mot corona och kol

Socialdemokraten Olaf Scholz (med pekande hand) med blivande regeringskolleger, Christian Lindner från FDP och De grönas Annalena Baerbock och Robert Habeck.
Foto: Kay Nietfeld/AP/TT
Utrikes
Utrikes En ny era inleds i tysk politik.
Socialdemokraten Olaf Scholz blir ny förbundskansler med de två tidigare politiska fienderna De gröna och Liberalerna.
Kolets framtid och digitalisering är regeringens nya utmaningar. Men först ut är coronakrisen.
PREMIUM

Det var, trots allt, med lätta lite hoppande steg som de tre partiernas ledare promenerade invid Berlinfloden Spree till den första presskonferensen för att förklara ett regeringssamarbete.

Två månader av intensiva förhandlingar har följt efter septembervalet, för att ersätta konservativa Angela Merkels ledarskap som kommit att prägla Tyskland.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris, för närvarande 99 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Reservation för framtida prisjustering av ordinarie pris.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

IS-anhängare döms för folkmord på yazidier

Taha, till vänster, inför domen i Frankfurt på tisdagen.
Foto: Frank Rumpenhorst/pool/AP/TT
Utrikes
Utrikes Livstid för folkmord. Det blev den unika domen mot en ung irakier som ställts inför rätta i Tyskland för brott mot den yazidiska minoriteten.

Det är första gången en sådan dom klubbas för så allvarliga brott under terrorrörelsen IS förföljelse av yazidier i Irak.

29-åringen som namngetts som Taha svimmade när domen mot honom lästes upp. Förutom folkmord är han skyldig till brott mot mänskligheten med flera andra krigsbrott, enligt domstolen.

Brotten ska ha begåtts efter att han anslutit sig till IS 2013. Mannen döms bland annat för att tillsammans med sin fru, som tidigare i höst dömdes till tio års fängelse, ha låtit en femårig yazidisk flicka som makarna köpt som slav dö av törst ute i solen. Flickans mor, även hon utsatt för slaveri av paret, överlevde och vittnade i rättegången.

"Det här är det domslut varenda yazidier och alla folkmordsöverlevare hoppats på.", säger Natia Navrouzov, jurist och medlem i den icke-statliga organisationen Yazda, som samlar bevis över IS brott mot yazidier.

Utrikes

Förre premiärministern misstänks ha dödat exfru

Lesothos tidigare premiärminister Thomas Thabane tillsammans med sin fru Maesaiah Thabane i rätten i fjol. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Lesothos förre premiärminister Thomas Thabane, 82, anklagas formellt för mordet på exhustrun Lipelo Thabane. Han misstänks ha anlitat fyra personer för att döda exhustrun.

Exfrun blev överfallen och ihjälskjuten i utkanten av huvudstaden Maseru i juni 2017. Två dagar senare svors Thabane in som premiärminister och två månader senare gifte han om sig med nuvarande hustrun Maesaiah Thabane.

Fem andra personer misstänks också för inblandning i mordet. En av dem är Maesaiah Thabane, som släpptes mot borgen i juni i år.

Fyra personer misstänks för att ha anlitats av paret för mordet på den då 58-åriga exhustrun, som var involverad i en bitter skilsmässoprocess med den tillträdande premiärministern. Enligt polisen ska de fyra ha tagit emot motsvarande cirka 217 000 kronor som en delbetalning för mordet.

Thomas Thabane lämnade premiärministerposten i maj i fjol efter att han hamnat under stor press att avgå på grund av mordanklagelserna.

Både Thomas och Maesaiah Thabane har nekat till inblandning i mordet.

Utrikes

Nato varnar Moskva: Priset blir väldigt högt

Ryska soldater på övning på Krimhalvön i april i år. Arkivbild.
Foto: Ryska försvarsdepartementet/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tonläget höjs från båda sidor när Ukraina oroas över Rysslands militära upptrappning vid gränsen.
Nato-chefen varnar för "ett väldigt högt pris" för Moskva.

Enligt Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har Ryssland samlat 115 000 soldater nära den ukrainska gränsen, bland annat på den annekterade Krimhalvön och i de två regioner i öst som är ockuperade av proryska separatister.

Även stridsvagnar, artilleri, system för elektronisk krigsföring, flyg- och marina krafter har satts in, hävdar Kuleba.

– Vad vi ser är väldigt allvarligt. Ryssland har placerat ut en stor militärstyrka i regioner nära Ukrainas gräns. Om Ryssland beslutar sig för att åta sig en militär insats, så kommer saker att hända bokstavligen på ett ögonblick, säger Kuleba på en träff med utländska journalister, enligt nyhetsbyrån AFP.

Nato-varning

Oron delas av USA:s utrikesminister Anthony Blinken.

– All förnyad rysk aggression kommer att få allvarliga konsekvenser, säger Blinken på en presskonferens i Riga inför tisdagens möte med kollegor från övriga Nato-länder.

Liknande ord hörs från Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Ryssland kommer att få betala ett väldigt högt pris om de återigen använder våld mot självständigheten i Ukraina, säger Stoltenberg på väg in till mötet.

Samtidigt betonar han att det finns en stor skillnad på hur Nato agerar när det inte handlar om ett medlemsland. Ukraina är fortfarande bara "en högt värderad partner", vilket gör att "det höga priset" för Ryssland handlar om ekonomiska och politiska sanktioner.

Vill ha toppmöte?

Liknande muller kring gränsen i öst hördes även i våras då stora ryska övningar pågick i området.

Nu finns analytiker som siar om att Rysslands avsikt är att pressa fram ett toppmöte mellan president Vladimir Putin och USA:s Joe Biden, gärna till början av 2022.

Förre ryske diplomaten Vladimir Frolov pekar också på att Ryssland vill få stopp på vapen från Nato till Ukraina.

– Rysslands röda linjer har flyttats: det handlar inte längre om att inte få in Ukraina i Nato, utan om att inte få in Nato i Ukraina, säger Frolov till Reuters.

Uppmuntra inte!

Den officiella ryska linjen är i sin tur att det är Ukraina och Nato som agerar hotfullt och upptrappande.

– Vi kan inte utesluta möjligheten att Kiev ger sig ut på ett militärt äventyr. President Putin har poängterat att vi inte behöver någon konflikt, men om väst inte kan hålla tillbaka Ukraina, utan i stället uppmuntrar det, så kommer vi naturligtvis att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera vår säkerhet, säger utrikesminister Sergej Lavrov på en presskonferens i Moskva, enligt den statskontrollerade ryska nyhetsbyrån Interfax.

Wiktor Nummelin/TT

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Arkivfoto.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Arkivfoto.
Foto: Mindaugas Kulbis/AP/TT

FAKTA

Fakta: Ryssland och Nato

Efter Sovjetunionens sönderfall 1991 har en rad länder i Öst- och Centraleuropa blivit medlemmar i den USA-dominerade försvarsalliansen Nato, däribland de forna sovjetrepublikerna Estland, Lettland och Litauen, som blev Nato-medlemmar våren 2004.

Även Georgien och Ukraina har aviserat intresse för Nato-medlemskap, vilket väckt upprördhet i Ryssland, där utvidgningen ses som ett militärt hot.

Än så länge har Georgien och Ukraina dock fått nöja sig med status som "aspirantländer" i Nato. Militäralliansens ledning har samtidigt flitigt upprepat att det är upp till länderna själva att avgöra om de vill söka medlemskap eller inte och att inget utomstående land har rätt att säga vem som inte ska få vara med.

Utrikes

Omikron fanns i Europa redan före Afrikalarm

Människor köar för att få covidvaccin i Milano i Italien, ett av de länder där den nya omikronvarianten av coronaviruset har konstaterats.
Foto: Luca Bruno/AP/TT
Utrikes
Utrikes Minst 19 länder, däribland Sverige, har konstaterat fall av den nya omikronvarianten av coronaviruset.
I Nederländerna fanns varianten redan innan rapporterna kom från Sydafrika förra veckan, meddelar landets myndigheter.

Mycket är fortfarande okänt kring virusvarianten som upptäcktes i förra veckan – bland annat hur smittsam den är, hur allvarlig sjukdom den kan orsaka och huruvida den kan ta sig förbi vaccin. Men eftersom den riskerar att sätta ytterligare press på redan ansträngda sjukvårdssystem bedömer Världshälsoorganisationen (WHO) variantens risknivå som "mycket hög".

Den nya varianten fanns i Nederländerna en vecka tidigare än man först trott, meddelar landets myndigheter. Enligt folkhälsomyndigheten RIVM har omikronvarianten hittats i två prover som togs den 19 och 23 november, rapporterar AFP.

Hur mycket smittan spritt sig i landet ska utredas.

Nya åtgärder

Närmare 70 länder och territorier har begränsat resandet från främst södra Afrika med anledning av den nya virusformen, rapporterar nyhetskanalen CNN.

– Vi är förberedda, säger chefen för EU:s läkemedelsmyndighet EMA, Emer Cooke, om omikron.

Det kommer ta cirka två veckor för myndigheten att få ett första besked om huruvida befintliga vaccin fungerar mot den nya varianten. Om ett nytt vaccin skulle krävas kommer det ta upp till fyra månader att framställa det, enligt Cooke.

I Storbritannien, där sammanlagt 14 omikronfall bekräftats, har nya åtgärder införts. Alla som vistas i butiker, banker, skönhetssalonger och på transportmedel måste från och med tisdagen använda munskydd. Det gäller i minst tre veckor framöver, skriver Reuters.

Internationella besökare måste ta ett PCR-test senast dagen efter att de anlänt till Storbritannien, och isolera sig i väntan på resultat. Detta utöver de reserestriktioner som införts för resenärer från tio länder i södra Afrika, som sätts i karantän.

Skänker vaccin

Kinas president Xi Jinping lovade på måndagen att skänka en miljard doser covidvaccin till Afrika, i ljuset av den nya varianten. Även Indien erbjuder medicinskt stöd till afrikanska länder, enligt CNN.

Japan, som just stängt sina gränser med hänvisning till omikron, har bekräftat sitt första fall av varianten, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

FAKTA

Fakta: Detta vet vi om omikron

Virusvarianten av sars-cov2 som först upptäcktes i Sydafrika har fått namnet omikron av Världshälsoorganisationen (WHO). Den benämns även B.1.1.529.

WHO klassar omikron som en virusvariant av särskild betydelse (variant of concern) – den högsta klassificeringen på skalan.

Varianten är nyupptäckt och det saknas kunskap om den. Omikron har dock många mutationer som potentiellt skulle kunna leda till att vacciner ger sämre skydd. Även tidigare genomgångna infektioner skulle kunna ge ett sämre skydd mot den.

Också effekten av vissa läkemedel, baserade på antikroppar, skulle potentiellt kunna påverkas.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Utrikes

Officellt: Zemmour vill bli fransk president

Éric Zemmour väntas ställa upp i presidentvalet i Frankrike, vars första omgång hålls den 10 april. Arkivbild.
Foto: Daniel Cole/AP/TT
Utrikes
Utrikes Extremhögerdebattören Éric Zemmour ger sig nu officiellt in i kampen om att bli president i Frankrike.

I ett mejl till sina anhängare meddelar 63-åringen att han nu gör det som alla i flera månader räknat med att han ska göra.

"Jag har beslutat att ta vårt öde i mina egna händer. Det handlar inte längre om att reformera Frankrike, utan om att rädda det. Jag har beslutat att ställa upp i presidentvalet", skriver Zemmour enligt tidningen Le Figaro.

Zemmour är journalist, författare, debattör och kanske framför allt provokatör. I flera år har han synts flitigt i tv, bland annat i ett eget debattprogram på tv-kanalen Paris Première, inte minst för att diskutera invandring, rasism, feminism och franskhet.

Han dömdes till böter 2011 för ett debattuttalande om invandrare och har flera gånger anmälts för andra utspel.

Zemmours agerande har lett till jämförelser med USA:s förre president Donald Trump. Tidigt i höstas klättrade han också hastigt i opinionsmätningarna inför presidentvalet – även om han på sistone tappat igen, efter ett antal hårt kritiserade framträdanden.

När han nu officiellt ger sig in i leken sker det samtidigt som högerpartiet Republikanerna (LR) gör sig redo att utse sin kandidat till presidentvalet. En medlemsomröstning fram till på lördag ska avgöra vem partiet sätter sitt hopp till av främst förre EU-kommissionären Michel Barnier, regionala ledarna Xavier Bernard och Valérie Pécresse samt parlamentsledamoten Éric Ciotti.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Utrikes

Obligatorisk vaccinering för greker från 60 år

Ovaccinerade 60-plussare i Grekland kommer att få böta.
Foto: Thanassis Stavrakis/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Alla från 60 års ålder måste vaccinera sig i Grekland. Personer i den åldersgruppen som inte är vaccinerade kommer att få böta 100 euro, drygt 1 000 kronor, meddelar myndigheterna.

Kravet gäller från den 16 januari, då 60-plussarna åtminstone måste ha bokat tid för sin första vaccindos.

Grekland har drabbats av en ny uppgång i coronavirusfall, och premiärminister Kyriakos Mitsotakis säger att beslutet är nödvändigt för att skydda de över en halv miljon äldre som inte har fått vaccinet.

– Det är priset vi får betala för hälsa, säger han.

Runt 63 procent av landets befolkning är fullvaccinerad, men siffran har stigit de senaste veckorna. Ovaccinerade personer får i nuläget inte vistas i inomhusrestauranger, biografer, museum och gym i landet.

Utrikes

Svimmade när han dömdes för folkmord

Taha, till vänster, inför domen i Frankfurt på tisdagen.
Foto: Frank Rumpenhorst/pool/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Livstid för folkmord. Det blev den unika domen mot en ung irakier som ställts inför rätta i Tyskland för brott mot den yazidiska minoriteten.

Det är första gången en sådan dom klubbas för så allvarliga brott under terrorrörelsen IS förföljelse av yazidier i Irak.

29-åringen som namngetts som Taha svimmade när domen mot honom lästes upp. Förutom folkmord är han skyldig till brott mot mänskligheten med flera andra krigsbrott, enligt domstolen.

Utrikes

HRW: 100 dödade eller bortförda av talibanerna

Talibaner vid en fordonskontroll i huvudstaden Kabul tidigare i november. Arkivbild.
Foto: Petros Giannakouris/AP/TT
Utrikes
Utrikes Talibanrörelsen fortsätter att hämnas på den tidigare regeringens styrkor, trots löften om amnesti, skriver människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) i en rapport.
Över 100 personer har enligt rapporten avrättats eller förts bort sedan talibanerna tog makten i augusti.

Talibanerna har bland annat kunna hitta personer som arbetat för den tidigare regeringen genom underrättelseuppgifter och personaldokument som det tidigare styret lämnat efter sig. I mindre städer har det ofta räckt att fråga runt, enligt rapporten. Personer som har identifierats har sedan hämtats till förhör eller utretts ytterligare, enligt rapporten. En del av dem har avrättats eller tvingats bort.

"I vissa provinser har talibaner sagt att de har listor över personer – skrivna eller muntliga – som har begått handlingar som talibanerna bedömer som 'oförlåtliga', och som skulle letas upp", skriver HRW i rapporten.

Talibanstyret har uppmanat personer som varit med i landets tidigare nationella säkerhetsstyrka ANSF att registrera sig för att få ett intyg som garanterar deras säkerhet. De som har registrerat sig har sedan kontrollerats med avseende på vilka band de har till vissa militär-, polis och milisstyrkor eller till personer, och har tvingats ge upp sina vapen. Talibanerna har dock använt kontrollerna som ett sätt att frihetsberöva, avrätta eller tvinga bort personerna bara dagar efter att de registrerat dem, enligt HRW.

Rapporten baseras på 67 intervjuer med bland annat vittnen och anhöriga, och även talibaner. Efter intervjuerna har HRW kunnat dokumentera avrättningar eller bortföranden av 47 tidigare ANSF-anställda, poliser, underrättelsepersonal och milismedlemmar som överlämnat sig eller gripits av talibanerna mellan den 15 augusti och 31 oktober. Undersökningen tyder dock på att det handlar om över 100 personer, enligt rapporten.

Företrädare för talibanerna har upprepade gånger förnekat att deras styrkor ska ha dödat eller tvingat bort människor.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL