Opinion

Det europeiska problemet med vapenvåld

Opinion
Opinion

Kriminalreportern Wouter Laumans jämför Sveriges och Nederländernas problem med dödligt vapenvåld i ett samtal med Dagens Nyheter. Han menar att det måste ses som ett europeiskt, snarare än ett svenskt problem att kriminella löser konflikter med hjälp av skjutvapen. Han ser likheter mellan Nederländerna och Sverige när det gäller narkotikadistribution, som är vapenvåldets bakomliggande orsak. Tidigare var det yrkeskriminella som sysslade med distribution medan det under de senaste tio åren oftare varit grupperingar av unga män med gemensam etniskt bakgrund, i Nederländernas fall karibisk eller marockansk. Även om den etniska tillhörigheten är annorlunda i Sverige så påminner mönstren om varandra. Laumans säger att det även där handlar om att de unga männen anser att det inte har mycket till framtid utanför kriminaliteten.

Precis som i Sverige skrämmer det dödliga våldet och skapar otrygghet, men våldet bland kriminella ökar inte i Nederländerna, det håller sig stabilt på samma nivå. Kontrasten blir stor eftersom våldet minskar i resten av samhället. Det är därför kopplingen till etnicitet blir tydlig: i vissa etniska grupper står utvecklingen stilla på grund av gängkriminaliteten. Det dödliga våldet är ungefär lika frekvent som tidigare, medan det i det nederländska och svenska samhället i övrigt har minskat.

Att se internationella sammanhang handlar inte om att skönmåla situationen i Sverige, utan att försöka gå till botten med problemet. Om problemet med kriminella som sysslar med narkotika ska ses som europeiskt, snarare än svenskt eller skånskt, är lösningen europeiskt samarbete. Narkotikan rör sig över hela världen och det kommer knarksmugglande kriminella också att göra. Knarkproduktionen bara ökar. För det krävs en efterfrågan: köparna är inte utan skuld för det som pågår.

Tullen i hamnen i Trelleborg rapporterar större och fler narkotikabeslag än tidigare och håller på att öka kapaciteten för att möta den utmaningen. Tyvärr kommer det att behövas.

Opinion

Dom blir som vi ganska snabbt

Opinion
Krönika.

När SD hade sina landsdagar (deras kongress kallas så) nyligen var det som vanligt invandringen som stod i fokus. Trots att både Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson gör vad de kan för att ge intryck av att SD förändrats och breddats, är det fortfarande motståndet mot invandring och invandrare som är kärnan i SD:s politik.

För 20 år sedan ville SD att alla som invandrat efter 1970 skulle ”skickas hem”. Nu är ”återvandring” ordet på modet. Invandrare som bor här ska förmås att flytta tillbaka till sina ursprungsländer, ”frivilligt”. Den enda metod man offentliggjort är att pengar ska erbjudas som morot. Piskorna avslöjas senare. I andra sammanhang kallas en sådan politik ”repatriering” eller med ett mer brutalt uttryck ”etnisk rensning”.

Vad SD:s motvilja mot invandrare handlar om är inte bara föreställningen att de är mer brottsliga än svenskar med många generationer här. Det viktiga för SD är att invandrare har tagit med sig sin kultur och sina vanor hit och fortsätter tillämpa sina traditioner. De kanske till och med sätter upp en somalisk flagga på balkongen eller studentflaket.

Att de var precis så svenskarna gjorde när de kom till Amerika och att svenskamerikanerna kände sig som delvis svenskar i många generationer kanske inte SD-are tänker på. Åtminstone har de inga invändningar mot att svenskättlingar söker sina rötter här och ibland hissar den svenska flaggan hemma i USA.

Så småningom övertog svenskarna som utvandrat till USA alltmer de amerikanska sederna (som i sig var en mix av många invandrargruppers traditioner, för ursprungsamerikanerna var ju fördrivna till reservat). Så gör också de som invandrat till Sverige, visar såväl erfarenheterna av decenniers invandring som ny forskning. Nationalekonomen Olle Hammar har analyserat data från undersökningen Migrant World Values Survey som omfattar ett stort urval (cirka 8 000 personer) utomeuropeiska invandrare i Sverige, främst från Afghanistan, Eritrea, Iran, Irak, Somalia, Syrien och Turkiet.

I SNS-rapporten ”Migranters attityder och värderingar” visar han att efter tio år i Sverige har invandrare samma syn som svenskar generellt på hur viktigt det är med familj, fritid och politik. Det vill säga familjen blir mindre viktig medan intresset för fritid och politik ökar. Även när det gäller religion, självbestämmande och tillit anpassar de sina värderingar, men det går långsammare. Det är inte så märkligt eftersom det är värderingar där Sverige ofta sticker ut med en högre grad av social tillit, själv­bestämmande och sekularisering jämfört med de flesta andra länder i världen.

Naturligtvis handlar detta om statistiska genomsnitt. Alla förändrar inte sina värderingar lika snabbt. Å andra sidan finns det inte en enda gemensam svensk värdering heller. Det är stor skillnad på exempelvis svenskar som är Jehovas vittnen eller som är ateister.

Den som är orolig över kulturkrockar behöver alltså inte vara det i någon större utsträckning. Människor som flyttar till andra länder tar över en stor del av det nya landets värderingar och vanor efter några år. ”De” blir som ”vi” - på gott och ont.

Yngve Sunesson

Opinion

En tusenårig kontinuitet för domkyrkan

Opinion
Opinion

Stenen som Lunds domkyrka består av bröts på 1100-talet i Stanstorpsgraven i Stenskogen i Höör. Domkyrkan vill tusen år senare bryta ytterligare 10 500 ton sten från samma ställe för att reparera Domkyrkan med. Det vore en trevlig kontinuitet i hämta stenen därifrån.

Länsstyrelsen har kommit fram till att naturmiljön inte är något hinder för att återuppväcka det gamla stenbrottet. Runt 15 kringboende har protesterat, men verkar som det ser ut bli överkörda.

Det är rimligt att känna sig tveksam till buller och åverkan, men i det här fallet borde projektet kunna genomföras med känslighet och lyhördhet, vilket kyrkan borde kunna ansvara för och lägga sig vinn om. Det är dessutom tidsbegränsat, så den störning som uppstår har ett slutdatum.

Alternativet med att köpa in utländsk sten där kvaliteten inte kan garantera är en dålig idé. Om den skulle visa sig hålla sämre än ursprungsstenen kan det bli stora problem med en så gammal byggnad. Utländsk sten kan också brytas med större miljöpåverkan.

Som så ofta med en här typen av projekt gör inte brytandet mest åverkan, utan transporterna till och från brottet. Om man tittar på planerna för återställning, bland annat att temporärt flytta träd och buskar för att sätta tillbaka det när projektet är färdigt så verkar man vara medveten också om att man måste se till att området återställs så nära det ursprungliga naturvärdet som möjligt.

Opinion

Lösningen på musselproblemet

Musslorna på bilden är inte samma som förekommer i texten.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Boende i Marieholm och Reslöv i Eslövs kommun besväras svårt av att Saxån svämmar över. Vattenmassorna kommer allt närmare och folk oroar sig begripligt nog för vad som händer om vattnet kommer för nära deras hus.

Saxån skulle behöva rensas, men det försvåras av att det bor en hotad och fridlyst mussla i ån, målarmusslan, som inte får störas hur som helst. De boende säger frustrerat att det känns som om man får välja mellan att de bor kvar, eller att musslan gör det.

Men, som Robert Andersson som sitter i Saxån-Braåns vattenråd påpekar, finns det andra lösningar än krig mellan människa och mussla. Ett alternativ är att anlägga mer våtmarker. Våtmarker i närheten av vattendrag ger vattnet någonstans att ta vägen som inte är någon förtvivlad persons villaträdgård.

Ett exempel på att det fungerat att anlägga våtmark för att lösa problemet med ständiga översvämningar från en lokal å finns i Getinge i Halmstads kommun. Suseån svämmade tidigare regelbundet över. Våtmarken byggdes av nöd, men har blivit ett rekreationsområde med promenadstråk och parkbänkar.

Det fina i kråksången med våtmarker är att man kan få många värden för samma summa pengar: gynnsamma förhållanden för fåglar och smådjur, ett effektivt skydd mot de översvämningar som man tyvärr förmodligen kommer att se mer av i framtiden på grund av klimatrelaterade häftiga väderomslag och dessutom rekreationsmöjligheter för människor.

Utöver det fungerar det som en effektiv kolsänka. Här skulle man alltså kunna se mindre risk för översvämningar, få mer varierad natur och värna klimatet på samma gång -- och kanske slippa vara arg på den retliga målarmusslan i Saxån.

Det är av många skäl underligt att man inte storsatsar på våtmarker på de platser i Skåne som ofta drabbas av översvämningar. Kanske blir omställningen dyr, men det är garanterat dyrare i längden med ständiga översvämningar.

Opinion

Alla dessa ungdomssynder

Opinion
Opinion

Har Sveriges nya civilminister Ida Karkiainen gjort en Hitlerhälsning på en fest som tonåring? Har hon eller någon annan i hennes hem lyssnat på vit makt-musik? Enligt sajten Nyheter idag, som ofta publicerar invandringskritiskt material och kommentatorer på högerkanten, ska Karkiainens gester har setts av utomstående.

Visst är det medias uppgift att granska nytillsatta ministrar, men ibland blir det löjligt. Att fråga sig om Ida Karkiainen gjort en stötande gest eller lyssnat på grabbig musik som tonåring är som att fråga sig om tonåringar någonsin visar dålig omdöme, vilket de gör eftersom frontalloben som hjälper dem att tänka igenom beslut inte är färdigutvecklad. Det är svårt att hitta en tonåring som aldrig betett sig dumt och aldrig befunnit sig på ett ställe där någon annan betett sig dumt. Att testa gränser och göra korkade saker är en del av att växa upp.

På 90-talet sålde bandet Ultima Thule 100 000 exemplar av skivan För Fäderneslandet, som av många betecknas som vit makt-musik. Många unga i Skåne lyssnade på bandet utan koppling till vit makt-miljö. Som tonåring är det kul att göra halvförbjudna saker. Alla tonåringar som lyssnar på gangster-rap skjuter inte poliser.

Karkiainen kan för all del be om ursäkt för gesterna, om man nu menar att det hon gjort på en fest som tonåring påverkar hennes lämplighet som minister. Men det är knappast läge för avgångskrav.

Sveriges i opinionen tredje största parti är grundat av nazister och fullt av personer som under tonårstiden tyckte det verkade tufft att vara nationalist. Bland annat gäller det partiledaren. Man skulle med största säkerhet hitta en hel del Ultima Thule på 90-talets blandband hos SD-ledamöter. Det är numera accepterat inom politiken att ha flörtat med vit makt-miljö som ung.

Om man hypotetiskt tänker sig att Karkiainen hade högerextrema åsikter under tonårstiden, men numera är socialdemokrat, är det bara att gratulera till den resan, hon har i så fall gjort framsteg med empati och människosyn.

Opinion

Övergrepp på pojkar förtjänar full uppmärksamhet

Opinion
Opinion

Författaren Jonas Gardell varnar i en debattartikel för att sexuella övergrepp på pojkar är betydligt vanligare än man tror, men inte tas på allvar. Övergreppen ses enligt honom som isolerade händelser och inte som mäns våld mot kvinnor och flickor som ett samhällsproblem.

Det är regissören Staffan Hildebrands bekännelser om att han utnyttjat pojkar som hoppats på filmroller eller uppmärksamhet från en vuxen och övergrepp inom svensk ishockey som gör frågan aktuell och Gardell menar att han under åratal försökt uppmärksamma att pojkar utsätts för övergrepp i större skala än man tror.

Han hänvisar till Jesper Fundberg, etnolog och lektor vid Malmö universitet, som menar på att det är vanligare att pojkar och män utsätts för övergrepp av vuxna inom idrotten än flickor och kvinnor. Fundberg hänvisar i sin tur till en doktorsavhandling av Susanne Johansson, som visar att drygt 5 procent av alla aktiva inom idrotten har blivit utsatta för sexuella övergrepp, en mycket obehaglig siffra.

Gardell berättar om att han som femtonåring utnyttjats sexuellt av en gift rektor. När han i vuxen ålder konfronterade honom ska rektorn ha framhållit att han han haft sex med yngre pojkar än så och det var helt frivilligt från deras sida. En av pojkarna var tolv år. Gardells rektor föreföll låtsas för sig själv att ett barn kan ha frivilligt sex med en vuxen man utan att fara illa psykiskt. Kanske är det så gärningsmännen rättfärdigar övergreppen.

Jonas Gardell påpekar att övergrepp på pojkar överraskande nog sorteras in under den svenska strategin för mäns våld mot kvinnor, vilket bidrar till att osynliggöra problemet. För att få överblick över hur många pojkar utsätts för övergrepp inom idrott eller kultur måste den här gruppen kartläggas separat. Endast så kan man få reda på om det är ett stort strukturellt problem. ”Vuxenvärlden vet kort sagt inte hur man ska bemöta en våldtagen pojke” skriver Gardell. Den slarviga kategoriseringen styrker den tesen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Frisk luft och vacker natur

www.snabbare.com

Vintermörker och kyla till trots så bor vi i ett väldigt vackert land. Skogar, stränder, sjöar och öppna ängar. Det bästa av allt är att allemansrätten gör det möjligt för dig att ta del av denna naturliga skönhet utan att behöva betala. Vart du än reser i Sverige kan du hitta ställen att bara njuta av. Har du med lite picknick så blir det ännu bättre.

Smultronställen

Dessa små söta bär, i dubbel bemärkelse, är för många synonymt med sommaren. Ett smultronställe syftar dock inte till platser där det växer en massa smultron. Även om det vore något! När man pratar om smultronställen menar man i stället platser som är extra natursköna. Gärna lite undangömt och inte så välbesökt.

Det finns mängder med platser att besöka. Ibland finns det saker att se, saker att uppleva eller saker att göra. Du kan lätt kolla upp smultronställen nära dig. Nästa gång det är sol och du har en ledig dag är det bara att hoppa på cykeln och trampa iväg. Glöm inte matsäcken.

Dop i det blå

Så här års får du inte glömma utedopet. En dag vid närmaste badstrand kan vara både kul och avslappnande. Olika ställen erbjuder olika upplevelser. Du kan hitta en mer kommersiell badstrand med ett kafé eller en restaurang i närheten. En brygga ut i vattnet med enbart toalett och omklädningsrum. I vissa fall finns det bara en brygga där du kan ta dig ett dopp.

Efter en lång dag ute är det många som känner sig trötta. Vilket är helt normalt. Du rör mer på dig, flera nya intryck och brott från rutiner. Då kan det vara skönt att ta det lugnt och varva ner lite grann.

En stor favorit är att ta en liten tupplur för att ladda batterierna igen. Andra alternativ är att läsa en bok eller titta på en film. Är du på semester räcker det med att ha med din telefon och laddare för att kunna ta det lugnt. Du kan lyssna på musik, spela på casino, eller titta på Youtube.

Håll naturen ren

Inget förstör en badstrand eller ett smultronställe så snabbt som skräp. Det är alltid trist att se. I Sverige har vi en värdefull möjlighet att vistas fritt i naturen. Markägare har inte rätt att stänga ute allmänheten. Våra rättigheter kommer dock med skyldigheter.

Lämna en plats så som du fann den. Så långt som det går i alla fall. Ta med allt ditt skräp eller släng det i en soptunna. På så sätt är stranden lika fin nästa gång du kommer. Smultronstället är fortfarande vackert.

Vi har inte många månader av mycket sol och varma dagar. Därför är det värt att ta vara på de dagar du kan. En vandring i skogen, ett dop i närmsta sjö eller hav, picknick i parken eller slöa dagar i trädgården.

Det finns inga rätta eller fel svar. När sommaren sedan är över väntar nya spännande platser att se. Vilket som blir ditt nästa äventyr är helt upp till dig.

Opinion

Inte glastaket som

Opinion
Opinion

Har svensk politik haft ett glastak som varit svårare att tränga igenom än våra nordiska grannländer? Rent siffermässigt kan det se ut så. Övriga Norden har haft sexton kvinnor på regeringschefsstolen innan det blev Magdalena Andersson som fick kliva upp på den. Ändå sågs länge Sverige som det land som nått längst i jämställdhet.

Gro Harlem Brundtland i Norge var den kvinna som först i de nordiska länderna blev statsminister. Men sedan har det varit en rad som Erna Solheim i Norge, Anneli Jäätteenmäki och Sandra Marin i Finland och Helle Thorning-Schmidt i Danmark och numera Mette Frederiksen i vårt södra grannland för att nämna några.

Men att det dröjt så länge innan Sverige fick sin första kvinnliga statsminister berodde på annat än ett glastak även om det kan ha funnits gubbiga attityder bland en del män i partierna. Anna Greta Leijon hade med stor sannolikhet fått efterträda Olof Palme om han inte mördats och man snabbt tvingades improvisera med Ingvar Carlsson som statsminister. Centerns Karin Söder var beredd axla en sådan roll om partiet hade behållit den starka ställningen under 1970-talet. Mona Sahlin snubblade på egna tillkortakommanden. Anna Lindh var en rätt given efterträdare till Göran Persson om hon inte hade mördats. Och Anna Kinberg Batra hade troligen blivit en utmärkt statsminister om de politiska vindarna varit mer gynnsamma för henne. Annie Lööf har också statsministerkvaliteter men Alliansen har tyvärr begått harakiri som blockerat partiets tillväxt.

Lars J Eriksson

Opinion

Lärare måste kunna undervisa för att sätta betyg

Opinion
Opinion

Man får som lärare inte skrika på, förolämpa eller svära åt skolelever, det är givet. Det har väckt uppmärksamhet att en lärare på Neptuniskolan i Malmö kallat en stökig klass för ”fucking djävla femåringar”. Så får man givetvis inte uttrycka sig.

Läraren har sagt upp sig efter att klippet lagts upp i sociala medier. Huruvida det är lämpligt kan diskuteras. Det finns en fara i att använda uthängning på sociala medier som en utpressningsmetod för att styra lärare i den riktning man vill. Det är lite förvånande att föräldrarna inte ser problemet med det, även om det är begripligt att de inte tyckte om att någon svor åt deras barn.

Det framgår av historien att klassen bytt lärare i ämnet ett antal gånger och eleverna riskerar att bli utan betyg. Klassen ska enligt föräldrar vara ”störig”. Man kan undra hur ”störiga” elever har varit för att läraren ska bli så frustrerad att hen kallar dem femåringar. Att elever stör sönder lektioner handlar inte bara om att det är synd om de elever som vill lära sig något utan också att det blir svårt för läraren att sätta rättvisande betyg. Om elever skriker och kastar suddgummin istället för att göra något, vad ska läraren betygsätta? Det kan bli ett enormt stressmoment, eftersom föräldrarna då istället kan bli missnöjda för att barnet inte får betyg, eller får ett dåligt betyg. Hamnar underbetyget också på Facebook, knutet till lärarens namn?

Alla som jobbat inom skolvärlden vet att föräldrar kan ha så höga krav på deras barns trivsel i skolan att det inverkar menligt på undervisningen. Krav på specialkost, att barnet kan få vara sen eller utebli från lektioner utan konsekvens eller att barnet inte ens vid extremt dåligt beteende ska bli tillrättavisad.

Lärarens beteende var förkastligt, men att hänga ut skolpersonal är ingen bra lösning på missnöje med undervisning. Man kan förvånas över att föräldrarnas oro inte handlar om att barnen skrämmer bort lärare och riskerar underbetyg. Det är ett lika påtagligt problem som ohyfsade lärare.

Opinion

Hot mot patientsäkerheten

Pågående operation
Foto: Bertil Ericson / TT
Opinion
Opinion

Matematiken går inte ihop: flera kirurgavdelningar på SUS har halv bemanning, trots att de har krav på sig att hålla alla platser öppna. Det framgår att sköterskorna jobbar ”mer än övertid”. Enhetscheferna larmar om att det är ohållbart och självklart är det det: man kan inte bete sig så som arbetsgivare.

Förr eller senare inträffar ett tillbud som följd av underbemanningen, med tanke på att detta enligt cheferna redan pågått länge. Man kan förutse försäkringarna om att man är mycket upprörd över det som skett och så får det inte gå till och så vidare och så vidare som då lär komma från den politiska ledningen. Det stämmer: så får det faktiskt inte gå till. Man måste alltså dra i nödbromsen innan något inträffar.

Det är välkommet att enhetscheferna pratar öppet om att tillståndet faktiskt hotar patientsäkerheten. Det gör de flesta fall av så svår underbemanning, även om det är standardförfarande att inte låtsas om det. Att säkerheten inte hotas är en slentrianformulering som tas till oavsett hur stor katastrof det är på den aktuella enheten. Om inte patientsäkerheten påverkades av bemanningen och hur utarbetad personalen är skulle den nuvarande underbemanningen istället vara standardbemanning. Om man klarade sig med fem sjuksköterskor (den bemanning som fann på ett pass där 20 skulle ha tjänstgjort) skulle det inte falla någon in att slösa pengar genom att anställa mer än det dubbla. Det finns ingen anledning att tro annat än att avdelningarna har den bemanning man har för att det behövs så många sköterskor för att allt ska fungera bra och patientsäkerheten ska kunna garanteras: man anställer inte extra personal för skojs skull.

Jargongen om att patientsäkerheten aldrig hotas som kommer från politiskt håll, eller från högre chefer är begriplig: man vill inte skapa panik. Men om man accepterar att det hotar säkerheten kan man motivera att ge verksamheten extra resurser, innan det sker en olycka.

Martina Jarminder

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL