Utrikes

Antalet döda i covid-19 skenar i Europa

En intensivvårdssköterska i Dresden. Arkivbild.
Foto: Robert Michael/AP/TT
Utrikes
Utrikes Antalet personer som har rapporterats avlidna med corona har fördubblats de senaste månaderna i Europa, där den mycket smittsamma deltavarianten dominerar.
Världshälsoorganisationen WHO:s Europachef varnar för en utmanande vinter.
PREMIUM

Förra veckan var antalet coronarelaterade dödsfall i de 53 länder som WHO räknar till Europaregionen – där vissa länder i Centralasien räknas med – till närmare 4 200 varje dag. Motsvarande siffra i slutet av september var 2 100.

Runt 1,5 miljoner dödsfall har hittills rapporterats i området. Med tanke på hur utvecklingen ser ut kan det sammanlagda antalet dödsfall enligt WHO vara över 2,2 miljoner framåt våren.

Organisationens Europachef Hans Kluge poängterar att det i takt med att det blir kallare och fler tillbringar mer tid inomhus är viktigt att vidta försiktighetsåtgärder.

"I dag är covid-19-situationen i Europa och Centralasien väldigt allvarlig. Vi står inför en utmanande vinter, men vi står inte utan hopp, för alla vi – regeringar, hälsomyndigheter, individer – kan vidta avgörande åtgärder för att stabilisera pandemin", säger Hans Kluge.

WHO varnar för att det är risk för högt tryck på sjukvårdsplatser och på intensivvårdsavdelningar i 49 av de 53 länderna från nu och till den 1 mars nästa år.

Utrikes

Nya regler väntas om vaccinpass

EU-minister Hans Dahlgren på väg in till tisdagens EU-ministermöte i Bryssel.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Utrikes
Utrikes Nya regler för EU:s vaccinpass är på gång när antalet nya covid-19-fall fortsätter att öka runt om i Europa.
PREMIUM

EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides väntas inom några dagar komma med förslag på hur unionens vaccinpass ska anpassas när allt fler länder ger sina medborgare en ytterligare dos av covid-19-vaccinet.

Bra, tycker EU-minister Hans Dahlgren (S).

– Det kommer ett förslag från kommissionen i närtid om hur man ska utveckla de här covidbevisen så att de ger utrymme för att registrera de här påfyllnadsdoserna som många redan har tagit, men också om hur man ska se på en lämplig tidsrymd för hur länge de ska gälla, säger Dahlgren på plats i Bryssel.

Vaccinera mera

Under tisdagen fick han och övriga EU-ministrar chans att prata om coronaläget och vad som kan och bör göras gemensamt när smittan nu ökar kraftigt igen.

Framför allt betonar Dahlgren vikten av fortsatt vaccinering.

– Vi måste tillsammans få det här ökat. Vaccintalen måste gå upp i alla EU-länder. Vi får inte komma tillbaka till den situation som vi hade i början av pandemin när vi började stänga gränser för varuhandeln, säger EU-ministern.

Krav på alla?

Obligatorisk vaccinering – som exempelvis det hårt pressade Österrike tänker införa från och med den 1 februari – är Dahlgren emellertid tveksam till. Bättre i så fall att bekämpa de falska uppgifter som sprids om vaccinen.

– Jag är nog tveksam till om man kan tvinga en människa att bli vaccinerad. Men det visar ju på nödvändigheten av att också hantera det här med desinformation och falska nyheter som sprids om vad som händer när man blir vaccinerad. Det är rätta vägen att gå, säger Dahlgren i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Smittotalen i EU

Så här ser smittspridningen av covid-19 ut i EU just nu, räknat i antal nya fall per 100 000 invånare under de senaste två veckorna:

Över 1 000 fall: Slovenien (2 044), Slovakien (1 714), Österrike (1 528), Kroatien (1 301), Tjeckien (1 217), Litauen (1 214), Lettland (1 111), Belgien (1 106) och Irland (1 099).

Över 500 fall: Nederländerna (937), Ungern (882), Grekland (834), Bulgarien (774), Danmark (664), Tyskland (529) och Estland (506).

Över 100 fall: Luxemburg (487), Polen (484), Rumänien (448), Cypern (330), Finland (189), Frankrike (173), Portugal (167), Italien (127), Malta (113) och Sverige (106).

Under 100 fall: Spanien (72).

Bland europeiska länder utanför EU är motsvarande siffror just nu högst i Georgien (1 617) och Montenegro (1 250). Storbritannien ligger på 698, Island på 550 och Norge på 400 nya fall per 100 000 invånare.

Siffrorna gäller vecka 44 och vecka 45.

Källa: ECDC

Ekonomi

Här är resereglerna på populära destinationer

På många av resmålen krävs både vaccination och negativt provsvar. Arkivbild från Libanon.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Ny våg av smittspridning på flera håll – här är reglerna som gäller för dig som vill resa i jul.
PREMIUM

Med det ändrade smittläget kan reglerna ändras med kort varsel. Informationen i artikeln är hämtad den 22 november.

Sverige är klassat som "högriskområde" inom EU, vilket gör att resande från Sverige omfattas av de hårdaste inresereglerna.

Spanien

I Spanien gäller i grunden de vanliga reglerna: alla som är tolv år eller äldre måste visa upp ett vaccinationsintyg, alternativt ett negativt provsvar eller intyg på genomgången covid-infektion under de senaste sex månaderna.

För den som anländer luft- eller sjövägen gäller krav på ifylld hälsodeklaration inom 48 timmar från ankomst. För den som anländer landvägen behövs ingen hälsodeklaration men de andra reglerna gäller.

Det finns ingen generell nedstängning än så länge och inte heller krav på munskydd om man kan hålla ett avstånd på 1,5 meter till andra människor. Däremot finns det möjlighet att lokalt införa egna smittskyddsåtgärder, till exempel utegångsförbud. Det finns också lokala regler om öppettider för barer.

Thailand

Sedan den 1 november behöver inte fullvaccinerade svenskar sitta i karantän. Däremot måste man boka ett särskilt sluss-hotell första natten, då ingår PCR-test.

Alla som reser till Thailand måste införskaffa ett så kallat Thailand pass, där man deklarerar vaccinbevis, pass, att man har tillräckligt kapital för resan och bokning av första hotellnatten på ett sluss-hotell.

Ovaccinerade resenärer måste ansöka om inresetillstånd och sitta i karantän upp till elva nätter på ett karantänhotell (som resenären själv bekostar).

Munskyddskrav både utomhus och inomhus i vissa regioner. Det finns även nattliga utegångsförbud i vissa provinser, men på många populära resmål har dessa hävts.

Österrike

Från och med 22 november har landet omfattande nedstängningar med utegångsförbud dygnet runt förutom de mest nödvändiga ärendena.

För den som vill äta restaurangmat gäller avhämtning. Alla typer av kultur- och fritidsetablissemang håller stängt.

Åtgärderna kan gälla i 20 dagar, utvärderas efter tio dagar.

För den som ändå vill resa till Österrike i närtid krävs covidpass, bevis för genomgången infektion eller negativt covid-test.

Värt att notera är också att från och med den 6 december gäller bara vaccinationsbeviset i 270 dagar från vaccineringen.

Fler restriktioner gällande entré på restauranger och hotell finns, se information på utrikesdepartementets sajt Swedenabroad.se

London

Den som vill resa till England (reglerna varierar inom Storbritannien) måste testa sig även som fullt vaccinerad. Testet måste vara bokat och betalt innan man reser i väg och tas inom två dagar efter ankomsten. Detta gäller även om vistelsen är kortare än två dagar.

Om testet skulle visa positivt gäller självisolering i tio dagar.

De som inte kan vaccinera sig av medicinska skäl får ändå följa samma regler som de vaccinerade. De som har valt att inte vaccinera sig måste testa sig innan avfärd och sedan på plats. Därefter ska de självisolera i tio dagar.

USA

Reglerna varierar på delstatsnivå, men det finns några generella hållpunkter. Den som reser till USA med flyg ska både vara vaccinerad och kunna uppvisa ett negativt provsvar inom tre dagar innan man kliver på planet. Man ska också fylla i en hälsodeklaration.

Den som inte har vaccinerat sig och inte heller omfattas av ett dokumenterat undantag från vaccination kan inte resa till USA.

Schweiz

Schweiz skiljer sig något från många länder inom EU. Den som har vaccinerat sig behöver inte testa sig innan resan. För den som inte har vaccinerat sig räcker det att visa upp ett negativt provsvar, och därefter behöver man inte sitta i karantän, men testa sig igen efter 4-7 dagar. Smittläget har förvärrats i landet så reglerna kring inresa och testning kan vara värt att hålla ett öga på.

Väl inne i landet finns restriktioner och krav på munskydd och covidpass vid vissa aktiviteter som restauranger, biografer och träningscenter.

Costa Rica

Costa Rica är ett av de resmål som vare sig kräver intyg på vaccination eller PCR-test. Men den som inte kan uppvisa vaccinationsintyg måste visa att den är försäkrad under hela vistelsen – en försäkring som täcker sjukhusvård för covid-19 och eventuell karantänsvistelse om det skulle behövas.

Landet har för närvarande inga restriktioner.

Tea Oscarsson/TT

Skyskrapan 'The Shard' kastar en skugga över Themsen i London. För den som vill resa dit krävs både vaccination och test för att slippa karantän. Arkivbild.
Skyskrapan "The Shard" kastar en skugga över Themsen i London. För den som vill resa dit krävs både vaccination och test för att slippa karantän. Arkivbild.
Foto: Tony Hicks/AP/TT
Ett av turistställena som sticker ut är Costa Rica. Där behövs varken vaccinationsintyg eller negativt provsvar – endast reseförsäkring som täcker ekonomiska kostnader för sjukvård. Arkivbild.
Ett av turistställena som sticker ut är Costa Rica. Där behövs varken vaccinationsintyg eller negativt provsvar – endast reseförsäkring som täcker ekonomiska kostnader för sjukvård. Arkivbild.
Foto: Kent Gilbert/AP/TT

Skåne

Så vill FHM att nya restriktionerna ska se ut

Så här kan det återigen se ut på konserter – men från den första december bara om publiken kan visa upp vaccinationsbevis.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Skåne
Covid-19 Från och med den 1 december införs vaccinationsbevis för offentliga sammankomster. Nu har Folkhälsomyndigheten lagt sitt förslag på hur restriktionerna ska se ut.

De arrangörer som tänker genomföra arrangemang med fler än 100 deltagare och som inte vill kräva vaccinationsbevis kommer följande att gälla, enligt förslaget:

• Deltagarna ska ha en anvisad sittplats.

• Sällskap ska kunna hålla ett avstånd om minst en meter i sidled i varje riktning från andra sällskap.

• Antalet deltagare i ett och samma sällskap får vara högst åtta personer. Är sällskap större än så ska de delas upp av arrangören.

Dessa krav ställs inte om arrangören kräver vaccinationsbevis. Arrangören måste då ha en ruting för att kontrollera dessa bevis.

– Syftet är att begränsa de risker som stora sammankomster innebär, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell i ett pressmeddelande.

– Det innebär minskad risk för en ökad smittspridning och minskad risk för en ökad belastning på vården. Antingen genom att använda vaccinationsbevis, eller genom att göra det möjligt för publik, besökare och deltagare att hålla avstånd där vaccinationsbevis inte används.

Inrikes

Andningstub byttes ut – covidpatient avled

Region Västerbotten anmäler ärendet till Ivo. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes En patient med svår covid-19 avled sedan komplikationer uppstått vid byte av andningstub. Nu lämnar Region Västerbotten in en Ivo-anmälan för granskning enligt lex Maria.
PREMIUM

Patienten vårdades i respirator på en intensivvårdsavdelning i Västerbotten under en kritisk period av pandemin. Eftersom det rådde högt tryck på länets intensivvårdsavdelningar flyttades patienten flera gånger, skriver Region Västerbotten i ett pressmeddelande.

Flera byten av andningstub skedde under det långa vårdförloppet, som beskrivs som "sviktande med varierande syresättning".

Vid ett byte uppstod komplikationer med mycket låg syresättning varvid patienten drabbades av hjärtstopp. Trots att hjärt-lungräddning genomfördes med "gott resultat" återfick patienten aldrig medvetandet.

Eftersom prognosen bedömdes vara dålig trappades behandlingen ner och patienten avled senare.

Förutom lex Maria-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), har även regionen utrett händelsen och tagit fram åtgärder för att minska risken för att något liknande ska kunna inträffa igen.

Utrikes

Splittrat Dansk Folkeparti ska välja ny ledare

Folketingsledamoten och vice partiledaren Morten Messerschmidt är favorit till att ta över som partiledare efter avgående Kristian Thulesen Dahl, som syns i förgrunden. Arkivbild.
Foto: Liselotte Sabroe/Ritzau Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Dansk Folkeparti har radat upp valnederlag och är splittrat internt inför dagens val av en ny partiledare.
Oavsett vem som väljs är tiden knapp för att ena partiet inför ett framtida folketingsval.

Vid succévalet 2015 nådde Dansk Folkeparti (DF) 21,1 procent av rösterna och blev Danmarks näst största parti. Sedan dess har väljarna svikit det invandringskritiska partiet och efter ett katastrofalt kommunval i mitten av november i fjol valde Kristian Thulesen Dahl att avisera sin avgång som partiledare.

Stöttas av Kjærsgaard

När hans arvtagare ska väljas i eftermiddag på ett extrainsatt årsmöte i Herning kan Thulesen Dahl själv inte närvara. I måndags testades han positivt för covid-19.

Kristian Thulesen Dahl har inte uppgett vem han föredrar som ny partiledare, men Morten Messerschmidt är klar favorit, enligt Erik Holstein, politisk kommentator på den danska nättidningen Altinget.

Framför allt eftersom han fått stöd av den mångåriga partiledaren Pia Kjærsgaard, som var med och grundade partiet 1995.

– Kjærsgaards stöd betyder självklart mycket och jag kan inte föreställa mig något annat än att Morten Messerschmidt blir vald, men stridigheterna som är inom Dansk Folkeparti just nu kommer att fortsätta efter valet av ny partiledare, säger Erik Holstein till TT.

Nästa val senast nästa sommar

Även om Messerschmidt officiellt stöttas av fem folketingsledamöter (av 16 totalt) har fyra parlamentskollegor pekat på den främste utmanaren Martin Henriksen som ny partiledare. Ett par av dem har även sagt att de funderar på att lämna Dansk Folkeparti om Messerschmidt blir vald.

Den tredje kvarvarande kandidaten är Merete Dea Larsen, som sitter i partiledningen och var folketingsledamot 2015–2019.

Tiden är knapp för att ena partiet till nästa folketingsval. Danmark har inte fasta valdagar, men senast i juni 2023 ska nästa val till parlamentet hållas.

Daniel Kihlström/TT

FAKTA

Fakta: Dansk Folkeparti

Dansk Folkeparti (DF) grundades i oktober 1995 av Pia Kjærsgaard, Poul Nødgaard, Olle Donner och Kristian Thulesen Dahl. Kvartetten kom från populistiska Fremskridtspartiet, som de lämnade efter ett kaotiskt landsmöte på våren samma år.

Kjærsgaard var vid tillfället partiledare för Fremskridtspartiet och hon tog samma roll i nystiftade DF. En position hon hade fram till 2012 då Thulesen Dahl tog över partiledarposten.

Den invandringskritiska linjen har alltid präglat bilden av DF och ett av partiets första kontroversiella förslag var att om en invandrare döms för ett brott ska hela familjen utvisas.

Vid partiets första folketingsval 1998 fick DF 7,4 procent av rösterna och 13 mandat. Valen 2001, 2005, 2007 och 2011 fick partiet 12,0–13,9 procent av rösterna och 22–25 mandat.

Vid folketingsvalet 2015 stod Dansk Folkeparti för en braksuccé och fick 21,1 procent, vilket gav 37 mandat. Resultatet gjorde partiet till landets näst största, efter Socialdemokratiet (26,3 procent).

Året innan blev EU-kritiska DF Danmarks största parti i EU-parlamentet med 26,6 procent.

Sedan dess har väljarna flytt partiet. Vid EU-valet 2019 sjönk stödet med närmare 16 procentenheter och tre av fyra stolar i parlamentet försvann.

Vid folketingsvalet 2019 rasade DF till 8,7 procent och förlorade 21 av sina 37 mandat i parlamentet.

Partiet har aldrig suttit i en regering, men har under 2000-talet fått igenom mycket av sin politik som stödparti.

I mitten av november fick DF endast 4,1 procent av de samlade rösterna i kommunvalet, vilket är mer än en halvering jämfört med 2017. Kort efteråt meddelade Kristian Thulesen Dahl att han avgår som partiledare.

En ny partiledare ska väljas under ett extrainsatt årsmöte i Herning söndagen den 23 januari.

Källor: Danmarks Radio, Politiken, Jyllands-Posten, Ritzau

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Utrikes

Turkisk journalist greps – "förolämpade" Erdogan

Brottet att förolämpa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan (på bilden) ger fängelse i minst ett och högst fyra år. Arkivbild.
Foto: Franc Zhurda/AP/TT
Utrikes
Utrikes En turkisk journalist har gripits av polis anklagad för att ha förolämpat landets president Recep Tayyip Erdogan under en tv-sändning.

– Det finns ett ordspråk som säger att ett krönt huvud blir klokare, men vi ser att det inte stämmer, sade den välkända tv-journalisten Sedef Kabas i den oppositionella tv-kanalen Tele1.

– En oxe blir inte kung för att den kommer in i palatset, utan palatset blir en lada.

Kabas greps i sitt hem natten till lördagen, bara timmar efter att hon fällt kommentarerna och sedan publicerat dem på Twitter till sina 900 000 följare, enligt hennes advokat.

Brottet att förolämpa presidenten ger fängelse i minst ett och högst fyra år.

"En så kallad journalist förolämpar uppenbart vår president på en tv-kanal som inte har något annat mål än att sprida hat", skriver Erdogans talesperson Fahrettin Altun på Twitter.

"Jag fördömer denna arrogans, denna omoral i starkaste möjliga ordalag. Det här är inte bara omoraliskt, det är också oansvarigt", skriver Altun.

Det turkiska journalistförbundet stämplar gripandet av Kabas som en "allvarlig attack på yttrandefriheten".

Turkiet är ett av de länder i världen som kastar flest journalister i fängelse. Landet får återkommande kritik för undergrävandet av pressfriheten och nedstängningar av regeringskritiska medier, en utveckling som förvärrats sedan det misslyckade kuppförsöket mot Erdogan i juli 2016.

Reportrar utan gränser (RSF) rankar Turkiet på plats 153 av 180 i sitt pressfrihetsindex för 2021.

Utrikes

Moskva: "Nonsens" om ryssvänlig Ukrainaledare

En ukrainsk soldat vid gränsen till länet Donetsk. Arkivbild.
Foto: Andriy Dubchak/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien hävdar att man har information om att Moskva överväger möjligheten att installera en pro-rysk ledare i Ukraina.
Ryssland avfärdar uppgifterna som "nonsens".

"Vi har information som indikerar att den ryska regeringen ser på möjligheten att installera en ryssvänlig ledare i Kiev, medan man överväger om Ukraina ska invaderas och ockuperas" skriver det brittiska utrikesdepartementet i ett uttalande sent på lördagskvällen.

Enligt britterna är det den tidigare ukrainske parlamentarikern Yevheniy Murayev som i första hand övervägs som potentiell kandidat.

Janukovytjs premiärminister

Murayev företräder ett mindre proryskt parti som inte lyckades klara spärren för att ta plats i parlamentet i 2019 års val.

Ytterligare ett antal namn nämns i kommunikén, bland dessa den tidigare premiärministern Mykola Azarov. Han hade posten som premiärminister när Viktor Janukovytj var Ukrainas president. Båda flydde till Ryssland i samband med protesterna och upproret 2014.

Det framgår inte i informationen från Storbritannien på vilket sätt Moskva tänker sig installera en ryssvänlig regering.

Påståendena från London är baserade på underrättelseinformation och några bevis presenteras inte. Men det är enligt brittiska medier, exempelvis BBC, ovanligt att brittiska UD namnger personer på det sätt som gjorts denna gång.

"Inblick i tänkandet"

Utrikesminister Liz Truss konstaterar också att "informationen belyser i vilken omfattning den ryska aktiviteten är ägnad åt att undergräva Ukraina och den ger en inblick i Kremls tänkande".

Det ryska utrikesdepartementet avfärdar uppgifterna som "desinformation".

På Twitter skriver departementet att "desinformationen" är en ytterligare en indikation på att det är Nato som eskalerar det spända läget runt Ukraina.

"Vi uppmanar utrikesdepartementet att upphöra med att sprida nonsens", fortsätter ryska UD.

Det säkerhetspolitiska läget i Europa ses av många bedömare som det sämsta på årtionden. Detta sedan Ryssland mobiliserat tiotusentals, enligt vissa uppgifter över hundratusen, soldater vid Ukrainas gräns, och avkrävt USA och Nato en rad säkerhetsgarantier och löften om stopp för att fler länder ansluter sig till försvarsalliansen – krav som västmakterna avfärdar som fullständigt orimliga.

Moskva å sin sida hävdar att Ryssland är offer för omvärldens aggressioner.

FAKTA

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Utrikes

Fördöms av hela världen – i dag till Oslo

Talibaner anländer till Oslos flygplats Gardemoen på lördagen för samtal om mänskliga rättigheter och bistånd med det västliga landet.
Foto: Terje Bendiksby/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Talibanerna har rest till Oslo, där den brutala och kvinnofientliga rörelsen hoppas normalisera relationen till länder som man tidigare stridit mot.
Men mötet ska inte ses som ett sätt att legitimera de afghanska islamisterna, enligt Norge.

Afghanistans nya talibanregering har skickat sin utrikesminister Amir Khan Muttaqi till Oslo för samtal med representanter för Norge, EU och flera västländer, däribland Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien och USA. Delegationen lämnade Kabul på lördagen i ett flygplan som Norge skickat för ändamålet.

Samtalen om mänskliga rättigheter och bistånd till det hungerdrabbade landet ska pågå från söndag till tisdag, och ska inte betraktas som en legitimering av talibanerna, enligt Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt.

"Dessa möten utgör inte en legitimering eller ett erkännande av talibanerna. Men vi måste prata med de faktiska myndigheterna i landet. Vi kan inte tillåta att den politiska situationen leder till en ännu värre humanitär katastrof", sade Huitfeldt i ett skriftligt uttalande i fredags.

"Förändra stämningen"

Talibanernas talesperson Zabihullah Mujahid är betydligt mer optimistisk inför möjligheten att förändra omvärldens bild av rörelsen. Zabihullah Mujahid säger i en intervju med nyhetsbyrån AFP att han hoppas att mötet ska bidra till att "förändra den krigiska stämningen . . . till en fredlig situation".

"Det islamiska emiratet har vidtagit åtgärder för att möta västvärldens krav och vi hoppas kunna stärka våra relationer genom diplomati med alla länder, inklusive europeiska länder och västvärlden i allmänhet", säger Zabihullah Mujahid.

Sverige deltar inte i mötet med talibanerna, enligt svenska UD.

"Sverige har inte fått någon inbjudan och vi kan inte kommentera konferensen närmare", skriver UD:s presstjänst i ett mejl till TT.

Den humanitära situationen i Afghanistan har försämrats drastiskt sedan talibanernas maktövertagande i augusti i fjol. Det internationella biståndet upphörde tvärt och USA har fryst 9,5 miljarder dollar (motsvarande drygt 87 miljarder kronor) av den afghanska centralbankens tillgångar som förvaras på banker utomlands.

Hotas av svält

Omkring 23 miljoner afghaner hotas av svält, eller 55 procent av befolkningen, enligt FN som vädjar om motsvarande 46 miljarder kronor från givarländer i år för att hantera situationen.

Talibandelegationen ska också träffa representanter för det afghanska civilsamhället, däribland kvinnliga ledare och journalister, i en tid då friheterna för dem som bor i Afghanistan inskränks alltmer.

Ali Maisam Nazary, chef för utrikesrelationer för den afghanska oppositionsgruppen NRF, är mycket kritisk mot att samtalen ska äga rum.

"Vi måste alla höja våra röster och förhindra att länder normaliserar att en terrorgrupp representerar Afghanistan", skriver Nazary på Twitter.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

En av talibanstyrets mäktigaste företrädare Anas Haqqani checkade in på Soria Moria hotell i Oslo på lördagskvällen.
En av talibanstyrets mäktigaste företrädare Anas Haqqani checkade in på Soria Moria hotell i Oslo på lördagskvällen.
Foto: Javad Parsa/NTB/TT
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL