Opinion

Korna behövs

Opinion
Opinion

”Grönsaker är bra för hälsan – vetenskapligt bevisat! Grönsaker är bra för klimatet – vetenskapligt bevisat! Slutsats: Ät inte korna. Gör som dem. Ät grönt! Fundering: Kanske dags att införa köttskatt?”

Så lyder det budskap som en klimatgruppering skickade ut på Twitter häromveckan. Avsändaren är inte det relevanta i sammanhanget, men jag fastnade för tweeten eftersom den på 250 tecken lyckas sammanfatta ett feltänk i klimatdebatten som jag tyvärr hör allt för ofta.

Att det vi äter också påverkar klimat och miljö står utom tvivel. Därför är arbetet för en mer hållbar livsmedelsproduktion så viktig. Här ligger svenskt lantbruk redan i absolut framkant. Vi har höga djurskyddskrav, använder minimalt med antibiotika och har sedan länge jobbat aktivt med att använda insatsvaror som handelsgödsel och växtskydd på ett sätt som är bra både för bondena plånbok och miljön.

Men i debatten om hållbar mat är det tyvärr lätt att gena. Och genvägarna går ofta via att lägga skulden på korna. För frågan om att konsumera kött, framförallt nötkött, eller ej är betydligt mer komplex än vad den inledande tweeten gör gällande.

För det första så äter kor som regel inte grönsaker. De äter framförallt gräs. Och alla som någonsin fört den ojämna kampen mot gräsogräs i grusgångar vet att gräs kan växa lite överallt. På bra som dåliga marker, och över hela vårt avlånga land. Det kan inte grönsaker. Inte heller bönor och andra proteinrika växter som skulle kunna ersätta kött. Det går alltså inte att rakt av säga att den mark som används till foderproduktion skulle kunna användas till humankonsumtion istället.

För det andra så behövs korna för den biologiska mångfalden. En av Sveriges största utmaningar kopplat till biologisk mångfald är att betesmarker med höga värden växer igen när det blir olönsamt att hålla produktionen igång. Denna aspekt missas ofta när idisslarnas rapar och fisar kommer i fokus. Klimat och biologisk mångfald behöver gå hand i hand, även när det gäller vår mat.

För det tredje så är det skillnad på kött och kött, vilket gör styrmedel som t ex köttskatt väldigt trubbigt. Nästan hälften av det nötkött vi äter i Sverige är importerat. I den köttguide som WWF presenterar så ges importerat kött från bland annat nöt, gris och kyckling rött ljus. T ex konstateras i guiden att nötkött från Brasilien ger nästan dubbelt så höga som det europeiska nötköttet.

För det fjärde är gräsmarker ett utomordentligt sätt att binda in kol, och behövs ett femte skäl till varför köttfrågan kräver nyanser så kan man ju lyfta det faktum att mjölk produceras av kor. Cirka 60 procent av svenskt nötkött kommer från mjölkrasdjur, t ex mjölkkor som slaktas eller deras tjurkalvar. Varje liter mjölk som en ko producerar ger också ungefär 30 gram nötkött. Är mejeriprodukter en naturlig del av vår kost så borde rimligtvis även nötkött vara det.

Ska vi ta frågan om hållbart livsmedelssystem på allvar så måste vi alltså inse att hållbar mat är komplext och kräver att vi ser systemet och inte plockar ut enskilda delar. Detta helhetsperspektiv är vad matdebatten borde handla om. Inte klatschiga budskap om att äta grönsaker istället för kor.

Opinion

Elsparkcyklar skulle haft parkering från början

Opinion
Opinion

Malmös kommunalråd Andreas Schönström glädjer sig åt ett regeringsförslag om att det kan bli förbjudet att parkera elsparkcyklar där det inte finns ställ. Det vore välkommet om det blev så, inte minst för att undvika olyckor. Risken för synskadade har till exempel uppmärksammats tidigare.

Elsparkcyklarna har hanterats konstigt från uthyrarnas sida. Tanken på man ska kunna slänga en tung maskin där man står är ett feltänk. Hade cyklarna lanserats som något man kan köra från en parkering till en annan hade det sannolikt inte blivit kontroversiellt från början. Hade cyklister slängt sin cykel på trottoaren och gått därifrån när turen var slut hade vanliga cyklar också irriterat.

I mitt område är det under sommarhalvåret mycket elsparkcyklar, som ofta körs av yngre personer, gärna snabbt och flera på varje fordon. Jag är snarare imponerad över att det inte sker fler olyckor än det gör, både där förare och fotgängare, även om det är tråkigt att Skåne ligger i ”olyckstoppen” för sparkcyklar.

Det finns inrutade zoner att ställa dem i, men man kan misstänka att grejen med att slänga dem på trottaren ingår i roligheten för vissa som hyr elsparkcykel. Annars är det svårt att förklara unga användarnas förkärlek för det. Det är kul att retas när man är ung.

Företagen har fått många möjligheter att styra upp hur cyklarna hanteras, men misslyckats eller valt bort problemlösning och då får man tyvärr lösa det uppifrån.

Opinion

Därför är kryptovaluta dålig idé för kommuner

Opinion
Opinion

Ett av de märkligare förslagen från skånsk kommunpolitik är att en kommun skulle kunna investera en del av sina pengar i kryptovaluta som Bitcoin. Intresset för krypto har nått nästan sektliknande dimensioner och det är begripligt att tanken om snabba pengar lockar privatpersoner. I bästa fall är kryptovaluta gratis pengar, men risknivån gör det föga lämpat för organisationer som kommuner att spekulera i.

Det är svårt att se varför en verksamhet som en kommun skulle vilja ägna sig åt en ekonomisk spekulation som kräver påpasslighet och specialkunskaper. Kryptovalutan påverkas av börsens rörelser och dess förespråkare menar att man kan sitta lugnt i båten när den sjunker som de gjort under de senaste månaderna då kryptovaluta halkat ner på den lägsta nivån på tio år och lita på att den ökar i värde igen.

Att en kommuns tillgångar i bitcoin skulle kunna falla med 40 procent lär dock orsaka oro, oavsett hur det är med den saken. Om en kommun investerar i krypto kommer de att behöva svara på frågor från oroliga medborgare som läst rubriker om värdeminskningar och som undrar om kommunen är barskrapad. Det är nog ingen större risk att skånska kommuner börjar spekulera i hypoteser och påhittade valutor. Men det skadar inte att påminna sig om varför det är en dålig idé. Det skapar helt enkelt inte förtroende i relationen med medborgarna.

Opinion

Livskvalitet

STOCKHOLM 20200930Björn Natthiko Lindeblad är aktuell med boken “Jag kan ha fel och andra visdomar från mitt liv som buddhistmunk”Foto: Claudio Bresciani / TT / Kod 10090
Foto: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion

Efter buddistmunken Björn Natthiko Lindeblads planerade död har diskussionen om dödshjälp fått ny fart i Sverige. Inga av de politiska partierna är i nuläget för dödshjälp, men många privatpersoner är positivt inställda, inte minst om de sett anhöriga vars lidande gjorde deras död mindre värdig än de önskat sig. Partiernas tveksamhet är begriplig: det är en känslig fråga.

Det inte minst eftersom diskussionen ofta hamnar på samma för Sverige irrelevanta nivå. Man tittar på en skräckkabinettsversion av dödshjälp som används som ett smidigt sätt att göra sig av med för samhället oönskade individer. I den versionen diskuterar man vad som händer om Sverige tillåter att kortvarigt deprimerade personer ber om dödshjälp istället för psykologhjälp, eller en genomrutten anhörig till en funktionsvarierad person föreslår att hen ska be om dödshjälp för att inte ”ligga till last”.

Detta i Landet Lagom, där vuxna människor inte ens är betrodda med att köpa en flaska bordsvin på ICA. När läste man senast en rubrik i en svensk tidning om ett ifrågasatt människovärde hos en funktionsvarierad eller om det verkligen är lönt att deprimerade får gå i terapi för skattebetalarnas pengar? Sannolikheten att just Sverige ska tillåta en extra radikal form av eutanasi, där det räcker med att uttrycka ett önskemål om att ända sitt liv för att det ska beviljas, är i princip noll.

Det är betydligt mer sannolikt att Sverige skulle börja med en så restriktiv tolkning att det nästan skulle bli omöjligt att få det beviljat och gömma det i en snårskog av regelkrångel och administration. Kanske är det gott så. Om man ser att systemet är till för de som drabbats av ett obotligt lidande som de inte ser något slut på kanske beröringsskräcken minskar. Då kan de få som inte ser någon annan utväg sluta sitt liv som Björn Lindeblad: omgiven av kärlek och trygghet, på sina egna villkor.

I nuläget diskuterar vi en form av dödshjälp som Sverige aldrig kommer att införa och i princip ingen kommer att vara för. Martina Jarminder

Opinion

Mer ankdamm i Hörbypolitiken, tack

Gräsandsfamilj
Foto: Sergei Grits
Opinion
Opinion

För tre år sedan fick Hörbybon Gunilla Kronbäck ja till ett medborgarförslag om att bygga nya ankhus för änderna i Hörbyån. När Kronbäck flyttade till kommunen för 20 år sedan gladde hon sig åt de många gräsänderna, men antalet minskade som en följd av att ankhusen vandaliserats och gjort ungarna till måltavlor för rovfåglar.

Hon lade ett förslag om nya ankhus, fick ja och lämnade över material till kommunen, eftersom tekniska nämnden satt som villkor att det inte fick kosta kommunen något, vilket i sig är rätt konstigt. Sedan dess har inget hänt. Politiker hänvisar till tjänstemän och vice versa.

Det är inte ett gräsandsproblem, utan ett trygghetsprobem. Man måste kunna lita på beslutsfattare och tjänstemän och medborgarna måste känna att det lönar sig att engagera sig i sin närmiljö. Den lokala demokratin måste fungera i praktiken och den som vänder sig till kommunen med frågor måste kunna få bra svar. Ingen har velat veta av Kronbäcks ankhus efter beslutet att bygga dem. Så urholkar man förtroendet för lokal demokrati.

Peter Siilak, samhällsbyggnadschef i Hörby kommun frågar vad han har med saken att göra och menar att det inte är hans bekymmer. Självklart är det det. Alla chefer i en kommun har ansvar för att medborgarna ska känna sig som en del av en sund fungerande lokal demokrati och organisation, där man håller sina löften och medborgarnas synpunkter är viktiga.

Sverigedemokraternas Anders Hansson säger att beslutet som tekniska nämnden tog är jättekonstigt, eftersom man lägger ansvaret för bygget på Gunilla Kronbäck. Det har han rätt i. Vandalisering och återställning borde vara en fråga som intresserar kommunen mer än så.

Hansson lovar nu att man ska försöka hitta materialet som Gunilla Kronbäck har lämnat in, så ankhusen kanske kan byggas, även om han säger att han inte kan lova något. Men Hörby har redan lovat Gunilla Kronbäck att bygga ankhus. Det är det som ja till ett medborgarförslag innebär. Dags att hålla det löftet.

Martina Jarminder

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Spela tryggare på svenska onlinecasinon

www.CasinoWings.se

Att spela på casino online har aldrig varit mer populärt, och det finns fler sajter än någonsin att välja mellan. Men debatten går het; är det bäst att spela på ett svenskt casino eller ett casino utan svensk licens?

Många anser att tryggheten på de svenska casinosajterna väger tyngre än de fördelar man kan få på utländska casinon. Det gäller särskilt alla de funktioner för ansvarsfullt spelande som erbjuds av spelbolag med licens från Spelinspektionen.

Vad är ansvarsfullt spelande?

Att spela ansvarsfullt innebär att man inte utsätter sig för onödiga risker i samband med att man spelar om pengar. Det kan till exempel handla om att sätta en spelbudget i förväg, att aldrig försöka vinna tillbaka sina förluster och att ha koll på tiden så att man inte spelar bort hela dagen.

Just ansvarsfullt spelande har också blivit ett begrepp som används av många spelbolag för att beskriva de funktioner som de erbjuder för spelarnas säkerhet. Det handlar om att förebygga spelberoende hos spelarna genom att hjälpa till med att skapa sunda spelvanor från start.

Mycket av det som ingår i ansvarsfullt spelande regleras av den svenska spellicensen. Det innebär att en hel del av de verktyg som finns tillgängliga för att skydda svenska spelare inte erbjuds på spelsidor som licensierats utomlands. Några exempel på svenska verktyg för spelansvar är spelgränser, självtester och Spelpaus.

Spelgränser

Alla onlinecasinon med svensk licens erbjuder olika slags spelgränser som hjälper spelaren att kontrollera sitt spelande. Casinon med den svenska licensen är tvungna att be sina spelare att uppge en insättningsgräns och en tidsgräns innan de kan börja spela.

Utöver detta kan svenska spelare även aktivera förlustgränser per dag, vecka eller månad. När förlustgränsen har uppnåtts går det inte längre spela under den tidsperiod den gäller. Spelaren kan ändra sina inställda gränser närsomhelst. Ändringar som ytterligare begränsar spelandet genomförs direkt, medan ändringar som gör det lättare att spela längre perioder eller för mer pengar genomförs med en fördröjning så att spelaren har chans att ångra sitt beslut.

Självtester

Den andra hörnstenen i Spelinspektionens obligatoriska funktioner för ansvarsfullt spelande på de svenska casinosajterna är självtester. På alla onlinecasinon med svensk licens kan spelarna testa sig för att se om de ligger i riskzonen för att drabbas av spelproblem. Det är ett bra sätt att ta tempen på sina spelvanor och minska risken för att spela för mycket framöver.

Självtestet går till så att man får ett antal flervalsfrågor som snabbt och lätt besvaras direkt hos Stödlinjen.se via respektive casinos hemsida. Svaren på frågorna räknas sedan ihop och man får se vilken risknivå man ligger på för tillfället. Utifrån detta kan man sedan justera sina spelvanor genom att till exempel ställa in striktare spelgränser och undvika framtida spelproblem.

Självuteslutning via Spelpaus

Märker man att ens spelande trots allt gått överstyr kan man också alltid stänga av sig från allt spel om pengar permanent eller under en kortare period. Detta görs på hemsidan Spelpaus som är Spelinspektionens nationella självavstängningsregister.

Det går att välja mellan att stänga av dig under 1 månad, 3 månader, 6 månader eller tills vidare. Det sista alternativet innebär att man är avstängd under minst 12 månader och sedan själv måste logga in för att avbryta avstängningen om man inte vill att den ska fortsätta.

Svenska casinon är ett bättre val i längden

Många kritiska åsikter har luftats kring Spelinspektionens och regeringens lagar och regler gällande ansvarsfullt spel sedan 2019 när det svenska spelmonopolet upphörde. Detta särskilt från spelbolagens håll då de upplever att den strikta spellagen gör att en del spelare väljer att gå över till casinon utan svensk licens. Det stämmer förstås delvis, men frågan är vad attityden är från spelarnas håll?

En som har koll på läget är Anders HolmstenCasinoWings.se som dagligen guidar spelare i den snåriga casinodjungeln: ”Enligt vår erfarenhet är de som väljer svenska sajter generellt mer nöjda med sin spelupplevelse än de som spelar på utländska onlinecasinon. Ofta är det nyhetens behag som gör att casinon utan licens har en viss dragningskraft på spelarna. Men vi märker att många upptäcker att de svenska onlinecasinona är ett bättre och tryggare val i längden. Det bevisas inte minst av våra besökare som i hög grad väljer att registrera sig hos spelbolag med licens från Spelinspektionen.”

De utländska spelsajternas stora och frekventa bonusar samt obefintliga spelgränser kan kännas lockande. Men då får man också räkna med att många casinon utan svensk licens inte alls erbjuder den nivå av säkerhet som är standard i Sverige.

Att ta hem tiotusentals kronor i bonusar är inte mycket värt om det inte går att ta ut dem via någon pålitlig betalningsmetod som Trustly, eller om det i praktiken inte är möjligt att uppfylla ett casinos höga omsättningskrav.

De flesta håller nog också med om att spelgränser är praktiska även för de som redan har sunda spelvanor. Att glömma bort tiden eller satsa någon hundralapp för mycket kan hända även den bäste, och då är det praktiskt att ha valt ett svenskt online casino som erbjuder många olika funktioner för ansvarsfullt spelande.

Ekonomi

Telia säljer master för 5,5 miljarder

Telia gör ny miljardmastaffär. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Ekonomi
Ekonomi

Telia säljer 49 procent av sin svenska mastverksamhet för 5,5 miljarder kronor, skriver telekombolaget i ett pressmeddelande.

Köpare är Alecta och Brookfield, som förra året också köpte hälften av Telias mastverksamhet i Norge och Finland för 7,3 miljarder kronor. Affären med de svenska masterna väntas vara klar under tredje kvartalet i år.

Brookfield, en av världens största investerare i infrastruktur, förvaltar enligt pressmeddelandet 185 000 master bland annat Indien, Frankrike, Storbritannien och Nya Zeeland.

Alecta är primärt förvaltare av kollektivavtalade tjänstepensioner.

Ekonomi

Netflix rusade på New York-börsen

Mest nedåt på Wall Street. Arkivbild.
Foto: Allie Joseph/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

New York-börsens tre ledande index inledde torsdagens handel uppåt, men vid stängning pekade de flesta pilarna nedåt.

Marknaden hade att förhålla sig till dels centralbankens nya räntebesked, dels nya tillväxtsiffror som visade att USA:s bruttonationalprodukt i fjol ökade mer än den gjort sedan 1984.

Bland förlorarna fanns elbilstillverkaren Tesla, som i onsdags presenterade sitt bokslut. Trots flera rekordsiffror där föll aktien 11,6 procent på torsdagen.

I motsatt riktning gick bland andra Netflix. Strömningsjättens aktie rusade 7,5 procent efter uppgifter om att ett amerikanskt hedgefondförvaltningsbolag, Pershing Square Capital Management, köpt en stor post i bolaget. Netflix föll kraftigt i samband med att bolaget nyligen redovisade delårssiffror.

Dow Jones industriindex stängde oförändrat, det breda S&P 500-indexet backade 0,5 procent och Nasdaqs kompositindex tappade 1,4 procent.

Sport

Chockbeskedet för YIF: Kraft huvudskadad igen

En handbollsspelare i aktion
Foto: Christian Örnberg/Bildbyrån/arkiv
Sport
Sjöbo
Handboll Här kommer ett chockbesked för Ystads IF. Stjärnmålvakten Niklas Kraft har dragit på sig en ny huvudskada och riskerar att bli borta från handbollen ett bra tag.

– Jag vet ännu inte hur allvarlig skadan är och kan inte säga speciellt mycket ännu, konstaterar 27-åringen när tidningen ringer upp på torsdagskvällen.

– Nu är det vila och rehabilitering som gäller den närmaste tiden. Prognosen är högst oklar.

Kraft har inte något direkt eget minne av händelsen som inträffade på måndagens träning.

Det han vet har i stort sett kommit från andra som såg på.

– Jag ska tydligen ha fått en boll i huvudet. Den tog på ena armen och gick sedan upp mot örat.

– Vi kan åtminstone räkna med några veckor innan jag är tillbaka.

Rör det sig om en hjärnskakning precis som i början av 2021?

– Det vet jag som sagt inte ännu. Jag har i varje fall varit i kontakt med Victor [Bull, fysioterapeut med hjärnskakningar som specialitet) som kommer att hjälpa mig med rehabiliteringen.

Erik Hvenfelt, Pontus Encrantz och Marcus Gustavsson är Ystads IF:s andra målvaktsalternativ.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL