Ekonomi

Försiktig start på handelsdagen i Asien

Mest nedåt, men också lite uppåt vid Asiens börser. Arkivbild.
Foto: Lee Jin-Man/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Tokyobörsen öppnade på minus då investerare håller tillbaka i avvaktan på penningpolitiska beslut som väntas från Japans riksbank senare under dagen.

Nikkei 225-indexet tappade 0,8 procent medan det bredare Topixindexet sjönk 0,6.

I Hongkong bröts däremot de senaste dagarnas nedåtgående trend och Hang Seng-indexet inledde dagens handel på plus 0,1 procent.

Kompositindexen i Shanghai och Shenzhen gick däremot back, 0,4 respektive 0,3 procent.

Den sydkoreanska börsen stärktes av Samsungs starka kvartalssiffror. Samsungaktien gick upp 0,3 i morgonhandeln, liksom Seouls Kospi-index i stort.

Ekonomi

Cementa fortsätter krossa - kamp mot klockan

Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef för Cementa och Heidelberg Cement norra Europa. Foto: Cementa
Foto: Cementa
Ekonomi
Ekonomi Trots att Cementas tillstånd för kalkbrytning i Slite går ut på söndag kommer krossen att gå och produktionen av cement rulla på.
Bolaget vidhåller att det blir cementbrist längre fram om regeringen inte beviljar ett tillfälligt tillstånd för hela verksamheten ganska snart.

– Vi behöver ett tillstånd senast i mitten av november då andra möjligheter är begränsade i tid och osäkra för att kunna upprätthålla leveranstrygghet, , säger Karin Comstedt-Webb, hållbarhetschef på Cementa inom koncernen Heidelbergcement Europa, till TT.

För en månad sedan sade samtliga partier i riksdagen ja till regeringens hastigt framtagna undantagslag för Cementa, för att göra det möjligt att undvika stopp i produktionen och cementbrist i Sverige. Bolagets anläggning på Gotland står för merparten av den cement som används i Sverige.

Lagen ger regeringen möjlighet att pröva en ansökan om förlängning av bolagets nuvarande tillstånd, ett tillstånd som går ut den 31 oktober. Bolaget skickade in sin ansökan i slutet av september och den arbetar regeringen med för fullt.

Remissrunda pågår

För närvarande pågår en andra remissrunda med synpunkter från myndigheter, enskilda och andra berörda på bolagets ansökan om förlängt tillstånd. Flera myndigheter har kritiserat Cementas ansökan och pekat på brister och satt frågetecken för om regeringen ens kan förlänga tillståndet. Cementa har svarat på kritiken och myndigheter och andra har nu fram till den 31 oktober respektive den 8 november på sig att komma med synpunkter på bolagets svar.

Beslut dröjer

Det betyder att regeringen inte kommer att kunna ta något beslut om bolagets ansökan om tillfälligt tillstånd förrän tidigast i mitten av november. Något som kan störa tidplanen är att det kan bli en regeringsombildning under november eftersom Stefan Löfven ska avgå som partiledare för Socialdemokraterna och som statsminister, vilket kan påverka tid och agenda för regeringsbeslut.

Men Cementa har sedan Mark- och miljööverdomstolen i juli avvisade bolagets ansökan om fortsatt och utökad brytning i Slite vidtagit vissa åtgärder. Det handlar om åtgärder för att minska risken för cementbrist i väntan på nya tillstånd.

Under hösten har bolaget ökat takten i brytningen för att lägga upp ett lager att använda i produktionen av cement. Det ska räcka minst några veckor. Kort efter domstolens beslut skrev Cementa avtal om stenleveranser från Nordkalk på Gotland, mindre än två mil bort från Slite. Den stenen ska successivt fasas in i produktionen och kan så småningom täcka råvarubehovet i flera år framåt.

Juridiskt finlir

För att verksamheten, minus brytning, i Slite ska kunna fortsätta den 1 november måste vatten ledas om, för att maskiner och annat i brotten inte ska dränkas. Det bedömer bolaget går att göra inom de legala ramar som finns.

Stenkrossen kommer också att gå. Bolaget har anmält krossverksamheten till länsstyrelsen som skickat ut anmälan på remiss till den 4 november. I väntan på besked från länsstyrelsen använder sig bolaget av ett undantag i lagen som gör det möjligt att under en kortare tid, högst 30 dagar på ett år, köra krossen utan myndighetsbeslut.

Lars Larsson/TT

FAKTA

Fakta: Cementa och tillstånd

Den 6 juli avvisade Mark- och miljööverdomstolen Cementas ansökan om ett nytt 20-årigt tillstånd för kalkstensbrytning i Slite på Gotland.

Domstolen skrev: "Miljökonsekvensbeskrivningen även med gjorda kompletteringar är behäftad med så väsentliga brister att den inte kan utgöra grund för ett ställningstagande till verksamhetens inverkan på miljön".

Det befintliga brytningstillståndet löper ut den 31 oktober 2021.

Högsta domstolen sade den 25 augusti nej till att ta upp Cementas överklagan.

Regeringen har för att undvika akut cementbrist för svenska bygg- och anläggningsprojekt föreslagit tillfälliga undantag i miljöbalken. Den omfattar bara sten som omfattades av det tillstånd som löper ut i höst, men som ännu inte hunnit brytas.

Lagrådet sade den 16 september nej till regeringens förslag till undantagslag för Cementas kalkbrytning. Men regeringen gick ändå vidare och den 29 september röstade riksdagen ja till lagförslaget.

Regeringen arbetar sedan den 21 september med bolagets ansökan om tillfälligt tillstånd. Ansökan är ute på en andra remissrunda till myndigheter och andra berörda där sista datum är den 8 november.

Regeringen väntas tidigast fatta beslut om ansökan i mitten av november.

Ekonomi

Trotsar kritiken – klubbar bankskatten

Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) försvarar motivet för bankskatten. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Ekonomi
Ekonomi Trots kritiken kan storbankerna nästa år komma att behöva pytsa in runt fem miljarder kronor i så kallad riskskatt.
Regeringen har nu klubbat beslutet till proposition.

Beslutet har föregåtts av mycket kritik. Bankföreningen har anmält förslaget till EU-kommissionen eftersom bankerna anser att det snedvrider konkurrensen.

Förslagets motivering har också ifrågasatts kraftigt – att statens skatteintäkter på fem miljarder inte fonderas för en bankkris, utan snarare har motiverats från regeringshåll att pengarna ska finansiera ökade satsningar på försvaret.

Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) pekar på att allmänt förbättrade statsfinanser med mer skatteintäkter är bra för att möta en eventuell kris, det har effekterna av pandemin visat.

– Om statsfinanserna stärks kan det dämpa skadeverkningarna i ekonomin, säger hon.

Och att de fyra storbankerna har delat ut över 200 miljarder kronor av sina vinster till aktieägarna de senaste 4-5 åren spelar också in, enligt Åsa Lindhagen.

– Det finns därmed goda möjligheter för bankerna att vara med och bidra, säger hon.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Träffar storbankerna

Skatt ska tas ut på kreditinstitut med sammanlagda skulder som överskrider 150 miljarder kronor, i praktiken bara de större bankerna.

Skattesatsen blir 0,05 procent på skatteunderlaget (skulderna) första året, 2022, och med 0,06 procent därefter.

Skatten bedöms netto dra in cirka fem miljarder kronor till statskassan.

Källa: Regeringen

Ekonomi

Ökad vinst för MTG

MTG har släppt delårssiffror.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi

Stenbecksfärens mediekoncern Modern Times Group (MTG) redovisar en vinst före skatt på 73 miljoner kronor för tredje kvartalet 2021. Det kan jämföras med vinsten på 49 miljoner kronor motsvarande period 2020.

Omsättningen för bolaget uppgick till 1 438 miljoner kronor, jämfört med 912 miljoner kronor ett år tidigare.

Ekonomi

Oförändrad ränta från ECB

Europeiska centralbankens kontorsbyggnad i Frankfurt. Arkivbild.
Foto: Michael Probst/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Europeiska centralbanken (ECB) lämnar som väntat styrräntan oförändrad medan insättningsräntan som ECB använder för att stimulera inflation ligger kvar på minus 0,50 procent. Gällande storleken på obligationsköpen, det vill säga pandemistödprogrammet Pepp, hålls dessa oförändrade vid 1 850 miljarder euro och själva programmet ska fortgå till och med mars nästa år.

I samband med räntebeskedet håller man också fast vid tidigare prognos att räntenivån kommer vara "exceptionellt låg" under flera år och inte nå ECB:s inflationsmål på två procent. Marknaden delar dock inte ECB:s prognos och har gjort bedömningen att en räntehöjning kommer att ske tidigare än så.

Ekonomi

Ljusare utsikter för solskyddsjätten

Tyska Beiersdorf, världens största tillverkare av solskyddskrämer, har levererat kvartalssiffror. Arkivbild.
Foto: Fabian Bimmer/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Ett ökat resande efter pandemin får med sig en positiv effekt för tyska Beiersdorf, tillverkare av solskyddskrämer och med kosmetikamärket Nivea sin portfölj.

Beiersdorf har redan sett en stark återhämtning och spår nu en fortsatt tydlig efterfrågan på solskyddsprodukter under 2022. Dessutom ska man göra en lansering av solskyddsprodukter för den amerikanska marknaden. Försäljningen under tredje kvartalet steg med 4,3 procent till 1,9 miljarder euro, motsvarande drygt 16 miljarder svenska kronor.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Smartstudies

Ökat intresse för läxhjälp i Skåne

SmartStudies Allt fler skånska familjer vill ha läxhjälp.

Det beskriver läxhjälpsföretaget SmartStudies som menar att intresset ökar i de flesta av de skånska kommunerna.

Fram till 2015 var det möjligt att få RUT-avdrag för läxhjälp. Men även fast RUT-avdraget för läxhjälp har avskaffats, så har det fortsatt funnits ett stort intresse för att anlita privat läxhjälp. SmartStudies är ett företag som särskilt profilerat sig på mattehjälp. SmartStudies identifierar att intresset för läxhjälp ökat avsevärt bland de skånska kommunerna, det gäller läxhjälp både för elever i grundskolan- och gymnasieskolan. Men SmartStudies får också in förfrågningar om att hjälpa elever med exempelvis tekniker för uppsatsskrivande, men även om att hjälpa elever med kurser på avancerad nivå på högskolor och universitet.

Undervisning både fysiskt och online

SmartStudies erbjuder både läxhjälp fysiskt, hemma hos eleven eller på ett bibliotek eller på annan plats. Men också digital studiehjälp, vilket det nu finns en stor efterfrågan på med anledning av Coronavirusets spridning. Det finns även elever och familjer som efterfrågar kombinationer av fysisk och digital studiehjälp. Ett annat företag som erbjuder mattehjälp både fysiskt och digitalt är Allakando, läs mer om Allakando läxhjälp här.

Läxhjälp som leder till förbättrade kunskapsresultat

Läxhjälp är en beprövad metod för att höja en elevs kunskapsresultat. Självstudier är bra, nyttigt och oundgängligt, men forskningen är samtidigt tydlig med att en av de viktigaste faktorerna för att en elev ska lära sig så mycket som möjligt i skolan är att den får tillbringa så mycket tid som krävs med en ämneskunnig lärare. Svenska elever har dessutom mindre undervisningstid än elever i jämförbara länder och läxhjälp kan på så sätt vara en möjlighet att få mer tid med en kunnig lärare. 9 av 10 av SmarStudies elever höjer sina betyg efter slutförd undervisning.

Privatlärare som kan ämnena och pedagogiken

En förklaring till att SmartStudies privatundervisning har varit så framgångsrik är att de har varit noggranna med att rekrytera de bästa privatlärarna. För att bli anställd som privatlärare, eller mattelärare, hos SmartStudies ska du genomgå en lång rekryteringsprocess som innefattar flertalet intervjuer, tester och en mycket noggrann referenstagning. SmartStudies ställer höga krav på att personen har en bra pedagogisk förmåga och djupa kunskaper i de ämnena som han eller hon ska undervisa i - för det är det som i slutändan avgör läxhjälpens kvalitet. Många av privatlärarna är studenter på framstående utbildningar på exempelvis Lunds Tekniska Högskola, Chalmers OCH Kungliga Tekniska Högskolan.

Ett upplägg som passar dig

SmartStudies anpassar ett upplägg på undervisningens som passar dig och din familj. Undervisningen kan ges i de allra flesta ämnena och oavsett var du bor i Skåne, eller var du bor i landet. Om du vill veta mer om SmartStudies läxhjälp, klicka här.

Ekonomi

Putins uttalande får gaspriset att falla

Hopp om ökade gasleveranser från Ryssland efter ett uttalande från president Vladimir Putin trycker ned gaspriset i Europa. Arkivbild.
Foto: Sergei Ilnitsky/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Den europeiska och brittiska gaspriserna faller. Ett uttalande om ökade ryska gasleveranser till EU i november av Rysslands president Vladimir Putin ligger bakom utvecklingen.

På den nederländska gasmarknaden faller priset för gasleveranser nästa månad 6:75 euro till 77:75 euro per megawattimme. Terminskontraktet för leveranser under första kvartalet 2022 backar samtidigt 7:75 euro till 76 euro per megawattimme.

Det var sent i onsdags som Putin sade till Gazpromchefen Alexej Miller att Gazprom kan börja fylla på de europeiska lagren så snart Rysslands lager är fyllda.

Uttalandet från Putin gjordes under ett tv-sänt regeringsmöte, där Miller sade att Gazprom siktar på att ha fyllt upp de ryska gaslagren till den 8 november.

– Det återstår att se hur Gazprom ska öka leveranserna till de europeiska lagren, säger Marina Tsygankova, analytiker på Refinitiv.

Hon pekar på kapacitetsbegränsningar i de överföringskanaler som finns tillgängliga.

Priset på gas pressas även av norsk produktionsdata, som stiger, och uppgifter om att det brittiska gassystemet har ett överskott på gas.

Ekonomi

Shell sågar förslag om bolagsstyckning

Högre bränslepriser lyfter stora oljeproducenters resultat, men inte så mycket som väntat. Arkivbild
Foto: Rich Pedroncelli AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Den brittisk-nederländska oljekoncernen Royal Dutch Shell redovisar ett oväntat svagt resultat för årets tredje kvartal. Samtidigt sågar ledningen ett förslag om att stycka upp koncernen.

Royal Dutch Shell-aktien faller på Londonbörsen efter rapporten och drar med sig konkurrenten BP nedåt.

Koncernens finanschef Jessica Uhl säger i samband med rapporten att förslaget om att knoppa av bolagets verksamhet inom förnybar energi till ett separat bolag – vilket storägaren Third Point lagt fram – inte är aktuellt.

Nytt mål för utsläpp

En styckning av koncernen skulle kunna vara intressant rent finansiellt, enligt Uhl. Men i praktiken skulle det inte fungera, anser hon.

– Vår förmåga att integrera och föra samman de olika delarna i pusslet avgör vårt unika bidrag till energiomställningen, säger hon.

Vinsten för tredje kvartalet landade på 4,1 miljarder dollar, vilket kan jämföras med en snittprognos på 5,3 miljarder bland analytiker.

Shell spikar samtidigt ett nytt mål för koldioxidutsläpp, där utsläppen i absoluta termer ska halveras till 2030. Sedan tidigare är målet nettoutsläpp på noll till 2050.

Den brittisk-norska oljeproducenten Aker BP redovisar ett vinstlyft till 849 miljoner dollar för tredje kvartalet, upp från 242 miljoner dollar ett år tidigare. Men även detta var lägre än väntat.

Analytiker hade räknat med 868 miljoner dollar och aktien faller med drygt 2 procent på Oslobörsen.

Ökad utdelning

Aker BP kryddar sin delårsrapport med ett besked om ökad utdelning, då kassaflödet stärks av prisuppgångarna på gas och olja.

Enligt vd Karl Johnny Hersvik är Aker BP:s kassaflöde historiskt starkt.

– Detta lämnar utrymme för ökade utdelningsnivåer, säger han.

Aker BP är ett delägt bolag, med den norska miljardären Kjell Inge Røkke och den brittiska oljekoncernen BP, som med den höjda utdelning lyfter helårsutdelningen till 600 miljoner dollar, från tidigare 450 miljoner.

Analytiker på den norska banken DNB Markets räknar dock med ännu högre utdelning 2022, på sammanlagt 700 miljoner dollar.

Ekonomi

Klös i Caterpillars rapport

Caterpillar har redovisat delårssiffror. Arkivbild.
Foto: Charles Krupa/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Amerikanska Caterpillar som konkurrerar med Volvo lastvagnar inom vissa sektorer, noterar en ökad försäljning. För tredje kvartalet redovisar man en vinst på 2:66 dollar per aktie jämfört med 1:52 dollar för samma period föregående år. Försäljningen steg med 25 procent till 12,4 miljarder dollar, cirka 106 miljarder svenska kronor.

Företaget har gynnats av större efterfrågan i samband med ett ökat antal infrastrukturprojekt i Nordamerika.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL