Ekonomi

Rekordkvartal för Hexagon

Informationsteknologiföretaget Hexagon har släppt delårssiffror. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Mätteknikkoncernen Hexagon redovisar en vinst före skatt på 281,1 miljoner euro för tredje kvartalet 2021. Det kan jämföras med vinsten på 242,2 miljoner euro motsvarande period 2020.

Omsättningen uppgick till 1 077,2 miljoner euro, jämfört med 939,9 miljoner euro ett år tidigare.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris, 119 kr/mån från den 1/12 2021. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Sämre försäljning i USA under cyber-måndagen

Inte lika mycket nätshopping som förr i USA. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi

För första gången minskade nätförsäljningen i USA under måndagen, det vill säga måndagen efter Black Friday, skriver Cnbc. Det brukar vara rekordhandel för nätbutikerna just den dagen, men så inte detta år.

Enligt data från Adobe Analytics tappade handeln 1,4 procent jämfört med i fjol.

Samma mönster syntes enligt Cnbc under Black Friday och Thanksgiving i år – folk handlade inte lika mycket på nätet som tidigare. Uppgifter finns också om att köpfesten i fysiska butiker kom av sig, det var inte lika smockfullt i affärerna som annars.

Ekonomi

Kräver ersättning efter misslyckad sprängning

Götaälvbron (tv) håller på att rivas. Stora delar som syns på bilden är redan borta. Det var vid rivningen av ett brostöd som en sprängning gick snett. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Ekonomi
Ekonomi Göteborgs stad krävs på skadestånd för den misslyckade sprängningen i samband med rivningen av Götaälvbron. På Göteborgs stad betraktar man dock sprängningen som en olyckshändelse.

Det är hamnföretaget Vänerhamn i Karlstad som vill ha ersättning för den stora påverkan på sjöfarten som avstängningarna av farleden orsakade.

– Vi tappade väldigt mycket godshantering som vi skulle haft, säger Vänerhams vd Göran Lidström till P4 Väst.

Hur mycket pengar det handlar om vill han däremot inte uppge.

Götaälvbron har ersatts av den nya Hisingsbron. Den gamla bron från 1939 håller på att rivas. Vid rivningsarbetet skulle ett brostöd sprängas bort. Men sprängningen gick snett vilket ledde till att stora betongblock blev liggande kvar i anslutning till farleden.

Då det fanns risk för att fartyg skulle kunna skadas av de kvarvarande delarna kunde farleden inte öppnas som planerat efter sprängningarna. Det innebar ett oplanerat stopp för frakttrafiken från Vänern.

På Göteborgs stad betraktar man sprängningen som en olyckshändelse.

– Det är förståeligt att man vill hålla någon ansvarig. Vi lämnar över skadeståndsärendet till försäkringsbolaget som gör sina juridiska värderingar, säger Christer Niland, avdelningschef för stora projekt på trafikkontoret i Göteborg till radion.

Sedan några dagar tillbaka är leden öppen igen.

Jonas Dagson/TT

Ekonomi

Bensinen och dieseln 50 öre billigare

Billigare att fylla tanken. Arkivbild.
Foto: PONTUS LUNDAHL / TT
Ekonomi
Ekonomi

I måndags sänktes drivmedelspriserna kraftigt. Och det kan komma mer. På tisdagen fortsätter världsmarknadspriset på olja ner ytterligare.

De ledande drivmedelskedjorna sänkte på måndagen bensinpriset med 50 öre litern till 17:29 kronor. Även dieseln blev 50 öre billigare och kostar nu 18:97 kronor, enligt de rekommenderade priserna på bemannade stationer.

Bakgrunden är rejält fallande råoljepris på världsmarknaden i spåren av förnyad smittoro som bedöms kunna sänka efterfrågan på den fossila produkten. På tisdagen fortsätter oljepriset ner ytterligare, minus tre procent till 71 dollar för ett fat Nordsjöolja.

Ekonomi

Trafikverket vill låna till satsningar i norr

Här får första delen av Norrbotniabanan, 2018, tummen upp av Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon och dåvarande statsminister Stefan Löfven (S). Arkivbild.
Foto: Erik Paulsson-Rönnbäck/TT
Ekonomi
Ekonomi Stora satsningar görs i norra Sverige för att möta industrins behov, enligt Trafikverkets uppdaterade planering för väg och järnväg de kommande tio åren.
För lite och för sent, är några kommentarer.

Trafikverket föreslår fortsatt stora satsningar på järnvägen, framför allt en upprustning av Malmbanan via lånefinansiering. Den sista sträckan, Skellefteå – Luleå, på Norrbotniabanan ska också byggstartas, även om det ligger sent i planperioden. Förmodligen dröjer det till efter 2035 innan den är helt klar.

Det framgår av Trafikverkets förslag till uppdatering av trafikplanen 2022 – 2033, som regeringen nästa år ska ta slutlig ställning till.

Bra med lånefinansiering

Trafikverket satsar också pengar till de större vägarna kring Skellefteå.

– För lite och för sent, baserat på den ram som regering och riksdag lagt fram, säger Jens Holm, vänsterpartist och ordförande i Riksdagens trafikutskott.

Han välkomnar förslaget att låna till Norrlandspaketet och tycker att det borde kunna göras med höghastighetsbanorna också, så att budgetmedel kunde frigöras till annat.

Även pågående arbete med att bygga ut de nya höghastighetsbanorna fortsätter, till att börja med främst på sträckorna som ligger närmast de tre storstäderna. Den preliminära planen är fortsatt att de ska kunna vara färdiga 2045. Trafikverket har gjort nya kalkyler, som pekar på att kostnaderna kan sänkas med 65 miljarder kronor, jämfört med nuvarande bedömning på runt 325 miljarder kronor.

Av alla nyinvesteringar går 80 procent till järnvägen.

Vägarna förfaller

Behovet av att rusta upp vägnätet är större än de tilldelade pengarna, enligt myndigheten. Tillståndet på det statliga vägnätet har gradvis försämrats och lär så fortsätta, enligt myndighetens bedömning, om inte politikerna tilldelar mer pengar.

– Vi har fått ökade anslag till vägunderhåll, men tyvärr inte i den utsträckning som behövs, säger Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon på en pressträff.

Myndigheten ska försöka prioritera de högtrafikerade vägarna.

– Men det blir mer avhjälpande åtgärder än förebyggande, säger Lena Erixon.

Planen innehåller generellt sett högre ambitioner än vad det finns avsatt utrymme. Totalt har kostnaderna skenat med 50 procent för planlagda men ännu ej startade byggprojekt i väg och järnväg, enligt Trafikverket. Många nya investeringsprojekt får därför anstå och skjutas på framtiden.

Tränger undan

"Sammanlagt rör det sig om nio investeringar i gällande plan som föreslås förskjutas i tid så att de slutförs efter 2033, vilket innebär att totalt 11 miljarder kronor förskjuts till efter planperioden", skriver Trafikverket i den nationella planen.

Som vanligt knorras det på olika håll över prioriteringarna, speciellt över förseningarna. Bland annat Stockholms handelskammare undrar var pengarna är till fyrspårig järnväg mellan Stockholm och Uppsala. Nyttan av höghastighetsbanorna kan ifrågasättas och kostnaderna för densamma tränger undan andra viktigare satsningar, enligt näringslivsorganisationen.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Trafikverkets förslag

Sammanlagt 799 miljarder kronor innehåller den uppdaterade infrastrukturplanen, 2022 – 2033, i 2021 års prisnivå. Det är en ökning med 25 procent i fasta priser jämfört med föregående plan 2018 – 2029.

Medlen fördelas enligt följande:

• 165 miljarder kronor ska avsättas till vidmakthållande (drift, underhåll och reinvesteringar) av statliga järnvägar

• 197 miljarder kronor ska avsättas till vidmakthållande av statliga vägar, inklusive bärighet och tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar

• 437 miljarder kronor ska användas till utveckling av transportsystemet. Av dessa anger regeringen i direktivet att 107 miljarder kronor bör avsättas till nya stambanor för höghastighetståg, och 42 miljarder kronor till länsplanerna, som tas fram av regionerna och lämnas in separat.

52 miljarder kronor hämtas in från bland annat trängselskatt och banavgifter.

Ovanstående är Trafikverkets förslag. Beslut tas av regering och riksdag nästa år.

Källa: Trafikverket

Ekonomi

Jocke och Jonnas influerarbolag handelsstoppat

Sociala medier-profilerna Jocke och Jonna Lundell. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi

Nasdaq har handelsstoppat Jocke och Jonnas influerarbolag på First North, skriver DI.

Kameraföretaget Newton har bestämt sig för att köpa influerarbolaget Influencer Panel, som är en plattform som kopplar ihop varumärken med influerare, och som paret varit med att grunda.

Köparen har därefter bytt ut verksamheten i sitt bolag, via ett så kallat omvänt förvärv, så att influerarbolaget hamnat på börsen, enligt DI.

Men nu har alltså börsen satt stopp. Anledningen är att ändamålsenlig handel i bolaget inte kan garanteras, enligt börsen.

– Vi har bedömt att aktien i bolaget just nu inte bör handlas på First North, säger kommunikationschefen på Nasdaq David Augustsson till DI.

Han kan inte säga om, eller när, stoppet kan hävas.

– Det är också upp till bolaget att åtgärda de brister som vi funnit. Så vi kan inte ge någon tidshorisont just nu, utan vi får helt enkelt be att få återkomma till marknaden när eller om vi bedömer att handeln kan återupptas, säger David Augustsson till DI.

Johanna Cederblad/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Ekonomi

Börsen lyser rött efter omikron-oro

Världens ledande marknader backar. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi

Stockholmsbörsen backar, strax före lunch lyser det ilsket rött på i stort sett hela storbolagslistan. OMXSP-indexet ligger minus 1,7 procent.

Bland de bolag som tappar mest finns Volvo, minus 1,7 procent, Nordea, minus 1,6 procent och Kinnevik, minus 1,5 procent.

Volvo Cars, som rapporterat på morgonen, backar 2,7 procent.

Nya uppgifter kring virusvarianten omikron gör att världens ledande marknader drabbats av förnyad oro. I en intervju med The Financial Times uppger vd:n för Moderna att företagets framställda vaccin troligtvis inte är lika effektivt mot omikron som mot den tidigare delta-varianten.

På de ledande börserna i Europa är det också röda siffror. Frankfurt backar 1,3 procent, London 1,4 procent och Paris 1,4 procent.

Terminshandeln i New York visar på en nedgång på 1 procent för S&P 500 medan Dow Jones industriindex faller tillbaka 1,4 procent efter att de ledande asiatiska börserna, bland annat Tokyo, backat rejält under morgonen.

Även på kryptomarknaden märks en tydlig reaktion. Bitcoin backar tre procent, Ether faller i sin tur två procent. Samtidigt ses också reaktioner på räntemarknaden. Tioårsräntan i USA faller nu tillbaka under 1,5 procent.

Ekonomi

Fransk inflation den högsta på 13 år

Inflationen i Frankrike stiger. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT
Ekonomi
Ekonomi

Frankrikes inflation stiger, under november nådde inflationen den högsta nivån på 13 år. Konsumentpriserna steg 0,4 procent jämfört med oktober och inflationen blev 3,4 procent för november.

Det var högre än väntat, enligt Reuters sammanställning låg förväntningarna på 3,2 procent.

Ekonomi

Inflationen ökar i eurozonen

Pengarna blir värda mindre. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Inflationen i eurozonen har ökat under november, då energipriserna rusar.

I oktober var inflationen 4,1 procent, men under november har den stigit till 4,9 procent, enligt siffror från Eurostat.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris, 119 kr/mån från den 1/12 2021. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL