Ekonomi

Fortsatt stort sug efter mathandel på nätet

Frukt och grönt på ICA Maxi i Sollentuna. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Ica-gruppen tror på en fortsatt hög nivå för e-handeln – även nu när pandemins restriktioner har släppts.
PREMIUM

I samband med delårsrapporten för tredje kvartalet ser vd:n Per Strömberg på tillförsikt på e-handeln.

"Onlineandelen av försäljningen, som ökade snabbt under pandemin, har legat kvar på en högre nivå än före pandemin. Vi är övertygade om att den kommer att växa ytterligare, även om tillväxten de närmaste månaderna kommer att vara lägre givet mycket utmanande jämförelsetal", skriver han.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Färre jobb än väntat i USA

En skylt i Chicago som meddelar att man söker arbetskraft till en livsmedelsaffär. Arkivbild.
Foto: Charles Rex Arbogast/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Antalet sysselsatta utanför jordbrukssektorn i USA ökade med 210 000 personer under november jämfört med oktober, enligt landets arbetsmarknadsdepartement. Ekonomer hade i genomsnitt väntat sig en ökning med 550 000 personer.

Arbetslösheten i november sjönk samtidigt till 4,2 procent jämfört med 4,6 procent månaden före. Här låg analytikernas förväntningar på 4.5 procent.

Ekonomi

Budet på Sobi dras tillbaka – aktien rasar

Det blir inget uppköp av Sobi. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi Köpet av specialläkemedelbolaget Sobi spricker. Aktien rasar över 20 procent på börsen.

Försäljningen har blivit en långdragen följetong som nu verkar få sitt slut. Bakgrunden är att tidigare i höst lade amerikanska riskkapitalbolaget Advent och statliga Singaporebaserade fonden GIC ett bud på motsvarande 235 kronor per aktie.

Med ett ja i ryggen från storägarna Investor och fjärde AP-fonden såg affären ut att gå i lås men processen har dragit ut på tiden. Olika medieuppgifter, bland annat i Dagens industri, har gjort gällande att det handlat om att Astra Zeneca, som äger åtta procent av Sobi, inte valt att sälja och nu meddelar budbolaget Agnafit Bidco som företrädde de båda parterna att man drar tillbaka sitt bud.

Detta då man uppnått 87,3 procent av aktierna och acceptnivån låg på 90 procent.

"Eftersom villkoret om acceptnivå inte är uppfyllt återkallar Agnafit Bidco härmed erbjudandet. De aktier som har lämnats in i erbjudandet kommer följaktligen inte att förvärvas av Agnafit Bidco, utan kommer att kvarstå i respektive innehavares ägo", skriver bolaget i ett pressmeddelande .

Även Investor har kommenterat i ett pressmeddelande:

"Vårt fokus nu är att fortsätta skapa långsiktigt värde för Sobis aktieägare,” säger Johan Forssell, koncernchef och vd för Investor.

På Stockholmsbörsen ger nyheten en omedelbar effekt för Sobi-aktien. Efter att ha stängt på 226 kronor under gårdagen rasar aktien över 20 procent.

Sobis styrelseordförande Håkan Björklund skriver i ett uttalande att "Styrelsen stödde budet från Advent och GIC, eftersom styrelsen trodde på strategiska fördelar i och med transaktionen".

Av hans uttalande att döma har han, eller styrelsen, inte varit inblandad i själva affärsdiskussionerna.

"Diskussionerna om genomförandet av affären har förts direkt mellan bud-konsortiet och Sobis aktieägare", skriver han.

Ekonomi

EU-nämnden stödjer regeringen om minimilöner

Eva Nordmark, arbetsmarknads- och jämställdhetsminister (S), är redo att acceptera en kompromiss om ett tidigare hårt kritiserat direktivförslag om införande av minimilöner i EU.
Foto: Sören Andersson/TT
Ekonomi
Ekonomi En majoritet i riksdagens EU-nämnd stödjer regeringens linje om att kompromissa om ett EU-direktiv om minimilöner.
M, KD och SD var emot och litar inte på att det slutar väl för den svenska modellen för lönebildning.

– Jag är väldigt glad över att det finns ett brett stöd och att det finns en majoritet för att vi ska fortsätta förhandla, stå upp för det vi åstadkommit och göra allt vi kan för att värna den svenska lönebildningsmodellen, säger dock arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) efter ett samråd med EU-nämnden.

På måndag deltar hon i ett möte med EU-ländernas arbetsmarknadsministrar där ministrarna ska slå fast sin linje inför de förhandlingarna med EU-kommissionen och EU-parlamentet om direktivet om minimilöner i EU. Regeringen och riksdagen har varit emot direktivet från start, åtminstone att det skulle gälla i Sverige. Farhågorna har varit att det skulle leda till att fack och arbetsgivare förlorar makten att sätta löner genom att politiker istället gör det genom att lagstifta. Men nu vill regeringen förhandla vidare, i hopp om att Sverige ska få viktiga undantag från direktivet.

Linjen som EU-länderna nu ska driva i förhandlingar tillgodoser de svenska kraven, hävdar Eva Nordmark, men det gäller att hålla i den och se till att den inte försvagas framöver.

Inga krav

– Jag konstaterar tillsammans med experterna på regeringskansliet och experterna hos fack och arbetsgivare att det inte finns några krav på Sverige att införa lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklaring, säger Nordmark till TT.

Alternativet till att stödja kompromissen och vara med och förhandla är, enligt Nordmark, ett nej och att då inte sitta med vid bordet för att bevaka det som uppnåtts hittills.

Men Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna stödjer inte regeringen. Det finns inget som säger att det som Eva Nordmark talar om som viktiga svenska undantag står sig framöver, enligt partierna.

Ser risker

– Det finns stora risker med det här. EU-domstolen skulle kunna välja att tolka det här direktivet allmänt och då får vi det vi velat undvika, säger Tobias Billström (M).

– Moderaterna har konsekvent varit emot den här utvecklingen och det är viktigt att Sverige får bestämma själv över den svenska arbetsmarknaden.

Sverige och Danmark har hittills varit ledande i motståndet mot EU-minimilöner, av oro för att det skulle underminera den nordiska lönesättningsmodellen.

LO och Svenskt Näringsliv skulle helst se att direktivet inte alls blev av och är inte helt lugna inför de förhandlingar som ska följa mellan ministerrådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet.

Minst dåliga

– Det är det minst dåliga kompromissförslaget vi har sett hittills. Men det är oerhört viktigt att regeringen håller i sina röda linjer och sin position, säger Therese Guovelin, första vice ordförande för LO.

Hon har beskrivit EU-parlamentets hållning om minimilöner som en katastrof. Parlamentet vill att ett direktiv ska omfatta alla löntagare i EU.

– Det skulle kunna innebära att en missnöjd arbetstagare som inte är med i facket går vidare till domstol. Det kan sedan hamna i EU-domstolen och det blir den som slår fast vad som är skälig lön.

– I Sverige är det parterna på arbetsmarknaden som avgör det, vi vill inte att det ska vara EU-domstolen, säger Guovelin.

Mer återhållsam

Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl har inte fått sin oro stillad, men säger att han tillsvidare får lita på att regeringen gör rätt.

– När nu regeringen säger att man har gjort en rättslig bedömning och man garanterar att vi (läs: Sverige) inte träffas av minimilöner så är väl det jättebra, det är ju det vi är ute efter.

Helst skulle han dock se att EU inte la sig i överhuvudtaget i arbetsmarknadsfrågor.

Till det allmänna yttrandet i ministerrådet ska regeringen lägga ett uttalande till protokollet, för att göra tydligt vad som inte går an i de fortsatta förhandlingarna.

– Det är för oss viktiga red-lines. Om det skulle komma krav från EU-parlamentet som vill gå i en annan riktning kan vi luta oss mot det svenska yttrandet och vad vi står för, säger Nordmark.

Lars Larsson/TT

Ekonomi

Nytt krav - Evergrande kan inte betala

Evergrande kan inte betala. Arkivbild.
Foto: Vincent Yu
Ekonomi
Ekonomi

Den krisdrabbade kinesiska fastighetsutvecklaren Evergrande har fått ett nytt krav på 260 miljoner dollar för en skuld, uppger bolaget på fredagen, motsvarande drygt 2,5 miljarder svenska kronor. Men bolaget kan inte betala nu.

I början av november missade Evergrande att betala en skuld på 82,5 miljoner dollar.

Enligt Evergrande pågår en rekonstruktion, och företaget diskuterar med sina kreditgivare om en betalningsplan.

Ekonomi

Eneroth tveksam till lånefinansiering av järnväg

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) kommenterar Trafikverkets infrastrukturplan.
Foto: Duygu Getiren/TT
Ekonomi
Ekonomi Att låna till järnvägsbyggen. Nja, tycker infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).
– Det är inte vår utgångspunkt, säger han om Trafikverkets förslag.

När Trafikverket tidigare veckan lade fram den nationella infrastrukturplanen för perioden 2022-2033 fanns allehanda satsningar runt om i landet, över 850 miljarder kronor. Det mesta går till järnväg, bland annat fortsatt utbyggnad av höghastighetsbanorna med fokus på de första delsträckorna i anslutning till de tre storstäderna, plus upprustning av malmbanan och byggstart av sista sträckan på Norrbotniabanan.

Nu kommenterar ansvarige ministern förslagen i allmänhet.

– Nu börjar den politiska processen, det kommer att bli ändringar, säger han utan att avslöja vilka.

Höghastighetsbanorna ska byggas

Han betonar att alla tidigare planer ska fullföljas.

– Lagt kort ligger.

Han lyfter några större projekt, bland annat ska höghastighetsbanorna byggas för att öka kapaciteten.

Han lovar att Göteborgs flygplats Landvetter ska bli en hållplats på sträckan Göteborg-Borås.

– De som är emot höghastighetstågen är också emot den här sträckan, säger Tomas Eneroth.

Har fått vad de behöver

Trafikverket föreslår i sin plan att upprustningen av malmbanan och andra tågförbindelser i norra Norrlands inland bör kunna finansieras med lån i stället för att plockas från statsbudgeten. Men Tomas Eneroth är tveksam, även om han inte helt vill utesluta det. Han tycker att Trafikverket har fått de pengar de behöver.

Men myndigheten pekar på att resurserna för underhåll av vägnätet inte räcker. Vägarnas standard kommer att sjunka om inte politikerna skjuter till mer.

Tomas Eneroth säger inte emot:

– Det kommer att finnas en underhållsskuld kvar, det är ingen tvekan om det.

Men han lovar att det inte ska bli sänkt hastighet på vissa vägar, sträckor där människor pendlar dagligen, något som varit på tapeten och väckt protester senaste tiden. I stället bör olycksrisken byggas bort med mitträcken eller andra trafiksäkerhetsåtgärder, enligt Eneroth.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Trafikverkets plan

Sammanlagt 799 miljarder kronor innehåller den uppdaterade infrastrukturplanen, 2022 – 2033, i 2021 års prisnivå. Det är en ökning med 25 procent i fasta priser jämfört med föregående plan 2018 – 2029.

Medlen fördelas enligt följande:

• 165 miljarder kronor ska avsättas till vidmakthållande (drift, underhåll och reinvesteringar) av statliga järnvägar.

• 197 miljarder kronor ska avsättas till vidmakthållande av statliga vägar, inklusive bärighet och tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar.

• 437 miljarder kronor ska användas till utveckling av transportsystemet. Av dessa anger regeringen i direktivet att 107 miljarder kronor bör avsättas till nya stambanor för höghastighetståg, och 42 miljarder kronor till länsplanerna, som tas fram av regionerna och lämnas in separat.

Ovanpå detta kommer 52 miljarder kronor som hämtas in från bland annat trängselskatt och banavgifter.

Ovanstående är Trafikverkets förslag. Beslut tas av regering nästa år.

Källa: Trafikverket

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Ekonomi

Kina skärper regler för valutahandel

Skarpare regler för valutahandeln. Arkivbild.
Foto: Simon Bruty
Ekonomi
Ekonomi

För att förebygga marknadsmanipulation, bedrägerier och missbruk skärper Kina nu reglerna för valutahandel.

Stora aktörer ska förhindras att missbruka sin dominans och från att manipulera kurser, enligt de nya reglerna. Aktörer ska också förhindras att i sin egen handel använda information som inte är officiell, och även förhindra att andra handlar på sådan information

De nya reglerna kommer att hjälpa valutamarknaden i Kina till en sund utveckling, enligt ett uttalande från den kinesiska myndigheten som svarar för internationell valutahandel.

Enligt källor till Reuters har en bankledd grupp som hjälper till att övervaka Kinas valutahandel bett bankerna begränsa storleken på sin handel. Detta har många aktörer på marknaden tolkat som ett steg mot att begränsa finansiell spekulation i den kinesiska valutan yuan.

Ekonomi

Shell lämnar oljeinvestering - inte lönsam

Shell kliver ur oljan i Nordsjön. Arkivbild.
Foto: Kirsty Wigglesworth
Ekonomi
Ekonomi

Oljebolaget Shell kliver ur sin investering i oljefältet Cambo utanför Skottland, där bolaget innehar 30 procent. Investeringen är inte tillräckligt lönsam, enligt Shell, eftersom energibolag nu möter krav på mer miljövänliga bränslen än olja.

Oljefältet Cambo har ännu inte fått tillstånd från Storbritannien. Kritiken mot det nya oljefältet är hård från olika håll, inte minst från miljöorganisationer.

Nu skriver Shell att man undersökt investeringen i oljefältet, och kommit fram till att den inte är tillräckligt lönsam och att det också finns risk för förseningar.

Ekonomi

NCC rustar upp hamn i Nordnorge

NCC ska rusta upp hamnen i Hammerfest. Arkivbild.
Foto: Berg-Rusten, Ole
Ekonomi
Ekonomi

Byggföretaget NCC har fått en order om upprustning av hamnen i Hammerfest i Nordnorge. Ordern är värd 345 miljoner kronor, och arbetet ska vara klart i augusti 2023.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL