Utrikes

Munskydd på! Fjärde vågen är här

Belgiens premiärminister Alexander De Croo med munskydd under en presskonferens i våras. Nu stiger smittsiffrorna återigen kraftigt i Belgien. Arkivfoto.
Foto: Frederic Sierakowski/AP/TT
Utrikes
Utrikes Antalet covid-19-fall ökar i nästan hela EU och får nygamla restriktioner att återkomma.
Benelux-länderna hoppas ändå att vaccineringen ska lindra ordentligt när fjärde vågen rullar in.
PREMIUM

"Munskydd på", lyder texten i tunnelbanor och affärer i Bryssel ända sedan i fjol. Alldeles nyligen fanns fortfarande hopp om att kunna lätta på kraven – men så började covid-19-siffrorna att stiga igen.

Därför skärps nu åtgärderna på nytt. Publik på fotbollsläktare och i biografer kunde under några veckor sitta utan munskydd mot uppvisande av coronapass vid entrén – men nu krävs munskyddet igen.

Samma sak gäller för lärare och högstadie- och gymnasieelever i den fransktalande landsdelen Vallonien som tidigare tillåtits ta av sina munskydd inne i klassrummen.

Tredjedos till alla?

De nya åtgärderna är till för att undvika en större nedstängning.

– Den här lösningen gör att vi undviker att landa i stängda klassrum igen, säger Roland Lahaye på fackförbundet CSC till tidningen Le Soir.

I den nederländsktalande landsdelen Flandern vill den politiska ledningen nu få till en obligatorisk tredjedos för alla över tolv år.

Totalt sett ligger ändå Belgien relativt bra till när det gäller vaccineringen. 74 procent av invånarna är fullt vaccinerade, vilket gör myndigheterna hoppfulla inför fortsättningen.

– Följderna när det gäller antalet inlagda på sjukhus och dödsfall är mycket mer begränsat än under de första vågorna, tack vare vaccineringsgraden, sade virologen Steven Van Gucht i förra veckan, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Nya åtgärder

Antalet nya covid-19-fall per 100 000 invånare i Belgien under de senaste två veckorna ligger just nu på drygt 390 – den högsta siffran man haft i landet sedan mitten av april.

Även i grannländerna Nederländerna och Luxemburg har ökningen varit markant på sistone. Nederländske hälsoministern Hugo de Jonge varslar om att beslut kan tas om nya åtgärder vid ett möte på måndag, den 2 november.

– Men det är inte enkelt att hitta nya åtgärder som fungerar, eftersom det främst är ovaccinerade som behöver vård och som löper störst risk för att smittas och smitta andra, sade de Jonge i måndags.

Värst i öst

I EU som helhet är samtidigt läget fortfarande absolut värst i Östeuropa. De baltiska länderna fortsätter att redovisa stigande siffror, trots nya nedstängningar.

I den senaste statistiken från EU:s smittskyddsenhet ECDC landar Lettland på 1 641 nya fall per 100 000 invånare under de två senaste veckorna – den hittills femte högsta veckosiffran i EU under hela 2021.

Antalet nya dödsfall är samtidigt fortsatt flest i Rumänien och Bulgarien, med över 200 nya döda per miljon invånare under veckorna 41 och 42.

Rättad: I en tidigare version angavs fel siffra för hur många veckosiffror i EU som varit högre än Lettlands under 2021.

Wiktor Nummelin/TT

Munskydd och handsprit har blivit vardagsmat för belgiska skolelever under det senaste året. Arkivfoto.
Munskydd och handsprit har blivit vardagsmat för belgiska skolelever under det senaste året. Arkivfoto.
Foto: Francisco Seco/AP/TT
Covid-19-sjuka i ett fullt sjukhusrum i Rumäniens huvudstad Bukarest. Här har fortfarande bara 33 procent av befolkningen fått sin första vaccindos. Arkivfoto.
Covid-19-sjuka i ett fullt sjukhusrum i Rumäniens huvudstad Bukarest. Här har fortfarande bara 33 procent av befolkningen fått sin första vaccindos. Arkivfoto.
Foto: Andreea Alexandru/AP/TT

FAKTA

Fakta: Smittspridningen i EU

Så här ser smittspridningen av covid-19 ut i EU just nu, räknat i antal nya fall per 100 000 invånare under de senaste två veckorna:

Över 1 000 fall: Lettland (1 641), Estland (1 353), Litauen (1 320) och Rumänien (1 060).

Över 500 fall: Slovenien (905), Bulgarien (688), Slovakien (656), Kroatien (654) och Irland (548).

Över 200 fall: Österrike (442), Belgien (392), Grekland (371), Nederländerna (336), Tjeckien (291), Luxemburg (290), Danmark (235) och Ungern (216).

Över 100 fall: Cypern (197), Tyskland (188), Polen (133), Finland (132) och Frankrike (101).

Under 100 fall: Portugal (94), Sverige (90), Italien (59), Spanien (39) och Malta (38).

För tillfället ökar siffrorna i alla länder utom Spanien, Italien, Finland, Cypern och Malta.

Siffrorna gäller vecka 41 och vecka 42.

Källa: ECDC

Utrikes

WHO: Pandemin i Europa kan snart vara över

WHO:s Europachef Hans Kluge tror att pandemin kan vara på väg att ebba ut i Europa. Arkivbild.
Foto: Gregorio Borgia/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Världshälsoorganisationen (WHO) spår att omikronvarianten kan innebära slutet på coronapandemin i Europa.

WHO:s Europachef Hans Kluge säger att så många som 60 procent av befolkningen i Europas länder kan ha infekterats av omikronvarianten fram till mars månad.

– Det är troligt att regionen rör sig mot ett slags slutspel för pandemin, säger Kluge.

WHO förutspår ett slags global immunitet i några veckor eller månader sedan omikronvarianten har svept fram över världen, på grund av att många har vaccinerat sig eller infekterats av viruset.

– Vi räknar med att det kommer en lugn period innan covid-19 kan komma tillbaka mot slutet av året, men inte nödvändigtvis som en pandemi, säger han.

Omikronvarianten stod för 15 procent av alla bekräftade fall i WHO:s Europaregion den 18 januari, jämfört med drygt 6 procent en vecka tidigare.

Utrikes

Soldatuppror och strider i Burkina Faso

Upproriska soldater skjuter i luften nära en militäranläggning i Ouagadougou.
Foto: Sophie Garcia/AP/TT
Utrikes
Utrikes Soldater i Burkina Faso gör uppror och skott ljuder från flera militära anläggningar.
Regeringen tillbakavisar påståenden om att den har störtats.

Soldaterna kliver ur led med motiveringen att de måste få mer stöd i den pågående, regionala konflikten mot jihadistiska miliser. De kräver också att landets militära ledning ersätts.

– Vi vill ha tillräckliga resurser för striderna, säger en soldat i myteriet på en militärbas i huvudstaden Ouagadougou, i en ljudinspelning som skickats till AFP.

Skottlossning har rapporterats från flera militära anläggningar i landet, från söndagsmorgonen och framåt. En stor militärbas i huvudstaden hade tidigt på söndagen omringats av maskerade soldater som avlossade skott i luften.

Hävdar kontroll

Regeringen har gått ut och dementerat uppgifter som sprids i sociala medier om att det skett ett militärt maktövertagande.

"Regeringen tillbakavisar denna information och uppmanar allmänheten att hålla sig lugn", meddelar regeringens talesperson Alkassoum Maiga, som beskriver soldaternas myteri som enskilda, lokala incidenter.

Försvarsminister Barthélémy Simporé uppger i tv att "inga av republikens institutioner har rubbats".

Soldaterna har av allt att döma inga synpunkter på huruvida presidenten Roch Christian Kaboré borde sitta kvar eller inte. De krav som framkommit handlar utöver de militära resurserna bland annat om mer stöd till soldaters anhöriga.

Grep möjliga kuppmakare

Ett missnöje med president Kaboré har sjudit sedan dennes omval i november 2020, framför allt med anledning av konflikten med jihadisterna och många blodiga attentat mot civila.

I december, efter veckor av missnöjesyttringar, upplöste Kaboré regeringen. För en dryg vecka sedan greps tolv personer – däribland en regeringskritisk överste som har fört befäl i strider mot jihadisterna – misstänkta för ett kuppförsök.

Vid sidan av det militära myteriet fortsätter civila protester. I lördags använde polis tårgas för att skingra en folkmassa med ett hundratal deltagare i Ouagadougou och tiotals demonstranter greps.

Under söndagen har protesterna dock fortsatt och vid dessa har regeringspartiet MPP:s kansli stuckits i brand. Branden förstörde hela bottenvåningen i byggnaden, enligt AFP:s utsända.

De demonstrerande burkinierna sympatiserar med armén.

– Vi vill att militären tar makten. Vår demokrati är inte stabil, säger demonstranten Salif Sawadogo till AP, bland tårgas på ett torg i Ouagadougou.

Demonstranter på Ouagadougous gator i lördags, övervakade av kravallpoliser.
Demonstranter på Ouagadougous gator i lördags, övervakade av kravallpoliser.
Foto: Sophie Garcia/AP/TT

FAKTA

Fakta: Burkina Faso

Burkina Faso är ett kustlöst land i Västafrika som gränsar till Mali, Niger, Benin, Ghana och Elfenbenskusten. Huvudstaden heter Ouagadougou.

År 1919 blev Burkina Faso en fransk koloni med namnet Övre Volta. Landet blev självständigt 1960. 1984 bytte landet namn till Burkina Faso.

Landet har omkring 21 miljoner invånare. År 2010 uppgavs befolkningen utgöras av 22 procent kristna, 54 procent muslimer och 24 procent anhängare av traditionella afrikanska religioner.

Burkina Faso är ett av världens fattigaste länder. Nästan hälften av befolkningen lever på mindre än en dollar om dagen.

En konflikt mot jihadistiska upprorsmakare har pågått i större delen av Sahelregionen under de senaste sju åren och den har även nått över till Burkina Faso. Hundratals människor dödades i olika attentat mot civila i landet under 2021.

Landet har en lång historia av militära kupper och kuppförsök.

Källa: Nationalencyklopedin, Utrikespolitiska institutet

Utrikes

Vattenkanoner mot covidprotester i Bryssel

Polisen använde bland annat tårgas mot demonstranter i Bryssel.
Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Utrikes
Utrikes Belgisk polis använde vattenkanoner mot en stor demonstration i huvudstaden Bryssel på söndagen.

Omkring 50 000 personer hade samlats för att protestera mot coronarestriktionerna. Demonstrationen hade lockat deltagare från flera länder, till exempel Frankrike och Tyskland.

Deltagarna ropade bland annat "Frihet" när de gick genom staden. Flera bar plakat som kritiserade premiärminister Alexander De Croo.

Det blev oroligt i EU-kvarteren när deltagarna inte följde polisens uppmaning om att demonstrationen var över och att de skulle lämna platsen. Polisen använde tårgas och vattenkanoner mot demonstranterna som i sin tur kastade stenar och smällare.

En del demonstranter angrep även några av AP:s journalister som bevakade protesterna. Journalisterna hotades och en blev sparkad. Dessutom förstördes videoutrustning.

Det finns inga uppgifter om gripna eller skadade.

I lördags hölls protester mot coronarestriktioner på flera håll runt om i Europa. Bland annat demonstrerade tusentals personer i Göteborg och Stockholm.

Utrikes

Splittrat Dansk Folkeparti har valt ny ledare

Morten Messerschmidt talar vid det extrainsatta årsmötet i Herning.
Foto: Bo Amstrup/Ritzau/TT
Utrikes
Utrikes Ett splittrat Dansk Folkeparti som radat upp nederlag har en ny ledare.
Folketingsledamoten och favoriten Morten Messerschmidt väljs med stort stöd, men tiden är knapp för att ena partiet inför ett framtida folketingsval.

Messerschmidt fick fler än 60 procent av partidelegaternas röster vid ett extrainsatt årsmöte i Herning.

– Nu kommer en tid där vi ska ena vårt parti, där vi ska samla vårt parti och där det kommer att finnas plats för alla, sade den nyvalde partiledaren när resultatet stod klart, enligt Ritzau.

– Det kommer inte att komma några repressalier för sådant som skett under den tid som har gått. Nu ska vi gå framåt tillsammans.

Vid succévalet 2015 fick Dansk Folkeparti (DF) 21,1 procent av rösterna och blev Danmarks näst största parti. Sedan dess har väljarna sökt sig bort från det invandringskritiska partiet och efter ett katastrofalt kommunval i mitten av november i fjol valde Kristian Thulesen Dahl att avisera sin avgång som partiledare.

Stöttas av Kjærsgaard

Thulesen Dahl var inte närvarande vid valet av sin efterträdare, då han testade positivt för covid-19 tidigare i veckan. Han hade inte heller tagit ställning i frågan om vem det borde bli.

Morten Messerschmidt sågs som klar favorit, enligt Erik Holstein, politisk kommentator på den danska nättidningen Altinget. Framför allt eftersom han fått stöd av den mångåriga partiledaren Pia Kjærsgaard, som var med och grundade partiet 1995.

– Men stridigheterna som är inom Dansk Folkeparti just nu kommer att fortsätta efter valet av ny partiledare, sade Erik Holstein till TT inför söndagens avgörande möte.

Besviken rival

Även om Messerschmidt stöttades av fem folketingsledamöter (av 16 totalt) tog fyra parlamentskollegor ställning för hans främste utmanare Martin Henriksen. Ett par av dem har även sagt att de kommer överväga att lämna Dansk Folkeparti om Messerschmidt blir vald.

Även Henriksen säger att han kommer att gå hem från stämman och fundera på framtiden. Han har länge drivit en islamofobisk linje och anser att partiet bör slå an en ännu hårdare ton i framför allt invandringsfrågan.

– Det råder inga tvivel om att de som har försökt tvinga bort mig från partiet under de senaste två-tre åren nu har fått den absoluta makten i partiet, säger han.

Den tredje kandidaten var Merete Dea Larsen, som sitter i partiledningen och var folketingsledamot 2015–2019.

Tiden är knapp för att ena partiet till nästa folketingsval. Danmark har inte fasta valdagar, men senast i juni 2023 ska nästa val till parlamentet hållas.

Daniel Kihlström/TT

Folketingsledamoten och vice partiledaren Morten Messerschmidt tar över som partiledare efter avgående Kristian Thulesen Dahl, som syns i förgrunden. Arkivbild.
Folketingsledamoten och vice partiledaren Morten Messerschmidt tar över som partiledare efter avgående Kristian Thulesen Dahl, som syns i förgrunden. Arkivbild.
Foto: Liselotte Sabroe/Ritzau Scanpix/TT

FAKTA

Fakta: Dansk Folkeparti

Dansk Folkeparti (DF) grundades i oktober 1995 av Pia Kjærsgaard, Poul Nødgaard, Olle Donner och Kristian Thulesen Dahl. Kvartetten kom från populistiska Fremskridtspartiet, som de lämnade efter ett kaotiskt landsmöte på våren samma år.

Kjærsgaard var vid tillfället partiledare för Fremskridtspartiet och hon tog samma roll i nystiftade DF. En position hon hade fram till 2012 då Thulesen Dahl tog över partiledarposten.

Den invandringskritiska linjen har alltid präglat bilden av DF och ett av partiets första kontroversiella förslag var att om en invandrare döms för ett brott ska hela familjen utvisas.

Vid partiets första folketingsval 1998 fick DF 7,4 procent av rösterna och 13 mandat. Valen 2001, 2005, 2007 och 2011 fick partiet 12,0–13,9 procent av rösterna och 22–25 mandat.

Vid folketingsvalet 2015 stod Dansk Folkeparti för en braksuccé och fick 21,1 procent, vilket gav 37 mandat. Resultatet gjorde partiet till landets näst största, efter Socialdemokratiet (26,3 procent).

Året innan blev EU-kritiska DF Danmarks största parti i EU-parlamentet med 26,6 procent.

Sedan dess har väljarna flytt partiet. Vid EU-valet 2019 sjönk stödet med närmare 16 procentenheter och tre av fyra stolar i parlamentet försvann.

Vid folketingsvalet 2019 rasade DF till 8,7 procent och förlorade 21 av sina 37 mandat i parlamentet.

Partiet har aldrig suttit i en regering, men har under 2000-talet fått igenom mycket av sin politik som stödparti.

I mitten av november fick DF endast 4,1 procent av de samlade rösterna i kommunvalet, vilket är mer än en halvering jämfört med 2017. Kort efteråt meddelade Kristian Thulesen Dahl att han avgår som partiledare.

En ny partiledare ska väljas under ett extrainsatt årsmöte i Herning söndagen den 23 januari.

Källor: Danmarks Radio, Politiken, Jyllands-Posten, Ritzau

Utrikes

Hårda strider vid IS-fängelse i Syrien

En SDF-soldat i norra Syrien. Arkivbild.
Foto: Hadi Mizban/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Striderna fortsätter att rasa för fjärde dagen i rad utanför ett fängelse i al-Hasakah i norra Syrien där tusentals IS-medlemmar hålls fängslade, enligt Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) som bevakar kriget från Storbritannien.

Sammanlagt 136 människor har dödats sedan striderna inleddes med torsdagens fritagningsförsök där ett hundratal IS-medlemmar stormade fängelset. Bland de döda finns 84 IS-medlemmar, 45 kurdiska soldater och sju civila, enligt SOHR.

Kurdiskledda SDF har säkrat merparten av fängelset och det kringliggande området, med undantag för några delar av fängelset som fortfarande kontrolleras av fängslade IS-medlemmar, enligt SOHR.

SDF säger i ett uttalande att dess soldater har spärrat av fängelset för att fångarna inte ska kunna rymma.

Den USA-ledda koalitionen har genomfört flera flyganfall mot IS-mål i området under söndagens strider.

Minst 3 500 misstänkta IS-medlemmar hålls i fängelset.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopro.se

Sverige väljer att förlänga tillfälliga ändringen i spellagen

Casinopro.se I samband med den pågående pandemi som snabbt spred sig över världen, valde svenska Spelinspektionen att skärpa reglerna i den svenska spellagen. Sedan tidigare innebar denna bland annat att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per licens, samtidigt som de ska ålägga spelarna att ställa in insättningsgränser innan de tillåts börja spela.

Varken bonusar eller insättningsgränser har tidigare haft ett maxtak, enligt bonussidan casinopro.se - något som kommit att ändras i och med den tillfälliga ändring som genomförts i spellagen från och med den 2 juli 2020.

Strikta regler i nya ändringen

Den tillfälliga ändringen i spellagen skulle i första hand gälla till och med den sista december 2020. Nu är det dock klart att svenska staten förlänger maxgränsen för casino bonusar.

I första hand har de valt att förlänga den tillfälliga spellagen i ytterligare sex månader - men det finns ingenting som säger att de inte kan komma att förlänga tidsgränsen ytterligare.

De nya reglerna som gäller i den tillfälliga spellagen är mycket strikta och syftar till att ingen spelare ska riskera att landa i ett spelmissbruk. Anledningen till detta är att det i och med pandemin var många svenskar som blev arbetslösa eller såg sin inkomst sjunka drastiskt.

Det fanns då en oro hos regeringen att detta skulle leda till ett ökat spelande - varför de kände att en tillfällig ändring i spellagen var nödvändigt.

De mest omtalade ändringarna i spellagen handlar om just bonusar och insättningsgränser. Som vi redan tagit upp, innebär den "vanliga" svenska spellagen att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per spelare och licens. Inget maxtak finns för bonusen - men i och med ändringen i spellagen har ett bonustak på 100 kr införts.

Det innebär att inga bonusar med ett värde över 100 kr får delas ut - något som sätter de svenska spelbolagen i ett utsatt läge gällande konkurrens från utländska aktörer som inte har några sådana restriktioner.

Även insättningsgränserna har alltså fått se en ändring, och idag gäller en obligatorisk insättningsgräns på 5 000 kronor per spelare.

Bonusarnas villkor omformas

Att bonusarna fått ett maxtak om 100 kr har varit både bra och dåligt för oss spelare. Det är givetvis en tråkig nyhet för de spelare som är ute efter så höga bonusar som möjligt - samtidigt har bonusvillkoren hos många casinon blivit mer generösa gentemot spelarna.

Till exempel är det många casinon som valt att ta bort kravet på omsättning från sina bonusar - något som innebär att du alltså får behålla dina vinster direkt.

Omsättningsfria bonusar är väldigt populära, och innan den tillfälliga ändringen i spellagen var dessa mycket sällsynta.

Idag hittar vi bonusar utan omsättningskrav hos vart och vartannat casino - vilket vi naturligtvis tycker är kul!

Vilka casino bonusar är bäst nuförtiden?

Precis som vi varit inne på, är det många casinon som tvingats omforma sina bonusar - och flera av dessa har då valt att göra om bonusarna till sådana som är mer gynnande för spelarna. Vi menar då naturligtvis de omsättningsfria bonusarna - dessa är det bästa man som spelare kan hitta.

De enda bonusar som ligger i samma kategori är insättningsfria bonusar, men dessa kommer ofta med krav på omsättning.

Får vi välja tar vi en bonus utan omsättningskrav, alla dagar i veckan.

Några av de casinon som idag valt att lägga sina välkomstbonusar som bonusar utan krav på omsättning är bland annat Prank Casino, Klirr och Storspelare.

Är de lägre bonusarna här för att stanna?

Många spelare undrar om vi någonsin kommer återgå till "normalläge" gällande casinobonusar - och detta är en klart berättigad fråga. I och med att det ekonomiska rådande läget med stor sannolikhet kommer vara långvarigt, finns det en möjlighet att den svenska staten väljer att revidera spellagen så att de tillfälliga ändringarna istället blir permanenta.

Detta är dock ingenting som kommer ske i brådrasket - i första hand kommer istället ytterligare förlängningar troligen vara aktuella. Detta eftersom en ytterligare begränsning i den svenska spellagen skulle ha stora effekter, både för spelbolagen såväl som för samhällsekonomin.

Det innebär att det är många som skulle påverkas av en ändring i spellagen, varför en varig ändring först bör analyseras noggrant innan den genomförs. Å andra sidan har Ardalan Shekarabi visat sig vara väldigt på hugget under det gångna året - så ingenting är omöjligt.

Vad kan en permanent ändring av spellagen ge för konsekvenser?

Att det finns flera positiva aspekter av den tillfälliga ändringen i spellagen har vi redan varit inne på - till exempel har många casinon valt att ta bort sina omsättningskrav vilket blivit mycket uppskattat av spelarna.

Det finns dock även negativa sidor med en striktare spellag. Först och främst blir det en väldigt snedvriden konkurrens för svenska casinon gentemot utländska aktörer. Detta eftersom de senare inte alls behöver förhålla sig till den svenska spellagen - och därmed kan sätta vilka villkor de vill för sina spelare.

En ytterligare konsekvens av detta är att de svenska spelare som väljer att spela hos ett utländskt casino får ett kraftigt urholkat spelarskydd.

Det beror på att den svenska spellagen alltid har spelarnas bästa som grund, samtidigt som svenska spelare alltid kan få hjälp genom KO om de inte kommer överens med ett svenskt casino. Ett utländskt casino behöver inte förhålla sig till detta över huvud taget, och det är därmed upp till deras goda vilja om de vill komma överens med spelaren eller inte vid en konflikt.

Det ska heller inte stickas under stol med att en stor spelarövergång till utländska casinon kommer ge ett stort tapp i statskassan, då det är åtskilliga miljarder i skattepengar som kommer in från de svensklicensierade casinon som finns idag.

Utrikes

Journalist häktad – "förolämpade" Erdogan

Brottet att förolämpa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan (på bilden) ger fängelse i minst ett och högst fyra år. Arkivbild.
Foto: Franc Zhurda/AP/TT
Utrikes
Utrikes En turkisk journalist har häktats anklagad för att ha förolämpat landets president Recep Tayyip Erdogan under en tv-sändning.

– Det finns ett ordspråk som säger att ett krönt huvud blir klokare, men vi ser att det inte stämmer, sade den välkända tv-journalisten Sedef Kabas i den oppositionella tv-kanalen Tele1.

– En oxe blir inte kung för att den kommer in i palatset, utan palatset blir en ladugård.

Kabas greps i sitt hem under natten till i lördags, bara timmar efter det att hon fällt kommentarerna och sedan publicerat dem på Twitter till sina 900 000 följare, enligt hennes advokat.

På söndagen häktades hon sedan domaren gått på åklagarsidans linje att det fanns risk för att hon skulle fly.

"En så kallad journalist förolämpar uppenbart vår president på en tv-kanal som inte har något annat mål än att sprida hat", skriver Erdogans talesperson Fahrettin Altun på Twitter.

Det turkiska journalistförbundet stämplar gripandet av Kabas som en "allvarlig attack på yttrandefriheten".

Brottet att förolämpa presidenten ger fängelse i minst ett och högst fyra år. Sedan 2014 har fler än 35 500 fall av förolämpningar av Erdogan anmälts och nästan 13 000 har lett till fällande domar.

Turkiet är ett av de länder i världen som kastar flest journalister i fängelse. Landet får återkommande kritik för undergrävandet av pressfriheten och nedstängningar av regeringskritiska medier, en utveckling som eskalerat efter det misslyckade kuppförsöket mot Erdogan i juli 2016.

Reportrar utan gränser (RSF) rankar Turkiet på plats 153 av 180 i sitt pressfrihetsindex för 2021.

Utrikes

Operaälskarens skandalkantade väg till toppen

Morten Messerschmidt, 41, är ny partiledare för Dansk Folkeparti. Här syns han tillsammans med sin flickvän Dot Wessman, 63. Arkivbild.
Foto: Martin Sylvest/Ritzau Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Han beskrivs som en operaälskare, men ska nu leda ett parti som alltid anspelar på det typiskt danska.
Morten Messerschmidt är ny partiledare för Dansk Folkeparti, men vägen till toppen har kantats av skandaler.

Med Morten Messerschmidt som ny partiledare för Dansk Folkeparti är det den nya generationen som för första gången leder det invandringskritiska partiet. De tidigare partiledarna Pia Kjærsgaard och Kristian Thulesen Dahl var båda med och bildade partiet 1995.

Den nu 41-årige Messerschmidt sågs tidigt som en påläggskalv inom partiet. Han blev invald i folketinget som 25-åring, men tog 2009 plats i Europaparlamentet i stället och blev fem år senare omvald. Båda gångerna slog han det danska EU-rekordet vad gäller personliga röster.

Radioprogram om klassisk musik

Frontfiguren Kjærsgaard och andra DF-politiker brukar under valkampanjer försöka locka väljare genom att servera korv från pølsevagnar, men den juristutbildade Morten Messerschmidt beskrivs som en ostron- och operaälskare. Han är till och med värd för ett program om klassisk musik på en dansk radiokanal.

Hans politiska karriär har kantats av en del skandaler. Under sin tid i ungdomsförbundet blev han som 21-åring dömd till 14 dagars villkorlig fängelse för att ha brutit mot den så kallade rasismparagrafen. Detta efter att ha tryckt upp annonser med bilder på huvklädda män med en koran i handen och en text som påstod att "ett multietniskt samhälle" leder till "massvåldtäkter" och "kvinnoförtryck".

"Hyllar Hitler på Tivoli"

Några år senare hamnade Messerschmidt på kvällstidningen BT:s förstasida med rubriken "Hyllar Hitler på Tivoli". Tidningen påstod att DF-politikern gjort nazihälsningar, sjungit nazisånger och hyllat Adolf Hitler under en alkoholstinn aprildag 2007 på nöjesparken mitt i Köpenhamn.

Uppbackad av partiet drog politikern tidningen inför rätta. Två år senare dömdes en tidigare chefredaktör och en journalist till dagsböter för publicitetsskada och Messerschmidt blev rentvådd.

Nu går 41-åringen ytterligare en kamp i rätten. Förra sommaren dömdes han till sex månaders villkorligt fängelse för svindleri av EU-medel och förfalskning av dokument under sin tid som parlamentariker. Domen revs dock nyligen upp sedan domaren i fallet bedömts vara jävig och rättegången måste tas om i tingsrätten.

Daniel Kihlström/TT

FAKTA

Fakta: Morten Messerschmidt

Morten Messerschmidt är född 13 november 1980 i Frederikssund på Själland.

Han bor i Köpenhamn och är sedan många år tillbaka tillsammans med den danska sångerskan Dot Wessman.

Han har en kandidatexamen i juridik från Köpehamns universitet och blev 2005 för första gången invald i det danska parlamentet folketinget för Dansk Folkeparti.

Fyra år senare blev han en av partiets EU-parlamentariker och när han 2014 blev omvald fick han drygt 465 000 personliga röster, vilket är fler än någon annan tidigare dansk politiker har fått i ett EU-val.

Efter valet 2019 blev Messerschmidt återigen folketingsledamot och är vice partiledare samt talesperson för kulturfrågor.

Messerschmidt var 2003 med i reality-programmet Big Brother VIP, som bestod av kändisar.

Källa: Ritzau.

Utrikes

Många döda i nattklubbsbrand i Kamerun

Utrikes
Utrikes

Minst 16 personer har omkommit i en brand på en nattklubb i Kameruns huvudstad Yaoundé, enligt landets regering. Branden orsakades av fyrverkerier.

"Den första rapporten visar att 16 personer har dött och åtta skadats allvarligt", skriver kommunikationsdepartementet i ett uttalande.

När räddningsmanskapet kom fram var klubben helt övertänd.

– Det rådde panik, säger en brandman som inte vill ha sitt namn i tidningen.

Kamerun är för närvarande värdnation för Afrikanska mästerskapen i fotboll.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL