Utrikes

EU hotar frysa Polens coronapengar

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill ha rejäla åtaganden från Polen innan några coronastödspengar kan bli aktuella. Arkivfoto.
Foto: Kenzo Tribouillard/AP/TT
Utrikes
Utrikes Polens omdiskuterade disciplinära domarnämnd måste bort – annars blir det inga coronapengar från EU.
Klart besked kommer från EU-basen Ursula von der Leyen.
PREMIUM

Polen är ett av få EU-länder som ännu inte fått klartecken för sin plan kring det gigantiska coronastöd som EU-länderna i fjol gemensamt enades om att låna ihop.

Anledningen till att Polen får vänta är given, anser EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, och hänvisar till pågående strid kring den särskilda disciplinnämnd som lyder under Polens Högsta domstol.

– Vi vill att återhämtningsplanen ska innehålla ett klart åtagande om att montera ned disciplinnämnden, avsluta eller reformera de disciplinära åtgärderna och inleda processen med att återinsätta domare, säger von der Leyen på en presskonferens i Bryssel.

– Villkoren är väldigt klara. Vi är överens om ha investeringar och reformer (i coronaplanerna). Och reformerna är kopplade till EU:s landsspecifika rekommendationer. Och sedan länge finns en rekommendation till Polen kring rättsväsendets oberoende, säger kommissionsordföranden.

"Utpressning"

Polens omtalade disciplinnämnd har fått skarp kritik från EU:s domstol som i onsdags gav order om dagliga rekordböter på en miljon euro – nästan tio miljoner kronor – så länge som inte Polen lever upp till ett tidigare domstolsutslag om disciplinnämnden.

Fel väg att slå in på, anser emellertid Polens regering.

"Att ta vägen via straff och utpressning mot vårt land är inte det rätta", skrev regeringstalesmannen Piotr Müller på Twitter i onsdags enligt nyhetsbyrån AFP.

EU-bidrag stoppas?

Disciplinnämnden har utgjort en stridsfråga i flera år mellan EU-ledningen och de styrande i Warszawa. Nämnden har bland annat befogenhet att upphäva domarnas åtalsimmunitet samt sänka deras löner. Kritiker anser dock att nämnden kan användas politiskt för att omintetgöra juridiska hinder för regeringens maktutövning.

Om Polen vägrar att betala sina rekordböter till domstolen kan EU-kommissionen i slutändan ta beslut om att räkna av pengarna från andra EU-utbetalningar till landet.

Redan sedan tidigare lever Polen dessutom under ett krav på 500 000 euro per dag så länge som man inte följer ett annat domstolsutslag, om att omedelbart avbryta verksamheten vid en kolgruva i Turow, nära gränsen mot Tjeckien.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: EU:s coronastöd

EU-länderna enades 2020 om ett gigantiskt coronastöd på 750 miljarder euro för att få fart på ekonomin igen efter coronapandemin. Merparten ligger i en fond som kallas RRF – faciliteten för återhämtning och motståndskraft – bestående av 312,5 miljarder euro i bidrag och 360 miljarder i lån.

Pengarna till stödet ska tas fram genom att EU-kommissionen tar upp lån som medlemsländerna gemensamt går i borgen för. Lånen ska sedan betalas tillbaka gemensamt av EU fram till år 2058.

För att få ut pengarna behöver varje medlemsland lägga fram detaljerade planer till EU-kommissionen, som granskar att åtgärderna är i linje med de principer man enats om för bland annat grön omställning och digitalisering. Därefter är det upp till EU-ländernas finansministrar att gemensamt formellt godkänna planerna.

Hittills har 19 länder fått sina planer helt godkända. För Finland, Estland och Rumänien tas formella beslut skriftligen av ministerrådet under fredagen, medan Sverige, Bulgarien, Ungern och Polen fortsatt väntar på klartecken från kommissionen. Nederländerna har ännu inte lämnat in sin plan.

Utrikes

WHO: Pandemin i Europa kan snart vara över

WHO:s Europachef Hans Kluge tror att pandemin kan vara på väg att ebba ut i Europa. Arkivbild.
Foto: Gregorio Borgia/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Världshälsoorganisationen (WHO) spår att omikronvarianten kan innebära slutet på coronapandemin i Europa.

WHO:s Europachef Hans Kluge säger att så många som 60 procent av befolkningen i Europas länder kan ha infekterats av omikronvarianten fram till mars månad.

– Det är troligt att regionen rör sig mot ett slags slutspel för pandemin, säger Kluge.

WHO förutspår ett slags global immunitet i några veckor eller månader sedan omikronvarianten har svept fram över världen, på grund av att många har vaccinerat sig eller infekterats av viruset.

– Vi räknar med att det kommer en lugn period innan covid-19 kan komma tillbaka mot slutet av året, men inte nödvändigtvis som en pandemi, säger han.

Omikronvarianten stod för 15 procent av alla bekräftade fall i WHO:s Europaregion den 18 januari, jämfört med drygt 6 procent en vecka tidigare.

Utrikes

Soldatuppror och strider i Burkina Faso

Upproriska soldater skjuter i luften nära en militäranläggning i Ouagadougou.
Foto: Sophie Garcia/AP/TT
Utrikes
Utrikes Soldater i Burkina Faso gör uppror och skott ljuder från flera militära anläggningar.
Regeringen tillbakavisar påståenden om att den har störtats.

Soldaterna kliver ur led med motiveringen att de måste få mer stöd i den pågående, regionala konflikten mot jihadistiska miliser. De kräver också att landets militära ledning ersätts.

– Vi vill ha tillräckliga resurser för striderna, säger en soldat i myteriet på en militärbas i huvudstaden Ouagadougou, i en ljudinspelning som skickats till AFP.

Skottlossning har rapporterats från flera militära anläggningar i landet, från söndagsmorgonen och framåt. En stor militärbas i huvudstaden hade tidigt på söndagen omringats av maskerade soldater som avlossade skott i luften.

Hävdar kontroll

Regeringen har gått ut och dementerat uppgifter som sprids i sociala medier om att det skett ett militärt maktövertagande.

"Regeringen tillbakavisar denna information och uppmanar allmänheten att hålla sig lugn", meddelar regeringens talesperson Alkassoum Maiga, som beskriver soldaternas myteri som enskilda, lokala incidenter.

Försvarsminister Barthélémy Simporé uppger i tv att "inga av republikens institutioner har rubbats".

Soldaterna har av allt att döma inga synpunkter på huruvida presidenten Roch Christian Kaboré borde sitta kvar eller inte. De krav som framkommit handlar utöver de militära resurserna bland annat om mer stöd till soldaters anhöriga.

Grep möjliga kuppmakare

Ett missnöje med president Kaboré har sjudit sedan dennes omval i november 2020, framför allt med anledning av konflikten med jihadisterna och många blodiga attentat mot civila.

I december, efter veckor av missnöjesyttringar, upplöste Kaboré regeringen. För en dryg vecka sedan greps tolv personer – däribland en regeringskritisk överste som har fört befäl i strider mot jihadisterna – misstänkta för ett kuppförsök.

Vid sidan av det militära myteriet fortsätter civila protester. I lördags använde polis tårgas för att skingra en folkmassa med ett hundratal deltagare i Ouagadougou och tiotals demonstranter greps.

Under söndagen har protesterna dock fortsatt och vid dessa har regeringspartiet MPP:s kansli stuckits i brand. Branden förstörde hela bottenvåningen i byggnaden, enligt AFP:s utsända.

De demonstrerande burkinierna sympatiserar med armén.

– Vi vill att militären tar makten. Vår demokrati är inte stabil, säger demonstranten Salif Sawadogo till AP, bland tårgas på ett torg i Ouagadougou.

Demonstranter på Ouagadougous gator i lördags, övervakade av kravallpoliser.
Demonstranter på Ouagadougous gator i lördags, övervakade av kravallpoliser.
Foto: Sophie Garcia/AP/TT

FAKTA

Fakta: Burkina Faso

Burkina Faso är ett kustlöst land i Västafrika som gränsar till Mali, Niger, Benin, Ghana och Elfenbenskusten. Huvudstaden heter Ouagadougou.

År 1919 blev Burkina Faso en fransk koloni med namnet Övre Volta. Landet blev självständigt 1960. 1984 bytte landet namn till Burkina Faso.

Landet har omkring 21 miljoner invånare. År 2010 uppgavs befolkningen utgöras av 22 procent kristna, 54 procent muslimer och 24 procent anhängare av traditionella afrikanska religioner.

Burkina Faso är ett av världens fattigaste länder. Nästan hälften av befolkningen lever på mindre än en dollar om dagen.

En konflikt mot jihadistiska upprorsmakare har pågått i större delen av Sahelregionen under de senaste sju åren och den har även nått över till Burkina Faso. Hundratals människor dödades i olika attentat mot civila i landet under 2021.

Landet har en lång historia av militära kupper och kuppförsök.

Källa: Nationalencyklopedin, Utrikespolitiska institutet

Utrikes

Vattenkanoner mot covidprotester i Bryssel

Polisen använde bland annat tårgas mot demonstranter i Bryssel.
Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Utrikes
Utrikes Belgisk polis använde vattenkanoner mot en stor demonstration i huvudstaden Bryssel på söndagen.

Omkring 50 000 personer hade samlats för att protestera mot coronarestriktionerna. Demonstrationen hade lockat deltagare från flera länder, till exempel Frankrike och Tyskland.

Deltagarna ropade bland annat "Frihet" när de gick genom staden. Flera bar plakat som kritiserade premiärminister Alexander De Croo.

Det blev oroligt i EU-kvarteren när deltagarna inte följde polisens uppmaning om att demonstrationen var över och att de skulle lämna platsen. Polisen använde tårgas och vattenkanoner mot demonstranterna som i sin tur kastade stenar och smällare.

En del demonstranter angrep även några av AP:s journalister som bevakade protesterna. Journalisterna hotades och en blev sparkad. Dessutom förstördes videoutrustning.

Det finns inga uppgifter om gripna eller skadade.

I lördags hölls protester mot coronarestriktioner på flera håll runt om i Europa. Bland annat demonstrerade tusentals personer i Göteborg och Stockholm.

Utrikes

Splittrat Dansk Folkeparti har valt ny ledare

Morten Messerschmidt talar vid det extrainsatta årsmötet i Herning.
Foto: Bo Amstrup/Ritzau/TT
Utrikes
Utrikes Ett splittrat Dansk Folkeparti som radat upp nederlag har en ny ledare.
Folketingsledamoten och favoriten Morten Messerschmidt väljs med stort stöd, men tiden är knapp för att ena partiet inför ett framtida folketingsval.

Messerschmidt fick fler än 60 procent av partidelegaternas röster vid ett extrainsatt årsmöte i Herning.

– Nu kommer en tid där vi ska ena vårt parti, där vi ska samla vårt parti och där det kommer att finnas plats för alla, sade den nyvalde partiledaren när resultatet stod klart, enligt Ritzau.

– Det kommer inte att komma några repressalier för sådant som skett under den tid som har gått. Nu ska vi gå framåt tillsammans.

Vid succévalet 2015 fick Dansk Folkeparti (DF) 21,1 procent av rösterna och blev Danmarks näst största parti. Sedan dess har väljarna sökt sig bort från det invandringskritiska partiet och efter ett katastrofalt kommunval i mitten av november i fjol valde Kristian Thulesen Dahl att avisera sin avgång som partiledare.

Stöttas av Kjærsgaard

Thulesen Dahl var inte närvarande vid valet av sin efterträdare, då han testade positivt för covid-19 tidigare i veckan. Han hade inte heller tagit ställning i frågan om vem det borde bli.

Morten Messerschmidt sågs som klar favorit, enligt Erik Holstein, politisk kommentator på den danska nättidningen Altinget. Framför allt eftersom han fått stöd av den mångåriga partiledaren Pia Kjærsgaard, som var med och grundade partiet 1995.

– Men stridigheterna som är inom Dansk Folkeparti just nu kommer att fortsätta efter valet av ny partiledare, sade Erik Holstein till TT inför söndagens avgörande möte.

Besviken rival

Även om Messerschmidt stöttades av fem folketingsledamöter (av 16 totalt) tog fyra parlamentskollegor ställning för hans främste utmanare Martin Henriksen. Ett par av dem har även sagt att de kommer överväga att lämna Dansk Folkeparti om Messerschmidt blir vald.

Även Henriksen säger att han kommer att gå hem från stämman och fundera på framtiden. Han har länge drivit en islamofobisk linje och anser att partiet bör slå an en ännu hårdare ton i framför allt invandringsfrågan.

– Det råder inga tvivel om att de som har försökt tvinga bort mig från partiet under de senaste två-tre åren nu har fått den absoluta makten i partiet, säger han.

Den tredje kandidaten var Merete Dea Larsen, som sitter i partiledningen och var folketingsledamot 2015–2019.

Tiden är knapp för att ena partiet till nästa folketingsval. Danmark har inte fasta valdagar, men senast i juni 2023 ska nästa val till parlamentet hållas.

Daniel Kihlström/TT

Folketingsledamoten och vice partiledaren Morten Messerschmidt tar över som partiledare efter avgående Kristian Thulesen Dahl, som syns i förgrunden. Arkivbild.
Folketingsledamoten och vice partiledaren Morten Messerschmidt tar över som partiledare efter avgående Kristian Thulesen Dahl, som syns i förgrunden. Arkivbild.
Foto: Liselotte Sabroe/Ritzau Scanpix/TT

FAKTA

Fakta: Dansk Folkeparti

Dansk Folkeparti (DF) grundades i oktober 1995 av Pia Kjærsgaard, Poul Nødgaard, Olle Donner och Kristian Thulesen Dahl. Kvartetten kom från populistiska Fremskridtspartiet, som de lämnade efter ett kaotiskt landsmöte på våren samma år.

Kjærsgaard var vid tillfället partiledare för Fremskridtspartiet och hon tog samma roll i nystiftade DF. En position hon hade fram till 2012 då Thulesen Dahl tog över partiledarposten.

Den invandringskritiska linjen har alltid präglat bilden av DF och ett av partiets första kontroversiella förslag var att om en invandrare döms för ett brott ska hela familjen utvisas.

Vid partiets första folketingsval 1998 fick DF 7,4 procent av rösterna och 13 mandat. Valen 2001, 2005, 2007 och 2011 fick partiet 12,0–13,9 procent av rösterna och 22–25 mandat.

Vid folketingsvalet 2015 stod Dansk Folkeparti för en braksuccé och fick 21,1 procent, vilket gav 37 mandat. Resultatet gjorde partiet till landets näst största, efter Socialdemokratiet (26,3 procent).

Året innan blev EU-kritiska DF Danmarks största parti i EU-parlamentet med 26,6 procent.

Sedan dess har väljarna flytt partiet. Vid EU-valet 2019 sjönk stödet med närmare 16 procentenheter och tre av fyra stolar i parlamentet försvann.

Vid folketingsvalet 2019 rasade DF till 8,7 procent och förlorade 21 av sina 37 mandat i parlamentet.

Partiet har aldrig suttit i en regering, men har under 2000-talet fått igenom mycket av sin politik som stödparti.

I mitten av november fick DF endast 4,1 procent av de samlade rösterna i kommunvalet, vilket är mer än en halvering jämfört med 2017. Kort efteråt meddelade Kristian Thulesen Dahl att han avgår som partiledare.

En ny partiledare ska väljas under ett extrainsatt årsmöte i Herning söndagen den 23 januari.

Källor: Danmarks Radio, Politiken, Jyllands-Posten, Ritzau

Utrikes

Hårda strider vid IS-fängelse i Syrien

En SDF-soldat i norra Syrien. Arkivbild.
Foto: Hadi Mizban/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Striderna fortsätter att rasa för fjärde dagen i rad utanför ett fängelse i al-Hasakah i norra Syrien där tusentals IS-medlemmar hålls fängslade, enligt Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) som bevakar kriget från Storbritannien.

Sammanlagt 136 människor har dödats sedan striderna inleddes med torsdagens fritagningsförsök där ett hundratal IS-medlemmar stormade fängelset. Bland de döda finns 84 IS-medlemmar, 45 kurdiska soldater och sju civila, enligt SOHR.

Kurdiskledda SDF har säkrat merparten av fängelset och det kringliggande området, med undantag för några delar av fängelset som fortfarande kontrolleras av fängslade IS-medlemmar, enligt SOHR.

SDF säger i ett uttalande att dess soldater har spärrat av fängelset för att fångarna inte ska kunna rymma.

Den USA-ledda koalitionen har genomfört flera flyganfall mot IS-mål i området under söndagens strider.

Minst 3 500 misstänkta IS-medlemmar hålls i fängelset.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

Hur man hittar det bästa personliga lånet

Privatlån.com

När man ska ta ett privatlån vill man förstås få ett lån med bästa möjliga förutsättningar. Men hur bör man då bära sig åt för att kunna hitta bästa möjliga personliga lån, och vad är det viktigt att tänka på när man jämför olika lån? Just detta ska vi gå igenom i denna text.

Använd dig av en låneförmedlare

Ett av de allra bästa tipsen som vi kan ge dig för att du ska kunna hitta bästa möjliga personliga lån är att använda dig av en låneförmedlare. Genom att använda dig av en sådan kan du nämligen göra en låneansökan hos flera olika aktörer, detta genom att bara behöva ansöka en enda gång. När du ansöker om ett lån hos en låneförmedlare ansöker nämligen denna om lån hos flera olika aktörer åt dig. De låneansökningar som du får beviljade kommer sedan listas åt dig av låneförmedlaren. Du kan därefter välja det låneerbjudande som passar dig allra bäst.

Det finns alltså en mängd olika fördelar med att använda sig av en låneförmedlare. Först och främst ger det dig så stora chanser som möjligt att hitta bästa möjliga låneerbjudande, detta eftersom låneförmedlaren ansöker om lån hos flera olika aktörer åt dig. Dessutom sparar du väldigt mycket tid på att använda dig av en låneförmedlare. Genom att göra det räcker det nämligen med att du gör en enda ansökan i stället för att själv behöva sitta och ansöka om flera olika lån. Låneförmedlaren gör helt enkelt jobbet åt dig.

En annan mycket stor fördel med att använda sig av en låneförmedlare är att det då bara görs en enda kreditupplysning i ditt namn. Sitter du själv och ansöker om flera olika lån kommer det nämligen att göras flera olika kreditupplysningar på dig. Det vanligaste är att kreditupplysningar görs med hjälp av Upplysningscentralen, eller UC som det är mer känt som. Nackdelen med UC är att när de gör en kreditupplysning på dig kommer din kreditpoäng att försämras något. Sitter du då och ansöker om lån hos flera olika långivare som gör sina kreditupplysningar med UC kan det därför få allvarligt negativa konsekvenser för din kreditpoäng. Detta behöver du dock alltså inte oroa dig för om du gör en låneansökan via en låneförmedlare. Då räcker det nämligen med att göra en ansökan vilket innebär att det bara kommer att göras en kreditupplysning på ditt namn. Detta är därför något som inte kommer att påverka din kreditpoäng alltför mycket.

Jämför ränta och andra avgifter

En av de absolut viktigaste sakerna att titta på när man ska jämföra olika lån är räntan. Gör dock inte misstaget att bara fokusera på den nominella räntan, ett misstag som det tyvärr är vanligt för låntagare att göra. Den nominella räntan ger dig nämligen bara en delvis uppfattning om hur mycket pengar det kommer kosta dig att låna pengar. Just därför är det den effektiva räntan du bör fokusera på. Den effektiva räntan talar nämligen om för dig vad den sammanlagda kostnaden för ett lån kommer att bli. I den effektiva räntan ingår både den nominella räntan samt andra eventuella avgifter som kan tillkomma till ett lån. Detta kan röra sig om aviavgifter samt uppläggningsavgifter. För dig som ska låna pengar är det förstås bättre ju lägre ränta och ju färre avgifter som tillkommer till ett lån. Ju lägre ränta och ju färre avgifter desto billigare blir det nämligen för dig att låna pengar, något som av förklarliga skäl är en stor fördel.

Återbetalningstiden

Det är också viktigt att ta hänsyn till hur lång tid du har på dig att betala tillbaka ett lån. Här gäller det förstås att välja en återbetalningstid som ger dig en rimlig månadskostnad. När det gäller detta kan det vara lockande att dra ut på återbetalningstiden så mycket som möjligt för att ge dig lägsta möjliga månadskostnad. Det är dock inte någon bra idé, för ju längre du drar ut på återbetalningstiden desto dyrare kommer det nämligen bli för dig att låna pengar. Detta beror på att en lång återbetalningstid i de flesta fall innebär en högre ränta. Se därför till att välja en återbetalningstid som ger dig en månadskostnad som du har råd med, dock utan att dra ut på den alltför länge. Det gäller helt enkelt för dig som låntagare att hitta en bra balans mellan återbetalningstiden och månadskostnaden.

Lån med säkerhet

Ett av de alternativ du har när du ska låna pengar är att ta ett lån med säkerhet. Ett lån med säkerhet innebär att du måste lämna något i säkerhet till långivaren. Detta kan denne då ta ifrån dig om du inte klarar av att betala tillbaka lånet enligt den betalningsplan ni kommit överens om. Exempel på saker som man kan lämna i säkerhet är din bil eller din bostad. Faktum är att det är vanligt att använda samma sak som man lånar pengar till som säkerhet. Lånar du då till exempel pengar till att köpa en bostad lämnar du denna bostad i säkerhet. Klarar du då inte av att betala tillbaka lånet så som det är tänkt kan långivaren ta din bostad från dig. Detta kanske kan låta som en stor nackdel, men faktum är att det även finns stora fördelar med att ta ett lån med säkerhet. Dels brukar du kunna få lån på större belopp när det kommer till lån med säkerhet, detta eftersom långivaren tar en mindre finansiell risk när de ger dig ett sådant lån. På grund av att de tar en mindre finansiell risk kan de i de flesta fall också erbjuda en lägre ränta när det kommer till lån med säkerhet. Detta är förstås en stor fördel för dig som låntagare.

Lån utan säkerhet

Alternativet till ett lån med säkerhet är att ta ett lån utan säkerhet. Precis som namnet antyder är detta en typ av lån där du inte behöver lämna något i säkerhet till långivaren. Faktum att du slipper göra det är fördelen med dessa lån. Nackdelarna är att eftersom långivaren tar en större finansiell risk genom att ge dig ett lån utan säkerhet kan du i många fall inte låna lika stora belopp när det kommer till dessa lån. Dessutom innebär den större finansiella risk som långivaren tar att du får betala en högre ränta.

Snabblån

På senare år har det också blivit allt populärare med så kallade snabblån. Precis som namnet antyder är dessa lån där det går snabbt att få reda på ifall din låneansökan blivit godkänd eller ej. Blir den godkänd går det också snabbt att få dina pengar utbetalda. En av fördelarna med snabblån är att även du som har betalningsanmärkningar i många fall kan få denna typ av lån beviljade. Nackdelen med denna typ av lån är att de brukar ha väldigt hög ränta samtidigt som du i de flesta fall brukar ha kort tid på dig att betala tillbaka pengarna. Du bör därför endast ta denna typ av lån då det är absolut nödvändigt och då du är helt säker på att du verkligen kommer att kunna betala tillbaka det i tid. Detta är visserligen fallet med alla lån, men framför allt när det gäller snabblån eftersom det är lättare att få ett sådant lån beviljat samtidigt som det kan få allvarliga ekonomiska konsekvenser för dig om du inte klarar av att betala tillbaka det.

Utrikes

Journalist häktad – "förolämpade" Erdogan

Brottet att förolämpa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan (på bilden) ger fängelse i minst ett och högst fyra år. Arkivbild.
Foto: Franc Zhurda/AP/TT
Utrikes
Utrikes En turkisk journalist har häktats anklagad för att ha förolämpat landets president Recep Tayyip Erdogan under en tv-sändning.

– Det finns ett ordspråk som säger att ett krönt huvud blir klokare, men vi ser att det inte stämmer, sade den välkända tv-journalisten Sedef Kabas i den oppositionella tv-kanalen Tele1.

– En oxe blir inte kung för att den kommer in i palatset, utan palatset blir en ladugård.

Kabas greps i sitt hem under natten till i lördags, bara timmar efter det att hon fällt kommentarerna och sedan publicerat dem på Twitter till sina 900 000 följare, enligt hennes advokat.

På söndagen häktades hon sedan domaren gått på åklagarsidans linje att det fanns risk för att hon skulle fly.

"En så kallad journalist förolämpar uppenbart vår president på en tv-kanal som inte har något annat mål än att sprida hat", skriver Erdogans talesperson Fahrettin Altun på Twitter.

Det turkiska journalistförbundet stämplar gripandet av Kabas som en "allvarlig attack på yttrandefriheten".

Brottet att förolämpa presidenten ger fängelse i minst ett och högst fyra år. Sedan 2014 har fler än 35 500 fall av förolämpningar av Erdogan anmälts och nästan 13 000 har lett till fällande domar.

Turkiet är ett av de länder i världen som kastar flest journalister i fängelse. Landet får återkommande kritik för undergrävandet av pressfriheten och nedstängningar av regeringskritiska medier, en utveckling som eskalerat efter det misslyckade kuppförsöket mot Erdogan i juli 2016.

Reportrar utan gränser (RSF) rankar Turkiet på plats 153 av 180 i sitt pressfrihetsindex för 2021.

Utrikes

Operaälskarens skandalkantade väg till toppen

Morten Messerschmidt, 41, är ny partiledare för Dansk Folkeparti. Här syns han tillsammans med sin flickvän Dot Wessman, 63. Arkivbild.
Foto: Martin Sylvest/Ritzau Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Han beskrivs som en operaälskare, men ska nu leda ett parti som alltid anspelar på det typiskt danska.
Morten Messerschmidt är ny partiledare för Dansk Folkeparti, men vägen till toppen har kantats av skandaler.

Med Morten Messerschmidt som ny partiledare för Dansk Folkeparti är det den nya generationen som för första gången leder det invandringskritiska partiet. De tidigare partiledarna Pia Kjærsgaard och Kristian Thulesen Dahl var båda med och bildade partiet 1995.

Den nu 41-årige Messerschmidt sågs tidigt som en påläggskalv inom partiet. Han blev invald i folketinget som 25-åring, men tog 2009 plats i Europaparlamentet i stället och blev fem år senare omvald. Båda gångerna slog han det danska EU-rekordet vad gäller personliga röster.

Radioprogram om klassisk musik

Frontfiguren Kjærsgaard och andra DF-politiker brukar under valkampanjer försöka locka väljare genom att servera korv från pølsevagnar, men den juristutbildade Morten Messerschmidt beskrivs som en ostron- och operaälskare. Han är till och med värd för ett program om klassisk musik på en dansk radiokanal.

Hans politiska karriär har kantats av en del skandaler. Under sin tid i ungdomsförbundet blev han som 21-åring dömd till 14 dagars villkorlig fängelse för att ha brutit mot den så kallade rasismparagrafen. Detta efter att ha tryckt upp annonser med bilder på huvklädda män med en koran i handen och en text som påstod att "ett multietniskt samhälle" leder till "massvåldtäkter" och "kvinnoförtryck".

"Hyllar Hitler på Tivoli"

Några år senare hamnade Messerschmidt på kvällstidningen BT:s förstasida med rubriken "Hyllar Hitler på Tivoli". Tidningen påstod att DF-politikern gjort nazihälsningar, sjungit nazisånger och hyllat Adolf Hitler under en alkoholstinn aprildag 2007 på nöjesparken mitt i Köpenhamn.

Uppbackad av partiet drog politikern tidningen inför rätta. Två år senare dömdes en tidigare chefredaktör och en journalist till dagsböter för publicitetsskada och Messerschmidt blev rentvådd.

Nu går 41-åringen ytterligare en kamp i rätten. Förra sommaren dömdes han till sex månaders villkorligt fängelse för svindleri av EU-medel och förfalskning av dokument under sin tid som parlamentariker. Domen revs dock nyligen upp sedan domaren i fallet bedömts vara jävig och rättegången måste tas om i tingsrätten.

Daniel Kihlström/TT

FAKTA

Fakta: Morten Messerschmidt

Morten Messerschmidt är född 13 november 1980 i Frederikssund på Själland.

Han bor i Köpenhamn och är sedan många år tillbaka tillsammans med den danska sångerskan Dot Wessman.

Han har en kandidatexamen i juridik från Köpehamns universitet och blev 2005 för första gången invald i det danska parlamentet folketinget för Dansk Folkeparti.

Fyra år senare blev han en av partiets EU-parlamentariker och när han 2014 blev omvald fick han drygt 465 000 personliga röster, vilket är fler än någon annan tidigare dansk politiker har fått i ett EU-val.

Efter valet 2019 blev Messerschmidt återigen folketingsledamot och är vice partiledare samt talesperson för kulturfrågor.

Messerschmidt var 2003 med i reality-programmet Big Brother VIP, som bestod av kändisar.

Källa: Ritzau.

Utrikes

Många döda i nattklubbsbrand i Kamerun

Utrikes
Utrikes

Minst 16 personer har omkommit i en brand på en nattklubb i Kameruns huvudstad Yaoundé, enligt landets regering. Branden orsakades av fyrverkerier.

"Den första rapporten visar att 16 personer har dött och åtta skadats allvarligt", skriver kommunikationsdepartementet i ett uttalande.

När räddningsmanskapet kom fram var klubben helt övertänd.

– Det rådde panik, säger en brandman som inte vill ha sitt namn i tidningen.

Kamerun är för närvarande värdnation för Afrikanska mästerskapen i fotboll.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL