Lagfarter SkD

60 kvadratmeter stort hus i Skivarp sålt

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Max Robert och Anna Veronica Sjölin, 35 och 40 år, från Malmö har tagit över fastigheten på Krågarp 237 i Skivarp från Tommie Ivan Färnklint. Ägarbytet blev klart i september 2021 och köpesumman blev 610 000 kronor. Huset har en boyta på 60 kvadratmeter.

Alldeles i närheten såldes i november förra året ett annat hus, på Krågarp 234. Där blev priset för det 112 kvadratmeter stora huset 2 050 000 kronor.

De senaste tolv månaderna har det sålts ett hus inom en kilometer från den här fastigheten. Det dyraste var Krågarp 234, som gick för 2 050 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

En skräckfylld återförening

Amanda Jansson gör huvudrollen i Hotellet.
Foto: Mattias Ahlm
Kultur och nöje
Ljuddrama Sju ungdomar, ett lyxhotell och otäcka saker som börjar hända. I det nya ljuddramat Hotellet är skräcktemat tydligt. I huvudrollen ser vi Amanda Jansson som överlevaren Ines.
– Det var med skräckblandad förtjusning jag gick in i de här extrema situationerna, säger Jansson med ett skratt.

I början av året såg vi henne som polisen Sara i Malmöserien Tunna blå linjen, en serie som hyllats av såväl kritikerkåren som tittarna. För tillfället pågår inspelningen av andra säsongen, men Amanda Jansson är även aktuell med ljuddramat Hotellet, för Sveriges radio P3, som precis släppts.

– Jag har lyssnat på P3 Serie, som dramat går under, tidigare och alltid tyckt att de gör så bra produktioner och faktiskt tänkt att det skulle vara väldigt kul att få vara med i något sådant. Och ja, det var det ju! När jag fick frågan var jag pepp på en gång, även om jag aldrig gjort ljuddrama tidigare, berättar Amanda Jansson.

Att göra ett ljuddrama skiljer sig dock inte så mycket från en vanlig filminspelning som man kanske tror.

– Vi har inte stått i bås och spelat in, även om några prator är gjorda där så klart, utan det mesta gör vi på riktigt. Om vi i handlingen sitter och äter så sitter vi och äter på riktigt också. Ska karaktärerna basta så sitter vi i bastun i badkläder, precis som i handlingen. Vi jobbar mycket med kroppen vilket är enormt befriande, säger Amanda Jansson.

Men det är inte alldeles enkelt att göra ett ljuddrama. Att en bild säger mer än tusen ord stämmer väldigt väl.

– Gör man en film kan man via en bild visa att alla karaktärerna befinner sig i samma rum, men via ljud så ser man ju inte det där. Då måste man fundera ut hur man kan signalera det. Som lyssnare måste man dessutom kunna urskilja rösterna. Så det är givetvis en utmaning – men också oerhört spännande med ljuddraman. Det är också viktigt att tänka på vad örat orkar med att lyssna på, Hotellet är trots allt en skräckserie. Det går inte att maxa med skrik hela tiden, fortsätter hon.

I Hotellet hör vi Albin Grenholm, Moa Stefansdotter, Madeleine Martin, Amanda Jansson, Felice Jankell, Happy Jankell och Samuel Astor.
Foto: Mattias Ahlm

Hotellet handlar om ett gäng ungdomar som gick i samma gymnasieklass och som nu har en återträff på ett lyxhotell utanför Kiruna. Som den skräckserie det är så börjar det givetvis hända saker på hotellet.

– Det är inte så trevliga saker som händer om jag säger så, skrattar Amanda Jansson.

– Hela serien börjar med att man konstaterar att fyra ungdomar är döda och att det finns en överlevare, Ines, och det är henne jag spelar och det är via henne som historien berättas.

Vad tycker du själv om skräckgenren?

– Privat så avskyr jag skräckfilmer, haha! Det är roligare att göra dem än att titta på dem. Jag skulle aldrig få för mig att se en skräckfilm själv, det är alldeles för otäckt. Att gå in i de extrema situationer som finns i skräckgenren jobbmässigt älskar jag däremot, man får jobba mycket med fantasin och föreställa sig situationerna. Så det kan vara med skräckblandad förtjusning ibland. Jag har absolut fått mersmak på att göra ljuddrama, men jag är nog mer för drama-genren än skräck.

På tal om drama, Tunna blå linjen fick ju ett enormt positivt mottagande, var ni beredda på det?

– Nej! Vi kände att vi gjorde något annorlunda och bra men vi tänkte ju hela tiden ”Gud, vilka ska kolla på det här? Folk kommer att tro att det handlar om poliser så som de är vana vid att se dem i andra serier med en massa spektakulära mord!” Så vi var väldigt rädda att tittarna skulle bli besvikna. Att det gick så bra som det gjorde är vi så glada och tacksamma över.

Kan du säga något om andra säsongen, som ni spelar in nu?

– Vi har filmat två avsnitt hittills och fortsätter att filma till april. I handlingen har det gått ett tag mellan första och andra säsongen, så det har hunnit hända lite grejer. Vi som var med i första säsongen är med i den andra också och det kommer några nya tillskott. Man märker ju uppståndelsen runt om när vi spelar in på stan nu till skillnad från första säsongen. Då visste ingen vad vi höll på med, haha. Premiären tror jag blir någon gång under hösten 2022. Så det händer mycket spännande saker nu!

FAKTA

Hotellet

Vad? En ryslig poddserie i sju delar. Lola Zackow står för manus och regi.

Vem? I rollerna hör vi bland andra Amanda Jansson, Johannes Kuhnke, Madeleine Martin, Albin Grenholm och syskonen Happy och Felicie Jankell.

Var? Går att lyssna på via Sverige radios app eller hemsida.

Utrikes

Spänt då Blinken och Lavrov möts i Stockholm

USA:s utrikesminister Antony Blinken och Rysslands dito Sergej Lavrov vid ett Arktiska rådet-möte i Reykjavik i våras. Arkivbild.
Foto: Saul Loeb/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ukrainakonflikten står högt på dagordningen då säkerhetsorganisationen OSSE:s 57 medlemsstater samlas i Stockholm.
Allra högst slår mötet mellan USA:s och Rysslands utrikesministrar, som inte deltagit samtidigt i en OSSE-träff på flera år.
– Jag förväntar mig intensiva diskussioner, säger Sveriges utrikesminister och OSSE:s ordförande Ann Linde (S).

Rysslands ökade militära aktivitet nära Ukrainas gräns de senaste veckorna har väckt oro och ilska såväl i Kiev som i kretsen av Natoländer.

Ukrainas regering hävdar att landets mäktiga granne i öst har mobiliserat 115 000 soldater, bland annat på den annekterade Krimhalvön och i de två regionerna i östra Ukraina som ockuperas av proryska separatister. Krisen väntas nu dominera säkerhetsorganisationen OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) möte i Stockholm under torsdagen och fredagen, där såväl den ryske utrikesministern Sergej Lavrov som hans amerikanske motpart Antony Blinken deltar.

Värdlandet Sverige, vars utrikesminister Ann Linde (S) är ordförande för OSSE, planerar att lägga fram en text som bland annat uttrycker stöd för Ukrainas territoriella integritet, med en tydlig udd mot Ryssland. Formuleringen kommer av allt att döma att blockeras av Moskva.

– Vi har väldigt realistiska förväntningar på vad man kan få igenom, säger Linde till TT.

Dagen efter Natomöte

OSSE är med sina 57 medlemsländer världens största regionala säkerhetsorganisation. Syftet är att verka konfliktförebyggande, bland annat genom rustningskontroll, valövervakning, säkerhetsskapande åtgärder och stöd till demokratiuppbyggnad.

Mötet i Stockholm inleds dagen efter ett Natomöte i Riga, där försvarsalliansens utrikesministrar har diskuterat Ukrainakonflikten. Samtalen fortsätter i Stockholm, men då med Ryssland vid förhandlingsbordet.

Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj uppmanade i onsdags sin ryske motpart Vladimir Putin att lyfta på luren och tala direkt med honom, något som gav avmätta reaktioner i Moskva.

– Vi känner till försöken att utmåla Ryssland som en part i den här konflikten. Det är inte fallet, sade Kremltalespersonen Dmitrij Peskov vid en pressträff.

Linde: Hårdnande retorik

Ann Linde konstaterar efter onsdagens Natomöte att den ryska retoriken har hårdnat.

– Alla är eniga om att om det skulle komma mer aggression från ryskt håll, utöver den olagliga annekteringen av Krim och aggressionerna i östra Ukraina, så kommer detta att mötas av konsekvenser, säger hon.

TT: Vad är din bild av vad Ryssland håller på med?

– Det viktiga här är att vi sänder ett budskap om att vi vill ha en politisk lösning på konflikten. OSSE spelar en helt avgörande roll här.

Linde välkomnar att både Blinken och Lavrov står på deltagarlistan, jämte bland annat Storbritanniens Elizabeth Truss, Tysklands Heiko Maas och Ukrainas Dmytro Kuleba.

– Jag har ju besökt Moskva personligen två gånger och träffat Lavrov, och då understrukit hur viktigt det är att Ryssland deltar konstruktivt. Man har också från rysk sida bidragit till exempel med eldupphör mellan Armenien och Azerbajdzjan. Det är inte alltid lätta diskussioner, men det viktiga är att man ändå är beredd att komma, säger hon.

Klimat och jämställdhet

– Jag har också träffat Blinken två gånger i år, och även haft telefonsamtal och understrukit hur viktigt det är att han personligen kommer till Stockholm. Uppenbarligen har man då tagit det ad notam, vilket jag naturligtvis är väldigt glad för.

Utöver Ukraina kommer även bland annat klimatet, jämställdhetsaspekter av säkerhetspolitik och konflikten i Nagorno-Karabach att diskuteras, liksom situationen i Belarus och migrantkrisen vid landets gränser mot EU-grannarna Polen och Litauen.

Pontus Ahlkvist/TT

FAKTA

Fakta: OSSE

Fullständigt namn: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

Säte: Wien.

Medlemmar: alla länder i Europa utom Kosovo samt USA, Kanada, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan, Mongoliet, Ryssland, Turkiet, Azerbajdzjan och Armenien.

Ordförandeland: Sverige tog över ordförandeskapet den 1 januari 2021. Polen tar över ordförandeskapet efter årsskiftet.

Syfte: Verksamheten riktar i huvudsak in sig på konfliktförebyggande åtgärder, skydd för nationella minoriteter, mänskliga rättigheter, stöd till demokratiuppbyggnad, rustningskontroll samt förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder.

Källa: OSSE, riksdagen

FAKTA

Fakta: De kommer på mötet i Stockholm

Albanien: Olta Xhaçka (utrikesminister)

Andorra: Maria Ubach i Font (utrikesminister)

Armenien: Ararat Mirzoyan (utrikesminister)

Azerbajdzjan: Jeyhun Bayramov (utrikesminister)

Belarus: Vladimir Makej (utrikesminister)

Belgien: Bruno Angelet (direktör för avdelningen för säkerhetspolitik på belgiska UD)

Bosnien-Hercegovina: Bisera Turkovic (utrikesminister)

Bulgarien: Svetlan Stojev (utrikesminister)

Cypern: Elena Rafti (OSSE-ambassadör)

Danmark: Jeppe Kofod (utrikesminister)

Estland: Eva-Maria Liimets (utrikesminister)

EU: Josep Borrell (utrikeschef)

Finland: Pekka Haavisto (utrikesminister)

Frankrike: Okänd representant

Georgien: David Zalkaliani (utrikesminister, vice premiärminister)

Grekland: Nikos Dendias (utrikesminister)

Heliga stolen: Frencesca Di Giovanni (sekreterare vid statssekretariatets avdelning för relationer med andra stater)

Irland: Thomas Byrne (statssekreterare)

Island: Gudlaugur Thor Thordarson (utrikesminister)

Italien: Benedetto Della Vedova (biträdande utrikesminister)

Kanada: Mélanie Joly (utrikesminister)

Kazakstan: Mukhtar Tiluberdi (utrikesminister, vice premiärminister)

Kirgizistan: Ruslan Kazakbajev (utrikesminister)

Kroatien: Gordan Grlic Radman (utrikesminister)

Lettland: H. E. Edgards Rinkevics (utrikesminister)

Liechtenstein: Martin Frick (direktör på liechtensteinska UD)

Litauen: Gabrielius Landsbergis (utrikesminister)

Luxemburg: Jean Asselborn (utrikesminister)

Malta: Evarist Bartolo (utrikesminister)

Moldavien: Nicu Popescu (utrikesminister)

Monaco: Laurent Anselmi (utrikesminister)

Mongoliet: Munkhjin Batsumber (biträdande utrikesminister)

Montenegro: Dorde Radulovic (utrikesminister)

Nederländerna: Ben Knapen (utrikesminister)

Nordmakedonien: Bukar Osmani (utrikesminister)

Norge: Anniken Huitfeldt (utrikesminister)

Polen: Zbigniew Rau (utrikesminister)

Portugal: Augusto Santos Silva (utrikesminister)

Rumänien: Bogdan Aurescu (utrikesminister)

Ryssland: Sergej Lavrov (utrikesminister)

San Marino: Luca Beccari (utrikesminister)

Schweiz: Ignazio Cassis (utrikesminister, vice president)

Serbien: Nikola Selakovic (utrikesminister)

Slovakien: Ivan Korcok (utrikesminister)

Slovenien: Anze Logar (utrikesminister)

Spanien: José Manuel Albares (utrikesminister)

Storbritannien: Elizabeth Truss (utrikesminister)

Sverige: Ann Linde (utrikesminister, ordförande för OSSE)

Tadzjikistan: Sirojiddin Muhriddin (utrikesminister)

Tjeckien: Jakub Kulhanek (utrikesminister)

Turkiet: Mevlüt Cavusoglu (utrikesminister)

Turkmenistan: Silapberdi Nurberdiev (OSSE-ambassadör)

Tyskland: Heiko Maas (utrikesminister)

Ukraina: Dmytro Kuleba (utrikesminister)

Ungern: Péter Szijjártó (utrikesminister)

USA: Antony Blinken (utrikesminister)

Uzbekistan: Abdulaziz Kamilov (utrikesminister)

Österrike: Michael Linhart (utrikesminister)

Även företrädare för partnerländer samt representanter för OSSE deltar.

Källa: UD

Sport

Toronto krossade Colorado i NHL

Torontos Travis Dermott firar sitt 4–2-mål med William Nylander.
Foto: Nathan Denette/The Canadian Press/AP/TT
Sport
Sport Auston Matthews gjorde hattrick i Torontos 8–3-seger över Colorado på hemmais. Även svenskarna William Nylander och Pierre Engvall gjorde mål för hemmalaget.
– Alla gjorde en riktigt stark insats. Målvaktsspelet var otroligt, säger Matthews.

Torontos målvakt Jack Campbell ses av många som NHL:s bäste målvakt just nu och ligger högt upp i statistiken i de flesta kategorierna, och ingen målvakt i NHL har vunnit fler matcher i höst. På 19 spelade matcher har han ett räddningssnitt på 94,3 procent.

– De är ett riktigt bra lag. Bra offensivt. Riktigt bra spelare. Men vi spelade som vi har gjort de senaste matcherna nu och höll oss till vår plan, säger Campbell under presskonferensen efter matchen.

"Lång säsong"

William Nylander inledde Torontos målfest med 1–0 i inledningen av matchen. Nylander fick en passning från John Tavares vid mittlinjen och tog sig förbi Coloradoförsvaret för att sedan placera pucken i övre hörnet bakom Jonas Johanssons högeraxel i Coloradomålet. Nylander noteras även för en assist.

– Det är en lång säsong och det kommer att gå upp och ned. Det tror jag alla killarna är medvetna om. Vi har en bra känsla just nu, för hur vi ska spela, säger Tavares som gjorde ett mål och noteras för ytterligare en assist.

Colorados Jonas Johansson räddade visserligen fler skott än Campbell för Toronto, 33 mot 28, vilket väl illustrerar hur många fler chanser Toronto skapade.

Hemmapublikens hyllningar

Toronto har nu vunnit fem matcher på raken, och Matthews har gjort mål i de senaste fyra av dem.

– Det ger en rysningar, det är verkligen någon speciellt, svarar Matthews på frågan om hur det kändes att få hemmapublikens hyllningar efter tredje målet.

Colorado förlorade mot Dallas förra veckan, men innan dess var det i början av november som laget senast åkte på stryk.

– Vi spelade inte som ett bra hockeylag, men vi vet att vi kan vara ett, sade Colorados lagkapten Gabriel Landeskog efter matchen.

Själv noterades Landeskog för en assist.

Emma Gyllestad/TT

Utrikes

Mötet i Stockholm: Enda forum Ryssland deltar i

Utrikesminister Ann Linde (S) är för närvarande ordförande i OSSE. Arkivbild.
Foto: Darko Vojinovic/AP/TT
Utrikes
Utrikes I takt med att relationen mellan västvärlden och Ryssland försämrats har säkerhetsorganisationen OSSE:s roll blivit allt mer central.
– Det är det enda forum som finns för tillfället där Ryssland ändå är med och diskuterar, säger Johan Engvall, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

När medlemsstaterna i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) sammanträder utanför Stockholm torsdag–fredag är det första gången sedan 2017 som både USA och Ryssland skickar sina utrikesministrar till mötet.

OSSE:s betydelse har skiftat över tid. Parisstadgan 1990 blev startpunkten för ett mer formaliserat samarbete om säkerhetsfrågor i Europa. Järnridån hade fallit och förhoppningarna var stora på att ett demokratiskt Ryssland allt mer skulle närma sig Nato.

Fått viktigare roll

Sedan vände vinden. Utvecklingen i Ryssland från millennieskiftet har inneburit en tillbakagång för demokratin i landet, och det senaste dryga årtiondet har även de säkerhetspolitiska spänningarna mellan Nato och stormakten i öst vuxit. Kriget i Georgien 2008, Rysslands annektering av Krim 2014 och kriget i östra Ukraina har satt den europeiska säkerhetsordningen i gungning, vilket har gjort att OSSE har fått en viktig roll.

– Betydelsen av OSSE som ett forum där dialog ändå äger rum har ökat de senaste åren, säger Malena Britz, docent och universitetslektor på Försvarshögskolan (FHS).

Hon får medhåll av Johan Engvall, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Det är det enda forum som finns för tillfället där Ryssland ändå är med och diskuterar, säger han.

Bättre dialog än inget

Samtidigt lamslås organisationen allt mer av politiska låsningar. Samarbetet bygger på konsensus, och varje medlemsstat har möjlighet att lägga in veto i olika sammanhang.

OSSE har därför ibland kritiserats för att vara tandlöst, men Malena Britz betonar att tanken aldrig har varit att organisationen ska driva en mer precis agenda än att bidra till säkerhet genom att stärka demokrati och mänskliga rättigheter. Agendan har utvecklats över åren men organisationen kan inte lastas för det försämrade säkerhetsläget, utan ska i stället ses som ett slags skyddsnät, tycker hon.

– När situationen har förvärrats kan det vara bra att det finns åtminstone ett forum där man kan mötas och föra dialog. Sedan är det klart att alla internationella organisationer som inte har några sanktionsmöjligheter ofta får kritik.

– Även om samtalen är problematiska är det ändå bättre att försöka föra dialog än att inte ha något alls. Och där spelar OSSE en roll, helt klart, säger Johan Engvall.

Pontus Ahlkvist/TT

FAKTA

Fakta: Organisationen för säkerhet och samarbete (OSSE)

Fullständigt namn: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa/Organization for Security and Co-operation in Europe.

Säte: Wien.

Syfte: Verksamheten riktar i huvudsak in sig på konfliktförebyggande åtgärder, skydd för nationella minoriteter, mänskliga rättigheter, stöd till demokratiuppbyggnad, rustningskontroll samt förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder.

Medlemmar: Alla länder i Europa utom Kosovo samt USA, Kanada, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan, Mongoliet, Ryssland, Turkiet, Azerbajdzjan och Armenien.

Ordförandeland: Sverige tog över ordförandeskapet den 1 januari 2021. Polen tar över ordförandeskapet efter årsskiftet.

Källa: OSSE, riksdagen

Ekonomi

Bostadsmarknaden kyls av i norra Sverige

Bostadsmarknaden i norra Sverige har drabbats av prisfall. Arkivbild.
Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT
Ekonomi
Ekonomi

Norrländska bostadssäljare har fått se priserna sjunka allra mest. Desto ljusare är det då i södra Sverige. Det visar senaste prisindex från SBAB och Booli gällande november månad. Medan lägenhetspriserna sjönk med 1,4 procent i norra Sverige, visar södra Sverige en uppgång på 1,5 procent. I storstadsområdena Stockholm och Göteborg noteras också nedgångar, 0,6 respektive 0,3 procent.

"Även om vi ser relativt stora prisnedgångar på både lägenheter och hus i norra Sverige skulle jag säga att vi – sett till att slutet av hösten och förvintern brukar vara en lugn period på bostadsmarknaden – har en fortsatt stabil utveckling på den svenska bostadsmarknad som helhet", säger Robert Boije chefsekonom på SBAB i ett pressmeddelande.

Gällande huspriser märks också en tydlig nedgång i norra Sverige, minus 3,2 procent. I Stockholm respektive Göteborg är uppgången däremot 0,4 respektive 0,9 procent.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

M3.se

Populära myter om 5G avslöjade: Låt oss prata om fakta

M3.se Nuförtiden är 5G ett hett ämne på allas läppar. Alla har tankar och åsikter, spekulationer och konspirationsteorier om vad detta faktiskt är för något, samt hur det kommer att påverka våra liv. Mycket av dessa är dock endast tankar och spekulationer, samt rena och rama myter. I den här artikeln kommer vi gå igenom några av de mest populära myterna angående 5G, samt vilka av dem som faktiskt är sanna.

Populära myter om 5G

Det finns nästan inga begränsningar för hur många myter det finns om 5G, eller hur vilseledande eller galna de kan vara. Nedan går vi igenom 5 av de populäraste myterna just nu.

Kommer 4G bli värdelöst nu?

Även om 5G förväntas ta över större delen av 4Gs användningsområden på lång sikt, kommer 4G inte att bli värdelöst inom den närmaste framtiden. Det kommer därmed inte bli på samma sätt som när 4G lanserades och därmed relativt snabbt gjorde 3G till något väldigt mycket mindre önskvärt. Det kommer att krävas en helt ny infrastruktur för att ersätta 4G helt och hållet, vilket självklart tar rejält med tid.

Kommer privatlivet och integriteten att försvinna i och med 5G?

Frågan är, hur kommer 5G att påverka privatlivet och integriteten? Det är svårt att säga, men de som tror att vår integritet kommer att försvinna helt och hållet i och med 5G oroar sig förmodligen alldeles för mycket. Vår integritet kan dock komma att påverkas negativt.

Vissa är oroade för att Kina kommer att kunna övervaka all kommunikation med tanke på att Kina är den ledande faktorn inom 5G. Detta är dock endast spekulationer och det finns inga bevis för i nuläget.

Våra smarta enheter kommer även att kunna kommunicera med varandra ännu snabbare än vad de kan idag, vilket kan leda till att vår privata information blir tillgänglig eller utnyttjas på fel sätt.

Om du vill skydda dig kan du använda en VPN-tjänst för att kryptera all trafik mellan dig och omvärlden. Detta bidrar med ett extra lager av anonymitet och skydd mot intrång. Som en extra bonus får du även möjlighet att få tillgång till geografiskt begränsat material, exempelvis från streamingtjänster.

Är 5G ansvarigt för COVID-19?

Många konspirationsteoretiker undrar om det möjligtvis inte är 5G som ligger bakom COVID-19. Detta är dock endast teorier och rena myter, samt har ingen vetenskaplig substans eller fakta överhuvudtaget. Världens forskare, hälsoexperter och myndigheter är eniga om att COVID-19 är ett virus som sprids mellan oss människor, inte något som sprids via 5G.

5G lanseras bara för att göra mobiler snabbare

En annan väldigt vanlig myt är att 5G endast lanseras för att göra våra mobiltelefoner snabbare, men så är självklart inte fallet. Visst, våra mobiltelefoner kommer onekligen att bli oerhört mycket snabbare med hjälp av 5G, men det finns många andra sektorer som påverkas. Det kommer exempelvis att påverka många olika typer av tekniska uppfinningar, exempelvis robotar, självkörande bilar och mycket mer.

Kommer 5G snart att finnas överallt?

För större städer kommer 5G inom kort att finnas tillgängligt, men det kommer att ta rejält med tid innan 5G ersätter 4G i de mindre städerna och på landsbygden. Du kan därmed känna dig trygg att ditt 4G kommer att fungera ett bra tag framöver, speciellt om du inte bor i någon av de allra största städerna.

Vad som egentligen stämmer med 5G

När man bortser från alla dessa myter får vi fram en bild som ligger närmare sanningen. 5G introduceras i stora delar av våra samhällen, men det kommer ta väldigt länge innan vi ser 5G ersätta 4G helt och hållet - 4G förväntas till och med växa under de kommande åren!

Hur mycket 5G faktiskt påverkar vår hälsa och liv generellt sett är svårt att avgöra med tanke på hur få studier som ännu har utförts, det kommer förmodligen ta flera år innan vi har tillräckligt med material för att kunna genomföra trovärdiga studier som ger oss en rättvisande bild av hur 5G faktiskt kommer att påverka våra liv.

Slutord

5G är ett hett samtalsämne, samt kommer med största sannolikhet att vara det ett bra tag framöver. I takt med att 5G lanseras ute i vårt samhälle kommer fler och fler aspekter att uppdagas, både på gott och ont, men något som är säkert är att teknologin kommer att dra nytta av denna nya infrastruktur.

Nu vet du på ett ungefär vad som bara är rykten och myter, samt vad som faktiskt är sant. Nu väntar vi med spänning på att få se vad 5G faktiskt kommer att leverera i framtiden!

Sport

Ribom om svåra sjukdomen: "Riktigt tufft"

Emma Ribom (till vänster) kramar om Linn Svahn efter ett världscuplopp i Falun förra säsongen. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sport
Sport Emma Ribom gör säsongspremiär i Lillehammer efter en förkylning.
Men det är inget mot den svåra sjukdom som pausade hela hennes skidkarriär.
– Det var riktigt tufft, säger Ribom, som i höst varit i topp på landslagets interna tester och siktar på medalj i OS i Peking.

Emma Ribom, 24, ser fram emot en säsong som äntligen kan innebära det stora genombrottet. En sen utveckling jämfört med exempelvis Frida Karlsson, Ebba Andersson, Linn Svahn och Charlotte Kalla, som snabbt etablerade sig i världstoppen redan som junior eller förstaårssenior.

Förklaringen: En ovanligt svår form av sköldkörtelfeber drabbade henne under 2018–2019 – under sista junioråret och början av seniortiden.

– Det var en stor utmaning under en väldigt, väldigt lång tid. Jag mådde dåligt och visste inte hur lång tid det skulle ta. Hade också hört att sköldkörtelfeber inte var att leka med. Tog en dag i sänder och härdade ut. Men jag fick tillbaka det gång på gång, berättar Emma Ribom.

Tålamodskrävande

Sjukdomstiden tog ett och ett halvt år av karriären, vilket bland annat innebär att övergången till seniortiden blev svår.

– Det var otroligt tålamodskrävande att ta två små steg framåt och ett tillbaka. En kusin sade till mig att det är i motvind som draken lyfter. Detta har verkligen följt mig. Nu är jag tillbaka och har nog växt några centimeter, säger Ribom.

Höstens träning har också gett mycket bra. Det visar bland annat landslagets interna tester som styrka, snabbhet, uthållighet.

– Där tillhör hon övre skiktet i landslaget, både inom sprint och de traditionella distanserna, bekräftar hennes tränare Joakim Abrahamsson

Emma Ribom noterar att hon har ögonen på sig:

– Det är jättekul och betyder jättemycket. Jag försöker verkligen suga åt mig och ta det till mig.

Enda plumpen senaste tiden var förkylningen som kom före Sverigepremiären i Gällivare, vilket gjorde att hon skjutit på tävlandet tills nu i Lillehammer där det är sprinttävlingar på fredagen.

Önskar startsträckan

Emma Riboms målsättning är tydlig:

– Jag vill fightas om medaljer på OS, något annat vore konstigt, säger Emma Ribom, som tror att hon har störst medaljchans på individuella sprintern.

Hon är också medveten om att hennes höga kapacitet som sprint och traditionell åkare, och höga klass i båda åkstilarna gör henne extra intressant inför damstafetten:

– En stafettsträcka på fem kilometer passar mig bra. Åker helst första sträckan. Jag gillar den rollen och det är något jag gjort förut. Jag trivs med masstart och är ganska duktig på att ta position och ligga långt fram.

Anders Hansson/TT

FAKTA

Fakta: Programmet för längdtävlingarna i Lillehammer

Fredag 3 december

10.00: Sprint, kval för damer och herrar

12.30: Sprint, finaler damer och herrar

Lördag 4 december

10.00: 15 km fristil, herrar, individuell start

12.00: 10 km fristil, damer, individuell start

Söndag 5 december

09.20: Stafett, herrar 4 x 7,5 km

11.45: Stafett, damer 4 x 5 km

Svenska truppen:

Damer, sprint

Maja Dahlqvist, Anna Dyvik, Johanna Hagström, Louise Lindström, Emma Ribom, Jenny Solin,

Damer/distans

Ebba Andersson, Charlotte Kalla, Frida Karlsson, Louise Lindström, Moa Olsson, Emma Ribom,

Herrar/sprint

Gustaf Berglund, George Ersson, Johan Häggström, Marcus Grate, Olof Jonsson, Anton Persson,

Herrar/distans

Fredrik Andersson, Calle Halfvarsson, Johan Herbert, Leo Johansson och William Poromaa.

FAKTA

Fakta: Sveriges damslag i sprint

Tävlar i Lillehammer:

Maja Dahlqvist – Imponerade stort när hon vann premiären i Ruka. Just nu världens bästa sprintåkare.

Emma Ribom – Gör en intressant start i Lillehammer. En förkylning inför Gällivare gör att hon först nu gör säsongsdebut.

Johanna Hagström – Pigg och stark skidåkare som har visat bra form tidigt på säsongen. Andra platsen i Ruka gav en signal att hon har något stort på gång.

Louise Lindström – Ett framtidsnamn som jobbar på att etablerade sig i världseliten. Gick till kvartsfinal i Ruka där hon blev utslagen.

Jenny Solin – Framtidsåkare som ännu inte lyckats internationellt. Blev utslagen i kvalet i Ruka. Startar i Lillehammer.

Står över Lillehammer:

Frida Karlsson – Mest känd som duktig traditionell skidåkare, men vill köra sprint. Gick till final i Ruka där hon kom sist efter en taktisk miss.

Skadade:

Anna Dyvik – Duktig sprintåkare som, efter eget upplägg på försäsongen, vann sprinten i Gällivare, och gjorde godkänd insats i Ruka. Föll dock illa i Rukas distanslopp på lördagen.

Jonna Sundling – Världsmästaren som skakade handen i Gällivare åker nu skidor, fast använder bara ena handen. Osäkert när hon klan tävla igen. Hon har redan en OS-plats klar.

Linn Svahn – Sprintåkarnas stora stjärna missar resten av säsongen på grund av en axelskada.

Ekonomi

Jacke: Inga stora förväntningar på S-regering

Ekonomi
Ekonomi Förväntningarna på den nya S-regeringen är inte jättehöga på Svenskt Näringsliv, enligt vd Jan-Olof Jacke.
– Men det är klart, det öppnar upp för några små sakfrågor, som jag tror man kan hantera, säger han.

Det redan svåra parlamentariska läget och ett hårdare politiskt klimat inför valet hösten 2022 begränsar utrymmet för statsminister Magdalena Andersson (S) att genomföra en radikalt ny eller annorlunda politik, enligt Jan-Olof Jacke.

– Jag har stora förväntningar på vad en svensk regering bör göra för att förbättra företagsklimatet. Men mina förhoppningar i närtid är begränsade, säger han.

Thorwaldsson nyckelperson

En nyckelperson för vad som trots allt kan göras för näringslivet blir näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson. Jacke och Thorwaldsson var fram till sommaren 2020 – då Thorwaldsson avgick som LO-bas – under några år ledargestalter på var sin sida i striden om lasregler och nya kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden.

– Karl-Petter förstår näringslivet väl. Jag förväntar mig att han driver frågorna på det sättet också, säger Jacke.

Att det blir en tidigare fackpamp som leder näringsdepartementet behöver inte alls vara något negativt för Svenskt Näringsliv, enligt Jacke.

– Parterna på arbetsmarknaden har väldigt många saker och frågor gemensamt. Sedan har vi tuffa förhandlingar emellanåt. Det där tror jag vi kan lägga åt sidan. Det ser jag inte som något problem, säger han.

– Däremot förväntar jag mig att han har en stor förståelse för näringslivet och att han jobbar stenhårt för att vi ska få rätt förutsättningar, tillägger han.

Näringslivets viktigaste frågor berör samtidigt fler departement än Näringsdepartementet, enligt Jacke.

– Därför tycker jag näringsministern, oavsett vem det är, har en väldigt viktig uppgift i att företräda näringslivsfrågorna i regeringen, säger han.

Halverade tillståndsprocesser

Jacke lyfter fram säkrad energiförsörjning, halverade tillståndsprocesser och åtgärder mot kompetensbristen på svensk arbetsmarknad som de viktigaste frågorna just nu.

Han ställer sig bakom målet att nettoutsläppen ska minskas med 55 procent till 2030 jämfört med 1990-års nivåer – som finns med i det så kallade "Fit-for-55"-målet som EU har lanserat.

– Men det är 8–9 år tills dess. Då går det inte att ha ledtider i tillståndsprocesser som är 10 år. Det är en oerhört central fråga, säger han.

– Ledtiderna måste halveras, tillägger han.

För att lyckas med det krävs ändringar i miljöbalken och en process som ger större chanser att göra rätt från början, enligt Jacke. Han vill se mer tydlighet kring vilka krav som gäller och samtidigt införa beviskrav för den som vill överklaga ett tillstånd som har beviljats.

– Om man hela tiden kan överklaga utan bevisbörda, nästan bara med att ställa upp en hypotes, blir det väldigt långa processer, säger han.

Han varnar samtidigt för tomt prat om klimatomställning, utan att ge näringslivet förutsättningar att klara av tuffa åtaganden – särskilt när det gäller energifrågan.

– Vi startar på ett väldigt bra ställe, med en stort sett fullt fossilfri elproduktion. Det ger oss en konkurrensfördel mot de allra flesta och den får vi inte schabbla bort, säger han.

– Vi måste säkerställa att vi klarar kraftöverföringen, men också att vi klarar en framtida fossilfri produktion som möter det ökade behovet.

Ser sannolikt behov av ny kärnkraft

I det korta perspektivet vill han därför se ett snabbt beslut för att kunna inleda arbetet med att bygga upp ett slutförvar för kärnavfall. Förlängd livstid för kärnkraften finns också med på önskelistan.

– Det alldeles uppenbara är att vi måste ha en förlängd livstid på kärnkraften och sannolikt bygga ny, säger han.

– Vi hoppas på ny teknologi för det förnybara, så att den blir mer planerbar. Men vi har inte det i dag och det kommer ta tid innan det utvecklas, tillägger han.

Han vill även att S-regeringen backar när det gäller frågan om vinster i välfärdsföretag och beklagar samtidigt – precis som regeringen, oppositionen och svenska fackliga företrädare – att Sverige verkar ha körts över när det gäller EU-förslaget om minimilöner inför måndagens ministermöte, där frågan ska klubbas.

Joakim Goksör/TT

Kultur och nöje

Skavlan om slutet: "Har varit en fin resa"

Greta Thunberg och Michael Moore hos Fredrik Skavlan (mitten) 2019. Pressbild.
Foto: Johannes Worsoe Berg /Monkberry/SVT/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Efter 13 år som programledare för "Skavlan" tackar Fredrik Skavlan för sig på fredag.
– Det viktigaste jag har lärt mig är att ingen av de personer som jag har mött i programmet har visat sig vara exakt som jag trodde, säger han.

Under de senaste 13 åren har pratshowen "Skavlan" varit en av linjär-tv:s sista lägereldsbastioner på fredagskvällarna. Höstens säsong blir programmets sista och det är också med ett visst vemod som programledaren Fredrik Skavlan tackar för sig.

– Jag var förberedd på att det skulle bli mer och mer känslosamt, vilket inte har så mycket att göra med att jag tycker att det är så viktigt att vara programledare, utan mer med att jag har haft en väldigt kul arbetsplats. Mer eller mindre samma människor har jobbat tillsammans i dessa 13 år – och då blir man som en liten familj. Så jag tror att många av oss känner en form av vemod – det har varit en väldigt fin resa, säger han.

"Nordisk tanke"

Under årens lopp har ett stort antal mer eller mindre kända gäster slagit sig ned i fåtöljerna i tv-studion för att berätta sina historier, däribland Dalai Lama, Greta Thunberg och prinsessan Madeleine med maken Chris O’Neill.

Att bjuda in personer från olika bakgrunder – med skilda livserfarenheter – och ibland även vitt skilda åsikter – var också något helt nytt när programmet började sändas, enligt Fredrik Skavlan.

– När jag började för 25 år sedan handlade de flesta pratshower om antingen komik, underhållning, politik eller sport – men vi blandade allt detta till ett format. Och det var en väldigt nordisk tanke – att alla sorters människor skulle kunna mötas. Min tanke var att alla skulle kunna prata med varandra – gästerna skulle inte ha någon ångest över att träffa personer vars värderingar eller bakgrunder skilde sig från deras egna, säger han.

En av orsakerna till att pratshowen nu går in på sitt 13:e år kan vara att det muntliga samtalet på andra platser i vårt samhälle alltmer lämnat plats för mer digitala kommunikationsvägar, enligt den norske programledaren.

– På ett sätt upplever jag att det här formatet har blivit allt viktigare. Folk pratar allt mindre med varandra – vi sms:ar istället för att ringa och gömmer oss bakom små tangentbord. Men att se varandra i ögonen och ha ett samtal gör något med oss. Då måste vi stå för våra åsikter. Så det ser jag som en viktig funktion för det här programmet – att det kan inspirera till att hålla i gång pratet, säger han.

"Redo för det oväntade"

Såväl samhället som medielandskapet har genomgått stora förändringar under de 25 år som gått sedan den norske programledaren inledde sin journalistbana – och själv understryker han att ambitionen alltid har varit att ha ett öppet diskussionsklimat i "Skavlan".

– Det finns saker som var helt normala för mig att fråga om för 25 år sedan som jag inte skulle fråga om i dag – allt är avhängigt av tid, plats och kontext. Jag försöker att hålla högt i tak, och jag tycker att man ska ha en mer förlåtande inställning kring vad man får lov att prata om och hur, säger han.

Vad som står på agendan efter att det sista programmet har sänts är fortfarande en öppen fråga – men något Fredrik Skavlan tar med sig från tv-åren är att vara redo för det oväntade.

– Det viktigaste jag har lärt mig är att ingen av de personer som jag har mött i programmet har visat sig vara exakt som jag trodde. Du kan göra hur mycket research som helst, men det dyker ändå alltid upp något oväntat. Så jag har också fått utmana mina fördomar genom åren, säger han.

Anna Grönberg/TT

FAKTA

Fakta: Skavlan

Fredrik Skavlan är född 1966 i Oslo.

Han inledde sin journalistkarriär på de norska tidningarna Morgenbladet, Aftenposten och Dagbladet. 1996 blev han anlitad som programledare för pratshowen "Absolutt". Två år senare ledde han pratshowen "Først & sist".

2009 började pratprogrammet "Skavlan" att sändas i Sverige och Norge. Den 3 december sänds det sista programmet med honom som programledare, totalt har det blivit 303 avsnitt.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL