Utrikes

Stora protester mot bränslepriser i Ecuador

Bränsleprotester i Ecuador. Här en vägspärr i Pujili, söder om huvudstaden Quito.
Foto: Dolores Ochoa/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Protesterna mot de stigande bränslepriserna i Ecuador fortsätter. För andra dagen i rad blockerades vägar i flera provinser.

Bland de som protesterar finns många ur landets ursprungsbefolkning.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris, 119 kr/mån från den 1/12 2021. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Officellt: Zemmour vill bli fransk president

Éric Zemmour väntas ställa upp i presidentvalet i Frankrike, vars första omgång hålls den 10 april. Arkivbild.
Foto: Daniel Cole/AP/TT
Utrikes
Utrikes Högerkanten blir trång i nästa års franska presidentval.
Eldfängde debattören Éric Zemmour ger sig nu officiellt in i kampen mot sittande Emmanuel Macron.

I ett mejl till sina anhängare och via en film på Youtube meddelar 63-årige Zemmour att han nu gör det som alla i flera månader räknat med att han ska göra.

– Jag har beslutat att ta vårt öde i mina egna händer. Det handlar inte längre om att reformera Frankrike, utan om att rädda det. Jag har beslutat att ställa upp i presidentvalet, säger Zemmour bland annat.

Zemmour är journalist, författare, debattör och kanske framför allt provokatör. I flera år har han synts flitigt i tv, bland annat i ett eget debattprogram på tv-kanalen Paris Première, inte minst för att diskutera invandring, rasism, feminism och franskhet.

Dömd och anmäld

Zemmour dömdes till böter 2011 för ett debattuttalande om invandrare och har flera gånger anmälts för andra utspel.

Hans agerande har lett till jämförelser med USA:s förre president Donald Trump. Tidigt i höstas klättrade han också hastigt i opinionsmätningarna inför presidentvalet – även om han på sistone tappat igen, efter ett antal hårt kritiserade framträdanden.

Uttalanden som att andra världskrigets tyskvänlige franske ledare Philippe Petain egentligen skyddade judar har väckt undran, särskilt med tanke på Zemmours beundran av krigshjälten och expresidenten Charles de Gaulle.

"Han imiterar de Gaulle men försvarar Petains idéer", fnyser vänsterpolitikern Antoine Léaument på Twitter.

Trångt till höger

Zemmours politiska engagemang under hösten har ändå skakat om rejält inför presidentvalet. I flera år har analytikerna sett det som givet att en avgörande andra valomgång i april 2022 kommer att stå mellan sittande liberalen Emmanuel Macron och ytterhögerns Marine Le Pen.

Nu är inte det alls så säkert längre då Le Pen och Zemmour i mångt och mycket tävlar om samma väljare. Det har i sin tur minskat opinionsavståndet till det traditionella högerpartiet Republikanerna (LR).

Det sistnämnda ska i en medlemsomröstning fram till på lördag avgöra vem som får bli kandidat i valet. Den kampen står främst mellan förre EU-kommissionären Michel Barnier och de regionala ledarna Xavier Bernard och Valérie Pécresse – med parlamentsledamoten Éric Ciotti som outsider.

Marine Le Pen och Emmanuel Macron i tv-debatt inför den avgörande omgången i franska presidentvalet 2017. Mycket tyder på att duon möter varandra på nytt i nästa års val. Arkivfoto.
Marine Le Pen och Emmanuel Macron i tv-debatt inför den avgörande omgången i franska presidentvalet 2017. Mycket tyder på att duon möter varandra på nytt i nästa års val. Arkivfoto.
Foto: Bob Edme/AP/TT

FAKTA

Fakta: Presidentvalet i Frankrike

Frankrike håller nästa presidentval i april 2022, med en första valomgång den 10 april. Om ingen kandidat direkt får mer än 50 procent av rösterna går de två främsta till en avgörande andra omgång den 24 april.

I en mätning från opinionsinstitutet Harris Interactive som publicerades på tisdagen får sittande liberale presidenten Emmanuel Macron störst stöd, med 23-24 procent av rösterna, mot 19-20 procent för Marine Le Pen från ytterhögerpartiet Nationell samling.

Där bakom följer oberoende ytterhögerkandidaten Éric Zemmour på 13 procent, vänsterns Jean-Luc Mélènchon på 10 procent, miljöpartisten Yannick Jadot på 7-8 procent och socialdemokraten Anne Hidalgo på 5 procent.

Högerpartiet Republikanerna (LR) har ännu inte valt sin kandidat, men får i mätningen 14 procent om det blir Xavier Bertrand, 11 procent om det blir Valérie Pécresse och 10 procent om det blir Michel Barnier.

Utrikes

Scholz: Jag är för vaccinplikt

Olaf Scholz. Bild från i förra veckan.
Foto: Frank Rumpenhorst/DPA/AP/TT
Utrikes
Utrikes Obligatorisk covid-vaccinering bör införas i Tyskland. Det tycker den tillträdande förbundskanslern Olaf Scholz, rapporterar Der Spiegel.

Han ansluter sig därmed till linjen i grannlandet Österrike, där regeringen sagt att allmän vaccinplikt ska införas i februari. Innan dess ska alltså gemene man få en rejäl chans att ta sprutorna.

Der Spiegel har citat från Scholz som uppges komma från pandemimöten med bland andra företrädaren Angela Merkel. Scholz har där sagt att han tänker sig ett blocköverskridande förslag i förbundsdagen.

– Som ledamot kommer jag i alla fall att rösta ja.

Makthavarna har en balansgång opinionsmässigt i länder som Tyskland, eftersom det finns en liten men högljudd och bestämd andel av befolkningen som är mycket skeptisk till tvångsåtgärder i pandemin.

Många och delvis stökiga demonstrationer mot pandemipolitiken har hållits i tyska städer.

Men även andra europeiska länder är alltså inne på en liknande linje. Grekland har meddelat att invånare över 60 år måste ha börjat vaccinera sig senast i januari.

Scholz väntas efterträda Merkel om någon vecka.

Utrikes

Scholz: "Jag är för vaccinplikt"

Olaf Scholz. Bild från i förra veckan.
Foto: Frank Rumpenhorst/DPA/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Obligatorisk covid-vaccinering bör införas i Tyskland. Det tycker den tillträdande förbundskanslern Olaf Scholz, rapporterar Der Spiegel.

Han ansluter sig därmed till linjen i grannlandet Österrike, där regeringen sagt att allmän vaccinplikt ska införas i februari.

Grekland har meddelat att invånare över 60 år måste ha börjat vaccinera sig senast i januari.

Scholz väntas tillträda om någon vecka.

Utrikes

Nato-kritik mot "cyniskt" Belarus

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Arkivfoto.
Foto: Mindaugas Kulbis/AP/TT
Utrikes
Utrikes "Cyniskt och omänskligt" är Nato-chefen Jens Stoltenbergs beskrivning av hur regimen i Belarus skickar migranter till gränsen mot EU och Nato.

Generalsekreteraren i Nato är inte förtjust i hur den belarusiske ledaren Aleksandr Lukasjenko agerar.

– Herr Lukasjenko borde sluta använda sårbara människor som offer för att sätta press på andra länder, säger Stoltenberg på väg in till militäralliansens utrikesministermöte i Riga i Lettland.

Inför mötet har Nato-chefen besökt alla de tre medlemsländer som på sistone sett en kraftig ökning av migranter och asylsökande från framför allt Mellanöstern och Afrika som hoppas ta sig in i EU via Belarus. Både EU och Nato anser att Lukasjenkos regim ägnar sig åt en hybridattack, som hämnd för politiska och ekonomiska sanktioner från väst.

Stoltenberg uppmanar samtidigt Belarus att sluta slå ned oppositionens protester mot regimen.

– Släpp alla politiska fångar, tillåt demokratiska processer och respektera det belarusiska folkets demokratiska rätt att bestämma över sin egen framtid, säger Stoltenberg i Riga.

Natos utrikesministermöte pågår under tisdagen och onsdagen.

Wiktor Nummelin/TT

Utrikes

IS-anhängare döms för folkmord på yazidier

Taha, till vänster, inför domen i Frankfurt på tisdagen.
Foto: Frank Rumpenhorst/pool/AP/TT
Utrikes
Utrikes Livstid för folkmord. Det blev den unika domen mot en ung irakier som ställts inför rätta i Tyskland för brott mot den yazidiska minoriteten.

Det är första gången en sådan dom klubbas för så allvarliga brott under terrorrörelsen IS förföljelse av yazidier i Irak.

29-åringen som namngetts som Taha svimmade när domen mot honom lästes upp. Förutom folkmord är han skyldig till brott mot mänskligheten med flera andra krigsbrott, enligt domstolen.

Brotten ska ha begåtts efter att han anslutit sig till IS 2013. Mannen döms bland annat för att tillsammans med sin fru, som tidigare i höst dömdes till tio års fängelse, ha låtit en femårig yazidisk flicka som makarna köpt som slav dö av törst ute i solen. Flickans mor, även hon utsatt för slaveri av paret, överlevde och vittnade i rättegången.

"Det här är det domslut varenda yazidier och alla folkmordsöverlevare hoppats på.", säger Natia Navrouzov, jurist och medlem i den icke-statliga organisationen Yazda, som samlar bevis över IS brott mot yazidier.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Skånska Dagbladet

Vad är native advertising?

Skånska Dagbladet Native marknadsföring har varit i ropet i flera år. Nu har intresset ökat även lokalt. Annonsörerna vittnar om flera fördelar med native. Vi berättar vad som gör native så intressant och delar med oss av våra bästa tips.

Vad är native?

- True native eller native advertising som det också kallas, är en artikel skriven på uppdrag av en annonsör. Artikeln är integrerad i det redaktionella flödet med tydlig annonsmärkning. Det ska framgå vem annonsören är. I övrigt fungerar en native som en vanlig artikel - publiceras i samma verktyg, går förbi ad-blockers, innehåller relevanta länkar och tillför läsvärde.

Varför ska man använda native?

- I en native kan annonsören berätta sådant som inte ryms inom ramen för en vanlig banner. Lästiden är lång och faktiskt längre än för redaktionellt material. Detta ger ovanligt låg tid med läsaren, i alla fall jämfört med traditionell digital annonsering. Native passar därför utmärkt för att stärka varumärket, bygga relation med läsaren och öka lojaliteten. Faktum är att native fungerar väldigt bra för den som vill få in intresseanmälningar, bokningar eller driva till försäljning.

Ska man använda native istället för bannerannonsering?

- De här två typerna av digital annonsering kompletterar snarare än ersätter varandra. Bannerannonsering är överlägsen på att bygga räckvidd och utmärkt för enklare och kortare budskap. Allting fungerar helt enkelt inte i native-format.

Native fungerar både varumärkesbyggande och driver till försäljning.

Det är intressant att native har så pass lång lästid. Vad beror det på?

- Den långa lästiden är först och främst ett kvitto på bra och läsvärt innehåll. Vi ställer höga krav på kvalitet och försöker alltid hitta en vinkel som är relevant och intressant för just våra läsare. Sedan tror jag att den långa lästiden hänger ihop med att läsaren är kvar på vår sida, en miljö som känns bekant, trygg och brusfri.

Vad tycker de lokala annonsörerna som har testat native?

- Vi har kunder från flera olika branscher som har haft native på Skånskan.se under det senaste året. Artiklarna har handlat om allt från sängar, däckbyte och hustillverkning till gymnasieutbildning, försäkringar och energilösningar. Kunderna är generellt väldigt nöjda med utfallet. Man ser konkreta resultat i form av ökat intresse från målgruppen och faktisk försäljning. Vi som jobbar med native har lärt oss mycket om vad som fungerar och hur vi ska skruva till rubriken för att behålla intresset. Det är roligt att jobba med den här produkten!

Tre tips för lyckad native marknadsföring

1. Anpassa texten efter syftet. Vad är målet med texten? Är syftet är att bygga varumärke eller vill du få så många så möjligt att anmäla intresse? Utgå från målgruppen och hitta en intressant vinkel, gärna med lokal anknytning om det är möjligt. Vad hade fått dig att läsa hela texten?

2. Intressanta rubriker. En text kan vara hur relevant och välskriven som helst, men gör ingen nytta om rubriken inte lockar till klick och läsning. En bra rubrik är skyltfönstret till ditt innehåll. Rubriken "Fördel för Skåne" fungerar inte särskilt bra. Skriver vi däremot "Många skåningar får svårt att bo kvar" får vi ett helt annat genomslag. Därför är det viktigt att ha flera bra rubriker i beredskap. Optimering handlar mycket att testa och se vad som fungerar.

3. Rätt länkar på rätt ställe. Oavsett om syftet med din native är att stärka varumärket eller samla emailadresser, är länkar på rätt ställe och call-to-action viktiga. Bra länkning är dessutom en tjänst till läsaren. Handlar texten om vad man bör tänka på vid köp av vinterdäck, är det utmärkt med en länk till online-bokning. Många scrollar inte hela vägen ner och därför är det viktigt att få in länkningen tidigt i texten.

Är du intresserad av att testa native?

Kontakta oss eller hör av dig direkt till vår digitala produktspecialist Andrée Friemer. Ring 0704-14 26 82 eller maila till andree.friemer@skd.se.

Utrikes

Förre premiärministern misstänks ha dödat exfru

Lesothos tidigare premiärminister Thomas Thabane tillsammans med sin fru Maesaiah Thabane i rätten i fjol. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Lesothos förre premiärminister Thomas Thabane, 82, anklagas formellt för mordet på exhustrun Lipelo Thabane. Han misstänks ha anlitat fyra personer för att döda exhustrun.

Exfrun blev överfallen och ihjälskjuten i utkanten av huvudstaden Maseru i juni 2017. Två dagar senare svors Thabane in som premiärminister och två månader senare gifte han om sig med nuvarande hustrun Maesaiah Thabane.

Fem andra personer misstänks också för inblandning i mordet. En av dem är Maesaiah Thabane, som släpptes mot borgen i juni i år.

Fyra personer misstänks för att ha anlitats av paret för mordet på den då 58-åriga exhustrun, som var involverad i en bitter skilsmässoprocess med den tillträdande premiärministern. Enligt polisen ska de fyra ha tagit emot motsvarande cirka 217 000 kronor som en delbetalning för mordet.

Thomas Thabane lämnade premiärministerposten i maj i fjol efter att han hamnat under stor press att avgå på grund av mordanklagelserna.

Både Thomas och Maesaiah Thabane har nekat till inblandning i mordet.

Utrikes

Nato varnar Moskva: Priset blir väldigt högt

Ryska soldater på övning på Krimhalvön i april i år. Arkivbild.
Foto: Ryska försvarsdepartementet/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tonläget höjs från båda sidor när Ukraina oroas över Rysslands militära upptrappning vid gränsen.
Nato-chefen varnar för "ett väldigt högt pris" för Moskva.

Enligt Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har Ryssland samlat 115 000 soldater nära den ukrainska gränsen, bland annat på den annekterade Krimhalvön och i de två regioner i öst som är ockuperade av proryska separatister.

Även stridsvagnar, artilleri, system för elektronisk krigsföring, flyg- och marina krafter har satts in, hävdar Kuleba.

– Vad vi ser är väldigt allvarligt. Ryssland har placerat ut en stor militärstyrka i regioner nära Ukrainas gräns. Om Ryssland beslutar sig för att åta sig en militär insats, så kommer saker att hända bokstavligen på ett ögonblick, säger Kuleba på en träff med utländska journalister, enligt nyhetsbyrån AFP.

Nato-varning

Oron delas av USA:s utrikesminister Anthony Blinken.

– All förnyad rysk aggression kommer att få allvarliga konsekvenser, säger Blinken på en presskonferens i Riga inför tisdagens möte med kollegor från övriga Nato-länder.

Liknande ord hörs från Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Ryssland kommer att få betala ett väldigt högt pris om de återigen använder våld mot självständigheten i Ukraina, säger Stoltenberg på väg in till mötet.

Samtidigt betonar han att det finns en stor skillnad på hur Nato agerar när det inte handlar om ett medlemsland. Ukraina är fortfarande bara "en högt värderad partner", vilket gör att "det höga priset" för Ryssland handlar om ekonomiska och politiska sanktioner.

Vill ha toppmöte?

Liknande muller kring gränsen i öst hördes även i våras då stora ryska övningar pågick i området.

Nu finns analytiker som siar om att Rysslands avsikt är att pressa fram ett toppmöte mellan president Vladimir Putin och USA:s Joe Biden, gärna till början av 2022.

Förre ryske diplomaten Vladimir Frolov pekar också på att Ryssland vill få stopp på vapen från Nato till Ukraina.

– Rysslands röda linjer har flyttats: det handlar inte längre om att inte få in Ukraina i Nato, utan om att inte få in Nato i Ukraina, säger Frolov till Reuters.

Uppmuntra inte!

Den officiella ryska linjen är i sin tur att det är Ukraina och Nato som agerar hotfullt och upptrappande.

– Vi kan inte utesluta möjligheten att Kiev ger sig ut på ett militärt äventyr. President Putin har poängterat att vi inte behöver någon konflikt, men om väst inte kan hålla tillbaka Ukraina, utan i stället uppmuntrar det, så kommer vi naturligtvis att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera vår säkerhet, säger utrikesminister Sergej Lavrov på en presskonferens i Moskva, enligt den statskontrollerade ryska nyhetsbyrån Interfax.

Wiktor Nummelin/TT

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Arkivfoto.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Arkivfoto.
Foto: Mindaugas Kulbis/AP/TT

FAKTA

Fakta: Ryssland och Nato

Efter Sovjetunionens sönderfall 1991 har en rad länder i Öst- och Centraleuropa blivit medlemmar i den USA-dominerade försvarsalliansen Nato, däribland de forna sovjetrepublikerna Estland, Lettland och Litauen, som blev Nato-medlemmar våren 2004.

Även Georgien och Ukraina har aviserat intresse för Nato-medlemskap, vilket väckt upprördhet i Ryssland, där utvidgningen ses som ett militärt hot.

Än så länge har Georgien och Ukraina dock fått nöja sig med status som "aspirantländer" i Nato. Militäralliansens ledning har samtidigt flitigt upprepat att det är upp till länderna själva att avgöra om de vill söka medlemskap eller inte och att inget utomstående land har rätt att säga vem som inte ska få vara med.

Utrikes

Omikron fanns i Europa redan före Afrikalarm

Människor köar för att få covidvaccin i Milano i Italien, ett av de länder där den nya omikronvarianten av coronaviruset har konstaterats.
Foto: Luca Bruno/AP/TT
Utrikes
Utrikes Minst 19 länder, däribland Sverige, har konstaterat fall av den nya omikronvarianten av coronaviruset.
I Nederländerna fanns varianten redan innan rapporterna kom från Sydafrika förra veckan, meddelar landets myndigheter.

Mycket är fortfarande okänt kring virusvarianten som upptäcktes i förra veckan – bland annat hur smittsam den är, hur allvarlig sjukdom den kan orsaka och huruvida den kan ta sig förbi vaccin. Men eftersom den riskerar att sätta ytterligare press på redan ansträngda sjukvårdssystem bedömer Världshälsoorganisationen (WHO) variantens risknivå som "mycket hög".

Den nya varianten fanns i Nederländerna en vecka tidigare än man först trott, meddelar landets myndigheter. Enligt folkhälsomyndigheten RIVM har omikronvarianten hittats i två prover som togs den 19 och 23 november, rapporterar AFP.

Hur mycket smittan spritt sig i landet ska utredas.

Nya åtgärder

Närmare 70 länder och territorier har begränsat resandet från främst södra Afrika med anledning av den nya virusformen, rapporterar nyhetskanalen CNN.

– Vi är förberedda, säger chefen för EU:s läkemedelsmyndighet EMA, Emer Cooke, om omikron.

Det kommer ta cirka två veckor för myndigheten att få ett första besked om huruvida befintliga vaccin fungerar mot den nya varianten. Om ett nytt vaccin skulle krävas kommer det ta upp till fyra månader att framställa det, enligt Cooke.

I Storbritannien, där sammanlagt 14 omikronfall bekräftats, har nya åtgärder införts. Alla som vistas i butiker, banker, skönhetssalonger och på transportmedel måste från och med tisdagen använda munskydd. Det gäller i minst tre veckor framöver, skriver Reuters.

Internationella besökare måste ta ett PCR-test senast dagen efter att de anlänt till Storbritannien, och isolera sig i väntan på resultat. Detta utöver de reserestriktioner som införts för resenärer från tio länder i södra Afrika, som sätts i karantän.

Skänker vaccin

Kinas president Xi Jinping lovade på måndagen att skänka en miljard doser covidvaccin till Afrika, i ljuset av den nya varianten. Även Indien erbjuder medicinskt stöd till afrikanska länder, enligt CNN.

Japan, som just stängt sina gränser med hänvisning till omikron, har bekräftat sitt första fall av varianten, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

FAKTA

Fakta: Detta vet vi om omikron

Virusvarianten av sars-cov2 som först upptäcktes i Sydafrika har fått namnet omikron av Världshälsoorganisationen (WHO). Den benämns även B.1.1.529.

WHO klassar omikron som en virusvariant av särskild betydelse (variant of concern) – den högsta klassificeringen på skalan.

Varianten är nyupptäckt och det saknas kunskap om den. Omikron har dock många mutationer som potentiellt skulle kunna leda till att vacciner ger sämre skydd. Även tidigare genomgångna infektioner skulle kunna ge ett sämre skydd mot den.

Också effekten av vissa läkemedel, baserade på antikroppar, skulle potentiellt kunna påverkas.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL