Ekonomi

Spotify växer - podcasts driver annonser

Spotifys grundare Daniel Ek
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Musiktjänsten Spotify levererar enligt förväntningarna. Annonsintäkterna, särskilt från podcasts, har ökat kraftigt.
– Intresset från annonsörerna inom det området är stort, konstaterar Spotify-grundaren Daniel Ek.
PREMIUM

Spotifys rapport visade en rörelsevinst för tredje kvartalet i rad och antalet användare ökar fortfarande stadigt. De betalande premiumanvändarna är den största kassakon, men annonsintäkterna ökar kraftigt (75 procent på ett år).

Daniel Ek, vd för Spotify, säger att när de började satsa hårt på podcasts för tre år sedan hade de 185 000, vilket "inte var någonting mot de största spelarna".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris, 119 kr/mån från den 1/12 2021. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Ny virusvariant – ny oro för SAS

Ett SAS-plan på Malmö Airport. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi Den ekonomiska förlusten minskade avsevärt för SAS det senaste kvartalet. Nya orosmoln har dock dykt upp i form av den nya virusvarianten omikron.

Anko van der Werff kunde under tisdagen presentera sitt första bokslut som vd för SAS efter att ha klivit på posten i juli.

För kvartal 4 blev det visserligen en fortsatt förlust, 945 miljoner kronor, men inte i närheten av de 3,2 miljarder kronor samma period under pandemiåret 2020.

Dessutom ökade bolagets omsättning markant, från drygt tre miljarder kronor till 5,7 miljarder.

– Tittar du på rapporten så finns det en hel del hyfsade delar i den. Vi har nu bland annat haft ett positivt operativt kassaflöde under två efterföljande kvartal, säger han till TT.

Förnyade reserestriktioner

Bokslutet redovisas samtidigt som en hel värld följer utvecklingen kring den nya virusvarianten omikron. Förnyade reserestriktioner har blivit konsekvensen, bland annat mot de afrikanska länder där den först upptäcktes.

– Nedstängningarna av till exempel Sydafrika påverkar inte oss för det är inte en kärnmarknad för SAS men vi måste vara på tårna och försöka på daglig basis att vara beredda på justeringar, säger van der Werff.

Bolaget har precis som många andra aktörer fört en intensiv marknadskampanj i samband med Black Week som enligt SAS vd varit framgångsrik. I vilken omfattning SAS kommer att påverkas den närmaste tiden av den nya virusvarianten är dock för tidigt att säga enligt honom.

– Vi avvaktar mer information men osäkerheten kommer naturligtvis inte hjälpa till, säger han.

Tuff konkurrens

Utmaningarna består dock inte bara av pandemikonsekvenser utan en allt tuffare konkurrens, både från lågprisbolag och mera traditionella flygbolag. Från Arlanda har nu exempelvis Finnair etablerat direktlinjer till Nordamerika, några av de mest lukrativa rutterna för SAS. Anko van der Werff lyfter också den ökade konkurrensen i rapporten.

– När det är inte är restriktioner på plats kan du se att det finns en efterfrågan på marknaden men det finns en bred konkurrens. Samtidigt såg vi under det senaste kvartalet att affärsresenärerna kom tillbaka och det har alltid varit SAS styrka att kunna locka affärsresenärer.

TT: När bedömer du att flyget är tillbaka till samma nivå som före pandemin?

– Vi räknar med att nå samma passagerarsiffror igen under 2024, säger han.

På Stockholmsbörsen steg aktien svagt till en början men framemot stängning låg den på över fem procent minus. De tre senaste månaderna har aktien rasat en bit över 30 procent.

Ekonomi

Ekonomer ger Damberg tummen upp

Mikael Damberg (S), tidigare inrikesminister, blir finansminister i Magdalena Anderssons enpartiregering.
Foto: Duygu Getiren / TT
Ekonomi
Ekonomi Magdalena Anderssons regering – med Mikael Damberg som finansminister – får överlag tummen upp av ekonomer TT har pratat med.
Det väntas inga tvära politiska kast. Men antas bli tufft för enpartiregeringen att få igenom politik i det svåra parlamentariska läget inför valet 2022.

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB:

– Mikael Damberg var väl den med lägst odds. Man kan väl tänka sig att man prioriterar regeringsduglighet framför att man är en utpräglad ekonom. Det är dock inte ovanligt. Det kommer heller inte betyda stora omläggningar av den ekonomiska politiken och det brukar inte heller vara så när finansministern blir statsminister.

Gällande den tidigare LO-basen och SSAB-rådgivaren Karl-Petter Thorwaldsson som näringsminister:

– Han fortsätter på en tradition som inte minst Stefan Löfven kom ifrån där fackliga erfarenheter väger tungt och säkert kan anses göra stor nytta inom politiken.

– Visst kan man säga att man har ett fackligt perspektiv men å andra sidan när Löfven tillträdde så framhölls det också förståelse för näringspolitik och arbetsgivarperspektivet. Man har varit i många förhandlingar och vet vad som står på spel.

Eventuella skillnader när Miljöpartiet inte ingår i regeringen:

– Det återstår att se. Miljöpartiet har inte haft den största inverkan på de frågorna ens innan. På marginalen kan det vikta om den ekonomiska politiken. Bland annat de frågor som varit heta på senaste tiden när det gäller strandnära miljöer, äganderätter i skogen och klimatsatsningar kan möjligtvis prioriteras om.

.

Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank:

– Det ser väl ut som ett bra lag. Men sedan ska man också genomföra politiken och där blir begränsningarna större.

Om Mikael Damberg som finansminister:

– Han är ändå en rutinerad politiker och starkt förankrad i partiet, så jag tror att han kommer att axla den rollen väl. Samtidigt ska det bli spännande att se hur Magdalena Andersson hanterar sin nya roll jämfört med hur hon var som finansminister.

– Det kanske blir ett närmare samarbete mellan finans- och statsministern än vad det traditionellt är. Men jag tror absolut inte det kommer att bli ett problem.

Mattias Persson överraskades, som många, av att höra att Karl-Petter Thorwaldsson blir näringsminister:

– Men han har ju erfarenhet av vad det innebär och vet hur viktigt det här är för Sverige. Det ska bli väldigt spännande att följa framöver vad det innebär i praktiken.

TT: Enpartiregering i stället för koalitionsregering med Miljöpartiet?

– I stort kan det nog öppna för lite mer dialog och kanske lite bättre möjligheter att komma överens än tidigare.

Men han tillägger att politiken i Sverige samtidigt kommer att präglas av att partierna positionerar sig inför valet den 11 september 2022.

Om risken för nya regeringskriser säger han:

– Det svåra parlamentariska läget fortsätter som det ser ut nu.

– Det viktiga är att man kan komma överens över partigränser och kommer med reformer som Sverige behöver: klimatomställning, integration och investeringar för att hantera att vi blir allt äldre i Sverige.

.

Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet:

– Om vi håller oss på det ekonomiska området och lämnar kriminalpolitiken därhän är det integration och långtidsarbetslöshet jag är mest orolig för. Även om arbetslösheten nu är tillbaka på en lägre nivå igen är jag orolig för att vi får en bestående långtidsarbetslöshet som arv från pandemin.

– Jag skulle gärna se att man sätter upp ett definierat mål för sysselsättningsgraden och sedan kompletterande mål för långtidsarbetslöshet och sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda. Sådana mål har ingen partipolitisk inriktning. Det skulle vara ett bra incitament för vilken regering som än sitter, att ställa upp tydliga mål.

TT: Mikael Damberg som finansminister?

– Det var inte förvånande. Det var mitt tips. Jag har varit med i panelsamtal med honom några gånger och på mig har han gjort ett bra och sakligt intryck i de sammanhangen. Det är också mitt intryck av honom på hans tidigare post, som inrikesminister.

– Sedan är det viktigt att finansministern är en tung person inom partiet och det är han ju uppenbarligen. Så med den begränsade kunskap jag har verkar det vara ett bra val.

TT: Karl-Petter Thorwaldsson som näringsminister?

– Jag har uppfattat honom som pragmatisk. Han är ju också som jag uppfattat det en jovialisk person, som inte skapar konflikter på det personliga planet.

– Det är klart att han är en väldigt typisk socialdemokrat, men han har sådan förhandlingsvana att det borde kunna fungera väl.

TT: Enpartiregering i stället för en koalitionsregering?

– I någon mening kan det bli lättare för en enpartiregering att förhandla med andra partier om man inte behöver ha en intern förhandling i regeringen först. Det finns frågor – som migrationspolitiken och slutförvaringen av kärnbränsle – som verkar ha blockerats i koalitionsregeringen, men där det egentligen finns en majoritet i riksdagen för förändringar. Det kan ju bli lättare att hantera nu.

Om risken för att det slutar i en ny regeringskris före valet:

– Det kan inte uteslutas, men det borde inte ligga i någons intresse. Jag antar att regeringen är beredd på att ta rätt mycket förluster, men ändå sitta kvar. De kan ju också röstas ned i många frågor. Det beror lite på hur militant Vänsterpartiet och högerblocket är.

– Även om Socialdemokraterna inte skulle få igenom saker har de ju manifesterat inför en valrörelse att de vill driva vissa frågor. Det är inte säkert att de har så mycket emot att bli nedröstade i frågor som de sedan vill föra valkampanj kring.

Tobias Österberg/TT

Joakim Goksör/TT

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, tror att Socialdemokraterna kan vikta om politiken lite utan Miljöpartiet som koalitionspartner. Arkivbild
Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, tror att Socialdemokraterna kan vikta om politiken lite utan Miljöpartiet som koalitionspartner. Arkivbild
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Swedbanks chefsekonom Mattias Persson räknar med ett hårdare politiskt klimat ju närmare valdagen den 11 september 2022 vi kommer. Arkivbild
Swedbanks chefsekonom Mattias Persson räknar med ett hårdare politiskt klimat ju närmare valdagen den 11 september 2022 vi kommer. Arkivbild
Foto: Marc Femenia / TT
Professor emeritus Lars Calmfors, verksam vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) vill se ett sysselsättningsmål och mål för långtidsarbetslöshet och gapet mellan inrikes och utrikes födda på arbetsmarknaden. Arkivbild
Professor emeritus Lars Calmfors, verksam vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) vill se ett sysselsättningsmål och mål för långtidsarbetslöshet och gapet mellan inrikes och utrikes födda på arbetsmarknaden. Arkivbild
Foto: Erik Nylander/TT

Ekonomi

Volvo Cars: Risk för produktionsstörningar

Volvo Cars, med vd Håkan Samuelsson, redovisar sin första kvartalsrapport efter noteringen på Stockholmsbörsen i höstas. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Ekonomi
Ekonomi Aktien i biltillverkaren Volvo Cars sjönk efter delårsrapporten men steg under eftermiddagens handel rejält.
Bolaget ser en bättre tillgång till komponenter under fjärde kvartalet. Men bristen på halvledare kvarstår och skapar en fortsatt risk för framtida produktionsstörningar.

Volvo Cars-aktien låg efter en timmes handel på en nedgång på nästan 3 procent på Stockholmsbörsen men hämtade sig starkt och låg en dryg timme före stängning på 10 procent upp.

Av rapporten framgår att halvledarbristen slog hårt mot Volvo Cars i höstas och att det samtidigt är oklart när detta problem inte längre påverkar produktion och försäljning negativt.

"Tillgången på komponenter har förbättrats under fjärde kvartalet, men bristen på halvledare inom industrin kommer fortsatt att vara en begränsande faktor", skriver vd Håkan Samuelsson i vad som är Volvo Cars första delårsrapport sedan börsnoteringen för en månad sedan.

Global brist väntas fortsätta

Lite längre in i rapporten fyller bolaget i bedömningen:

"Den globala bristen väntas fortsätta under resten av 2021, och även 2022, vilket ökar osäkerheten och risken för ytterligare störningar i produktionen. Volvo Cars kommer att fortsätta följa utvecklingen noga och vidta de åtgärder som krävs. I vilken utsträckning Volvo Cars försäljning, intäkter och lönsamhet kommer att påverkas under kommande perioder är fortfarande osäkert."

Finanschefen Björn Annwall vill inte sätta ett slutdatum för halvledarbristen.

– Tyvärr är det för tidigt att sia om ett slutdatum. Man kan inte se det ännu. Vi ser att den här problematiken kommer att fortsätta en bra bit in på nästa år. Sedan, hur länge? Det vet vi inte.

TT: Kan halvledarbrist vara en del av det nya normala, även på 5 – 10 års sikt?

– Halvledarbrist tror jag inte vi kommer att ha under fem års tid. Men huruvida covid kommer att vara ett nytt normalt och att man får hantera samhällen som behöver ökad grad av skydd mot smittspridning och därmed andra rutiner – det är mycket möjligt, säger han.

Varnar för pandemibakslag

Volvo Cars varnar i rapporten för just nya bakslag relaterade till covid-19-pandemin, med risk för fler utbrott och nya virusvarianter.

TT: Den nya omikron-varianten, är det en “game changer”?

– Vi vet inte. Det är alldeles för tidigt att säga. Vi får avvakta och se, säger Annwall.

– Men vi har lärt oss hantera pandemisituationer. Självklart kommer det bli tuffare och svårare om vi får en ny och tuffare variant av viruset, men jag tror att vi har rutinerna för att hantera också det, tillägger han.

Volvo Cars inledde i oktober – det vill säga i det innevarande kvartalet – en andra helt elektrisk bilmodell: C40 Recharge. Detta är ett av många steg som bolaget måste ta för att kunna uppnå målet att gå från dagens 4 procent fullt elektriska bilar i försäljningen till 50 procent 2025.

Ett annat viktigt steg är att bygga ut produktionskapacitet för elbilarna.

"Vi ska öka årlig produktionskapacitet för helt elektriska bilar i Gent, Belgien och Taizhou (tidigare kallad Luqiao), Kina, från nuvarande cirka 15 000 bilar till minst 150 000 bilar efter sommaren 2022", skriver Håkan Samuelsson i rapporten.

"Mer osäkerhet än det brukar vara"

I sina utsikter för helåret 2021 skriver Volvo Cars att bolaget räknar med fortsatt ökande försäljningsvolymer och omsättningstillväxt. Enligt bolaget bidrar bland annat tillväxt av internethandeln till utvecklingen.

"Under förutsättning att marknadsförhållandena fortsätter att normaliseras förväntas denna tillväxt tillsammans med fortsatt kostnadsfokus förbättra lönsamheten till de nivåer som rådde före pandemin", skriver bolaget.

Björn Annwall utlovar en tydligare prognos för 2022 i samband med bokslutet för 2021.

– Men vår ambition är att växa till 1,2 miljoner bilar till 2025, så självklart vill vi ha tillväxt. Vår ambition är att ha 8 -10 procent i rörelsemarginal till 2025, så självfallet vill vi leverera bra lönsamhet, säger han.

– Det är mer osäkerhet än det brukar vara. Men vi har visat att vi kan hantera osäkerhet på ett bra sätt den senaste tiden. Och vi kommer att hantera osäkerheten på ett bra sätt under nästa år också.

Joakim Goksör/TT

FAKTA

Fakta: Vinstfall och minskad försäljning i tredje kvartalet

Volvo Cars, som börsnoterades för en månad sedan, redovisar en vinst före skatt på 3 329 miljoner kronor för årets tredje kvartal. Det kan jämföras med vinsten på 4 568 miljoner under motsvarande kvartal ett år tidigare.

Omsättningen under tredje kvartalet föll med 7 procent till 60,8 miljarder kronor, ned från 65,8 miljarder ett år tidigare. Försäljningsvolymen föll samtidigt med 17 procent till 149 900 bilar under kvartalet.

Utvecklingen ligger i linje med de uppgifter som Volvo Cars publicerade i sitt prospekt inför börsnoteringen i slutet av oktober.

Rörelsemarginalen (ebit) sjönk till 5,5 procent, från 6,9 procent. Den så kallade bruttomarginalen ökade dock trots högre råvarukostnader. Det beror bland annat på en högre andel försäljning av mer lönsamma bilmodeller som SUV:ar och elbilar.

FAKTA

Fakta: Aktien upp med 44 procent

Volvo Cars-aktiens introduktionskurs i noteringen på Stockholmsbörsen den 29 oktober låg på 53 kronor. Sedan dess har kursen varit turbulent, med kraftiga både upp- och nedgångar. Efter delårsrapporten för tredje kvartalet föll aktien till 66:40 kronor men steg under dagen upp till 75 kronor. Det innebär att kurslyftet från börsintroduktionen ligger på cirka 44 procent.

Med Volvo Cars-aktien får ägarna exponering mot elbilstillverkaren Polestar, ett bolag där Volvo Cars äger 49,5 procent av aktierna inför Polestars notering på Wall Street via ett redan noterat förvärvsbolag.

I samband med noteringen tog Volvo Cars in 20 miljarder i nytt kapital med en nyemission. Sedan dess har bolaget bland annat flaggat för att man avser att inom några år bygga en tredje europeisk bilfabrik, vid sidan av dagens fabriker i Göteborg och Gent, Belgien och fyra andra fabriker.

Ratinginstitutet Moody's har nyligen bekräftat Volvo Cars kreditbetyg med positiva utsikter, bland annat med hänvisning till god lönsamhet, stark likviditetsposition och nyemissionen. Det innebär att en höjning av betyget från Ba1 till nivån Baa3 kan vara aktuellt inom 12–18 månader, enligt Moody's.

Ett högre kreditbetyg betyder i regel billigare och enklare finansiering.

Ekonomi

Börsen backar efter omikron-oro

Världens ledande marknader backar. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi

De flesta bolagen på storbolagslistan på Stockholmsbörsen backar. Strax efter klockan 15 ligger OMXSP-indexet minus 0,6 procent.

Bland de bolag som tappar finns Volvo, minus 0,4 procent, Astra Zeneca, minus 1,9 procent och Sandvik, minus 1,4 procent.

Volvo Cars, som rapporterat på morgonen, stiger 7,3 procent.

Nya uppgifter kring virusvarianten omikron gör att världens ledande marknader drabbats av förnyad oro. I en intervju med The Financial Times uppger vd:n för Moderna att företagets framställda vaccin troligtvis inte är lika effektivt mot omikron som mot den tidigare delta-varianten.

På de ledande börserna i Europa är det också röda siffror. Frankfurt backar 0,6 procent, London 0,5 procent och Paris 0,3 procent.

Ekonomi

Sämre försäljning i USA under cyber-måndagen

Inte lika mycket nätshopping som förr i USA. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi

För första gången minskade nätförsäljningen i USA under måndagen, det vill säga måndagen efter Black Friday, skriver Cnbc. Det brukar vara rekordhandel för nätbutikerna just den dagen, men så inte detta år.

Enligt data från Adobe Analytics tappade handeln 1,4 procent jämfört med i fjol.

Samma mönster syntes enligt Cnbc under Black Friday och Thanksgiving i år – folk handlade inte lika mycket på nätet som tidigare. Uppgifter finns också om att köpfesten i fysiska butiker kom av sig, det var inte lika smockfullt i affärerna som annars.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Ekonomi

Kräver ersättning efter misslyckad sprängning

Götaälvbron (tv) håller på att rivas. Stora delar som syns på bilden är redan borta. Det var vid rivningen av ett brostöd som en sprängning gick snett. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Ekonomi
Ekonomi Göteborgs stad krävs på skadestånd för den misslyckade sprängningen i samband med rivningen av Götaälvbron. På Göteborgs stad betraktar man dock sprängningen som en olyckshändelse.

Det är hamnföretaget Vänerhamn i Karlstad som vill ha ersättning för den stora påverkan på sjöfarten som avstängningarna av farleden orsakade.

– Vi tappade väldigt mycket godshantering som vi skulle haft, säger Vänerhams vd Göran Lidström till P4 Väst.

Hur mycket pengar det handlar om vill han däremot inte uppge.

Götaälvbron har ersatts av den nya Hisingsbron. Den gamla bron från 1939 håller på att rivas. Vid rivningsarbetet skulle ett brostöd sprängas bort. Men sprängningen gick snett vilket ledde till att stora betongblock blev liggande kvar i anslutning till farleden.

Då det fanns risk för att fartyg skulle kunna skadas av de kvarvarande delarna kunde farleden inte öppnas som planerat efter sprängningarna. Det innebar ett oplanerat stopp för frakttrafiken från Vänern.

På Göteborgs stad betraktar man sprängningen som en olyckshändelse.

– Det är förståeligt att man vill hålla någon ansvarig. Vi lämnar över skadeståndsärendet till försäkringsbolaget som gör sina juridiska värderingar, säger Christer Niland, avdelningschef för stora projekt på trafikkontoret i Göteborg till radion.

Sedan några dagar tillbaka är leden öppen igen.

Jonas Dagson/TT

Ekonomi

Bensinen och dieseln 50 öre billigare

Billigare att fylla tanken. Arkivbild.
Foto: PONTUS LUNDAHL / TT
Ekonomi
Ekonomi

I måndags sänktes drivmedelspriserna kraftigt. Och det kan komma mer. På tisdagen fortsätter världsmarknadspriset på olja ner ytterligare.

De ledande drivmedelskedjorna sänkte på måndagen bensinpriset med 50 öre litern till 17:29 kronor. Även dieseln blev 50 öre billigare och kostar nu 18:97 kronor, enligt de rekommenderade priserna på bemannade stationer.

Bakgrunden är rejält fallande råoljepris på världsmarknaden i spåren av förnyad smittoro som bedöms kunna sänka efterfrågan på den fossila produkten. På tisdagen fortsätter oljepriset ner ytterligare, minus tre procent till 71 dollar för ett fat Nordsjöolja.

Ekonomi

Trafikverket vill låna till satsningar i norr

Här får första delen av Norrbotniabanan, 2018, tummen upp av Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon och dåvarande statsminister Stefan Löfven (S). Arkivbild.
Foto: Erik Paulsson-Rönnbäck/TT
Ekonomi
Ekonomi Stora satsningar görs i norra Sverige för att möta industrins behov, enligt Trafikverkets uppdaterade planering för väg och järnväg de kommande tio åren.
För lite och för sent, är några kommentarer.

Trafikverket föreslår fortsatt stora satsningar på järnvägen, framför allt en upprustning av Malmbanan via lånefinansiering. Den sista sträckan, Skellefteå – Luleå, på Norrbotniabanan ska också byggstartas, även om det ligger sent i planperioden. Förmodligen dröjer det till efter 2035 innan den är helt klar.

Det framgår av Trafikverkets förslag till uppdatering av trafikplanen 2022 – 2033, som regeringen nästa år ska ta slutlig ställning till.

Bra med lånefinansiering

Trafikverket satsar också pengar till de större vägarna kring Skellefteå.

– För lite och för sent, baserat på den ram som regering och riksdag lagt fram, säger Jens Holm, vänsterpartist och ordförande i Riksdagens trafikutskott.

Han välkomnar förslaget att låna till Norrlandspaketet och tycker att det borde kunna göras med höghastighetsbanorna också, så att budgetmedel kunde frigöras till annat.

Även pågående arbete med att bygga ut de nya höghastighetsbanorna fortsätter, till att börja med främst på sträckorna som ligger närmast de tre storstäderna. Den preliminära planen är fortsatt att de ska kunna vara färdiga 2045. Trafikverket har gjort nya kalkyler, som pekar på att kostnaderna kan sänkas med 65 miljarder kronor, jämfört med nuvarande bedömning på runt 325 miljarder kronor.

Av alla nyinvesteringar går 80 procent till järnvägen.

Vägarna förfaller

Behovet av att rusta upp vägnätet är större än de tilldelade pengarna, enligt myndigheten. Tillståndet på det statliga vägnätet har gradvis försämrats och lär så fortsätta, enligt myndighetens bedömning, om inte politikerna tilldelar mer pengar.

– Vi har fått ökade anslag till vägunderhåll, men tyvärr inte i den utsträckning som behövs, säger Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon på en pressträff.

Myndigheten ska försöka prioritera de högtrafikerade vägarna.

– Men det blir mer avhjälpande åtgärder än förebyggande, säger Lena Erixon.

Planen innehåller generellt sett högre ambitioner än vad det finns avsatt utrymme. Totalt har kostnaderna skenat med 50 procent för planlagda men ännu ej startade byggprojekt i väg och järnväg, enligt Trafikverket. Många nya investeringsprojekt får därför anstå och skjutas på framtiden.

Tränger undan

"Sammanlagt rör det sig om nio investeringar i gällande plan som föreslås förskjutas i tid så att de slutförs efter 2033, vilket innebär att totalt 11 miljarder kronor förskjuts till efter planperioden", skriver Trafikverket i den nationella planen.

Som vanligt knorras det på olika håll över prioriteringarna, speciellt över förseningarna. Bland annat Stockholms handelskammare undrar var pengarna är till fyrspårig järnväg mellan Stockholm och Uppsala. Nyttan av höghastighetsbanorna kan ifrågasättas och kostnaderna för densamma tränger undan andra viktigare satsningar, enligt näringslivsorganisationen.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Trafikverkets förslag

Sammanlagt 799 miljarder kronor innehåller den uppdaterade infrastrukturplanen, 2022 – 2033, i 2021 års prisnivå. Det är en ökning med 25 procent i fasta priser jämfört med föregående plan 2018 – 2029.

Medlen fördelas enligt följande:

• 165 miljarder kronor ska avsättas till vidmakthållande (drift, underhåll och reinvesteringar) av statliga järnvägar

• 197 miljarder kronor ska avsättas till vidmakthållande av statliga vägar, inklusive bärighet och tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar

• 437 miljarder kronor ska användas till utveckling av transportsystemet. Av dessa anger regeringen i direktivet att 107 miljarder kronor bör avsättas till nya stambanor för höghastighetståg, och 42 miljarder kronor till länsplanerna, som tas fram av regionerna och lämnas in separat.

52 miljarder kronor hämtas in från bland annat trängselskatt och banavgifter.

Ovanstående är Trafikverkets förslag. Beslut tas av regering och riksdag nästa år.

Källa: Trafikverket

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL